Category Archives: immaterialrätt

Alla vinner på tydliga avtal

Avtal är en del av ditt företags immateriella tillgångar och utgör därför en mycket stor del av företagets värde.

AvtalsskrivningAvtal har en särskilt stor betydelse i spelutveckling och tech-industrin generellt. Att skriva avtal är nödvändigt för att etablera värdefulla samarbeten med fullt förtroende.

Tänk på att läsa igenom hela avtalet och ta gärna referenser från andra som samarbetat med företaget tidigare. Avtala aldrig mer än du kan hålla. Fundera också över konsekvenser på kort och lång sikt. Det är viktigt att hålla ordning på alla sina avtal – se till att ha kopior på allt. Dessa goda råd och många fler finner du på webben Immaterialrätt för spelutvecklare. Råden är generella och gäller brett för många branscher. Nystartade företag inom tech-industrin känner särskilt starkt igen behoven av avtalsskrivning – såväl tidigt som löpande under företagets utveckling.

Louise Meijer är 2D-grafiker inom spelutveckling och bjuder på sina personliga tips. I och med sin speciella yrkesroll tar hon del av spelkoncept på ett tidigt stadium och sekretessavtal är därför en självklarhet i hennes yrke.

Ta del av hela listan med goda råd: Alla vinner på tydliga avtal

/Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

Lämna en kommentar

Filed under immaterialrätt

Konstfull matematik i grönsaksdisken

Utbudet hos min lokala grönsakshandlare brukar, förståeligt nog, variera efter årstid. Nu under vintern kan jag välja bland rötter i flera nyanser av grått, svart, mörkrött och mörkgrönt. Men har jag tur finns det en grönsak som sticker ut: romanescon. Dels är den otroligt god, och dels är den ett matematiskt konstverk!

Ibland, när jag står vid grönsakerna och inte vet vad jag ska välja, dras min blick till en broccoli-liknande skapelse som ser ut som någon exotisk maträtt som fås på rymdstationen Babylon 5 i TV-serien med samma namn. Jag pratar om romanescon, denna såväl smakligt som grafiskt tilltalande gröna hybrid mellan broccoli och blomkål.

Broccolo_Romanesco_Close-up2

Närbild på en fin romanesco. Foto: Martin King.

Om du tittar närmare på denna kål så ser du att den består av många små kålhuvuden, som i sin tur består av små kålhuvuden, som i sin tur består av små kålhuvuden, som i sin tur består av små kålhuvuden, som i sin tur …ja, man kan bli snurrig för mindre.

Matten hjälper räta ut det krokiga

Mönstren, eller uppbyggnaden, som romanescon består av kallas fraktaler. En fraktal är en figur som liknar sig själv oberoende av i vilken skala den befinner sig. Detta betyder att jag kan zooma in på romanescon hur många gånger som helst och alltid se små romanesco-huvuden som består av ännu mindre romanesco-huvuden. Plötsligt känns romanescon som ligger i min kundvagn väldigt meta.

Det var matematikern Benoît Mandelbrot som myntade begreppet fraktal. Ordet kommer från latinets fractus som betyder bruten eller splittrad. Tidiga matematiker kallade dessa figurer för monster, eftersom man inte kunde räkna ut deras arealer med vanlig matte. De var för brokiga, för o-raka helt enkelt.

Mandelbrot studerade dessa monster och kom fram till att vår vanliga euklidiska geometri (du vet, den med gamla hederliga cirklar, koner och annat stilrent) inte räcker till för dessa figurer. Istället så började han integrera komplexa tal i sina beräkningar och fastställde att dessa figurer är matematiska objekt som kan användas till att förklara mycket som finns i vår natur. Han döpte dessa monster till fraktaler.

Romanescon är ett exempel på naturligt förekommande fraktaler. Ett annat exempel är kustlinjer, till exempel Sveriges kustlinje.

Upphovsrätt för fraktaler?

Det var även Mandelbrot som upptäckte fraktalen som kom att få hans namn: mandelbrot-mängden. Denna fraktal har också blivit berömd för sitt utseende. Många konstnärer, musiker och kreatörer inom diverse subkulturer har använt sig av denna fraktal för att pryda bilder, skivomslag, kläder och annat.
Så här kan mandelbrot-mängden se ut om man kör den matematiska formeln i en dator:

Mycket vackert, enligt min mening. Eftersom man kan skapa bilder på fraktaler som gjorts med hjälp av matematiska formler så ställer sig frågan om man kan ha upphovsrätt för en fraktal som man skapat själv.

