Category Archives: immaterialrätt

E-handel – utmaningar och möjligheter: en intervju med Pricerunners vd

Nicklas Storåkers, VD för Pricerunner, talar på Immaterialrättsdagen 2018 för att, som särskilt kunnig inom digitala marknadsplatser, dela med sig av sina erfarenheter. Vi har intervjuat honom för att få hans perspektiv kring aspekter svensk e-handels historia, nuläge och framtid – och vilka utmaningar och möjligheter som finns.

Var befinner sig svensk e-handel idag?
– Det är en bransch med många tillväxtmöjligheter. I Sverige står e-handeln för omkring 9% av all konsumtion, jämfört med 20% i Kina. Det är inte en speciellt lönsam bransch, med marginaler om cirka 1–2%.

E-handeln är idag konkurrensutsatt och det spekuleras i att Amazon kommer att etablera sig i Sverige – vilka typer av företag anser du löper störst risk att drabbas hårdast?
– De företag som inte har ett eget tydligt varumärke riskerar att drabbas hårdast av en ökad konkurrens. De är vanligtvis återförsäljare av andras produkter och är ytterst beroende av trafik från Google och andra externa källor.

”De företag som inte har ett eget tydligt varumärke riskerar att drabbas hårdast av en ökad konkurrens.”

Hur arbetar företag idag för att bygga sina varumärken?
– I huvudsak via sociala medier på vilka de bygger en stark närvaro. En viktig aspekt är att mäta och analysera engagemangsmått på ett framgångsrikt sätt och även förstå hur hela köpcykeln fungerar på vägen från varumärkeskännedom till en konvertering.

På vilket sätt ser du Amazons etablering i Sverige som en möjlighet för företag?
– Det finns en viss problematik med många storföretag överlag som handlar om en ohälsosam marknadsdominans. Jag ser en fara med att vara för beroende av ett fåtal större aktörer. Ta Google som exempel, där många e-handlare idag är beroende av sina annonsverktyg för att kunna konkurrera, men detta kostar pengar och påverkar i sin tur till viss del lönsamheten. Ett sent exempel är Facebook och dess hantering av användardata, vilket jag tror många användare kommer att fortsätta att ifrågasätta. Idag gäller det dock att sprida ut sina aktiviteter och att finnas överallt och Amazon tillhandahåller en e-handelsplattform som det kan finnas ett värde i att finnas på.

Hur tror du att framtidens e-handel kommer att utvecklas?
– Ur ett historiskt perspektiv har internet i stort genomgått två generationer. Den första var utspridd, där e-handlare hade sina egna hemsidor där de bedrev sin handel på och det förväntades att användarna skulle hitta dit. Under den andra generationen syns och bedriver e-handlare sina verksamheter via centraliserade nätjättar såsom Google och Facebook. Sverige befinner sig mittemellan. Jag tror att tredje generationen kommer att vara mer fragmentarisk än vad vi upplever idag. Kunder kommer att vilja ha samma bekvämligheter och fördelar som de centraliserade plattformarna tillhandahåller, men med en växande efterfrågan av integritet. Ett sätt att lösa detta på är genom öppna blockkedjor där transaktioner kan registreras, men med möjlighet att vara privat.

Vem eller vilka inspireras du av och varför?
– Under mina år i branschen har jag alltid lyssnat mycket på mina kollegor, i synnerhet mina yngre kollegor som ständigt kommer med ny och värdefull input. Receptet är att plocka bits and pieces överallt.

Tack för samtalet!

Immaterialrättsdagen 2018 äger rum den 26 april i PRV:s lokaler i Stockholm. Det är fullbokat men det går bra att följa evenemanget på webben. Här kan du läsa mer!

//Mikael Tot, kommunikatör på PRV

 

Lämna en kommentar

Filed under immaterialrätt

Den 26 april firar vi Immaterialrättsdagen!


Den 26 april är det World Intellectual Property Day, en dag instiftad av FN för att uppmärksamma immaterialrättens betydelse för tillväxt och konkurrenskraft. PRV uppmärksammar dagen genom att bjuda in företag, experter, politiker och andra aktörer inom innovationssystemet till en eftermiddag där vi sätter den digitala affären i centrum.

