Category Archives: immaterialrätt

Kvinnliga innovatörer

Eftersom det är den så kallade fruntimmersveckan, då traditionellt kvinnliga namn står i namnsdagskalendern sex dagar i rad, passar PRV-bloggen på att uppmärksamma kvinnliga innovatörer och  innovationer som utvecklats för att hjälpa kvinnor.

Här är några exempel på innovationer som kvinnor från Sverige har fått patent på det senaste året.

En uppblåsbar anordning för att lyfta en kropp

uppblåsbar maskin för att lyfta en kropp

Uppfinnare: Suzanne Enman Patentnummer: SE 538 953 C2

Med hjälp av den här uppfinningen kan man flytta en person som till exempel har ramlat och ligger på golvet till en sittande position på en stol på ett smidigt och säkert sätt, även om man är ensam.

Uppfinningen är uppblåsbar, och innehåller bland annat ett stödelement som man placerar personen som har ramlat på, ett lyftelement för att lyfta upp personen och en ventil för att fylla på och släppa ut luft.

När uppfinningen är uppblåst bildas ett utrymme där man kan placera en stol direkt under stödelementet som personen ligger på. När luften släpps ut från stödytan placeras personen direkt på stolen.

Eftersom i stort sett hela uppfinningen är uppblåsbar är den smidig att transportera, och förvara när den inte är uppblåst.

Metod och anordning för att träna djur

anordning för att träna djur

Uppfinnare: Maria Kjerstadius Patentnummer: SE 538 698 C2

Det här är en uppfinning för att träna djur, och för att minska tiden mellan att djuret utför ett önskat beteende och att det får sin belöning.

För enkelhetens skull använder jag mig av en hund som exempel på ett djur som den här uppfinningen kan användas för.

Du vill få din hund att bete sig på ett visst sätt. Då använder du den här uppfinningen som klickar på ett speciellt sätt när du trycker på den, och hunden uppfattar det som en signal att den ska bete sig på det sätt som du vill. Kort därefter får hunden, via uppfinningen, en belöning för att den gjort som du ville. Med andra ord, tack vare den här uppfinningen kan du som är ute och tränar din hund både framkalla ljudet som du vill att hunden ska reagera på, och ge belöningen med samma föremål.

Syftet är att det ska gå så kort tid som möjligt mellan att hunden gör det du vill att den ska och att den får sin belöning. Helt enkelt för att det ska bli tydligare för hunden varför den får belöningen.

Handtag för användning på bandfordon

handtag

Uppfinnare: Therese Persson, tillsammans med Göran Westman och Hans Nordström Patentnummer: SE 537 996 C2

Det här är ett handtag till ett bandfordon. Handtaget försvårar inbrott genom en låst dörr, samtidigt som den låsta dörren ska kunna forceras vid ett nödläge. När de som färdas i bandfordonet av någon anledning inte själva kan öppna dörren inifrån, till exempel vid en olycka, finns det ett verktyg till handtaget som bryter upp låset genom en vridning. Samtidigt som konstruktionen gör att det utan verktyget är mycket svårare än normalt att bryta sig in i bandfordonet.

683 uppfinningar av kvinnor

Självklart finns det många fler kvinnliga uppfinnare än de som jag tagit upp här, även om det ännu är långt kvar tills de är lika många som männen. 2012–2016 kom det in 683 patentansökningar med en kvinnlig uppfinnare till PRV. Det är bara 6,6 procent av det totala antalet patentansökningar under den här perioden.

Lämna en kommentar

Filed under immaterialrätt

Prv.se – omarbetad webbplats

Idag har vi släppt en omarbetad version av webbplatsen prv.se.

prv.se

prv.se

Omarbetningen ska underlätta för användaren att finna efterfrågat material. Navigationen är framtagen för att fungera bra i både desktop och mobila plattformar.

