Författararkiv: Therese Ahlén

Vad kostar det att registrera ett varumärke?

Eva Björk

Eva Björk, en av medarbetarna i PRV:s kundsupport

Många ärenden till PRV:s kundsupport handlar om varumärkesfrågor. Men vad är det kunderna funderar över på området? Vi ringde upp Eva på supportnumret 08-782 28 00 för att ta reda på mer.  

Hej Eva! Du har koll på varumärken – vad är kundernas vanligaste frågor?

– Självsökande kunder vill veta varför de ska registrera sitt varumärke, vilket slags skydd man söker och hur man gör. Vi tipsar ofta om länkarna ”Guide inför varumärkesansökan” och ”Ansöka om varumärke” för bra grundinformation. Det är viktigt att veta att det finns många olika typer av varumärken och vad alla alternativ betyder så att varumärket får rätt skydd.

Med kunden i luren kan Eva hjälpa till att söka på ett identiskt namn i Svensk varumärkesdatabas för att se om det redan finns registrerat. Det är upp till kunden att sedan välja att göra en ansökan.

– När man ansöker måste man ange vad varumärket ska användas till och inom vilken klass man vill registrera det. Ofta undrar kunden just vad som menas med att klassificera varor och tjänster – de vill ju bara registrera ett namn eller en logga. Men klassificeringen är grunden för varumärkesskyddet.

Varför är det viktigt med klassificering?
– Jo, det är lätt att tro att varumärket är registrerat för alla varor och tjänster, men i själva verket söker man skydd i en eller flera klasser man har valt ut. Ta varumärkena Always och Snickers, som exempel. De finns skyddade inom olika klasser – från bindor och choklad till arbetskläder – och ägs av olika företag.

Eva berättar att de alltid råder kunden att titta igenom sin varumärkesansökan noga innan den lämnas in. Det är mycket svårt att göra några ändringar i efterhand av varumärket eller varuförteckningen.

– Enligt varumärkeslagen får ändringen inte ändra helhetsintrycket av det redan ansökta eller registrerade varumärket.

Hur mycket kostar det att ansöka om varumärkesskydd?
– Det finns två ansökningsavgifter beroende på ansökningssätt. Vår e-tjänst ”Svensk Varumärkesansökan” är billigast. Söker du skydd in en klass kostar det 1800 kronor och gör du en pappersansökan får du lägga på 500 kronor. Sedan betalar du 900 kronor för varje ytterligare klass. Alla prisuppgifter finns på sidan avgifter och betalning.

Vad brukar ni mer tipsa om?
Ibland kan det vara bra för kunden att kontakta ett ombud för att få mer ingående hjälp och strategier för sitt varumärke. Vi kan ge allmän information och vägledning, men inte vara rådgivare eller konsult.

Finns det något som kunderna knorrar om?
– Det händer att de tycker att vi har lång handläggningstid. Då förklarar vi processens alla steg: en ansökan kräver en ganska omfattande granskning och ska göras rättssäkert enligt varumärkeslagen. Då brukar förståelsen vara större!

Kommentarer inaktiverade för Vad kostar det att registrera ett varumärke?

Under immaterialrätt, varumärke

Välvårdat varumärke välkomnar alla

Kättingflygaren_450x300

För mig och många andra börjar sommaren med ett traditionsenligt besök på Gröna Lund – det är inprogrammerat. Ett aktivt varumärkesarbete är en av förklaringarna till att Sveriges äldsta nöjespark är så djupt rotad i gammalt som ungt medvetande.

För några år sedan vann Gröna Lund det välrenommerade Signumpriset. Det är instiftat av IP-byrån Groth & co och uppmärksammar nordiska företag som utmärker sig i sitt långsiktiga arbete med att vårda och förvalta varumärket.

Jag träffade marknadschefen Joanna Hammar för en pratstund om vikten av en slipad varumärkesstrategi som en nyckel till framgång på nöjesfältet.

Joanna, varför är det så mycket fokus på varumärket – är det inte bara att ”köra på” med en så tacksam verksamhet?

Joanna Hammar_webbstl– Ett varumärke måste fyllas med värderingar som man jobbar efter internt och som kunderna ska känna när de besöker oss. För oss betyder vårt varumärke säkerhet, omtanke, upplevelse och effektivitet: det genomsyrar hela organisationen, både för anställda och gäster.

Hur jobbar ni vidare efter Signumpriset?

