Category Archives: design

Thule vinner europeiskt designpris -Immaterialrättsintensiva företag når alltid längre

Foto: Thule

Foto: Thule

 

Thule har vunnit DesignEuropa Awards i Milano för innovativ design på joggingvagnen Urban Glide. Juryns val föll för Thules unika formspråk med motivationen ”snygg, bekväm och lättmanövrerad med en slående balans mellan funktion och estetiska värde”. Den unika designen är registrerad för att förhindra kopior.

Juryn framhöll även den originella designen och dess tekniska- och praktiska konstruktion samt vagnens anpassningsförmåga sig till olika livsstilar. Den unika designen är tillvaratagen genom designregistreringar.

– Thule tycks ha en genomtänkt immaterialrättsstrategi vilket är smart för att bygga, bredda och utveckla varumärket, säger Magnus Ahlgren, juristchef på PRV:s Design- och varumärkesavdelning.

Att immaterialrättsmedvetna företag kommer längre är ingen nyhet. EU:s Observatorium för Immaterialrätt har gjort flera studier som visar att företag som aktivt använder sig av immateriella tillgångar har högre lönsamhet, betalar högre löner till sina anställda och har bättre motståndskraft vid lågkonjunktur jämfört med konkurrenter som inte skyddar sina immateriella tillgångar.

– Designintensiva industrier och företag bidrar till över 13% av EU-ländernas samlade BNP, säger Magnus Ahlgren, juristchef på PRV:s Design- och varumärkesavdelning.

Varumärket Thule grundades 1942. Med mottot ”Bring your life” erbjuder de ett brett sortiment för aktiva människor. Produkterna säljs i mer än 139 länder över hela världen.*

*Information hämtad från Thules webbplats.

/Stina Lilja, pressansvarig på PRV

 

Kommentarer inaktiverade för Thule vinner europeiskt designpris -Immaterialrättsintensiva företag når alltid längre

Filed under design, immaterialrätt

Patent, varumärke och design i siffror

photo-1436918898788-ebce04d38e46I förra veckan lanserade PRV den årliga Statistikårsboken. Den innehåller unik information och statistik om innovation och immaterialrätt. I Statistikårsboken redovisas status och trender för immaterialrättsansökningar inom områdena patent, varumärke och design för 2015, med historik bakåt under 2000-talet.

Även om det under perioder varit vikande intresse för att söka olika former av immaterialrättsliga skydd genom PRV, kan man konstatera att svenskars intresse för detta sammantaget i världen stått sig fortsatt starkt. Som exempel på det kan man se att antalet internationella ansökningar inom patent och varumärkesområdet, med anknytning till Sverige, har mer än fördubblats under en tjugoårsperiod.

Under perioden 2006-2015 kan man konstatera en nedgång av antalet inkomna nationella patentansökningar till PRV. Det beror till stor del på en ökad internationalisering, då Sverige emellanåt inte är huvudmarknad för de produkter företagen utvecklar. De senaste åren har det dock skett en stabilisering av antalet inkomna nationella patentansökningar till PRV.

– När man, på det nationella planet, tittar på PRV:s kunder och intressenter ser man att de flesta som söker exempelvis patent är små och medelstora företag. Det i jämförelse med EPO som attraherar fler större företag. PRV har 68 procent av patentsökande från små och medelstora företag, medan EPO har 26 procent. PRV fortsätter alltså att fylla en viktig funktion för Sveriges små och medelstora företag, säger Jan Wernerson, chefscontroller på PRV.

Nytt för i år är kapitlet om miljöteknik. Där konstaterar PRV bland annat att 2015 var andelen internationella patentansökningar inom miljöteknik 10 procent, vilket är en ökning med 5 procent jämfört med år 2000.

Visste du dessutom att:

  • Sverige är på plats 2 över länder i världen med inlämnade internationella patentansökningar (PCT) per capita.
  • Kvinnliga formgivare står bakom 19 procent av alla designansökningar. 6 procent av alla patentansökningar kommer från kvinnliga uppfinnare.
  • 23 procent  av alla svenska publicerade patentansökningar är digital kommunikationsteknik. Stora skillnader sett till industristruktur i Norden.
  • PRV har 68 procent av patentsökande från SMF/privatpersoner. EPO har 26 procent.