En utgångspunkt i arbetet med den omarbetade webbplatsen är att än tydligare trycka på värdet av immaterialrätt för de besökare som inte tidigare använt våra tjänster och fått möjlighet att uppleva affärsnyttan med immaterialrätt. I webbstatistiken ser vi att vi får fler och fler nya användare för varje dag. Vi tydliggör därför att vi arbetar för ökad innovation och tillväxt i Sverige.

Här är något av det nya på webbplatsen:

  • PRV för företagare är översatt till engelska. Den innehåller Testa ditt företag som hjälper dig att hitta och omvandla dina tillgångar till värdefulla resurser, Immaterialrätt för spelutvecklare, Handel med andra länder, Piratkopiering och intervjuer med företagare om hur de använder immaterialrätt för att öka värdet i sitt företag och mycket mer. Materialet är mycket efterfrågat och vi gör det därför tillgängligt på engelska.
  • PRV-skolan är översatt till engelska. Den innehåller en omfattande utbildning online om patent, varumärke, design, upphovsrätt och andra möjligheter. Utbildningen är mycket efterfrågad och vi gör den därför tillgänglig på engelska.
  • Statistik har fått en ny ingång.
  • Kundforum har öppnats på webbplatsen med vanliga frågor och svar – där våra kunder kan ställa sina frågor online.
  • Startsida, huvud, sidfot och navigation har ny utformning.

/Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

Lämna en kommentar

Filed under immaterialrätt

PRV lyssnade i Almedalen

PRV:s vision är att vara det självklara centret i Sverige för immaterialrätt. Vi tror på utveckling genom att lära oss nya saker. Därför tog vi möjligheten att lyssna på en rad seminarier som lyfte ämnen som PRV är aktiva i när vi var i Almedalen förra veckan.

Almedalsveckan är en unik mötesplats där representanter från många olika organisationer med ett brett spektra av infallsvinklar möts för att utvecklas utifrån sina egen ambitioner.

Att aktivt delta, lyssna och diskutera var för PRV ett effektivt och lärorikt komplement till att hålla egna seminarier om upphovsrätt, streaming och export.

Vi lyssnade på seminarier om innovation, immaterialrätt, innovativa tillväxtbolag, piratkopiering, forskning, immateriella tillgångar, spelutveckling, affärsstrategier, internationella framgångar och även upphovsrätt, digitalisering och mycket mer. PRV:s ambition var att under veckan redovisa detta på Twitter under #prvlyssnar.

Här kan du ta del av PRV:s aktiviteter mellan måndagen den 3 juli och onsdagen den 5 juli: PRV_i_Almedalen

1 kommentar

Filed under immaterialrätt

Boktips: Idéskydd för kreativa

Boktips

Idéskydd för kreativa av Kenneth Österlin.

PRV-bloggen har läst Kenneth Österlins nya bok. Författaren och innovatören ger handfasta tips och råd sprungna ur egna erfarenheter och bjuder generöst på misstag och lärdomar. Läsaren får en praktisk genomgång av hur man kan arbeta med riskhantering kring innovation. Boken vänder sig till idéskapare, kreativa innovatörer och entreprenörer som behöver hjälp med att se och ta hand om sina immateriella tillgångar.

– 80% av ett företags tillgångar består av immateriella värden, säger Kenneth Österlin.

Ett av flera viktiga budskap till läsaren är att inte underskatta hela utvecklingskedjan. Idéskapande är bara en första länk i kedjan – sen kommer detaljutformning, tillverkning, finansiering, lansering och arbetet med att förvalta, utveckla och försvara sin produkt.

Många viktiga frågor tas upp och diskuteras i boken – som till exempel idéhöjd, digitaliseringens konsekvenser, kopior och plagiat, produktens livslängd, personliga risker, strategi och rådgivning, samarbeten, avtal, konkurrens, konflikt, affärshemligheter och sekretess.

