Kategoriarkiv: immaterialrätt

Uppehåll i utgivningen för PRV-bloggen

PRV-bloggen tar ett uppehåll i utgivningen. 
Vi vill passa på att tipsa om PRV:s bibliotek. Här finner du böcker och annan litteratur inom immaterialrätt, teknik och patentinformation. Vi hjälper dig att hitta den information du behöver.

Boktips: Idéskydd för kreativa – handbok i immaterialrätt och strategier mot idéstöld, av Kenneth Österlin

PRV:s bibliotek

Trevlig läsning hälsar redaktionen!

Foto: Max Green Ekelin.

Kommentarer inaktiverade för Uppehåll i utgivningen för PRV-bloggen

Under immaterialrätt

Idrott och immaterialrätt

Adidas Telstar 1970

Adidas Telstar 1970. Uppskattad av västtyske Gerhard ”der Bomber” Müller som nätade med den inte mindre än tio gånger och vann skytteligan.

Idag firas immaterialrätten över hela världen, i år med temat Copyright and sports: Reach for gold. Det finns många olika upphovsrättsfrågor kopplat till sport, inte minst för sändningar av idrottsevenemang, personers och teams medverkan i bild och försäljning av produkter kopplat till särskilda idrottare. Hos World Intellectual Property Organization (WIPO) firas dagen med ett stort antal aktiviteter för alla åldrar, för att uppmärksamma immaterialrättens betydelse.

Innovationer och sport
PRV-bloggen uppmärksammar dagen på temat om idrott och immaterialrätt och lyfter här våra tidigare blogginlägg som knyter an till teknikutveckling och innovationer i idrottsvärlden. De är många och skiftande och har ofta stark koppling till varumärkesfrågor och marknadsföring:

Immateriella rättigheter i skid-VM

Framtidens teknik i PyeongChang

Fotbolls-VM med klassisk boll i ny kostym

J-O slutar – på spaning efter ett nytt pingisunder

PRV:s Immaterialrättsdag 2019
Den 22 maj bjuder PRV in till ett webbsänt seminarium för att fira immaterialrättens betydelse. På scenen är representanter från PRV, Vinnova, Spotify, YouPic och Zenuity som berättar om sin syn på immaterialrätten i den fjärde industriella revolutionen.  Välkommen att lyssna via webbsändning!
Tema: Digitaliseringens påverkan på immaterialrätten, i Sverige och i framtiden.

Jag vill läsa mer och anmäla mig till Immaterialrättsdagen 2019 – webbsändning

/Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Idrott och immaterialrätt

Under immaterialrätt

Immaterialrättens betydelse för världshandeln

PRV utbildar utvecklingsländer inom immaterialrätt. Vi gör det sedan snart 50 år inom ramen för Sida:s utbildningsprogram tillsammans med WIPO (World Intellectual Property Organization), ett organ inom FN.

Utbildningsprogram med möte i Zambia.

Deltagare i PRV:s utbildningsprogram på ett uppföljningsmöte i Zambia.

Globala utbildningsprogram om immaterialrätt
Deltagarna i PRV:s utbildningsprogram inom immaterialrätt kommer främst från länder i Afrika och Asien. Länderna sänder inflytelserika personer till våra program; vi kallar dem förändringsagenter. De arbetar på viktiga positioner inom departement, myndigheter och universitet och kan påverka utvecklingen i sina länder. Våra utbildningsprogram har som mål att höja deltagarnas kunskaper så att de kan förbättra immaterialrättssystemet och den innovativa utvecklingen i sitt land. Immaterialrätten är en viktig grund för globala handelsmöjligheter och ekonomisk tillväxt, särskilt med tanke på de regler som världshandelsorganisationen WTO har fastställt i TRIPS-avtalet.

Immaterialrätt möjliggör världshandel
Kunskap och medvetenhet om immaterialrätt betyder mycket för ländernas möjligheter att leva upp till TRIPS-avtalet, eftersom där finns regler om patent, upphovsrätt, geografiska ursprungsbeteckningar, varumärke, design, företagshemligheter och andra immaterialrättsliga gränsområden som är avgörande för internationell handel och förhandlingar.