Här hittar du Statistiksårsboken 2015.

/Oscar Dieden – kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Patent, varumärke och design i siffror

Filed under design, patent, varumärke

Studentmössans tid är nu

Åtminstone någon dag till. De sista examensklasserna går mig veterligen ut i morgon. Förut bar man ju för övrigt mössan över sommaren. Nåväl, PRV-bloggen har fått en intervju med Alexander Grepe, grundare av och försäljningschef för abc-gruppen, stor aktör när det gäller försäljning av studentmössor i Sverige.

Hej Alexander! Studentmössan har förvisso lång historik, men själva mössförsäljningen uppfattas nog av många som en hyfsat konservativ, traditionsbunden och konstant bransch. Hur kom ni på idén att slå er in på den banan?

Som mycket annat handlade det till viss del om en slump. Vi startade företaget med en idé om att förändra hur skoltröjor såldes i Sverige och efter bara ett par år hade vi nästan tagit över hela marknaden som dock var relativt begränsad till storstadsområdena. När vi kollade på studentmössorna insåg vi att mycket lite hade gjorts med produkten som sådan sedan lång tid tillbaka och bestämde oss för att utmana dels hur produkten kunde se ut, men också hur den kunde marknadsföras.

Jag har förstått att ni idag har en hygglig andel av marknaden. Ni verkar dessutom satsa brett med även skolfoto. Hur ser er affärsplan ut och finns det utrymme för ytterligare expansion?

Studentmössorna är fortfarande hjärtat av vår affär och den som naturligt är den största för oss, men vi provar oss ständigt fram efter nya möjligheter, antingen själva eller i samarbete med partners.

Säljer ni bara via internetbutiken eller finns det möjlighet till köp över disk eller på plats i skolorna?

Ungefär hälften av vår försäljning görs på plats ute på skolorna och ännu fler väljer att prova ut sin storlek på plats på skolan. Många blivande studenter börjar planera hur deras studentmössa ska se ut över ett år innan studenten och vill självklart att allt ska vara perfekt. När vi är ute på skolorna kan vi visa upp alla modeller och tillval men framför allt på ett enklare sätt svara på frågor från eleverna.

Ni meddelar att ni säljer till hela Norden. Vilka länder förutom Sverige säljer ni mest till?

Vi finns förutom i Sverige även i Danmark som har en liknande tradition som Sverige, även om mössorna skiljer sig utseendemässigt. Även Finland har en tradition som i mycket liknar den svenska och där planerar vi också att synas framöver.

På er hemsida finns det exempel på mössor som jag tolkar att vara utformade av er. Dessutom verkar ni namnge modellerna. Har ni design- och/eller varumärkesskydd för era produkter?

Vi har historiskt inte varit helt bra på att skydda våra produkter, och det har tyvärr utnyttjats av konkurrenter som helt öppet kopierat vår design på flera produkter och namngivit dem till förvillelse lika. Sedan en tid tillbaka har vi dock tagit dessa frågor på större allvar och jobbar nu med både skydd av utseende och namngivning.

Kristallmössan

Exklusiv variant med kristaller i kokarden.

Apropå immateriella skydd. Har ni tänkt på att skydda er företagslogga?

Faktiskt inte, men jag tror inte att en konkurrent skulle vara så fräck att just kopiera vårat namn. Men man vet ju aldrig…

Precis…
Det måste ju ändå handla om en stor volym mössor årligen. Var sker tillverkningen?

Den mesta tillverkningen görs av ett familjeföretag i Polen som vi jobbat med nästan sedan start. Det korta avståndet och framför allt deras långa erfarenhet har varit mycket viktig för oss då vi från våra kunder löpande får nya krav på hur en mössa bör se ut och hur den ska kännas.

När jag tog studenten fanns det en fånig tradition att man vid studentskivorna skulle vända sitt urdruckna vinglas uppochner på mössan, vilket resulterade i missprydande ringar. Idag verkar det även vara populärt att duscha i bryggda drycker efter den officiella studentceremonin. Har ni anpassat er efter detta med mössor i vätskeavstötande textil? Om inte, låter det som en bra idé?