Samhällets syfte med immaterialrätten är att främja nyskapande. Den avslutande delen av boken ger därför en omfattande lektion i immaterialrätt där de olika rättigheterna i bred bemärkelse diskuteras ingående, allt från patent till domännamn.

– Om du vill lära känna vägen framför dig, fråga dem som går åt andra hållet!
(Ett kinesiskt visdomsord hämtat från boken som på ett träffande sätt sammanfattar bokens innehåll och författarens erfarenheter.)

/ Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

PS. Kenneth Österlin har varit designsakkunnig i olika domstolsprocesser och är designer inom ett brett fält. Hans erfarenhet är att hanteringen av den egna informationen, samarbeten och kompetens är en viktig del av idéskyddet. Möt PRV och Kenneth Österlin på Formex-mässan den 22 augusti i seminariet. Att bygga ett företag i uppstartsfasen: tips till formgivare

Lämna en kommentar

Filed under immaterialrätt

Möt PRV i Almedalen: Immaterialrättens betydelse för framgångsrik export och handel med andra länder

Vi myndigheter och organisationer vill ge företagen rätt verktyg och förutsättningar att arbeta affärsstrategiskt kring sina immateriella tillgångar när de handlar med andra länder. I Almedalen samtalar vi om hur vi myndigheter och organisationer kan stötta företagens export på bästa sätt.

I Almedalen 2017Det är viktigt för svensk tillväxt och konkurrenskraft att fler företag går på export, framför allt till de stora tillväxtmarknaderna. En allt större andel av ett företags värde ligger i dess immateriella tillgångar – till exempel varumärke, design, know-how eller tekniska lösningar.

För att lyckas med sin export behöver företag ta medvetna och affärsstrategiska beslut om hur man ska ta vara på sina immateriella tillgångar. PRV har därför tagit fram ett webbpaket Handel med andra länder för att hjälpa företag att se sina egna immateriella tillgångar och ta hand om dem på bästa sätt – i syfte att skapa ökat värde och affärsnytta för företaget.

Från samtalen idag på Twitter:
– Vår varumärkesstrategi har varit att etablera vårt varumärke globalt innan vi har något att sälja, säger Plantagon.

– Business Sweden och PRV samarbetar regionalt i Sverige för att lyfta immaterialrättens betydelse för svensk export, berättar Business Sweden.

– Intresset ökar för immaterialrättsfrågor – tänk globalt från början är vår uppmaning till svenska företag, säger Lena Sellgren, Business Sweden.

– Extra viktigt att tänka på sina immateriella tillgångar när man jobbar med open source, säger Susanne Ås Sivborg, PRV.

– UoH-anslag ger IPR-möjligheter för Sverige! Ökad förmåga krävs, menar Fredrik Hörstedt.

– Du behöver en innovatör som utvecklar och en entreprenör som tar ut produkten på marknaden, säger Plantagon.

– Medvetenhet kring sin IP är avgörande för att lyckas på en internationell marknad, säger SNITTS.

Medverkande:
Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom Svenska handelskammaren
Lena Sellgren, chefekonom Business Sweden
Susanne Ås Sivborg, generaldirektör på PRV
Moderator: Per Danielson, chefredaktör Ny Teknik

Arrangör: PRV

Möt PRV i Almedalen, 4 juli 2017 – här på PRV-bloggen:
Seminarium 1: Vad kan upphovsrätten göra för nyhetsrapporteringen?
Seminarium 2: I huvudet på strömmaren

/Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

3 kommentarer

Filed under immaterialrätt

PRV i Almedalen: Immaterialrätt och export – hur hänger det ihop?

Varför är det viktigt att företagen tänker strategiskt kring sina immateriella tillgångar som till exempel patent, varumärke och design? Hur kan myndigheter, organisationer och andra aktörer bidra till bättre förutsättningar för företagen att tänka strategiskt kring export? Det är några av frågorna som PRV vill diskutera på ett seminarium den 4 juli i Almedalen.