Huvudregeln är att man inte kan få någon upphovsrätt till fraktalerna. Upphovsrätten gäller inte för ”automatgenererade” skapelser. Upphovsrätt gäller inte heller för metoder eller matematiska formler. Fraktaler som skapats i diverse datorprogram faller under denna kategori, och därför kan den som skapat denna fraktal inte räknas som upphovsrättsinnehavare. Däremot, om personen skapar konstnärliga bilder som innehåller fraktaler men även annat som är tillräckligt originellt, så blir skaparen innehavaren av upphovsrätten för hela konstverket.

Men patent då? Ingen teknik utan matte!

Matematiken genomsyrar inte bara vår omgivning. Den är grunden för all teknik! Då skulle man ju kunna tro att en person som uppfinner en matematisk formel skulle kunna patentera den.

Men nej, herr Mandelbrot kan inte få patent för sin formel. Den svenska patentlagen är mycket tydlig här:

”Som en uppfinning anses aldrig vad som enbart är

  1. en upptäckt, vetenskaplig teori eller matematisk metod,
  2. en konstnärlig skapelse,
  3. en plan, regel eller metod för intellektuell verksamhet, för spel eller för affärsverksamhet eller ett datorprogram, eller
  4. en presentation av information. Lag (2007:516).”

Så tyvärr, varken patent eller upphovsrätt gäller för matematiska formler i sig.

Men det kanske är lika bra, eftersom detta gör att vi alla fritt kan skapa egna fina fraktaler! Det finns flera appar för mobilen där du kan skapa dina egna fantastiska mönster och zooma in i all oändlighet! Ett exempel är appen ”Visions of Chaos” som funkar för androider. Hur den fungerar ser du i videon ovan.

Jaha, allt prat om romanesco och Mandelbrot ( även tyska ordet för mandelbröd 🙂 ) har gjort mig hungrig. Internationella matematik-dagen till ära har jag inhandlat en romanesco. Så för min del blir det ugnsbakade fraktaler ikväll!

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Konstfull matematik i grönsaksdisken

Filed under immaterialrätt

Immateriella rättigheter i skid-VM

Skid-VM i Lahtis pågår för fullt och för den som intresserar sig för immaterialrätt kan man konstatera att tävlingarna utgör en tummelplats för immateriella rättigheter. Åkarna utgör numera levande reklampelare för sponsorernas varumärken. Hur många kan man klämma in på en tävlingsdräkt? Och hur många patentskyddade lösningar hittar man på utrustningen och i vallabodarna? Ganska många vad det verkar.

Gott om varumärken i skid-VM i Lahtis. Foto: Aku Isotalo / LAMK.

Gott om varumärken i skid-VM i Lahtis. Foto: Aku Isotalo / LAMK.

Roligast är väl nästan Tv-intervjuerna efter loppen, när man ska klämma in så många företagslogotyper som möjligt på den yta som utgörs av mössa, bål, axel, skidspetsar, stavhandtag och vante. Jag brukar konstatera en imponerande samling. Gott om varumärken är det också på skyltar och portaler utmed spåren. Jag lägger ingen värdering i detta – det är fullt naturligt att företag här ser en möjlighet att exponera sina varumärken för en stor och bred publik.

”Och här kommer nr 17 och 48! Båda i neutral skiddräkt efter bråk med huvudsponsorn!” Foto: Vimar Ericsson, SvD arkiv.

”Och här kommer nr 47 och 48! Båda i neutral skiddräkt efter bråk med huvudsponsorn!” Foto: Vimar Ericsson, SvD arkiv.