Deltagarnas driv och engagemang
Patrick Andersson, Director International Capacity Development, och Tracy Hoffman, Program Manager, har arbetat i flera år med våra utbildningsprogram. De berättar om deltagarnas kompetens och engagemang. De kommer från många olika länder och träffas under tre veckor på PRV. Sedan ses man åter för uppföljning av de egna projekten under en vecka på annan ort i världen. I programmen utbyter deltagarna erfarenheter, får inspiration från andra länder, lär sig mer och startar upp egna immaterialrättsprojekt som de implementerar hemma. Detta utbyte över kontinenter och länder skapar ovärderliga kontaktytor som länderna har stor nytta av; dels i förhandlingar i Geneve hos WIPO, dels i form av goda exempel att inspireras av. Diskussionerna präglas av lyhördhet och ofta uppstår en särskild dynamik i grupperna, berättar Patrick och Tracy. Deltagarna håller ofta kontakt med varandra under flera år och utbildningsprogrammen är starten för långlivade personliga nätverk.

Immaterialrättens betydelse för innovation
Många av deltagarna kommer från universitet och forskningsinstitutioner och deras projekt handlar ofta om att stödja förutsättningarna för forskning och innovation i landet. Medvetenheten om immateriella tillgångar behöver höjas i många sammanhang, nationellt såväl som internationellt. På så sätt bidrar PRV:s utbildningsprogram till ekonomisk utveckling och tillväxt på en global nivå. Globalt partnerskap är ledordet i våra utbildningsprogram med internationell kompetensutveckling över kontinenter.

”Jag upplever mitt arbete som väldigt meningsfullt och får ofta se goda exempel sprida sig över världen”, berättar Patrick Andersson.

I programmen diskuteras allt från teknik, juridik, ekonomi, växtförädlarrätt, biologisk mångfald, immaterialrättsstrategier till geografiskt ursprung.

Kunskapen om världen ökar i Sverige
PRV:s globala utbildningsprogram bidrar till att kunskapen om omvärlden ökar i Sverige. Med de internationella nätverk som skapas lär vi känna världen på ett djupare sätt som vi har stor nytta av i vårt arbete med immaterialrätt och dess koppling till internationell handel. De immaterialrättsliga systemen behöver harmoniseras i globala partnerskap för att de samlade möjligheterna till innovation och handel ska förbättras över kontinenter.

Länk
Capacity development på prv.se

/Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

De globala målen
I vår bloggserie #deglobalamålen uppmärksammar vi FN:s agenda 2030 och berättar här om hur vi bidrar till mål nummer 17 som handlar om genomförande och globalt partnerskap.

2 kommentarer

Under immaterialrätt

Genomlysningen – vi hjälper företag att hitta sina immateriella tillgångar

Från november 2018 till januari 2019 lyfter PRV företagstest ”Genomlysningen” – ett test som ska hjälpa företag att identifiera och hitta sina dolda immateriella tillgångar.

Anna Lundqvist och Anton Blomberg är ansvariga för målgruppen SMF (små och medelstora företag, upp till 249 anställda) på PRV. Bloggredaktionen har träffat dem för att prata om varför det är viktigt att få företagare att förstå betydelsen av rätt hantering av immateriella tillgångar för ökad tillväxt och framgångsrik försäljning.

Testet går ut på att hjälpa företagare att hitta sina immateriella tillgångar – varför tror ni att de behöver hjälp med det? Företagare har mycket att stå i.

De ser ofta det som är mitt framför näsan och tänker inte på att de har många fler värden än så i bolaget. Att deras egen know how, kundregister eller avtal av olika slag skulle vara en konkurrensfördel tänker de inte alltid på, säger Anna.

Det är inte alltid man som företagare sätter sig ner och funderar över vilka tillgångar man faktiskt har. Genom att göra testet får man fundera igenom det och hjälp med hur man kan hantera dem, tillägger Anton.

Immateriella tillgångar är ju ett ganska abstrakt begrepp. Kan ni ge exempel på immateriella tillgångar som ett företag kan ha? Och vilka immateriella tillgångar har PRV? Förutom de jag gav exempel på (och som kanske är de vanligaste) så är spetskompetens, dokumentation av arbetsmetoder och företagshemligheter vanliga. PRV har till exempel varumärke, upphovsrätt, domännamn, avtal, spetskunskap, know-how, databaser, för att bara nämna några, säger Anna.

Ja, och medarbetarna på PRV besitter spetskompetens, vilket också är en immateriell tillgång, säger Anton.

Tack för samtalet!

Vill du testa ”Genomlysningen”? Du hittar företagstestet här.