Andreas Hatzigeorgiou. Foto: Stockholms handelskammare

Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom på Stockholms handelskammare, är en av paneldeltagarna, och expert på frågor som rör företagande och export.

Andreas, hur viktig upplever du att immaterialrätten är i exportsammanhang för svenska företag?
–Immaterialrätten är ett smörjmedel för internationella affärer. Svenska företag verkar högt upp i värdekedjan och det betyder att deras affärer i hög utsträckning bygger på immateriella tillgångar. Om det inte finns tillräckligt skydd för dessa tillgångar globalt, kommer detta att hämma företagen från att ta steget ut på export. Detta skadar svensk tillväxt.

Under seminariet kommer vi bland annat lyfta frågan om hur organisationer som till exempel Stockholms handelskammare kan hjälpa företagare att tänka strategiskt kring sina immateriella tillgångar vid export. Hur upplever ni det på handelskammaren: vilka är de största utmaningarna för svenska företag som vill exportera?
–Jag upplever alltmer att företagen inte längre uppfattar synliga hinder som det stora problemet för deras internationella affärer. Det är andra typer av brister – såsom otillräckligt immaterialrättsligt skydd – som gör att företagen tvekar att expandera globalt.

Har du några konkreta tips till företagare som vill exportera?
–Stockholms Handelskammare har nyligen initierat en strategi för ökad internationalisering. Vi vill tillsammans med ett flertal aktörer genomföra omkring 40 åtgärder som vi identifierat som viktiga för att göra näringslivet i huvudstadsregionen mer globalt och konkurrenskraftigt. Ett konkret tips är att analysera vilka marknader som är bäst lämpade för relevant produkt och tjänst, samt att tidigt se över hur man kan få tillgång till de nätverk och kontakter som behövs för att lyckas på en ny e marknad. Under min tid på Utrikesdepartementet reste jag till över 30 länder i delegationer med svenska företag och det gjorde mig stolt att se hur långt i framkant vi ligger. Men svenska företag behöver bli bättre på att marknadsföra sig och använda det svenska varumärket som hävstång ute i världen.

***

Seminariet ”Ökad export – immaterialrättens betydelse för framgångsrik handel i andra länder” börjar klockan 10.00. Följ diskussionerna på Twitter under #prvsverige.

Möt PRV i Almedalen

PRV kommer i år att ha tre seminarier i Almedalen för att lyfta viktiga frågor om innovation, företagande och tillväxt. Möt oss centralt på Strandgatan 13 den 4 juli kl. 08.00-11.00.

Här kan du läsa mer om seminarierna.

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för PRV i Almedalen: Immaterialrätt och export – hur hänger det ihop?

Filed under immaterialrätt

Digitaliseringens möjligheter i kreativa och kulturella näringar

Immateriella tillgångar utgör upp emot 80% av ett företags värde och närmare 100% i kreativa och kulturella näringar.
Immaterialrätten ger det digitala företaget unika möjligheter att hantera värden som inte går att ta på – i avtal, internt och mot andra länder. Ett exempel på en digital näring som är helt avhängig av sina immateriella tillgångar är spelutvecklingsbranschen.

Johan Nordlund, jurist på PRV.

Johan Nordlund, jurist på PRV, berättar om de immateriella tillgångarnas betydelse för det lilla digitala företaget – på Tillväxtverkets konferens om digitaliseringens möjligheter i kreativa näringar. Här kan du lyssna till Johans föredrag och ta del av konferensen i sin helhet.

Johan förklarar att de immateriella tillgångarna kan vara kännetecken, avtal, licenser, domännamn, företagshemligheter, design, spetskompetens, patent, goodwill och mer därtill. Alla företag vinner på att ta fram en strategi för hur man vill hantera sina immateriella tillgångar. Här är några särskilt viktiga frågor att ställa sig, oavsett affärsverksamhet:

  • Vilka av våra immateriella tillgångar är värda att skydda?
  • Vilken affärsnytta skapar de?
  • Hur ser marknaden ut? Förutsättningar i olika länder?
  • Vilka är våra kunder och segment? Lojalitet och goodwill?
  • Skriver vi avtal på ett immaterialrättsligt säkert sätt?