Sneglar vi på patentskydden så är de såklart mindre synliga, men bindningar, skidstrukturer, skidvallor och även metoder för att bestämma skidans deformation är i stor utsträckning patentskyddade. Den intresserade kan själv titta på patentsökta eller patentskyddade lösningar i t.ex. Svensk Patentdatabas som nås vi prv.se. Förslagsvis kan man titta i följande CPC-klasser:

A63C 5/00 Skis or snowboards
A63C 5/003 . {Structure, covering or decoration of the upper ski surface}
A63C 5/04 . Structure of the surface thereof

C09G 3/00 Ski waxes

A63C 7/00 Devices preventing skis from slipping back

A63C 9/00 Ski bindings

G01M 5/00 Investigating the elasticity of structures
G01M 5/0041 . {by determining deflection or stress}
G01M 5/005 . . {by means of external apparatus, e.g. test benches or portable test systems}
G01M 5/0058 . . . {of elongated objects, …

Även andra hjälpmedel kan vara patentskyddade, såsom de omdiskuterade nebulisatorerna och inhalatorerna för behandling av luftrören:

A61K 9/00 Medicinal preparations characterised by special physical form
A61K 9/0078 . . . . {for inhalation via a nebulizer such as a jet nebulizer, ultrasonic nebulizer, e.g. in the form of aqueous drug solutions or dispersions}

A61M 15/00 Inhalators
A61M 15/0001 . {Details of inhalators; Constructional features thereof}

Tydligen finns de med doseringskontroll också:

A61M 15/0065 . {Inhalators with dosage or measuring devices}
A61M 15/0068 . . {Indicating or counting the number of dispensed doses or of remaining doses}

Vad man nu ska med det till.

I jakten på svenska guldmedaljer har jag själv gjort en djupdykning i patentlitteraturen där jag primärt letar efter följande metod:

Metod att frambringa en åtminstone första skidlöpare, företrädelsevis svensk sådan, en sträcka mellan 5 och 50 km, mellan en startlinje och en mållinje, kännetecknad av att åktiden mellan sagda startlinje och mållinje, för sagda åtminstone första skidlöpare, underskrider de individuella åktiderna för samtliga skidlöpare utöver sagda åtminstone första skidlöpare, på sagda sträcka.

Än så länge fruktlöst, men jag letar vidare.

 

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

 

 

 

 

2 kommentarer

Filed under immaterialrätt

Fokus Frankrike: internetsajter, upphovsrätt och illojal konkurrens

drew-coffman-158167

Det kan vara lätt att tänka att en Internetsajts utformning är så beroende av tekniken att det inte ger mycket utrymme åt den som ger den dess form och utseende. Så enkelt är det dock inte i Frankrike. 

Rättssystemet i Frankrike skyddar de flesta former av skapande, även om dessa sker i digitala former och används i kommersiellt syfte som via en sajt för e-handel. En färsk dom i Paris tingsrätts tredje kammare (den mest specialiserade inom immaterialrätt) har preciserat på vilket sätt en upphovsrättsinnehavare måste befästa sin upphovsrätt, men också villkoren för illojal konkurrens, ofta åberopad parallellt.

Flera domar gällande upphovsrätt har de senaste åren varierat i sina bedömningar av verkshöjd i upphovsrättsintrångsmål, men denna dom låter oss veta att en enkel beskrivning av formen helt klart inte är tillräcklig. Som exempel nämns att valet av vissa kontrasterade färger för sajten inte i sig fastslår ”estetik strävan” eller nedlagd ”personlig möda”. Hade dessa däremot befästs som ”spår av upphovsmannens personlighet” hade konkurrentens webbsajt likheter ansetts utgöra intrång.

För att illojal konkurrens ska befästas uttrycker domen att konkurrentens ansvarsgrundande beteende måste etableras. Det räcker alltså inte att påpeka att konkurrenten ändrat sin sajt efter att ha delgivits anmodan. Det krävs även att konsumenterna känner förvirring inför likheterna mellan konkurrenterna.

När man vill utöva försäljning i Frankrike är det alltså viktigt att inte bara söka juridisk rådgivning för att uppfylla bland annat de e-handelskrav Frankrike har, utan även tänka på att skapa sina egen logotyp, form och grafiska profil. Man bör veta att i Frankrike kan även köpevillkor omfattas av upphovsrätten…. Mer om detta i nästa artikel.

/Sara Byström – fransk advokat och medlem av franska advokatsamfundet i Paris

 

2 kommentarer

Filed under immaterialrätt

SKF försvarar sitt varumärke mot förfalskningar

skf_workers-assembling

SKF:s produktflora rymmer fler än 300 000 olika artiklar – och förfalskningar av dessa sprids världen över. Med en noggrann varumärkesstrategi och varumärkesregistreringar hos PRV kan SKF sätta hårt mot hårt mot förfalskarna.