– Vi har jobbat på många fronter, men kanske mest med ett av våra huvudstatements från varumärkesplattformen: alla ska vara lika välkomna alltid. Det har tagit mest uttryck i jobbet med vårt arbetsgivarvarumärke. Vi vill att våra anställda ska spegla gästernas mångfald, och det ska ge avtryck även i vår rekrytering. Vi har bland annat satsat på att anställa 50+, unga funktionshindrade och i år även nyanlända.

För många företag är det en balansgång mellan att vårda sitt befintliga varumärke och att utveckla det utan att tappa sina kärnvärden. Hur ser ni på det?

– Det är extremt viktigt att vårda varumärket. Börjar vi slacka på värderingarna kan det gå snabbt som konsument att få andra tankar om företaget och varumärket. Vi kan försöka påverka, men håller man inte det man lovar kan man inte lura kunden. Då är det väldigt svårt att vinna tillbaka förtroendet. Ett varumärke är levande och det gäller att ha örat mot marken – det är gästen som bestämmer hur starkt vårt varumärke är. Jag skulle säga att det är en blandning mellan förvaltning och utveckling.

Hur lever ni varumärket i verksamheten?

– Jämt och ständigt! Allt vi gör andas vårt varumärke. I vår varumärkesplattform ingår mottona ”Alla ska vara lika välkomna alltid” och ”omöjligt bor inte här”, så tillsammans med våra värdeord som finns med i alla delar av organisationen och parken så jobbar vi högst praktiskt med detta.

Många tack för pratstunden, Joanna – och lycka till med tivolisäsongen!

Läs mer om varumärke på PRV:s webbplats
Läs om hur andra företag förvaltar sina varumärken

Kommentarer inaktiverade för Välvårdat varumärke välkomnar alla

Under varumärke

Tillräckligt varumärkesskyddad värme?

IMG_1372

I nian följde jag med en kompis på sportlovsresa. Väl vid skidbacken var hennes föräldrar måna om att köra en rejäl uppvärmning inför dagens utmaningar, men jag förstod aldrig varför vi yngre inte fick ta del av deras rykande varmkryddiga termosdryck.

Så här i efterhand tycker jag att det finns bättre sätt än spetsat Glühwein för att behålla både kroppsvärme och styrseln på skidorna. Som batteriuppvärmda strumpor, vantar och sulor. Det finns några varianter på marknaden, till exempel Thermasox, Thermamittens och Thermasoles. Hur står det till med deras varumärkesregistrering frågar sig då en yrkesskadad?

Immaterialrätt med vett
Mats Nilsson är marknadschef på Brunngård, företaget som ligger bakom produkterna under varumärket Springyard. De har valt att inte skydda själva produktnamnen men har samtidigt en tydlig immaterialrättslig strategi:

– Värmeprodukterna är en liten varugrupp i sortimentet och vi har fört ett ingående resonemang kring varumärkesskydd tillsammans med vårt ombud i dessa frågor, Awapatent. Springyard har ett internationellt varumärkesskydd i skyddsklasser som inkluderar våra värmeprodukter. Efter en utredning valde vi att bara registrera varumärket eftersom det kan vara svårt att skydda produktnamnen då de till viss del är beskrivande. Vi tycker att skyddet som ligger i Springyard är tillräckligt högt.

Hur ligger det till egentligen? Eva Björk på PRV:s kundsupport förklarar närmare…

– Ett beskrivande produktnamn kan sätta stopp för en varumärkesregistrering eftersom det behöver ha särskiljningsförmåga: det går inte att få ensamrätt till ord som beskriver varan eller egenskaperna.

…och lägger samtidigt in en brasklapp:

– Om man använder ett namn på en produkt utan att ha registrerat det görs det alltid på egen risk. Man behöver veta att det kan finnas liknande varumärken där innehavare kanske tycker att man gör varumärkesintrång. Det är säkrast att registrera sitt varumärke för att få ensamrätt till ett unikt kännetecken.

Är ditt varumärke unikt? Sök i svensk varumärkesdatabas.

Strategiskt tänk ger bättre klirr i kassan
Så, oavsett om du väljer att lägga ditt skydd på en övergripande varumärkesnivå eller på en specifik produkt behöver du ha en uttänkt strategi för hur du hanterar dina immateriella tillgångar för att kunna göra så bra affärer som möjligt. Har du ensamrätt kan ingen annan åker snålskjuts på vad du har skapat och använda märket på sina varor och tjänster eller i sin marknadsföring.