Haha, ja faktiskt – nästan alla våra mössor är behandlade med ett smuts- och vätskeavstötande ämne, men som traditionen de senaste åren är så finns det ju gränser för hur långt även ett sådant kan skydda. Vi ser att de flesta studenter, särskilt i Stockholm, väljer att kliva upp på studentflaken med en helt egen outfit just anpassad för flaket och lämnar både studentmössan och klänning/kostym vid sidan för att sedan klä om igen efter studentflaket har avverkats. Men skulle det ändå kommit för mycket smuts på en mössa finns det faktiskt både husmorstips och moderna sätt att snygga upp en studentmössa som fått för hård behandling!

När vi ändå är inne på teknik; uppkopplade prylar eller sakernas internet ligger i tiden. TeliaSonera räknar med 150 miljoner uppkopplade prylar i Norden år 2020. Innefattar det uppkopplade studentmössor? Skämt åsido – har ni några nya häftiga mössfunktioner eller detaljer på gång?

Faktiskt är detta något som våra kunder frågat om och vi undersöker nu flera parallella spår – allt från inbyggda stöldskydd likt de man har för bilnycklar och VR-filmning av hela studentdagen via mössan. Kanske kommer de inte att synas på nästa års studentflak men vi har alltid legat längst fram i utvecklingen och våra kunder lever långt fram själva, så kanske kommer det en dag?

Allright! Studentmössan goes high-tech. Tänk på att tekniska lösningar kan patentskyddas. Läs mer på prv.se.

Tack för intervjun Alexander!

/Jonas Holmqvist, patentingenjör och kundansvarig mot rådgivare på PRV

Kommentarer inaktiverade för Studentmössans tid är nu

Filed under design

Skydda din design på Formex

BA_J3TB
I dag öppnades dörrarna till den största inredningsmässan för nordisk design. Det är designens epicentrer Formex jag talar om. 850 kreativa utställare möter 23 000 inredningsglada besökare och journalister. En hänryckande miljö där gränsen mellan inspirering, kopiering och plagiering kan te sig hårfin.

Som utställare på Formex gissar jag att du skapat en unik design, ett exklusivt varumärke eller en smart teknik som kännetecknar dina produkter. Att du har lagt ner mycket tid och pengar på din idé är lika troligt som att du vill nå framgång på marknaden. Här följer några snabba tips som kan ge dig viktiga konkurrensfördelar!

  • Var ute i tid! För att kunna ansöka om designskydd måste ansökan lämnas in senast 12 månader efter att mönstret blivit allmänt tillgängligt (exempelvis på en mässa som Formex).
  • Det finns ett oregistrerat mönsterskydd som ger ett begränsat skydd för formgivningen som uppkommer per automatik när din formgivning offentliggörs. Skyddet gäller endast under tre år. Vill du ha ett längre och mer omfattande skydd för din design behöver du ansöka om ett registrerat designskydd.
  • Har din design en unik teknik? Då kan det vara värt att fundera över ett patent.
  • Det är inte bara designen som gör att du sticker ut, varumärket är ett av dina viktigaste kännetecken. Det är ofta väl värt att skydda det.
  • Om du vill ansöka om designskydd i fler länder än i Sverige (eller annat land för din första registrering) måste dessa ansökningar lämnas in inom sex månader från ansökningsdagen i det första landet. Det är alltså viktigt att ha en plan och genomtänkt strategi!

En designansökan kostar 1 900 kronor och ensamrätten gäller under fem år från den dag du lämnat in din ansökan. Det är möjligt att förlänga skyddet i upp till 25 år. En designregistrering skyddar en produkts utseende. Det innebär att ingen annan får tillverka, sälja eller importera kopior av den unika designen. En förutsättning för att få designskydd är att utseendet är nytt och särpräglat.

Genom Svensk Designansökan kan du ansöka om designskydd direkt på nätet. Efter att sökanden skickat in och signerat sin ansökan har PRV i dagsläget en handläggningstid på sex-åtta veckor.

Fördelen med ett immaterialrättsligt skydd (exempelvis design, varumärke, patent) är att du står starkare med en dokumenterad rättighet. Om du blir utsatt för piratkopiering fungerar din registrering som ett bevis i domstol.