En allt större del av företagens affärer förflyttas till det digitala rummet, med nya utmaningar som följd. Under eftermiddagen diskuterar vi hur de digitala marknadsplatserna förändras och vad det betyder för företags lönsamhet. Vi kommer också att ta upp digitala tjänster och vilka affärsmöjligheter dessa erbjuder.

Under dagen delar bland annat Niklas Storåker från Pricerunner, Måns Sjöstrand från Daniel Wellington och Sara Sjöman från C More med sig av sina erfarenheter.
Evenemanget är fullbokat men det går bra att följa det direkt på webben. Anmäl dig för webbsändningen så får du en påminnelse till din mailkorg innan sändningen startar.

Här hittar du mer information och anmälan till webbsändningen.

Du kan även följa diskussionerna i sociala medier under hashtaggen #immaterialrättsdagen och #prvsverige.

// Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Lämna en kommentar

Filed under immaterialrätt

Efter 111 år av vårkänslor storsatsar Majblomman på immaterialrätt

Majblomman_blogg

Idag anländer det, vårtecknet lika säkert som tranorna vid Hornborgasjön eller de första soldyrkarna på uteserveringarna. Jag pratar förstås om barnen som säljer majblommor. Idag börjar nämligen försäljningen av årets majblomma. I 111 år har majblomman spridit vårkänslor, och nu storsatsar de på sin immaterialrättsstrategi.

Sedan 1997 finns majblomman skyddat som varumärke hos PRV. Varumärket är ett ordmärke som är skyddat i klasserna:

  • 14
    Broscher (guldsmedsvaror); prydnadsnålar.
  • 16
    Papper, kartong, trycksaker, pappersvaror (skriv och kontorsmaterial), instruktions- och undervisningsmaterial (ej apparater), affischer, dekaler, självhäftande dekaler, etiketter, handböcker, skyltar av papper eller kartong, tidningar, tidskrifter, artiklar, vykort.
  • 26
    Konstgjorda blommor, kransar av konstgjorda blommor, broscher (beklädnadsaccessoarer), prydnadsmärken, nålar (ej juvelerarvaror).

Även Förstamajblomman är ett skyddat ord-varumärke i samma klasser. 2015 registrerade majblomman även ett figur-varumärke med texten: Majblomman Alla barns blomma.

Immaterialrättsstrategi kräver reflektion

Och nu är det alltså dags för den anrika organisationen att göra en större satsning på sin immaterialrättsstrategi.

Tove Lindahl Greve, är organisationens generalsekreterare och hon menar att för att kunna lägga upp en hållbar immaterialrättsstrategi krävs det att man reflekterar över sitt arbete på djupet.

– Vad är det som gör oss unika? Vad är det vi ska göra och vad behöver vi för att göra det? Vad kan göra att vi står ut bland andra? Immaterialrätt är en enormt viktig del där; inte minst i ideella verksamheter, resonerar hon.

Majblomman är idag Sveriges största barnhjälpsorganisation med över 600 lokalföreningar runt om i landet.

– Vi arbetar hårt för att ta fram något som är värt att arbeta med och därför är det värt att skydda sitt arbete och det man har åstadkommit. Vi har tagit fram ett framgångskoncept – och att fortsätta värna om det blir vårt framgångskoncept, avslutar Tove.

Du kan läsa mer om Majblomman och deras arbete med immaterialrätt här.

/Henrietta Thollén, presskommunikatör PRV

Lämna en kommentar

Filed under immaterialrätt

Att shoppa IP tjänster är inte lika lätt som att köpa lösgodis

När jag köper lösgodis vet jag att det eventuellt kommer att resultera i lite illamående, men… vem bryr sig om det på en lördag när man faktiskt får ge efter för sötsuget?

Jag tar sikte på lösgodishyllan och köper en stor påse, jag har just fått lön, pengar är inget problem, jag vet vad jag vill ha. Bara att köra!

Tre faktorer driver köp

Här återfinns tre faktorer som driver på mitt godisköp; behov, kapital och kunskap.

Samma faktorer driver köp av IP tjänster (och eventuellt andra typer av shopping, men det ligger utanför scopet av det här blogginlägget). Här följer några exempel på hur behov, kapital och kunskap kan vara fördelat i en organisation och hur det kan ställa till problem när man shoppar IP-tjänster.