Anlita ombud
Är du företagare? Tycker du att frågor om immaterialrätt är svåra att hantera själv? Då finns extern hjälp att få. Det kan till exempel vara bra att, som Brunngård, anlita ett ombud för att hantera dina varumärkesärenden. PRV kan ge dig allmänna tips – inte specifika rekommendationer – om vad du bör tänka på vid urvalet.

Vägledning vid val av ombud

Kära läsare – NU börjar sportlovsveckan. Vi ses i backen – sist ner är en förfrusen stortå!

Kommentarer inaktiverade för Tillräckligt varumärkesskyddad värme?

Under varumärke

Viva vinets dag!

Illustration tillhörande patent SE 8404098-9: Alkoholfritt vin samt sätt och apparat för framställning av det.

Illustration tillhörande patent SE 8404098-9: Alkoholfritt vin samt sätt och apparat för framställning av det.

Med blåtonade tänder spricker jag upp i ett extra brett leende denna förmiddag: vi firar nämligen Vinets dag.

 Men – det här är ju faktiskt en blogg om immaterialrätt. Hur i katten koppla det till vinfirande utan att det blir lika krystat som övergångar i en nyhetssändning?

Jo, det visar sig att behovet av immaterialrätt finns överallt och Svensk Patentdatabas är full av exempel på teknisk problemlösning kring vin – från första klunkens verkan på sinne och kropp till behandling dagen efter.

Alkoholfritt vin

En del konsumenter är mest intresserade av YPK vid sitt vinval – Yrsel Per Krona – medan andra går åt motsatt håll och vill ha samma dryck fast utan tillvalet sus i huvudet. Men riktigt vin innehåller alltid alkohol: för att få fram en variant utan sanningsserum avalkoholiseras vinet genom olika metoder som omvänd destillering eller avancerad filterteknik. En annan variant hittar vi i detta numera insomnade patent:

Vid (…) framställning av ett alkoholfritt vin utnyttjas såsom utgångsmaterial ett utspätt moget bortsvin, som därefter utsätts för en reducerad värme vid låg matningshastighet under en kort tid för avskiljning av alkoholen under högt vakuum, varvid inbränning och nedbrytning av det extraherade basvinet förhindras. Basvinet blandas därefter med andra komponenter, som innefattar smakämnen i form av koncentrerad druvsaft, (…)och ytterligare vatten för att sänka alkoholhalten till en lägre nivå (…).

Med mina läsglasögon blir det: ta ett rödpang av medioker kvalitet, ta bort essensen och lägg till nya komponenter och vips! så har du en mindre angenäm saft. Okej, all kreativitet torde väl vara god, men alkoholfritt vin är det garanterat inte. Alkoholen skapar vinets karaktär och behövs som doft- och smakbärare för att hålla ihop fyllighet och balans.  Vad är kärlek utan kyssar? Sommar utan sol?

Purpurfärgen

En god middag är uppäten, några glas rödtjut har slunkit ner. Dina tänder ser ut som Whoppi Goldbergs starkaste film. Men tack då för patentet ”Tandblekande komposition”. Däri får vi veta att:

dental missfärgning är vanligt förekommande i samhället (…)och kan till och med förhindra leende hos personer som lider av missfärgning. Tillståndet kan bli särskilt viktigt i vissa situationer och inom vissa yrken, där det är avgörande att kunna uppvisa rena och vita tänder.

Aaaah…snabbt återfår du gaddar vitare än en snöripas fjädring.

Dagen efter

Dagen efter middagen vaknar du med sprängande huvud och en tunga som verkar fasthäftad i gommen med superlim. Vad göra? 1) Minska intaget 2) Drick varannan vatten 3) Slurpa i dig ett patenterat thé: två koreanska uppfinnarna har klurat ut en brygd på al och rönn som tar bort oönskade effekter av drickande.

Hm. Jag blir mest nyfiken på hur de empiriska studierna har gått till för att säkerställa avsaknaden av baksmälla. Har man haft en fokusgrupp som, glada i hatten, pimplat vanligt Earl Grey och en annan som, lika mycket på kanelen, läppjat al/rönndekokt för att dagen efter fråga ut respektive försökskaniner om hur många nävar Panodil de behöver?