//Margarita Linné, kommunikatör på PRV

1 kommentar

Under immaterialrätt

Ljus i fokus för årets Nobelpris i fysik

Årets Nobelpris i fysik beskriver Kungl. Vetenskapsakademien själva som uppfinningar ”med ljus som verktyg”. Extremt små objekt och otroligt snabba processer uppenbarar sig nu i nytt ljus. Med avancerade precisionsinstrument öppnas nya forskningsområden och en mängd industriella och medicinska tillämpningar.

Men vad innebär det i praktiken? PRV-bloggen tog därför hjälp av patentingenjör Siri Luthman (PhD i biomedicinsk optik) för att få grepp om uppfinningen och dess potential.

20181205_140133 retusch - kopia.png

Hur kan man förenklat förklara årets fysikpris?

Årets nobelpris i fysik delas mellan tre olika laserforskare. En av de upptäckter som belönas i år är den optiska pincetten som upptäcktes av Arthur Askin under det tidiga 70-talet. Den optiska pincetten drar nytta av Newtons tredje lag, gällande bevarandet av rörelsemängd, för att fånga små partiklar med hjälp av ljus. Något förenklat, så reflekteras eller böjer sig ljusstrålar när dom går in i ett nytt material. Enligt Newtons tredje lag utövar fotonerna en kraft när deras riktning ändras. Genom att på ett specifikt sätt fokusera och utforma en laserstråle kan man använda denna kraft för att fånga och flytta på en mikropartikel. Då ljusstrålen förflyttas, förflyttas även den fångade mikropartikeln.

Vilka användningsområden kommer kunna applicera pristagarnas forskning?

En ljusstråle kan därmed användas som en pincett på mikronivå för att studera små biomolekyler och bygga upp strukturer på en nanonivå. Forskare kan till och med använda optiska pincetter som ett verktyg för att manipulera DNA strukturer!

Vilka konkreta patenterade innovationer har kommit ur pristagarnas forskning?

Dessa optiska pincetter har redan nu stor användning inom biofysik och biomedicinsk forskning. Det finns, till exempel, flera patenterade uppfinningar på hur optiska pincetter används i mikroskop för att hålla mikropartiklar stilla så att dom kan studeras i detalj (t.ex. US6850363B1) eller för att sortera olika partiklar (t.ex. US20140248621A1).

En annan lysande idé är PRV:s företagstest Genomlysningen. Är du företagare; passa på att göra testet och hitta dina dolda immateriella tillgångar.

/Oscar Dieden – kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Ljus i fokus för årets Nobelpris i fysik

Under immaterialrätt, patent

Tänd ljuset i vintermörkret med ljusdesigner Lena Hildeman

Ljussättningen av våra stadsrum, fasader, broar och parker är något vi ofta tar för givet. Ljusbilden är i hög grad immateriell och svår att ta på, men den skapar stark stämning i miljön samtidigt som den bidrar till trygga och hållbara städer och samhällen, i enlighet med #deglobalamålen som FN slagit fast i sin agenda för hållbar utveckling.

Vanadis Vattentorn. Ljusdesign och foto av Lena Hildeman.

Vanadis Vattentorn. Ljusdesign av Lena Hildeman. Foto: Sten Jansin

En ljussättning kan åtnjuta skydd enligt upphovsrätten om den bedöms vara tillräckligt unik och särpräglad, som alla andra konstnärliga verk. Inte sällan har den en kraftfull verkan. Bakom en ljusdesign ligger ett konstnärligt arbete i ljus och färg, mängder av avväganden kring ljusförhållanden i den omgivande miljön och ett avancerat kunnande inom ljusteknik. Lena Hildeman är ljusdesigner med mer än tjugo års erfarenhet av ljussättning av offentliga miljöer. Här berättar hon om sitt spännande arbete.