Lycka till på mässan!
/Stina Lilja, pressansvarig på PRV

Kommentarer inaktiverade för Skydda din design på Formex

Filed under design, immaterialrätt

Darth Vader har blivit en mjukis

Lasse Berghagen fick en teddybjörn när han fyllde fyra. Malin med. Min fyraåring fyllde i förrgår och packade upp ännu en mysnalle – föreställande Darth Vader…!! Igen: Darth Vader, som mjukisdjur? Jag tog ställning: jag tänker inte se nya filmen!

Darth3
Kramgo Darth Vader (foto: Thérèse Ahlén)

Det finns en punkt där varje kulturell och kreativ näring punkterar. Det peakar. Kiss tar av sig sminket, Bamsevargen blir snäll, Magnus Uggla gör Den döende dandyn och Lois och Clark blir tillsammans på riktigt. Kraftfältet släcks.

Förmodligen är det vad som hänt i Star Wars.

Jag har ju inte på allvar intresserat mig för detta sedan Peter Stålnacke och jag sprang på Svea bio 1983 – de senaste filmerna har liksom passerat obemärkt.

Men i takt med ett intensifierat uppsnack och en senkommen 40-årskris har jag börjat umgås med tanken på att ändå gå se den nya filmen. Man vill liksom ta reda på vad som hände.

Men så finner man Darth i detta skick. Darth Fredriksson?

Ärkeskurken Vader. Ondast av dem alla. En skithög utan motstycke. Ett hopkok av professor Moriarty, biskop Vergérus, Adolf Eichmann och Rastapopoulos. Som man nu alltså förväntas ta med sig som tröstare i sängen.

Nej, Darth Vader ska vara hård. Hjälm på huvudet, mask för ansiktet och visir. Skottsäker väst i kevlar, multifunktionsbälte och knappsats på magen. Karln är klasslistan personifierad. De hårda delarna. Och så laser.

På onsdag är det premiär för den sjunde Star Wars-filmen: ”The force awakens”. Jag tänker då inte gå och se.

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Tack till Anders Edlund, expert på klasslistan. De hårdare delarna.

Kommentarer inaktiverade för Darth Vader har blivit en mjukis

Filed under design

Kalasfisken, en smartare fiskdamm

molly

Magdalena Hagelind har utvecklat en återbrukbar fiskdamm för barnkalas.

Barnkalas och fiskdamm är i stort sett synonymt, det kan nog de flesta föräldrar hålla med om liksom trasslet godisfisket kan medföra. Det uppmärksammade Magdalena Hagelind. Hon tröttnade på filtar som ramlade ner och tejp som fastnade på dörrlisterna.

 

magdalena_hagelind-300x300

Magdalena Hagelind, grundare av Kalasfisken.

Hej Magdalena, berätta om hur idén till fiskdammsdraperiet uppkom!

– Som mamma till två tjejer har jag som många andra två kalas om året där den obligatoriska fiskdammen är en given avslutningsaktivitet. Vid ett par av dessa tillfällen, när jag förtvivlat stod med lakan och tejp för att få upp fiskdammen tänkte jag ”det borde finns en färdig fiskdamm med upphängning att köpa och den måste ju gå enkelt att hänga upp.” När jag inte hittade någon färdig produkt gjorde jag en själv som jag ville ha den. Och på den vägen är det.

Man brukar säga att ”nöden är uppfinnarens moder” – stämmer det i ditt fall?

– Ja, absolut! Frustrerad över att alltid försöka hålla igång kalasen med lekar och mat samtidigt som man ska svänga ihop en fiskdamm gjorde att jag insåg att fler föräldrar nog är i samma situation.

Hur tog du din produkt från idé till marknad?

– Jag satte mig vid datorn och ritade mängder med fina fiskar och konstruktioner. Jag tog fram ett namn och en logga. Jag ville att det skulle kännas färgglatt och roligt. När jag var nöjd med designen tog jag fram en prototyp via ett svenskt textilföretag men jag insåg dock att prisbilden gentemot mina kunder och återförsäljare skulle bli för hög, så där stannade utvecklingsprocessen av en stund. Prototypen använde jag själv på mina egna barns kalas. När föräldrar kom och hämtade sina barn fick jag ofta reaktionen ”wow, var har du köpt den där?” Då insåg jag att produkten hade potential och tänkte ett varv till. Jag tog kontakt med en tillverkare i Kina och därefter presenterade jag min produkt via ett infoblad till olika återförsäljare inom kalasprodukter. Jag fick positiv respons och snabbt flera beställaningar. Det var först då som jag gjorde en beställning till fabriken i Kina.

fisk

 

Har du utvecklat fler produkter?