Så många tankar, så många patent. Det här visade sig bara vara början på den fantastiska idérikedom som gömmer sig inom området i Svensk Patentdatabas. Immaterialrätten är relevant i alla lägen.

Se nu till att fira detta ordentligt. Och vinets dag. Med eller utan alkohol – skål!

Kommentarer inaktiverade för Viva vinets dag!

Under immaterialrätt, patent

En mustig familjehemlighet

JulmustIII

Personerna på bilden vill vara anonyma i sitt missbruk.

Schhhhh – jag har en syster som är tungt beroende. Det är svårt att hjälplöst stå bredvid, bevittna missbruket. Det eskalerar under elva månader för att helt balla ur vid jul.

Hon tömmer hushållskassan, bunkrar i absurda mängder, blir aggressiv utan påfyllning och tuggar fradga om någon vill att hon delar med sig.

Det handlar om det svarta bubblande guldet – julmusten. Häromdagen mmsade missbrukaren ett foto från frukost: det är tydligen godare med Apotekarnes än Gevalia som fastebrytande dryck.

Medan vissa går allt djupare ner sig i läskträsket har en familj gjort lyckosamt företag av sin bruna brygd – Roberts AB. Deras recept på mustessens är drygt 100 år gammalt och det är alltså samma extrakt som säljs till alla bryggerier.

Humle, malt och hemliga kryddor
Julmustens slutliga smak beror på hur varje fabrikant mixar med mängden koncentrat, kolsyra, vatten och sötning. Humle och malt är de enda kända komponenterna.

– Vi har sedan start hållit receptet skyddat inom ägarfamiljen. Bara tre personer känner till alla ingredienser och kan tillsätta dem vid tillverkningen. Vår främsta styrka är att musten behåller sin mystik genom hemlighållandet av receptet, den obrutna traditionen och att den är så förknippad med julen. Vi är också väldigt restriktiva med att ta emot besökare i vår produktionsanläggning, berättar VD Bodil Arvider.

Företagshemlighet som immateriell tillgång
Hemlighetsmakeriet är ett högst medvetet sätt att hantera receptet som en mycket värdefull immateriell tillgång. Men varför kan inte Roberts AB till exempel ta patent på sin dunderdryck? Jag kollar med varumärkesexperten Anton BlombergPRV:s kundsupport.

– Ett recept uppfyller inte immaterialrättsliga krav för patent, varumärke eller designskydd: det är inte en teknisk lösning, ordet ”julmust” är för allmänt för att kunna särskiljas och det är inte en design.  Så man kan alltså inte skydda sammansättningen, men man behöver heller inte berätta vad den består av. Är receptet en företagshemlighet blir det ändå svårt att kopiera.

Det plingar till i mobilen, ytterligare ett mms: syster är i mataffären vid en lastpall must till orimligt lågt pris. Hon ser ut som Joakim von Anka inför ett bad i pengabingen.

Det får räcka nu. Nu vet jag vad det blir i julklapp, men säg det inte till någon: ett medlemskap i Julmusters Anonymous. Det bör väl vara ända fram till påska? Schhhhh…

Här läser du mer om företagshemligheter
Har ditt företag outnyttjade immateriella tillgångar? Gör vårt företagstest.

2 kommentarer

Under immaterialrätt, varumärke

Gör som riksdagsman Jörgen – gå en kurs i immaterialrätt

På PRV har vi ett gediget och gillat utbud av kurser inom immaterialrätt: oavsett nivån på dina förkunskaper lär vi dig mer om bland annat patent, varumärke och designfrågor. En nöjd deltagare är riksdagsledamot Jörgen Warborn, som nyligen gick grundkursen i immaterialrätt.

Warborn_h300Jörgen, varför ville du gå en grundkurs i immaterialrätt?
– Jag ansvarar för immaterialrättsliga frågor inom Moderaterna. Jag ville ha en bättre grund att stå på och tyckte att det var bra att få den av PRV:s experter. Immateriella tillgångar blir bara viktigare och viktigare för näringslivet. Frågorna är ganska komplexa och det kan vara lite kämpigt att läsa sig till allt genom att gå till lagtexten. En kurs med skarpa föreläsare och kurskamrater som man kan diskutera med gör materian mer levande.