Berätta om ditt jobb!
– Jag gestaltar i större skala när jag ljussätter en byggnad eller park i ett omgivande stadsrum. Många hänsyn till den omgivande miljön måste tas, till helheten och hur övergången blir till den närliggande ljusmiljön, eftersom upplevelsen av ljus är relativt för våra sinnen. Mer ljus eller annan karaktär sätter kanske anslutande områden i en oönskad kontrast. Om till exempel ett nytt område med mycket ljus angränsar ett område med mer normala ljusnivåer, så upplever vårt synsinne skillnaden och tolkar de lägre ljusnivåerna som för mörka. De lägre nivåerna upplevs dock i ett annat sammanhang som normala, och helt tillräckliga. Detta beror på att vårt synsinne upplever ljuset relativt, till skillnad från mätinstrument som förhåller sig till fasta mätvärden. En ljusdesigner behöver dessutom ha mycket djupa insikter i ljusteknik och hänga med i den pågående LED-utvecklingen. Möjligheterna att styra och kontrollera ljuset utvecklas hela tiden, till exempel med dimring och färgväxling. Digitala lösningar förbättrar drift och förvaltning av ljus i staden. Man behöver även ta hänsyn till att våra belysningssystem började byggas upp under första halvan av förra seklet. Teknikskiftena är inte alltid så lätta att implementera i det sammanhängande gatu- och stadsrummet. Ekonomiska faktorer spelar en avgörande roll när man ska gifta ihop modern teknik med anläggningar som skapades för länge sedan. Det handlar om att kunna påvisa en tydlig koppling mellan investering och nytta. Området är starkt teknikdrivet och bygger på innovationer, ofta på smarta patenterade lösningar.

Hur ljussätter man ett stadsrum?
– I arbetet med ljusdesign förhåller man sig till de ljusplaner som kommunen arbetat fram – det är en viktig del av vårt arbete att jobba fram och sammanställa sådana ljusprogram. Stockholm anses vara försiktigt ljussatt jämfört med många andra städer i Europa. Det är en medveten målsättning som bidrar till ett mer hållbart samhälle. En fördel med en dämpad helhet som grund är att det ger bra förutsättningar för att framhäva utvalda byggnader och broar. Som ljusdesigner strävar jag efter att undvika ljusföroreningar och ljusinflation som innebär att ett område blir överbelyst så att annat intill upplevs mörkare. Relationerna mellan områden och olika stadsrum är viktiga och upplevelsen av våra offentliga rum är en viktig del av vår kultur. Förväntningar och tankar kring vad en kvällsupplevelse i en stad är, förändras och utvecklas oavbrutet.

Franzénparken i Hammarby Sjöstad. Ljusdesign och foto av Lena Hildeman.

Franzénparken i Hammarby Sjöstad. Ljusdesign och foto av Lena Hildeman.

Hur tänker du kring julbelysning i våra städer?
– I vintermörkret ser och uppskattar vi ljussättningen särskilt mycket. Många städer marknadsför sig som julstäder med shopping, marknader och julskyltning för att locka till ökad handel och turism. Handlare arbetar ihop i affärsdrivande syfte och slår sig samman i grupper för att utveckla och investera i julbelysning. Göteborg har framgångsrikt arbetat med julbelysning som en viktig beståndsdel i marknadsföring av staden. Stockholm har julpromenader till de olika belysningarna och stadens lysande renar och älgar finns överallt på sociala medier i vintermörkret. Många städer är idag transparenta och lägger ut samlad information om anläggningarnas kostnader och förbrukning i energi, eftersom det är en viktig fråga för framtiden. Energiförbrukningen vägs mot fördelarna med ökad trygghet och säkerhet.

Vad präglar ditt personliga varumärke som ljusdesigner?

Ljusdesigner Lena Hildeman. Foto: Per Kristiansen

– Mitt unika kunnande och den samlade erfarenhet jag har skaffat mig genom åren är min största immateriella tillgång. Den har jag byggt upp i de olika projekt jag haft glädjen att arbeta med; ljusplanering för kommuner, större fastighetsägare, historiska miljöer och nyexploatering, ljusprogram för stad och stadsdelar, parker, torg, fasadbelysning och konstnärlig utsmyckning. Jag arbetar med allt från övergripande planer ner till utförandet av skruvar och bultar på montage, men också formgivning av belysning, stolpar och armar. I botten är jag industridesigner. Samarbeten, upphandlingar och tävlingar hör till min vardag och fördjupar mitt kunnande. De projekt jag medverkar i är ofta stora och långvariga där viktiga arbetsrelationer förstärks. Projekten genererar ny kunskap och erfarenhet parallellt med att ny ljusteknik utvecklas och integreras i processen. Ofta är stora projekt vägledande för nya projekt och skapar praxis inom området. Det yrkeskunnande jag får genererar nya uppdrag och bygger mitt personliga varumärke på lång sikt.

Vad gör du just nu?
– Nu arbetar jag med ett ljusprogram och projektering för Slakthusområdets exploatering åt Stockholms stad. På Riddarholmen pågår upprustning och förnyelse av alla exteriöra miljöer från programfas till byggskeden. Albano är en ny stadsdel och ett nytt campus i Stockholm som utvecklas av Akademiska Hus och Svenska Bostäder. På min agenda finns också olika askgravlundar åt Svenska kyrkan. Jag arbetar hos teknikkonsulten Bjerking, där ljussättning är ett av våra nischade områden.