Behovet av IP kan se olika ut för den enskilde uppfinnaren och ledningen. Uppfinnaren kan se en möjlighet till patentering av hens ide. Det är ett tekniskt genombrott, ett intresse eller ett personligt mål. Kanske även en KPI. Ledningens behov av IP är av en annan natur, där strävar man efter att nå eller bibehålla en konkurrenskraftig marknadsposition. IP är en investering som måste stötta den strävan.

Ofta finns kapitalet någon annanstans än viljan, dvs. den som ser ett behov av att skydda med hjälp av IP måste ofta kommunicera behovet till den som fattar beslutet. Ett av problemen är att det inte alltid finns strukturer som stöttar den kommunikationen, och i en större organisation kan det vara svårt för en uppfinnare att nå fram till rätt beslutsfattare. Även om hen lyckas så kan den osynkade behovsbilden ställa till det när man ska fatta beslut om en investering.

Nyckeln är kunskap men kunskapen som krävs när det gäller investering i IP är multidisciplinär. Många gånger hamnar IP frågan på en individ eller enhet inom företaget som har som huvuduppgift att skapa IP, dvs. det är den som uppfinner och som har kontakt med en patentkonsult som även får sköta övriga IP-relaterade frågor.

Den detaljerade teknikkunskapen som en uppfinnare eller utvecklare har är essentiell men den behöver kompletteras med kunskap från andra delar i organisationen för att tillgodose behovet som finns från ledningen, dvs. att stötta en marknadsposition genom att t.ex. bidra till möjliggörandet av en viss typ av affärsmodell, differentiera en produkt på marknaden eller bygga ett varumärke.

När jag köper lösgodis har jag koll på de tre drivande faktorerna, de hjälper mig att köpa rätt sort och rätt mängd så att jag förhoppningsvis undviker illamåendet och inte spenderar onödigt mycket. Samma gäller när man köper IP-tjänster. Alla organisationer är olika och behoven (till skillnad från ett godisbehov) påverkas ofta av externa faktorer vilket gör det hela ännu svårare.

Sammanfattningsvis är det alltså inte lika lätt att köpa IP-tjänster som att köpa lösgodis.

//Annelie Viksten, IP Strategy advisor på Awapatent

Kommentarer inaktiverade för Att shoppa IP tjänster är inte lika lätt som att köpa lösgodis

Filed under immaterialrätt

Spel ska lära företag om immaterialrätt

spel1

Foto: Karianne Bø, House of Knowledge

Idag är en allt större del av företagens tillgångar immateriella. För att säkra lönsamheten är det därför extra viktigt för dem att hantera dessa tillgångar på ett strategiskt sätt. Detta kan ske på flera sätt, till exempel genom olika avtal och immaterialrättsliga lösningar. Men hur ska man tänka kring hantering av immateriella tillgångar?

En hantering av immateriella tillgångar kräver en noga genomtänkt strategi. Det kan ju vara så att företagets viktigaste tillgång är själva varumärket. Då kan det vara klokt att registrera det. Eller så är det ett företag som specialiserat sig på att utveckla ny teknik. Då kanske patent är den rätta vägen att gå. Ett tjänsteföretag däremot kanske rentav har andra tillgångar, som till exempel kundlistor, avtal och arbetsmetoder. Men förmodligen så har företaget flera immateriella tillgångar som behöver hanteras på olika sätt.

För att underlätta för företagen att fatta beslut kring hanteringen av sina immateriella tillgångar har företaget House of Knowledge utvecklat ett system där beslutsfattare genom workshopbaserade rollspel ska lära sig att tänka strategiskt kring immateriella tillgångar och immaterialrätt.

Vi har pratat med Magnus Hakvåg, grundare och ägare av företaget.

Magnus, varför utvecklade ni dessa spel?
Vi har upplevt att immateriella tillgångar är svåra att greppa, och företag missar ofta att ta ett strategiskt tag kring dessa tillgångar. Immateriella tillgångar och rättigheter är för många en snårig djungel av lagar och regler. Våra spel delas upp i fyra kategorier: strategy, policy, operations och compliance. På så vis får spelarna lära sig att hantera sina tillgångar på fyra olika plan.