Vad hade du för förkunskaper?
– Jag har drivit en reklambyrå, så jag hade lite förkunskaper om varumärkesfrågor och upphovsrätt. Får många år sedan gick jag en kurs som Sveriges reklamförbund (Nuvarande KOMM) arrangerade. Den gjorde mig till ansvarig reklamutgivare, ARU. Jag har också läst Strategic Brand Management på IHM och även där kom vi in på juridiken. Men det var ganska länge sedan och kunskapen är en färskvara, speciellt om du inte jobbar med det dagligen.

Vem ska gå den och varför?
– Alla som vill ha en övergripande kunskap om immaterialrätten. När jag gick kursen var jag den enda politikern – fler borde gå. Men där fanns rättighetsinnehavare från såväl stora bolag som lite mindre bolag. Vi hade flera representanter från patent- och advokatbyråer. Dessutom var det några personer från Polisen. Det var en fantastisk blandning som gav underlag för intressanta diskussionen med flera olika infallsvinklar.

Vad tar du med dig som bästa lärdom?
– Jag är övertygad om att vi alla ska försöka jobba mer med de immateriella tillgångarna. Det är viktigt för varje enskilt företag som en strategisk resurs. Det är också viktigt att fler människor i allmänhet får en trygghet i upphovsrätten. I dagens digitala samhälle har det blivit lätt att dela material som du kanske inte får dela. Jag tycker det är viktigt att vi värnar och stärker upphovsrätten för att människor och företag ska vilja fortsätta skapa musik, film, mm.

Vad är ditt övergripande intryck av kursen?
– Mycket bra! Förutom bra föreläsare och adekvata kurslokaler så uppskattade jag att allt var så genomtänkt. Både lunch och fikaraster var upplagda för maximal förståelse av immaterialrättens utmaningar och möjligheter.

Sugen på att gå en kunskapshöjande kurs även du? Våra kurser hittar du här.

Kommentarer inaktiverade för Gör som riksdagsman Jörgen – gå en kurs i immaterialrätt

Under design, immaterialrätt, patent, varumärke

Älskade fluortant, vart tog du vägen?  

Mun

Idag, den 1 september, besöker en tynande skara dentala damer offentliga platser, informerar och erbjuder fluorprodukter till allmänheten för att slå ett slag för tandhälsan. Det är ”Fluortantens dag”. Frågan är – kan hon registreras som varumärke? 

Jag var barn i en era då en vit blinkande pil i TV-rutans hörn påminde om att ett nytt program började på den andra kanalen. Den enda andra kanalen.

Parallellt i tid kom fluortanten regelbundet till oss i klassrummet. I vår värld var hon mellan 75 och 90 år, alltid lika oklanderligt nystärkt i vit bomullsrock och hjälmuppsprayat sockervaddshår. Jag brukade fantisera om att hon sett likadan ut sedan födsel. Utan ett ord men vagt leendes i korallfärgat läppstift delade hon ut små kulörta plastmuggar för oss att gurgla, spotta och fräsa i den heliga emaljens namn.

Men anta att man var tandhygienist idag och ville starta egen verksamhet som ”Fluortanten”, besöka företag och erbjuda en rejäl fluorsköljning för alla hugade. Skulle det gå att registrera som varumärke?

– Jag tror inte att det skulle fungera, men vi gör ju alltid bedömningar från fall till fall. Fluortant är ett så pass vedertaget begrepp att det kan uppfattas som generiskt: beskrivande utan särskiljningsförmåga. Frågan är om beteckningen faller inom den kategorin, funderar Magnus Ahlgren, juristschef på PRV:s design- och varumärkesavdelning.

Samtidigt lägger Magnus in en brasklapp om att fluortanten idag är svagare som språkligt generellt begrepp eftersom denna inte längre är en del av skolbarns upplevelse. Jag ringer upp min avkomma för att kolla hypotesen: vet de möjligen vem damen är?  Svaret från åttaåringen blir ”vemdå saru?”

Men storasyster tar snabbt över luren med ett helt annat besked: ”JAG vet vem hon är, för du pratar jämt om henne när du berättar barndomshistorier!”

Så, kära dentaldam i Abrahamsbergsskolan under 80-talet: du gav tydligen allt annat än ett tandlöst intryck. Kanske det till och med går att registrera ditt varumärke – starkare än fluorbehandlad emalj?

Läs mer om varumärken här.
Läs mer om särskiljningsförmåga här.

Kommentarer inaktiverade för Älskade fluortant, vart tog du vägen?  