Inventera hur ditt företag står sig i frågor om immateriella tillgångar. Kanske finns det dolda outnyttjade tillgångar?
Testa ditt företag på prv.se

/Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Digitaliseringens möjligheter i kreativa och kulturella näringar

Filed under immaterialrätt

Ljudstark innovation har fans över hela världen

Bilder från vänster: Frantic Amber (Foto: Rickard Nilsson), Bonafide (Foto: Josefin Larsson), Entombed A.D. (Foto: Anders Ohlsson). Samtliga bilder är tagna på Sweden Rock Festival.

Idag smäller det! En av Sveriges äldsta och största festivaler, Sweden Rock Festival, slår upp sina portar för inbitna hårdrockare och metallare från hela världen som älskar att headbanga till elgitarrens och elbasens ljuva riff och melodier!

Vad vore punken, hårdrocken, svartrocken, dödsmetallen och andra suveräna musikgenrer utan den elektriska gitarren och den elektriska basgitarren? Ganska lågmäld, snällare mot öronen förvisso, men säkert även totalt urtråkig!

Men vem har vi att tacka denna uppfinning för? Och hur spelar varumärke och design in i detta?

Patent för starkare ljud

Den moderna elgitarren har ganska litet gemensamt med den akustiska gitarren som används inom bland annat klassisk musik. De sex strängarna spända över en gitarrformad träkropp och en greppbräda känns igen. Men där slutar likheterna. Elgitarren har ingen ihålig resonanslåda. Gitarrkroppen är i kompakt trä. Ljudet från elgitarren uppstår alltså inte i en ihålig låda som hos den akustiska gitarren, utan det uppstår med hjälp av en pick-up som kombineras med förstärkare.

Det är svårt att säga vem som uppfann den första moderna elgitarren. Men en titt i patentdatabasen Espacenet visar följande:

En av de första som tyftlade med förstärkning av gitarrljud var Fred C. Hammond. År 1924 fick han patent för sin uppfinning ”tone amplifying apparatus for musical instruments”. Han uppfann ljudpinnar med små mikrofoner som kunde byggas in i fioler, gitarrer och andra ihåliga stränginstrument och som kopplades till en extern förstärkare.

Några år senare, 1934, uppfann Loyd Loar en så kallad elektrisk pick-up.

I kombination med magneter fångade denna pick-up in strängens vibrationer och omvandlade dessa till elektriska impulser som i förstärkaren omvandlades till ljud. Även här krävdes en ihålig resonanslåda där strängens vibrationer kunde samlas. Loars uppfinning patenterades ett år senare. Loar jobbade för övrigt på företaget Acousti-Lectric Company, som senare kom att ingå gitarrföretaget Gibson.

Kort därefter, 1937 byggde George D. Beauchamp, som senare kom att bli en av grundarna av gitarrtillverkaren Rickenbacker, en egen elektromagnetisk pick-up för gitarrer.

Denna pick-up gjorde att man inte behövde ha ihåliga gitarrer. Ljudet producerades inte i den ihåliga resonanslådan, utan med hjälp av elektromagnetiska svängningar som fångades upp och förstorades av pick-upen. Det var revolutionerande i och med att man nu kunde skapa stora ljud med solida instrument, i princip brädor.

Varför nöja sig med en när man kan ha två?

Jimmy Page. Foto: Dana Wullenwaber (CC BY-SA 2.0)

Jag minns tiden då jag efter skoltid satt i ett svettigt klassrum och försökte spela ”Lilla snigel akta dig” för min entusiastiska gitarrlärare. Jag var trött, hade glömt mellisen hemma och ville bara hem. Med stor möda försökte jag bemästra de sex strängarna på gitarren (okej, för lilla snigel krävdes bara en sträng, men det kändes som flera!!!) Att lära sig spela på en dubbelhalsad gitarr fanns inte på min horisont då.