– Ja, har man en fiskdamm behöver man ju fiskar också, tänkte jag. Problemet var att hitta en bra form som passar för att lägga en godispåse i och som även går att återanvända. Hela min tanke är ju att man ska kunna spara fiskdammen och använda den under flera år. Lösningen blev två fina fiskar i tyg som man lägger ner godispåsen i. Istället för klädnypa och papperspåse har den här fisken en öljett i noden och en medföljande fiskekrok i plast.

 

Har du sökt något immaterialrättsligt skydd och i så fall varför valde du att göra det?

– Ja, jag har mönsterskyddat fisken och även namnet Kalasfisken som produkten och företaget heter. Jag gjorde det som en självklarhet då jag insåg min geniala idé. Det ska inte gå att kopiera den utan påföljder. Det är mitt skydd som liten aktör. Fisken har en unik form och konstruktion som gör att den går att designskydda. Det känns väldigt bra att ha varumärke och designskydd när man går ut på marknaden. Det var det första jag gjorde.

Tips till andra som bär på en idé?

  • Våga!
  • Prata om din idé med personer som du litar på och som är bra bollplank. Annars är det lätt att din idé bara blir liggande i lådan.
  • Undersök marknaden, finns det ett behov?
  • Ta fram skisser och en prototyp. Det är dessa som du visar upp mot potentiella kunder och som du också har som förlaga när du ska hitta en producent.
  • Lita framförallt på din magkänsla! Det är krävande att realisera en idé så du måste tro på den själv och gärna ha några supportrar som pushar dig framåt.

Stort tack för samtalet Magdalena och lycka till med fisket!
/Stina Lilja, pressansvarig på PRV

Kommentarer inaktiverade för Kalasfisken, en smartare fiskdamm

Filed under design, varumärke

Gör som riksdagsman Jörgen – gå en kurs i immaterialrätt

På PRV har vi ett gediget och gillat utbud av kurser inom immaterialrätt: oavsett nivån på dina förkunskaper lär vi dig mer om bland annat patent, varumärke och designfrågor. En nöjd deltagare är riksdagsledamot Jörgen Warborn, som nyligen gick grundkursen i immaterialrätt.

Warborn_h300Jörgen, varför ville du gå en grundkurs i immaterialrätt?
– Jag ansvarar för immaterialrättsliga frågor inom Moderaterna. Jag ville ha en bättre grund att stå på och tyckte att det var bra att få den av PRV:s experter. Immateriella tillgångar blir bara viktigare och viktigare för näringslivet. Frågorna är ganska komplexa och det kan vara lite kämpigt att läsa sig till allt genom att gå till lagtexten. En kurs med skarpa föreläsare och kurskamrater som man kan diskutera med gör materian mer levande.

Vad hade du för förkunskaper?
– Jag har drivit en reklambyrå, så jag hade lite förkunskaper om varumärkesfrågor och upphovsrätt. Får många år sedan gick jag en kurs som Sveriges reklamförbund (Nuvarande KOMM) arrangerade. Den gjorde mig till ansvarig reklamutgivare, ARU. Jag har också läst Strategic Brand Management på IHM och även där kom vi in på juridiken. Men det var ganska länge sedan och kunskapen är en färskvara, speciellt om du inte jobbar med det dagligen.

Vem ska gå den och varför?
– Alla som vill ha en övergripande kunskap om immaterialrätten. När jag gick kursen var jag den enda politikern – fler borde gå. Men där fanns rättighetsinnehavare från såväl stora bolag som lite mindre bolag. Vi hade flera representanter från patent- och advokatbyråer. Dessutom var det några personer från Polisen. Det var en fantastisk blandning som gav underlag för intressanta diskussionen med flera olika infallsvinklar.