Tack Lena, för samtalet!

VISSTE DU ATT
Eiffeltornets ljussättning om natten är skyddat enligt upphovsrätten och får inte fotograferas och användas fritt i kommersiellt syfte, eftersom det betraktas som ett offentligt konstverk.

/Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

 

Tänd ljuset!

Gör en genomlysning på prv.se och hitta dina dolda immateriella tillgångar med vårt smarta test.

 

FN:s globala mål: Ny serie på PRVbloggen

 

Kommentarer inaktiverade för Tänd ljuset i vintermörkret med ljusdesigner Lena Hildeman

Under immaterialrätt

Nobelklänningarnas Thalia – kundrelationer som affärsstrategi

Foto: Haydar Adelson, Visual Mind AB

Foto: Haydar Adelson, Visual Mind AB

Thalia är företaget som under mer än 30 år skapat unika aftonklänningar och skräddarsydd couture till kungliga evenemang, högtidsmiddagar, bröllop, baler och inte minst Nobelfesten. Företaget har under alla år hållit fast vid sin grundläggande affärsstrategi – att vårda sina kundrelationer.

-Det viktigaste för mig är att få ihop personen med de kläder jag gör. Personligheten bär upp kläderna. Att få till helheten, i detta ligger min särskilda utmaning och profession som designer, berättar Göran Alfredsson, designer och innehavare av Thalia.

Kundrelationer och affärshemligheter – en immateriell tillgång
Kundkontakten och det personliga mötet är Thalias största immateriella tillgång och vårdas med omsorg. Thalia skulle exempelvis av hänsyn till kunden aldrig fotografera och offentligt visa en beställd klänning för en person eller ett unikt tillfälle. Det är hemligt. Kläderna visas upp av press och media på de festligheter där kläderna bärs. Det ska vara upp till kunden att berätta var de beställer och handlar sina kläder.

Know-how och särskilt kunnande
-Alla jag arbetar med är otroligt viktiga för helheten och slutresultatet. Leverantörer av tyger och skräddarmästare bidrar med sitt unika kunnande kring material och hantverk. Det handlar om mönsterkonstruktion, tillskärning och utförandet i alla sina detaljer. Jag vill arbeta med kunniga människor och i långvariga relationer där jag trivs.

-Jag låter till exempel även sy upp couture i Thailand för sådant jag själv designar och som inte är beställt av kund i förväg. För detta har jag anlitat samma kunniga sömmerskor i 30 år, berättar Göran.

Stilen är vår immateriella tillgång som inte går att kopiera
-Jag använder naturmaterial som siden, bomull, ylle och linne. De former jag tycker om är figursydda, tidlösa kläder. Många av mina modeller och aftonklänningar har samma, klassiska grundform som forna tiders festplagg. Det är de moderna detaljerna och utförandet som gör klänningarna relevanta och up-to-date idag.

-Vi tänker ofta på olika komponenter som jacka, blus, kort eller lång kjol för att få kläderna flexibla. De klänningar vi gör ska gå att bära hela livet, många gånger. Det viktiga är att få till helheten i tillskärning, passform, sömnad, foder och yttertyg med fokus på personen som ska bära plagget. Thalias stil präglas av tidlöshet, ett särskilt öga för människor och hantverkskunnande, förklarar Göran.

Klädbranschen i Europa är tyvärr hårt drabbad av piratkopiering.
-I Thalias fall är detta inte aktuellt, eftersom hantverkskunnandet är på så hög nivå att det inte går att kopiera. Det handlar om allt från val av tyger till detaljerna. Självklart förekommer det att andra designers låter sig inspireras och gör snarlika klänningar, men det är ofrånkomligt, menar Göran.

Göran Alfredsson. Foto: Haydar Adelson, Visual Mind AB

Göran Alfredsson. Foto: Haydar Adelson, Visual Mind AB

Varumärkesbyggande över tid – andra gör marknadsföringen
Thalias klänningar visas ofta upp i privata och offentliga sammanhang. Bara i år har man över 10 klänningar på nobelfesten, några även uppe på scen. Personerna och deras kläder bevakas av press och media. Klänningarna blir omskrivna av främst damtidningar och magasin, men förekommer även i dagspress och television. Marknadsföringen sker därför i huvudsak via journalister som rapporterar och fotograferar. Ibland nämns namnet Thalia. Även i marknadsföringen handlar det om relationer. Kunderna berättar för varandra och ger sina rekommendationer. När inflytelserika och kända personer bär kläderna får varumärket spridning på rätt sätt.