Under immaterialrätt, varumärke

Årets surströmmingspremiär är här.

burkar

Jag kan inte med ord ikläda hur lycklig jag är över att den äntligen är här. Nu. Idag, den tredje torsdagen i augusti. Årets surströmmingspremiär.

Ba’ skoja. Min egen premiär med anledning av den fermenterade fisken får vänta ytterligare ett par sekel.

I mina hemkvarter runt Odenplan i Stockholm vet jag att hålla mig borta från restaurang Tennstopet i kväll. Då lägger sig ett tungt odörtäcke över omgivningen och vid tre sittningar fylls oändliga bord av entusiaster som mumsar i sig firren tillsammans med klassiska tillbehör som tunnbröd, mandelpotatis, lök och sup.

PRV:s kundsupport får jag redigt besked av Marie om att aktörerna inom surströmmingsnäringen är duktiga överlag på att skydda sina immateriella tillgångar genom att bland annat registrera varumärkets namn och logga. Gå in själv och kika i Svensk varumärkesdatabas får du se.

Även om jag tycker att den sura strömmingen luktar värre än mumifierad gubbstrumpa måste lovord ändå läggas på fabrikanternas näsa för fin formgivning: en kollektiv överenskommelse måste ha slutits om att konserverna måste gå i rödaste rött och gulaste gult, gärna med inslag av guld på text eller burk.

Thomas Nelje är VD för Gösta Hannells fisksalteri som totalt tillverkar ca 200 000 burkar surströmming årligen. Han berättar att deras marknadsföring bland annat sker genom olika tidningar för långsiktigt varumärkesbyggande – de arbetar inte med direktreklam. Dessutom får de mycket publicitet via Youtube med klassikern Röda Ulven.

– Det är ett gammalt varumärke som vi försöker vårda på bästa sätt: för oss har det varit självklart att registrera Röda Ulven för att inte riskera intrång. Det gjorde att vi kunde stoppa plagiatorer som tryckte upp t-shirtar med loggan på.

Så – stank eller inte – har man en unik produkt och ett starkt varumärke är sensmoralen att resursen ska skyddas, för då kan ingen annan använda märket på sina varor och tjänster eller i sin marknadsföring. Det ger dig ensamrätt.

Med detta sagt – du hänger väl med på världens största surströmmingsskiva i Alfta ishall nu på lördag? Då samlas omkring 1300 entusiaster för att konsumera över 200 kilo svavelosande strömming och jag funderar på att dra dit.

Ba’ skoja. Min egen premiär med anledning av den fermenterade fisken får vänta ytterligare ett par sekel.

/Therese Ahlén, kommunikatör på PRV

2 kommentarer

Under immaterialrätt, varumärke

Vi firar plastpåsarna idag!

Gelehallon_450x300

Jag sticker nog inte ut hakan särskilt långt om jag påstår att den kvinnliga kroppen ofta ses ur ett problembaserat perspektiv, inte minst brösten och dessutom ur ägarinnornas synvinkel. Sådan välsignad tur att vi då 1 juli firar silikonbröstens dag!

Har du någon gång hört en tuttägarinna säga ”rackarns vad fina de är, mina charmbollar”? Inte jag. Alltid är det något som är för snett, stort, litet eller sladdrigt.

Så tackom och lovom för att det äntligen är Silikonbröstens dag, ett evenemang som enligt upphovspersonerna instiftades för att ”saknaden av en dag där man kan visa sin uppskattning till det vackraste som finns var stor”[1].

Men kan inte ”det vackraste som finns” få vara precis som det är? Tydligen inte. Efter lite surfning i Svensk patentdatabas efter ”bröst” och ”förbättring” kan härmed meddelas att idérikedomen flödar: allt från plast till humle och mikrosfärer nyttjas för att förbättra naturresurserna.

Plastpåse för naturligt intryck
bröstMånga av dagens implantat har ett hölje av silikon, en elastisk halvfast massa. Kollegor som kan plast berättar för mig att materialet är kroppskompatibelt, hållbart och saknar lågmolekylära föreningar som tas upp av blodet.

Ett patent för bröstimplantat från 70-talet beskriver en produkt”(…)bestående av ett skal bildande en påse vilken innehåller ett stort antal celler som har kommunikationer sinsemellan. Påsen fylles sedan med lämplig lösning.”