Gitarrguden Jimmy Page däremot hör till dubbelhalsarnas mästare! En föregångare till hans dubbelhalsade Gibson patenterades redan år 1941 av Neil Abrams.

För den som inte kan bestämma sig mellan elgitarr och elbas så har Christoforos Kanakis  uppfunnit en dubbelhalsad gitarr- och baskombo. Det fina med detta instrument är att det kan delas upp i två instrument! Du kan till och med välja om det ska vara två gitarrer, två basar eller både och! Man kan alltså spela själv eller med en god vän, fritt efter mottot: delad glädje är dubbel glädje!

Christoforos Kanakis gitarr- och baskombo.

Varumärken och design spelar på samma lyra

Det finns många legender inom hårdrocken, både män och kvinnor, men det finns även gitarrer som blivit legendariska. Märkena Gibson och Fender hör till de stora namnen, där bland andra Gibson Les Paul och Fender Stratocaster blivit stora tack var musiker som Slash och Yngwie Malmsteen.

Både Gibson och Fender har flera varumärken registrerade. Det intressanta är att några av dessa varumärken samtidigt är design.

Gitarren Gibson Les Paul är ett bra exempel: Om man gör en sökning på denna gitarr i databasen TMView så hittar jag följande EU-varumärken:

Nr 012092391 är ett 3D-varumärke med en bild på en gitarr. Ett 3D-varumärke är ett varumärke där märket är specificerad i en 3D-modell, varumärket gäller då hela den tredimensionella figuren som är avbildad. I detta fall är det hela gitarrkroppen. Gibson Brands har valt att registrera hela gitarrformen eftersom man vill vara säker på att ingen annan tillverkar en likadan gitarr under annat namn. Man har alltså registrerat gitarrens utseende som ett varumärke, inte som en design. Utseendet är alltså själva varumärket.

Gibsons Flying V. (Foto: CasinoKat / CC-BY SA 3.0)

Än mer ikonisk är Gibsons Flying V, en gitarr som faktiskt ser ut som ett V. Här har Gibson valt att göra en designregistrering när den gitarren kom ut 1958.

Eftersom en designregistrering endast gäller i begränsat antal år (25 i Sverige) så har flera gitarrtillverkare senare hakat på trenden och börjat tillverka egna V-formade gitarrer. Det kanske förklarar varför Gibson på senare år valt att göra varumärkesregistreringar för sina mest kända gitarrer.

Även Rickenbacker har valt att registrera utseende som varumärken.

Varumärkena med nummer 010177004 och 010177038 är 3D-varumärken, där Rickenbacker valt att registrera utseendet för gitarrhuvudet.

För Stratocaster finns mig veterligen inga 3D-varumärken registrerade, däremot har Fender Musical Instruments Corporation valt att registrera ordet ”Stratocaster” som ordmärke för bland annat bild- och ljudsystem samt för musikinstrument.

Men nog om detta. Själv pausar jag festivalandet i år. I stället så tror jag faktiskt att jag ska damma av min (akustiska) gitarr och ge den lilla snigeln en sista chans. Vem vet, det kanske blir en gitarr-virtuos av mig i alla fall, nu på äldre dar. ,\m/

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Ljudstark innovation har fans över hela världen

Filed under immaterialrätt

Få kvinnliga uppfinnare och historiskt få kvinnliga företagare i Sverige

PRV:s Statistikårsbok för 2016 utkommer idag med bland annat uppdaterade siffror om kvinnliga uppfinnare i Sverige. För den som vill veta mer om kvinnors företagande i historien finns boken ”Kvinnors entreprenörskap under 400 år” från 2013 av forskaren och nationalekonomen Anita Du Rietz, som även skapade Småföretagsbarometern och blev Sveriges första kvinnliga chefsekonom på 1980-talet.