Vad tar du med dig som bästa lärdom?
– Jag är övertygad om att vi alla ska försöka jobba mer med de immateriella tillgångarna. Det är viktigt för varje enskilt företag som en strategisk resurs. Det är också viktigt att fler människor i allmänhet får en trygghet i upphovsrätten. I dagens digitala samhälle har det blivit lätt att dela material som du kanske inte får dela. Jag tycker det är viktigt att vi värnar och stärker upphovsrätten för att människor och företag ska vilja fortsätta skapa musik, film, mm.

Vad är ditt övergripande intryck av kursen?
– Mycket bra! Förutom bra föreläsare och adekvata kurslokaler så uppskattade jag att allt var så genomtänkt. Både lunch och fikaraster var upplagda för maximal förståelse av immaterialrättens utmaningar och möjligheter.

Sugen på att gå en kunskapshöjande kurs även du? Våra kurser hittar du här.

Kommentarer inaktiverade för Gör som riksdagsman Jörgen – gå en kurs i immaterialrätt

Filed under design, immaterialrätt, patent, varumärke

En kopp nostalgi

adam

I dag uppmärksammar Gustavsberg porslinets dag. Foto: Marie Östlund

 

Det här är nostalgi för mig. Koppen är från servisen Adam som min farmor hade när jag var liten, och det var i en av de kopparna som jag drack min första kopp kaffe som 7-8 åring. Mycket mjölk var det naturligtvis och rejält med socker, sånt där hårt bitsocker fanns förr. Farfar och jag satt i bersån och drack vårt kaffe, jag ur kopp och han från fat. Nu står den prickiga servisen hemma i mitt kök och den känns lika aktuell idag som den gjorde då i slutet av 70-talet.

Designen är av Stig Lindberg (1916-1982) och den tillverkades första gången hos Gustavsberg 1959-1974. Nu finns den åter i nyproduktion sedan 2005. Senast häromdagen såg jag den tillsammans med serviserna Prunus och Berså i hyllan hos en handlare här i stan. Många av Stig Lindbergs dekorer har återlanserats och är väldigt populära idag. När man ser de olika mönstren så förstår man varför. Dekoren tidlös och passar liksom överallt. Gustavsberg satsade under 50- och 60-talen mer på formgivning och kvalitet och man anställde nya unga formgivare, bland annat Lisa Larsson och Margareta Hennix. I dag är Gustavsberg Sveriges enda porslinsfabrik och har samarbete med bland annat designduon Bernadotte & Kylberg, med formgivarna Prins Carl Philip och Oscar Kylberg.

Gustavsbergs Porslinsfabrik kan man läsa mer om utvecklingen från starten 1825 och fram till nu.

Gör man en sökning i Svensk Designdatabas så får man inte många träffar på porslinsföremål. Vad det beror på har jag inte lyckats lista ut. Kanske det är så att en del tycker att Sverige är en för liten marknad och man söker hellre skyddet internationellt. Tittar man i databasen för gemenskapsformgivningar så hittar man lite mer. Där finns bland annat danska och tyska företag som har ansökt om designskydd för porslin. Men överlag kan man se att det inte är serviser som skyddas utan enstaka föremål såsom vaser, formar och muggar. Eller är det kanske så enkelt att formgivningarna från förr fortfarande står sig så bra att det är svårt att komma med något nytt som får samma genomslag och livslängd?

Varumärken då? Jodå, det finns några där. Formgivarduon Bernadotte & Kylberg har tagit steget ut i Europa och skyddat sitt varumärke hos OHIM, men de har även nationellt skydd. Ett annat känt varumärke som förknippas med porslin är Gustavsbergs ”Blå Blom” som också är ett nationellt varumärke.

Nu tänker jag luta mig tillbaka med en god kopp kaffe – naturligtvis ur min älskade kopp med blå prickar.

/Marie Östlund, Kundsupport på PRV

Kommentarer inaktiverade för En kopp nostalgi

Filed under design, immaterialrätt, varumärke

Skydda dig mot stick av myggor och konkurrenter

Myggjagare

Det finns en drös med appar, armband, oljor och salvor som sägs hindra de mumsande marodörerna från att förstöra våra ljuva sommarkvällar. Men hur många upphovspersoner har skyddat sina myggprodukter? 