-Vår egen marknadsföring består av visningar och catwalks samt den skyltning vi gör i våra fönster varje vecka. Här visar vi på vår bredd; sportigare kläder, klänningar för middag och aftonklänningar. Ofta knyter vi an till ett aktuellt tema som till exempel pride-festivalen eller säsongens färger i skyltningen. Vår butik är sparsmakat inredd för att lyfta fram de enskilda plaggen. Bakom draperierna har vi mycket mer att visa på förfrågan, men den återhållna butiksinredningen ger kläderna rättvisa. Inramningen är viktig.

Nobelfesten närmar sig och en kund som kommer in i butiken behöver prioriteras. Tack för samtalet, Göran!

/Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

Här kan du läsa mer om hur andra företagare gör för att ta hand om sina immateriella tillgångar:
Företagare berättar

Kommentarer inaktiverade för Nobelklänningarnas Thalia – kundrelationer som affärsstrategi

Under immaterialrätt

Immaterialrätt för spelindustrin

Bild: Louise Meijer

Bild: Louise Meijer. Above the mist.

Idag är det internationella TV-spelsdagen. Ja, den heter faktiskt så. Idag spelas det på tv-konsoler, datorn, online och framförallt i mobilen. Spelandet ökar i alla åldrar.

Spelutveckling som industri i Sverige är en internationell framgångssaga. Den genomsnittliga årliga tillväxten sägs vara 39%, sedan 10 år tillbaka. De större spelföretagen växer och många nya mindre spelföretag startar upp. Vi har välrenommerade spelutbildningar på flera håll i landet som bildar hubbar för spelutveckling. Våra spel utvecklade i Sverige har en internationell marknad, utan motstycke.

Anledningen till denna framgång sägs vara en kombination av företeelser: hem-PC-reformen, teknikutvecklingen, bredbandsutbyggnaden, engelskan som ett grundläggande skolämne redan i lägre åldrar, digitaliseringen i samhället, rollspel som hobby, kommunala kulturskolan och ett fokus på teknik för mobiltelefoni, något som i sin helhet är unikt för Sverige. Sannolikt finns det fler intressanta aspekter att räkna upp i raden av bidragande orsaker.

Spelutveckling genererar immateriella tillgångar
Spel är fullproppade med immateriella tillgångar som upphovsrätt, varumärke, design, patent, domännamn, avtal, know-how, kreativitet och företagshemligheter. Eftersom det är en i hög grad internationell produktion med kompetenser från hela världen som samarbetar och en global marknad med många aktörer att samverka med, är det extra viktigt med genomtänkta strategier för immaterialrätt. På prv.se har vi därför tagit fram ett paket för spelutvecklare som ingående berättar om immaterialrättsfrågor att tänka på när man utvecklar spel, frågor att ha med sig tidigt i processen.

Immaterialrätt för spelutvecklare

/Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

3 kommentarer

Under immaterialrätt

Partier och varumärken: Satir är okej – inte vilseledande användning av varumärken

Partiers beteckningar och varumärken och användningen av dessa är en het potatis inför valet. De senaste veckorna har vi sett rapporter om allt från falska valaffischer till partier som använder andra partiers varumärken i sin kommunikation.

Magnus

Magnus Ahlgren, juristchef på design- och varumärkesavdelningen på PRV reder ut begreppen.

Får man använda ett annat partis varumärke, och till exempel göra valaffischer som ser ut att komma från det partiet?

– Det skulle kunna ses som vilseledande, vilket är en form av varumärkesintrång. Man skulle i och för sig kunna hävda att det inte är gjort för att tjäna pengar och alltså inte räknas som en näringsverksamhet. Kravet för vad som räknas som näringsverksamhet är dock så lågt ställt att det är tveksamt att det skulle hålla. Det finns till exempel en varumärkesklass för opinionsbildning. Att yrkesmässigt ägna sig åt opinionsbildning behöver ju inte betyda att man tjänar pengar på dem man talar till.

Finns det något fall där det kan vara okej att använda ett annat partis varumärke i sin kommunikation?

– Det kan det vara, om det handlar om ren yttrandefrihet.

Är det okej att skoja till det och ändra lite på ett annat partis varumärke?