Vilka typer av företag eller personer riktar sig den här typen av spel till?
Alla företag som vill sälja produkter eller tjänster behöver på ett eller annat sätt ta ställning till hur de ska ta hand om sina immateriella tillgångar. Man behöver inte alltid gå hela vägen och ansöka om en varumärkesregistrering, patent eller liknande. Men det är viktigt att i ett tidigt skede fundera över hur man ska ta hand om tillgångarna. Har man gjort det så har man kommit en bra bit på vägen, eftersom man då har tagit ställning till olika scenarier. Spelet hjälper företagare och beslutsfattare att börja ställa de rätta frågorna. Vilka tillgångar har jag som är viktiga för min verksamhet? Hur kan jag hävda min rätt i konfliktsituationer? Finns det andra företag som erbjuder liknande produkter och tjänster? Inkräktar jag kanske på deras område, eller de på mitt?

Alla dessa frågor och många fler uppmanas man att ta ställning till i detta spel, och i princip alla företagare kommer förr eller senare att ställas inför dessa.

På vilket sätt kan företag dra nytta av att spela dessa spel?
Vi erbjuder ju anpassade spellösningar efter varje kunds önskemål. Spelen utvecklas så att deltagarna aktivt får ta ställning till olika scenarier Men syftet med samtliga spel är att förmedla företagen ett holistiskt perspektiv på sina tillgångar och immaterialrätten. Spelen fokuserar framför allt på att få företagen att hitta sina tillgångar och spela igenom tänkbara scenarier för vad som kan hända om man hanterar sina tillgångar på ett visst sätt. På så sätt bli de varse att oavsett hur de väljer att agera så har det konsekvenser för den egna lönsamheten. Insikterna som fås genom dessa spel ska i ett senare skede tjäna som grund för strategiska beslut och policys kring hanteringen av tillgångarna.

Hur kan ett enda spel rikta sig till samtliga företag? Ställs inte företagen inför olika problem?
Tanken med spelet är att man ska börja fundera kring olika scenarier vad gäller immateriella tillgångar. Men precis som du säger så står olika företag inför olika utmaningar, och de har kommit olika längt i sin hantering av tillgångarna. Vi anpassar spelaktiviteterna efter varje företag och tar med centrala frågor som är unika för just det företaget i spelet. Det viktigaste syftet med spelet är ju att det ska tjäna som en grund för framtida strategiska beslut. Därför måste spelet anpassas efter varje enskild kund.

Stort tack för samtalet!

Våra patentingenjörer fick höra om det här spelet och blev såklart nyfikna. Under en eftermiddag testade de spelet och fick sätta sig in i rollen som den som utvecklar och säljer produkter och tjänster.

spel2

Patentingenjörer från PRV testar spelet. Foto: Karianne Bø, House of Knowledge.

 

Christin Wendel, patentingenjör på PRV, var en av dem som fick testa.
Hennes intryck:
”Den största aha-upplevelsen för mig var hur komplext det är att navigera i open source-miljöer – att man kan gå på stora nitar där om man inte vet hur avtalen fungerar. En annan lärdom var att man ska se till att inte snäva in sin IP-strategi för mycket utan hålla många vägar öppna. För den skicklige IP-spelaren kan det som börjar med en snäv teknisk innovation sluta med en världsomspännande restaurang-franchise med futuristisk image.”

Nyfiken på spelet? Du kan hitta mer information på www.hoknowledge.com.
Vill du lära dig mer om vad immateriella tillgångar är? PRV-skolan ger dig en överblick, den är webbaserad och gratis!

//Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Spel ska lära företag om immaterialrätt

Filed under immaterialrätt

Upphovsrätt på ett ord – går det?

Green Chameleon

Idag, den 21 mars, är det världspoesidagen, och runt om i Sverige pågår en rad aktiviteter för att hylla poesin. Poesi och texter är nära förknippat med upphovsrätt. Men kan en text vara hur kort som helst och ändå vara skyddad av upphovsrätten?

Catharina Ekdahl, jurist på PRV, hjälper mig att reda ut begreppen.

Catharina, hur kort kan en mening vara och ändå ha verkshöjd? Finns det några riktlinjer?

Det finns inga riktlinjer när det gäller längd. En mening som är tillräckligt personligt utformad och självständigt skapad kan absolut anses ha verkshöjd.

Kan ett ord ha verkshöjd?