Andelen kvinnliga uppfinnare som medverkar – ensamma eller som medsökande – på internationella patentansökningar (PCT-ansökningar) har ökat i Sverige från en sjättedel under perioden 1995-1999 till en femtedel år 2011-2015. Det placerar Sverige på en plats långt efter Kina och Sydkorea, som år 2011-2015 kom upp i motsvarande 50 %, och även efter flera europeiska länder som Spanien, Polen och Frankrike, som under samma period passerade 30 %.

I svenska nationella ansökningar var andelen kvinnliga uppfinnare 6,6 % förra året. En liknande andel hittar man bland företagare i Sverige, där cirka fem procent av alla yrkesarbetande kvinnor hade företagande som huvudsysselsättning år 2015 (källa: SCB). Motsvarande siffra för manliga företagare var cirka elva procent. Enligt Entreprenörskapsbarometern har andelen personer i arbetsför ålder som kan tänka sig att bli företagare minskat med tio procent från år 2004 till 47 % förra året. En av anledningarna till detta uppgavs vara att otryggheten för företagare är för stor.

Företaget Dojaj

Företagaren Lovisa Ljungvall som säljer barnkläder på en marknad 2017.

 

Kraftig minskning av företagande på 1900-talet

Anita Du Rietz hävdar i sin bok, baserat på egen och andras forskning, att förutsättningarna för kvinnors företagande inte har förbättrats successivt under historiens gång. Under 1900-talet sjönk andelen företagare bland yrkesverksamma kvinnor markant, efter att ha varit omkring en tredjedel under första hälften av 1800-talet. En av anledningarna till denna drastiska minskning var införandet av frihandel år 1948 (GATT/WTO), som bland annat hade som följd att den svenska textilindustrin – kvinnornas viktigaste yrkes- och företagarområde – kraftigt decimerades. En annan anledning till detta var förbudet mot natt- och övertidsarbete för enbart kvinnor, som rådde under åren 1909-1963, med undantag för vårdarbete och plockning av sockerbetor. Några ytterligare anledningar till minskningen av kvinnligt företagande var bristande tillgång på både barnomsorg och möjlighet till hemhjälp. Inte förrän på 2000-talet började andelen kvinnliga företagare öka igen.

De flesta företagarna i Sverige är kombinatörer, d.v.s. de kombinerar företagande med en anställning. Ett exempel på dessa är Lovisa Ljungvall som tillsammans med sin man startat företaget Dojaj, se bilden ovan. De tillverkar barnkläder för försäljning på marknader och på internet.

Äktenskapsålder och den industriella revolutionen

Åldern vid första giftermålet har varit en viktig faktor för kvinnors livsmöjligheter och företagande i Sverige. Det år som den genomsnittliga åldern för kvinnor vid första giftermålet var som lägst någonsin – 20 år – sammanföll med det år som andelen hemmafruar var som högst. Förvånande nog var detta år så pass nyligen som 1950.

Under åren 1750-1850 höjdes äktenskapsåldern successivt, med följd att kvinnor fick en bättre ekonomisk ställning och att konsumtionen ökade i hela Västeuropa. Detta anses vara en av de främsta anledningarna till att den industriella revolutionen skedde i Västeuropa och inte någon annanstans.

Näringsfrihet och andra förutsättningar

Skråväsendet, som tidigare bland annat hade hindrat kvinnor som inte var änkor att arbeta inom vissa branscher, avskaffades 1846 och full näringsfrihet infördes 1864. Detta innebar att det blev lagligt att starta företag och att arbeta inom flera branscher samtidigt.