Med ett aktiekapital på 100 000 kronor lämnade SKF in sin första patentansökan till PRV redan 1907. I dag är koncernen ett globalt imperium med fler än 300 000 olika produkter – som förfalskas friskt, världen över. För att försvara sitt starka varumärke driver de ett unikt och världsomspännande anti-förfalskningsarbete. Ett lönsamt arbete. Tina Åström som leder SKF:s globala anti-förfalskningsarbete berättar att SKF får tillbaka fyra kronor på varje investerad krona för att få bort förfalskningar från marknaden.

Framför allt är det skillnaden i kvalitet som skiljer förfalskningarna från äkta lager. En lägre kvalitet leder inte bara till missnöjda kunder och ett försvagat varumärke för SKF:s räkning – de orsakar även ekonomiska förluster för slutkunderna i och med en kortare livslängd och betydligt fler produktionsstopp i exempelvis industrier. Dessutom utgör de en stor säkerhetsrisk.

– Jag har bland annat sett helikoptertillverkare och företag som tillverkar sjukhusutrustning köpa förfalskade precisionslager, något som skulle kunna få oerhört tragiska konsekvenser. Som tur var upptäcktes det innan produkterna började användas, säger Tina Åström.

Läs mer om SKF:s arbete för att bygga varumärket och hur de arbetar för att få bort förfalskningarna.

/Stina Lilja, pressansvarig på PRV

Kommentarer inaktiverade för SKF försvarar sitt varumärke mot förfalskningar

Filed under immaterialrätt

Varumärkesmedvetna företagare vinner

 

varumarke_graf

För tredje året i rad ökar antalet inkomna varumärkesansökningar till PRV, ett positivt tecken som signalerar att Sveriges företagare och innovatörer har både mål och en medveten varumärkesstrategi. PRV-bloggen har bytt några ord med Patrik Rönnqvist som är avdelningschef på PRV:s design och varumärkesavdelning:

– Genom ökningen av antalet inkomna varumärkesansökningar till PRV ser vi en tydlig indikation på att landets företagare är medvetna om värdet av att ha en ensamrätt till sitt varumärke. Det tyder på en mognad och medvetenhet om företagets immateriella tillgångar, säger Patrik Rönnqvist.

Ansökningar

2014: 8483

2015: 8861

2016: 9138

Ökning mellan 2014 – 2016 = 7,7%

Ökning mellan 2015 – 2016 = 3%

Ekonomisk tillväxt genom immateriell medvetenhet
Under de senaste åren har PRV arbetat proaktivt med företagare för att öka deras medvetenhet och kunskap om de dolda värden som finns i företagets immateriella tillgångar.

– Vi vet att 30 procent av arbetstillfällena i Sverige och 40 procent av landets samlade ekonomiska värde skapas i immaterialrättsintensiva företag. Företag som använder sig av immaterialrätt har bättre avkastning, högre löner och personal med högre kompetens jämfört med företag som inte tar hand om sina immateriella tillgångar, förklarar Patrik Rönnqvist.

Klassning av varumärke
Vill du veta mer om varumärke och hur klassningen av varumärken går till? Den 14 mars arrangerar vi på PRV en kurs i klassning av varumärke där vi går igenom grunderna för hur man klassar varor och tjänster. Välkommen!

/Stina Lilja, pressansvarig på PRV

Kommentarer inaktiverade för Varumärkesmedvetna företagare vinner

Filed under immaterialrätt, varumärke

Bredbandsbolaget, Swefilmer och Pirate Bay – en reflektion

datormus-hand

Knappast någon som är intresserad av immaterialrätt kan ha undgått att Patent- och marknadsöverdomstolen nu avgjort målet mellan Bredbandsbolaget och Universal Music Aktiebolag, Sony Music Entertainment Sweden AB, Warner Music Sweden Aktiebolag, Nordisk Film A/S, Aktiebolaget Svensk Filmindustri (rättighetshavarna).