– Om man börjar skoja med ett varumärke på ett sätt som urvattnar eller skadar varumärket kan det vara ett varumärkesintrång. Men även om du har ett starkt varumärkesskydd ger yttrandefriheten utrymme för att skoja med och göra satir av varumärken.

Ett exempel på att yttrandefriheten ger stort utrymme för satir är den dom från EU-domstolen där en konstnär fick rätt att använda Louis Vuitton-väskor i sina konstverk för att uppmärksamma världens fattigdom. Läs mer om det fallet här.

Kan man se på valaffischer som reklam, och gör det någon skillnad om man ser det så, med tanke på kopplingen till näringslivsverksamhet?

– Det rör sig i gränszonen mellan samhällsinformation och näringsverksamhet. Det kan hända att det är ett glapp mellan varumärkesrätten och yttrandefriheten. I så fall är det en fråga för lagstiftaren att se över lagarna.

/Henrietta Thollén, presskommunikatör PRV

Kommentarer inaktiverade för Partier och varumärken: Satir är okej – inte vilseledande användning av varumärken

Under immaterialrätt

Samtal med författaren Sara Lundberg om immateriella tillgångar

Sara Lundberg, författare och illustratör. Fotograf: Ola Kjellbye

Sara Lundberg, författare och illustratör. Fotograf: Ola Kjellbye

Sara Lundberg är författare och konstnär och har över 20 års erfarenhet av bokproduktion. Hennes senaste bok ”Fågeln i mig flyger vart den vill” fick Augustpriset förra året. Vi pratar här om vilken roll de immateriella tillgångarna har för hennes verksamhet.

Vilka är dina viktigaste tillgångar?
-Min erfarenhet. Jag har skapat sex egna böcker och illustrerat ett trettiotal och har mer än tjugo års erfarenhet inom bokbranschen. Bakom mig har jag långa utbildningar och ingående kunskaper inom konst och illustration. Med tiden blir jag bättre, jag hittar min röst och vågar ta ut svängarna, både som författare och konstnär. Att samla erfarenheter tar tid och kraft. Kunskap, förvärvad skicklighet och erfarenhet är idag mina största immateriella tillgångar.

Vad betyder Augustpriset för dig?
-Priset är en kvalitetsstämpel som går hem i alla sammanhang. Det är väl känt och betyder mycket för en författares etablering – det höjer statusen på författarens personliga varumärke. Priset gör dessutom att bokförsäljningen skjuter i höjden. Både att bli nominerad och att få Augustpriset har ett stort immateriellt värde. Det fattar man först när det händer.

Hur skulle du beskriva ditt konstnärskap?
-Bild och text i kombination finns i hela mitt konstnärskap. Jag föredrar att vara upphovsperson till hela verket. Tidigare i mitt yrkesliv arbetade jag ofta på uppdrag som illustratör. Idag gör jag det mer sällan. Kombinationen text och bild är spännande. Det uppstår något nytt i mötet mellan en stämningsfull bild och en precis text. I bästa fall uppstår det ett magiskt möte.

Hur ser du på ditt personliga varumärke?
-Idag kan jag välja att göra uppdrag som jag helhjärtat tror på och välja bort. Det bygger mitt varumärke konsekvent och över tid. Priser, nomineringar, stipendier och några valda sammanhang är ett viktigt ramverk för varumärket. Att människor läser och tycker om mina böcker är det väsentliga – att de känner igen min röst.

Vill du nå ut internationellt?
-Det är fantastiskt att få bli översatt, gärna till de större språken. Den svenska marknaden är trots allt begränsad. Min senaste bok har blivit översatt till arabiska och sydkoreanska. I Sydkorea är man mycket intresserad av svensk barn- och ungdomslitteratur och hänger med i det som ges ut. Den arabiska översättningen är i första hand gjord för en inhemsk marknad då arabiskan är ett växande språk i Sverige. Förhoppningarna finns att boken ska vara intressant även i arabiska språkområden.

-Just i dagarna har jag fått ett glädjande besked om att min senaste bok även ska översättas till engelska. Det är mitt förlag Mirando Bok i samarbete med den litterära agenten Koja Agency som skapat kontakter med ett nordamerikanskt förlag.