Det går inte att utesluta, men då ska det verkligen vara något som är personligt präglat. Ta ordet fickla som hittades på av ett barn för några år sedan (beskriver det man gör när man lyser med en ficklampa) till exempel. Det går inte att utesluta att ett så speciellt ord har verkshöjd. Men ju fler sammansättningar det finns i en mening ju större är förstås chansen att meningen uppnår särprägel och därmed verkshöjd.

Vad krävs generellt för att en dikt/mening/strof ska anses ha verkshöjd?

Inte mycket. Om du har utgått från ditt eget språkbruk, uttrycker dig på ditt eget personliga sätt och inte enbart radar upp fakta har du antagligen skapat ett upphovsrättsligt skyddat verk i Sverige.

Hur vet jag om det jag har skrivit har verkshöjd eller inte?

Det avgör domstolen. Det finns ingen instruktion i lagen om vad som är verkshöjd. Tolkningen görs av domstol.

 

Det här är verkshöjd

För att ett verk ska anses ha verkshöjd måste det vara självständigt skapat och personligt präglat. Verkshöjd hänger alltså samman med upphovspersonen och hur den personen har valt att uttrycka sig. För att testa om en mening uppnår verkshöjd går det att använda sig av ett test kallat dubbelskapandekriteriet. Det innebär att två personer oberoende av varandra inte har skapat likadana verk på samma tema. Verkshöjd är förutsättning för att något ska ha upphovsrättsligt skydd. I Sverige är nivån för att nå verkshöjd förhållandevis låg i jämförelse med länder som till exempel Tyskland.

/Henrietta Thollén, presskommunikatör PRV

Kommentarer inaktiverade för Upphovsrätt på ett ord – går det?

Filed under immaterialrätt

Bilens utveckling fortsätter

Bilens utveckling är något som ständigt fortsätter och idag har elbilen blivit ett alltmer populärt transportmedel som skiner på marknaden med sin låga miljöpåverkan. Men nu visar studier att fordonet kanske inte är så miljövänligt som vi har trott.

Bilen har varit med oss länge och en av de många uppfinnarna är Benz & Co som redan år 1886 skickade patentansökan på deras ”vehicle with gas engine” (DE37435C). Idag finns över en miljard bilar i hela världen, och den har gått från att vara ångdriven, till att drivas av fossila bränslen. Nyligen introducerades den senaste trenden; elektrifieringen. Elbilen har snabbt tagit sig in på marknaden för att konkurrera med de bensin- och dieseldrivna bilarna.

Teslas patentbeslut
Bilföretaget Tesla är en av biltillverkarna som satsar på elbilen. År 2014 tog VD:n Elon Musk det kontroversiella beslutet att släppa företagets patent för att få fler företag att välja att producera elbilar. Elon ansåg att Tesla inte kunde producera tillräckligt många elbilar i den takt som behövdes för att hantera miljöutsläppet och släppte därför sitt patent på företagets elbilar och superladdare. Elon skriver i pressmeddelandet att Tesla inte kommer strida i patenträttegångar med andra som väljer att använda deras teknik för att påskynda utvecklingen av hållbara transportmedel.

Är elbilen en miljöbov?
Däremot framställdes det år 2017 i studien ”The Life Cycle Energy Consumption and Greenhouse Gas Emissions from Lithium-Ion Batteries” av IVL Svenska Miljöinstitutet att produktionen av elbilsbatterierna inte är så miljövänlig som vi kanske trott. Studien visar att produktionen av batteriet för en personbil släpper ut i genomsnitt 150–200 kg koldioxidekvivalenter för varje kWh batteri. Produktionen av ett batteri på 30 kWh har då släppt ut upp till sex ton koldioxid innan den ens kommit ut på vägarna. Så trots elbilens stora miljöfördelar döljer det sig även en del miljönackdelar längre bak i produktionsledet.

Elbilens framtid
Men alltfler företag väljer trots allt att satsa på elektrifieringen och Göran Finnveden, vicerektor för hållbar utveckling och professor i miljöstrategisk analys på KTH, skriver på KTH:s blogg: ”I takt med att elbilsanvändningen ökar kommer olika aktörer att lära sig att bli mer effektiva. Då kommer också priser och miljöpåverkan att minska. Därför är det viktigt att satsa på ny teknik så att den får en chans att utvecklas.”