Den centrala bestämmelsen för frågan är Art 8.3 i Infosocdirektivet (som ska tolkas i ljuset av bl.a. direktivets skäl 59). I artikeln stadgas att ”Medlemsstaterna skall se till att rättsinnehavare har möjlighet att begära ett föreläggande gentemot mellanhänder [internetleverantörer] vars tjänster utnyttjas av tredje part för att begå intrång i en upphovsrätt eller närstående rättighet”.

Artikeln motsvaras av 53 b § upphovsrättslagen. Efter en redogörelse för förutsättningar för direktivkonform tolkning av svensk lagstiftning, med bl.a. hänvisningar till Björnekulla-målet, C-371/02 där EUD uttalar att den nationella domstolen är skyldig att (under vissa förutsättningar) tillämpa direktivkonform tolkning även där sådan står i strid med förarbetena till den nationella bestämmelsen,

När en nationell domstol gör en tolkning av nationell rätt är den, oavsett om det rör sig om bestämmelser som antagits före eller efter ett direktiv, skyldig att i den utsträckning det är möjligt tolka den nationella rätten mot bakgrund av direktivets ordalydelse och syfte så att det resultat som avses i direktivet uppnås och därmed agera i överensstämmelse med artikel 249 tredje stycket EG (se, bland annat, dom av den 13 november 1990 i mål C-106/89, Marleasing, REG 1990, s. I-4135, punkt 8, svensk specialutgåva, volym 10, s. 575, och av den 12 februari 2004 i mål C-218/01, Henkel, REG 2004, s. I-1725, punkt 60), även om det finns upplysningar av motsatt innebörd, om hur lagen skall tolkas, i förarbetena till den nationella bestämmelsen

konstaterar domstolen att 53 b § upphovsrättslagen är civilrättslig- och inte straffrättslig lagstiftning.

Således är inte domstolen bunden av en straffrättslig tolkning av begreppet medverkan (i 53 b upphovsrättslagen) utan använder sig av en lexikalisk definition av begreppet. Det krävs alltså inte någon straffrättslig medverkan, ens i objektiv mening, för att ett föreläggande ska kunna utfärdas enligt 53 b upphovsrättslagen.

Domstolen bifaller därför i allt väsentligt (efter en diskussion rörande förutsättningarna för ett förbudsföreläggande i det aktuella fallet) rättighetshavarnas talan. Bredbandsbolaget förbjuds genom föreläggande att medverka till intrång genom att förpliktigas hindra bolagets abonnenters tillgång till tjänsterna The Pirate Bay och Swefilmer. Domen kan inte överklagas.

Allmänna reflektioner
På ett mer allmänt plan kan det finnas anledning att reflektera lite över upphovsrättens själva raison d’être. Det förs stundtals en ganska intensiv debatt där olika intressegrupper menar att upphovsrätten är förlegad och med hjälp av för sociala medier tacksamma one liners argumenterar för sin sak. Jag har försökt följa den här debatten ganska länge (sedan domen mot Napster för 15-16 år sedan i alla fall). Det verkar vara i huvudsak två falanger av motståndare mot upphovsrätt; dels de som inte tar några principiella ställningstaganden, utan menar att allt ska vara gratis och att det är upp till rättighetshavare att hitta fungerande affärsmodeller till detta. Dels de som menar att upphovsrätten är ett hot mot yttrande- och eller informationsfrihet och personlig integritet.

Om vi börjar med den sistnämnda grupperingen så har de min fulla respekt och sympati för sin oro. De värnar för demokratin fundamentala frågor. Men upphovsrätten är i själva verket (no pun intended) ett regelsystem som stärker dessa rättigheter. Upphovsrätten hindrar inte informationsspridning – det har den aldrig gjort. Det står var och en fritt att citera ur upphovsrättsligt skyddat material för att belysa något i, exempelvis, en politisk fråga. Det står var och en fritt att redogöra för vad som står i en bok, tidningsartikel, sägs i en pod eller visas i en film. Däremot är upphovsrätten ett skydd mot att någon, utan ditt samtycke, ändrar i en text du skrivit, använder bilder du lagt upp på sociala medier eller använder en låt du skrivit, under – exempelvis – en politisk kampanj. Det är bra, tycker jag. Det är ingen slump att upphovsrätten är grundlagsskyddad (se bl.a. 2 kap 16 § regeringsformen) – tro mig, den skrivningen är inte ett resultat av någon ”publicistlobby”.