Änkor blev förr automatiskt myndiga, men också andra kvinnor kunde ansöka om att bli myndiga, vilket skedde i ett hundratal fall per år. Ogifta kvinnor blev myndiga vid 25 års ålder från 1863 och från 21 års ålder 1884. Det dröjde till året för kvinnors rösträtt till riksdagen, alltså 1921, innan även gifta kvinnor blev myndiga, men de kunde formellt bestämma över sin inkomst själva sedan 1874.

Arvsrätt har kvinnor haft sedan förkristen tid i Sverige. Dock dröjde det till 1845 innan arvet delades lika mellan könen både i staden och på landet. Detta var särskilt viktigt i en tid då banklån var ovanliga och man istället lånade av förmögna människor.

Vanliga verksamhetsområden då och nu

Trots alla restriktioner finns det gott om exempel redan från 1600-talet på kvinnor som förvaltade egendomar, agerade som ombud för familjens affärer och i tvister, samt ingick juridiskt bindande avtal. Anita Du Rietz nämner 500 kvinnor i sin bok som varit företagare på olika sätt under de senaste 400 åren: krögerskor, torghandlare, hantverkare, bruksägare, jordbrukare, fiskmånglerskor, textilproducenter, sömmerskor, samt även rektorer sedan högre utbildning inom vissa områden blivit tillgänglig för kvinnor i mitten av 1800-talet.

Idag är de tre vanligaste verksamhetsområdena för kvinnliga företagare hårvård samt konsult- och restaurangverksamhet (källa: SCB).

Laura Enflo, PRV

Ett varmt tack till Anita Du Rietz och Lovisa Ljungvall!

 

Källor/ För vidare läsning:

Du Rietz, Anita (2013) Kvinnors entreprenörskap under 400 år. ISBN 9789175042572.

Andersson, Malin och Gamerov, Lukas (2017) http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Farre-kvinnor-an-man-driver-foretag/ (besökt 28 maj 2017)

Barnklädmärket Dojaj, http://www.dojaj.se/

Patent- och registreringsverket (2017) Statistikårsbok för 2016 https://www.prv.se/sv/om-oss/statistik/statistikarsbok/

Tillväxtverket: Entreprenörskapsbarometern 2016 https://tillvaxtverket.se/5.78ae2b21158679f9fc1eda.html (besökt 28 maj 2017)

Kommentarer inaktiverade för Få kvinnliga uppfinnare och historiskt få kvinnliga företagare i Sverige

Filed under immaterialrätt, innovation, patent

Upphovsrätten – en vardagsrätt

eaters-collective-129481När jag säger vardagsrätt tänker du kanske på mat som pasta med köttbullar eller pytt-i-panna, men upphovsrätten är minst lika vanlig i din vardag som maten du äter. Varje gång du läser en text, ser en film eller lyssnar på musik möter du upphovsrätten.

Förr gick vi och köpte en bok när vi ville läsa, hyrde en film när vi var sugna på det, eller köpte en skiva när vi ville lyssna på musik. Självklart var materialet skyddat av upphovsrätten, men det var inget som vi behövde fundera särskilt länge på. I den digitala miljön där allt finns tillgängligt bara ett klick bort måste du och jag förhålla oss till upphovsrätten på ett helt annat sätt.

Det är inte alltid lätt att veta om till exempel en film på nätet finns där med skaparens godkännande eller inte. Det kan också vara svårt att veta vad man får och inte får göra på nätet. Vad gäller till exempel vid streaming?

Som tur är har vi på PRV experter i form av jurister med specialkompetents inom upphovsrätt som kan reda ut saken för oss som tycker det känns lite krångligt.

Christian Nilsson är senior jurist på PRV och i de här artiklarna från SVT reder han ut vad som gäller vid streaming på nätet:

Detta gäller vid streaming på nätet

Ny EU-dom kan göra det olagligt att använda illegala streamingsajter

Lär dig mer om upphovsrätt

/Henrietta Thollén

Kommentarer inaktiverade för Upphovsrätten – en vardagsrätt

Filed under immaterialrätt