Inte jättemånga faktiskt. Så, om du bär på en myggmördande idé kan det verkligen vara läge att skydda den med en passande registrering och tjäna gött med pengar på din kreativitet.  Gör så här för att lyckas med affären:

  1. Knäck ett stycke kalasfin, originell idé. Hur minimera mygg maximalt?
  2. Fundera på vad som gör den unik: Den tekniska lösningen? Namnet? Designen?
  3. Skydda idén med patent, varumärkes- eller designskydd.  Då kan ingen annan sno den.
  4. Låt myggmiljonerna rulla in.

Hellre spray än bubbel
MyggaJag var på bröllop i helgen som delvis utspelade sig i en bokskog. Förstod till en början inte varför det stod lika många flaskor myggspray som bubbelglas på serveringsbordet. Men efter att först ha haft halva Upplands myggbestånd på spirorna och sedan behandlat med Mygga kan jag vittna om att sprayen både behövdes och fungerar. Dessutom har tillverkaren varit duktig och varumärkesskyddat sin bettbekämpare.

Svensk varumärkesdatabas visar att flera i myggbranschen har gjort detsamma, till exempel EcoMyggan. Och vem har inte smetat in sig med Cederroths gamla goding Djungelolja? En doft av den finare världen.

Dödlig landningsramp
MyggfällaAv de relativt få patenterade myggskydden hittar jag en riktig goding i Svensk Patentdatabas: en insektsfälla i form av ett hus med landningsramp där knottet ska känna sig pigg på att parkera. I huset är en lampa riggad som tillsammans med en fläkt ska locka in till en uppsamlingsbehållare. Vad som händer sedan är höljt i dunkel, men jag misstänker att flygfäet kommer till Nangijala.

Jag är milt skeptisk till effektiviteten och tvivlar på om jag har sett innovationen som marknadsetta. Fastnar fortfarande vid hur blodsugaren ska känna att rampen är hetaste stället för häng.

Patentera appar?
Eftersom myggor dras till mig lika starkt som undertecknad till en mellandagsrea laddade jag nyss ner appen ”Mosquito device” som bekämpar insekterna med högfrekventa ljudvågor.

Säg att den nu skulle funka – kan man ta patent på en app? Efter en koll med PRV:s kundsupport vet jag nu att det inte funkar på det sättet, om det inte är så att appen i sig löser ett tekniskt problem. Då kan det kanske vara möjligt. Däremot kan det vara väl värt att skydda appens namn eller ikonens utseende genom varumärkes- eller designregistrering.

Jag får se om min egen myggdödarkreativitet flödar i sommar. Kanske återkommer med patentansökan. Varför inte en bettskena på insektssnabeln som hindrar attack? Hmm…

Kommentarer inaktiverade för Skydda dig mot stick av myggor och konkurrenter

Filed under design, immaterialrätt, patent

Immaterialrätten är serverad, kryddad med goda exempel och inspiration.

Puffbild_case

Vad har Ejes choklad, Swedish Hasbeens, Skistar och Middagsfrid gemensamt? Vilket osynligt band snörper ihop Sandqvists väskor med Svensk Tenn, Hope och Casall?

Jo, de ståtar alla som exempel på PRV:s webbsida företagare berättar. Där har vi plockat en vacker bukett av svenska entreprenörer med väldigt skilda inriktningar. Från träningskläder till matleveranser, trätofflor till skidanläggningar.

Det som binder ihop dem är hanteringen av immaterialrätt: alla har de målmedvetet och strategiskt på sina respektive sätt arbetat med patent, varumärke och designskydd för att ta hand om sina tillgångar. Om de har lyckats?  Eeeeh, sover Dolly på rygg? Är IKEA ett blytungt registrerat varumärke?

Gå in på webben och läs själv, vettja. Nitton fascinerande berättelser om framgångsrika företagare som lyckats med hjälp av envishet, idérikedom och driv. Knökat med galet bra tips, inspiration och tänkvärda knep.

Vem vet, kanske just ditt företag blir det tjugonde på sidan? Se till att vackert vårda dina immateriella tillgångar, så lär vi se.

/Therese Ahlén, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Immaterialrätten är serverad, kryddad med goda exempel och inspiration.

Filed under design, immaterialrätt, varumärke