Vad gäller den förstnämnda grupperingen så är det knepigt på ett annat sätt. Först och främst kan det vara bra att konstatera att: Det finns inget gratis! Alternativen till att faktiskt betala för att se på film, lyssna på musik, spela dataspel är mindre intäkter till rättighetshavarna – inte bara till de stora producenterna – utan också till låtskrivarna, författarna, indiebolagen m.fl. Vad gäller gratis nyheter så fasar jag för den dag då alla tillgängliga nyheter baseras på vilken rubriksättning som är bäst för att generera många klick på FB.

/Christian Nilsson, senior jurist på PRV

 

17 kommentarer

Filed under immaterialrätt, upphovsrätt

Illegala bekämpningsmedel hälsovådliga

daniela

Pirathandeln med illegala bekämpningsmedel ger en ekonomisk förlust på 13 miljarder kronor i Europa. De hälsovådliga konsekvenserna är okända. Det framkommer i EUIPO:s (Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet) senaste rapport om handeln med piratkopierade bekämpningsmedel.

Peter Hedin är PRV:s expert på piratkopieringsfrågor, PRVbloggen undrar så klart vilka effekter detta har på den svenska marknaden. 

– I jämförelse med andra Europeiska länder är Sverige förhållandevis förskonat från fenomenet, de ekonomiska förlusterna i Sverige uppgår till 70 miljoner kronor, en förhållandevis låg siffra förklarar Peter.

Okontrollerad besprutning av frukt och grönt
Till Sverige importeras stora mängder frukt och grönt från länder där problematiken med förfalskade bekämpningsmedel är betydligt mer utbrett än vad den är här.

 – I bästa fall är de piratkopierade bekämpningsmedlen snarlika och innehåller rätt substanser, I värsta fall är det något helt annat, rentav ett gift som är totalförbjudet att använda i EU.

Förbjudna substanser behöver inte bara vara farligt för konsumenterna utan är ofta också dåligt för miljön.

Klicka här för att läsa EUIPO:s pressmeddelande. 

/Stina Lilja, pressansvarig på PRV

 

Kommentarer inaktiverade för Illegala bekämpningsmedel hälsovådliga

Filed under immaterialrätt

Funktionalitet eller känsla? En utmaning för medtech-industrin.

microskap

Kardinalfelet många företag gör när de ska välja namn till tjänster och produkter är att vara för beskrivande. Tvärtemot vad man kan tro kan ett beskrivande namn långsiktigt orsaka stora besvär, medan ett mer associativt namn öppnar dörrar. En bransch som definitivt inte har problem med kreativiteten är Medtech! Men nu står namnkulturen i industrin inför ett paradigmskifte.

Ängslighet är sällan en bra marknadsföringsstrategi. Att omvärldsbevaka är en sak – att kopiera, välja mittfåran och inte våga sticka ut en helt annan. Namn är ett område där du verkligen har en chans att lyfta fram det unika med din produkt eller tjänst. Inom medicinteknik har man, till skillnad från många andra branscher, förstått vikten av ett riktigt bra varumärkesnamn. Traditionellt har branschen kännetecknats av alfanumeriska, tekniskt klingande namn. Detta börjar dock, sakta men säkert, förändras.

Byte av perspektiv
Medtech och innovation går hand i hand och i takt med den teknologiska utvecklingen höjs även målgruppens medvetenhet och förväntningar. Idag är kundfördelar och varumärkesvärderingar lika viktiga – om inte viktigare – att kommunicera än själva funktionen hos en produkt. Ett namn som spelar på målgruppens känslor hjälper till att öka lojaliteten och stärka hela varumärket. Det märks på att produkterna idag snarare heter Navina eller Actise än CS300 IABT – ett betydligt mer teknologifokuserat och icke-emotionellt val.

Så idag, skörda imorgon
Långsiktighet är viktig i alla branscher och för ett medtech-företag i framkant gäller det att se hela spektrat och sia in i framtiden. Hur kommer den givna målgruppen att uppfatta namnet, inte bara idag, utan om 15 eller 20 år? Passar namnet in i den nuvarande produktfamiljen och speglar det företagets värden och vision? Är produkten tänkt att lanseras i flera länder och skulle i så fall namnet fungera lika bra där? Och kanske viktigast av allt – kretsar namnet för mycket kring en specifik del i teknologin vilket riskerar att begränsa dess utvecklingspotential?