 Ett av innovationens främsta företräden är att slutresultatet hos användaren blir så naturligt som möjligt. Men – om det är den högsta strävan, varför då göra ett ingrepp överhuvudtaget?

Mikrosfärer för makroresultat
Mer modernt blir det med patent SE1667609 T3 som trädde i kraft så sent som i år: med hjälp av en injektor ska man pula in ett antal mikroballonger genom ett snitt i bröstet. Väl insatta expanderar ballongerna och voilà – du får ostar rundare än brietårtor.

”För sådana som hava slappa bröst”
BHTuttförbättring är inget nytt under solen. I ett patent från 1936 hittar jag en innovation som skulle göra Madonna grön av habegär: en upplyftande brösthållare som ger bysten ett mer fylligt utseende istället för att pressa den i riktning mot bröstkorgen och då riskera plattare look. Uppfinningen är lämpad för damer i allmänhet men är av särskild betydelse för sådana som hava slappa bröst får jag veta.

Humlemiraklet
De patenterade lösningarna är inte bara mekaniska. Inom de mer organiska hittar jag ett numera avskrivet patent där ett humlepreparat ska agera bröstförstorare: I kombination med andra ingredienser ska växten aktivera körtlarna i bröstvävnaden och därmed få småväxta liljekullar att expandera.

Om det funkar? Då borde jag haft Ö-kupa vid det här laget baserat på konsumtion av humlehaltiga vätskor. [Skrockar förnöjt, slår sig på knät].

Den sökande hävdar att det ”(…)inom den kvinnliga delen av populationen finns ett stort behov av bröstförstorande åtgärder och att (…) en prominent bröststorlek under åren har varit skönhetsidealet för många kvinnor.

Men ladies, kan vi inte istället prominent patentera piffig innovation som styr om våra tankebanor så att vi är nöjda med naturen? Från ”mina tutor är för långa/pyttiga/skrynkliga/ojämna till ”Wohoow! Mina kroppsliga appendix är asgrymma som de är!”

Eller som en tös en gång sa till mig sin mamma efter lång, betraktande tystnad i badrummet:

– När jag blir stor vill jag ha banantuttar, precis som du. De är finast.

[1] http://www.silikonbrostensdag.se/

Kommentarer inaktiverade för Vi firar plastpåsarna idag!

Under immaterialrätt, patent

Ny patentlag och ny domstol – betänkanden tar ingen semester

Louise Jonshammar

Louise Jonshammar jobbar på vår patentavdelnings juristenhet och det hon inte kan om patent är nog inte värt att veta. När andra som bäst tar av sig för playan tar hon på sig att berätta mer om vad som händer inom patentvärlden.

Nyligen skrev Louise en initierad expertkommentar till den juridiska nyhetsbyrån Blendow Lexnova som bland annat rör den nya patentlagen som är på gång. I artikeln berör hon också andra satsningar inom immaterialrätt som Sverige gör för att gynna tillväxt- och innovationsklimatet.

Louise, varför behöver vi en ny patentlag?

– Den nuvarande har sin bas i 60-talet och mycket har hänt på området sedan dess – det krävs en modernisering och uppdatering för att hänga med. Samtidigt är det inget direkt fel på innehållet i lagen och därför är förändringarna inte så omvälvande.  Att den kommer just nu har också att göra med att det enhetliga patentet inom Europa närmar sig.

Ny patent- och marknadsdomstol på gång

Parallellt med utredningen om den nya patentlagen har regeringen arbetat med ett förslag för att ge Sverige en ny patent- och marknadsdomstol. – I dagarna har regeringen beslutat att överlämna förslaget om en ny patent- och marknadsdomstol till lagrådet. Det betyder att det kan finnas förutsättningar för en ny domstol att vara operativ som planerat redan i september 2016, förklarar Louise.

Tidigare blogginlägg: Ny domstolsorganisation för immaterialrätten

PRV yttrar sig om betänkande

Under våren har bland annat PRV:s roll inom det innovationsfrämjande systemet varit en del av en utredning och helt nyligen lämnade PRV sitt yttrande om förslagen i betänkandet. – PRV ställer sig överlag positiv till utredarens förslag och i remissvaret pekar vi också på hur förslagen kan stärkas ytterligare, avslutar Louise.

Hela PRV:s yttrande läser du här.

Kommentarer inaktiverade för Ny patentlag och ny domstol – betänkanden tar ingen semester

Under immaterialrätt, patent