-Den historia man berättar får gärna vara universell, tidlös och ta upp frågor som är relevanta för människor, oavsett var de bor. Min senaste bok tar upp frågor som är djupt mänskliga; finna sig själv och sin egen väg trots omgivningens kompakta motstånd. Jag anpassar aldrig mina berättelser för särskilda målgrupper, analyser eller marknader. Det måste få vara ett fritt, personligt och kompromisslöst berättande. Jag har märkt att det äkta berättandet säljer – åtminstone i mitt fall. En berättelse som går på export går inte att förutspå.

Har du en litterär agent?
-Inte ännu för min personliga del då det inte är så vanligt för författare inom barn- och ungdomsböcker. I Sverige har vi Koja Agency som gör mycket för att sprida svensk barnlitteratur utomlands. De samverkar med förlagen i Sverige för att få till samarbeten och utlandsrättigheter med förlag i andra länder.

Hur arbetar du med bokförlagen?
-Det har blivit många olika förlagssamarbeten genom åren, nu senast med förlaget Mirando Bok. Jag äger upphovsrätten till mina bilder och texter. Jag är noga med avtalen och slarvar inte med det. Det är viktigt om det till exempel skulle bli en försäljningsframgång som ger mycket royalty. Bokförlagen äger rätt till bokutgivningen, genom våra förlagskontrakt. Skulle jag mot förmodan vilja sälja mina bilder i original, kan jag göra så. Jag gör det i undantagsfall, eftersom jag ibland ställer ut hela bokverk, när tillfälle ges.

Vilken betydelse har utställningar för dig?
-Jag ställer gärna ut mina illustrationer i miljöer och sammanhang som gör att de lyfts fram på ett bra sätt. Mina illustrationer till ”Fågeln i mig flyger vart den vill” finns i sommar utställda på Bildmuseet i Umeå. Det är ett konstmuseum med väldigt fina utställningsytor och som lockar många besökare. Det är viktigt för mig att bilderna får rätt inramning.

Använder du sociala medier för marknadsföring?
-Här förlitar jag mig på förlagen och biblioteken. Det ger mig arbetsro och tid att utveckla mina bokidéer fullt ut. Sociala medier är ett bra verktyg för spridning. Som författare kan man dessutom få direktkontakt med sina läsare under processens gång. Det är en arbetsmetod som faktiskt inte passar mig, min process blir mer störd än hjälpt av det. Jag lägger hela min energi på att skriva och illustrera berättelser – det är ett medvetet val.

Blir du kopierad?
-Det händer att organisationer använder mina bilder olovligen, på ett omedvetet sätt. Då tar jag hjälp av intresseorganisationen Svenska Tecknare och deras jurister. Ofta löser vi det mot ersättning.

Arbetar du med film och teater?
-Mina berättelser blir ibland teateruppsättningar. Då gör andra teatermanus och scendekor. Det lämnar jag med varm hand till experter inom området, då teater är ett helt annat språk. För detta har Teaterförbundet arbetat fram standardavtal som används i branschen, till exempel om royalties för föreställningar.

-Många av mina berättelser kan fungera som filmmanus. Filmproduktion är kantad med avtal. Jag har upphovsrätt till mina verk och förlagskontrakt för enskilda böcker. Det är helt klart intressant med film av flera skäl. Böcker säljs ofta i större upplagor med hjälp av film.

Hur ser du på risktagande?
-Jag tvingas ta höga risker för att få göra de bokprojekt jag tror på. Min senaste bok tog två år att göra, utan egentligt förskott eller löfte om försäljning. Jag tjänade under arbetets gång inga pengar på det nedlagda arbetet. Även förlagen tar stora risker. Eftersom boken fick Augustpriset 2017 har jag och förlaget nu kunnat tjäna in de två årens arbete. Så ser mina förutsättningar ut. Det är inte önskvärt med ett så riskfyllt arbete. Man måste vara lite knäpp för att göra böcker.

Saras råd till andra författare och illustratörer:

  • Rusta dig med uthållighet och tålamod.
  • Var trogen ditt hjärta. Förr eller senare kommer en framgång.
  • Tro på din idé och ta den hela vägen. Det är omöjligt att veta vad som går hem hos läsarna.
  • Var noga med avtalen. Din bok kan bli en försäljningssuccé.

Länkar:

Sara Lundberg
Sara Lundbergs webbplats med hennes samlade produktion.

Mirando Bok
Mirando Bok är ett förlag inriktat på bilderböcker.

Koja Agency
Koja Agency är en svensk litterär agent, inriktad på barn- och ungdomsböcker.

/Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Samtal med författaren Sara Lundberg om immateriella tillgångar

Under immaterialrätt, upphovsrätt