För att försäkra att det namn ni väljer är det bäst lämpade, bör ni aldrig lämna något åt slumpen. En namnprocess bör inkludera alltifrån strategisk namnplattform till namnskapande, språkliga och juridiska utvärderingar.

Vad är er syn på funktionalitet kontra känsla? Är ni väl rustade för era framtida namnutmaningar?

Katarina Nilsson,
VD på namnbyrån Eqvarium

Kommentarer inaktiverade för Funktionalitet eller känsla? En utmaning för medtech-industrin.

Filed under immaterialrätt, patent, varumärke

Hur skyddar man ett träningskoncept?

lesmillsGymmen är överfyllda så här i början på året och imorgon firar träningsformen BODYPUMP sitt hundrade program på många klubbar runtom i världen. Bakom står Les Mills som är ett globalt företag inom hälsobranschen. På en internationell marknad erbjuder de gym och träningsklubbar ett helhetskoncept med gruppträning som omfattar kvalitetscertifierade träningsprogram samt ett heltäckande marknadsföringsstöd och affärsstöd.

Successivt har Les Mills utvecklat sitt koncept och sitt erbjudande till klubbarna med förkoreograferade träningsprogram och nya releaser varje kvartal. Klubbarna får hjälp med sin lönsamhet, marknadsföring och ett varierat grundutbud till sina medlemmar. Företaget kommer från Nya Zeeland och finns etablerat i 85 länder i världen. I Sverige utgör deras program ofta basutbudet på gymkedjor som till exempel Nordic Wellness, Sats och Må bättre.

Vilka immateriella tillgångar finns i konceptet?
Företagets immaterialrättsstrategi är ett stort pussel. De viktigaste grundbultarna kan sammanfattas med varumärke och upphovsrätt. Patent finns för träningsutrustning, men utgör en mindre del. Därutöver är helhetskonceptet med licenser och utbildning för instruktörerna de viktigaste hörnpelarna i relation till klubbarna.

Varumärke
Les Mills många träningsformer är varumärkesregistrerade i olika länder. Det gäller namn som till exempel BODYPUMP, CXWORX, BODYBALANCE med flera – träningsformer som känns igen världen över hos olika kedjor och enskilda klubbar. Varje träningsform har sin speciella målgrupp och namnen behöver fungera inom olika språkområden. Varumärkena är registrerade i klasser för video, trycksaker och kläder bland annat.

Upphovsrätt
Bakom Les Mills träningsformer finns ett omfattande nätverk bestående av utbildade och kvalitetscertifierade instruktörer. I nätverket hos Les Mills Nordic (13 länder) finns idag inte mindre än 12.270 aktiva instruktörer. Produktion av utbildningsmaterial, träningsmusik och videos är en internationell verksamhet som i stora delar regleras av upphovsrätten. På huvudkontoret i Nya Zeeland jobbar man ihärdigt med upphovsrättsfrågorna, för att få produktion och distribution att fungera. Upphovsrätt och avtal för träningsmusik och STIM-avgifter är stora frågor.

Co-branding
Tillsammans med Reebok utvecklar Les Mills även träningskläder för sina program, med fyra nya kollektioner per år. På kläderna exponerar man sina varumärken och syr in uppmuntrande budskap för träningsaktiva. Denna form av co-branding med Reebok ger Les Mills stora fördelar. På så sätt sprider man träningsformernas namn på en global marknad.

Patent
Utrustningen SMART TECH för BODYPUMP innehåller en patenterad lösning. Träningsutrustning utgör dock en mindre del i helhetskonceptet och innefattar steplåda, stång och gummiband.

Vilka är framtidens träningsformer?
Vi kommer att få se mer digitalt framöver på gymmen, mer VR. Vi kommer att träna mer hemifrån, och i kortare intensivare pass, berättar Lena Holmberg, Marknadschef på Les Mills. ”Jag brinner för en hälsosammare värld”, säger Lena som arbetat i elva år med Les Mills träningskoncept.

/Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Hur skyddar man ett träningskoncept?

Filed under immaterialrätt