Vad elbilens framtid än har att erbjuda är det tydligt att uppfinningen är här för att stanna och driver utvecklingen mot en mer hållbar lösning.  Hur tror du att bilens framtid ser ut? Kommer vi endast använda oss av elbilar? Eller kommer det komma ett ännu mer hållbart transportmedel?

/Emma Nilsson, kommunikationspraktikant på PRV

Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet, KTH, Tesla

 

 

Kommentarer inaktiverade för Bilens utveckling fortsätter

Filed under immaterialrätt, innovation, patent, upphovsrätt

Intervju med Peter Strömbäck, ny GD på PRV

Peter Strömbäck, GD på PRV

Peter Strömbäck, GD på PRV

Vi välkomnar PRV:s nya generaldirektör Peter Strömbäck med en intervju här på PRV-bloggen. Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar heter den utredning Peter gjorde 2015. Flera av förslagen i utredningen har blivit verklighet och samtalet tar sin utgångspunkt i den.

Hur ser du på vårt regeringsuppdrag att höja medvetenheten om immaterialrätt?
Det är mycket viktigt. Det finns ett stort behov. Branschens yrkesverksamma har djup insikt men de breda lagren av företagare vet alldeles för lite om immaterialrätt.

Några lärdomar från din utredning som du vill förmedla till bloggens läsare?
I utredningsarbetet hittade jag tio utmaningar och problem som kan sammanfattas så här: Det finns totalt sett en låg kännedom om immaterialrätt i samhället. Vi behöver mer medel som till exempel IP-checkar för att stimulera små- och medelstora företag att arbeta med immaterialrättsliga strategier. Finansieringsformen på PRV behövde förändras. Det är ingen avhandling utan en konkret och beslutsorienterad utredning. Här finns utredningen att läsa i sin helhet.

Immaterialrättens roll i innovationssystemet. Vad tror du om utvecklingen i Sverige?
Immaterialrätten får en ökad roll och blir allt viktigare särskilt i FOU. Jag vill bidra till att immaterialrätten kommer in tidigare i FOU-processerna. Det är viktigt att avsätta tid och medel initialt för att göra rätt från början. Det är avgörande när man sen kommersialiserar forskningsresultaten.

PRV har en ny finansieringsform, vad betyder det?
En anslagsfinansierad verksamhet ger oss möjlighet att arbeta med kunskapshöjande insatser och våra frågor får större gehör i politiken. Den nya finansieringsformen är därför strategiskt viktig.

Hur står vi oss jämfört med andra länder i kvalitet?
PRV har ett gott renommé internationellt. Det är överlag bra att titta på vad andra gör, det finns goda pusselbitar att plocka lite var stans i världen. Till exempel är den sydkoreanska industriella utvecklingen fantastiskt inspirerande för andra länder. Storbritannien är särskilt bra på att uttrycka sig och formulera frågeställningar som vi kan ta lärdom av.

Kommer vi att bilda ett råd för immateriella tillgångar vid PRV?
Det är en fråga för regeringen men absolut ett förslag från utredningen att driva vidare. Jag har inte släppt idén att immaterialrätten behöver större uppmärksamhet i statlig verksamhet och då komma in som en självklar del i forsknings- och utvecklingsprojekt i statlig regi.

Har du något särskilt inom digitaliseringsområdet som du vill lyfta fram?
Digitaliseringen går jättefort, men ändå inte. Vi ska se till det som ger kunder och medarbetare väsentliga förbättringar. Yttre och inre effektivitet. Projektet Mina sidor, där kunder ska kunna följa sina ärenden på PRV online, är ett bra exempel på det.

Ledarskapsfrågor ligger dig varmt om hjärtat. Hur är ett bra ledarskap?
Värdegrundsbaserat ledarskap med nyfikenhet och idérikedom. Hur vi spelar tillsammans är viktigt. Man kan jämföra det med lagsporten. Jag vill betona betydelsen av en övergripande spelidé. Den är viktig för framgång.

Tack för samtalet!

/Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

 

Kommentarer inaktiverade för Intervju med Peter Strömbäck, ny GD på PRV

Filed under immaterialrätt

Design och innovation i lyckad förening

air-s-1-1500x800Air Smart Spirometer är en svensk innovation som gör det både enklare och mindre kostsamt att mäta och bedöma andnings- och lungkapaciteten hos patienter med exempelvis sjukdomen KOL. Innovationen är patentskyddad och har redan fått flera utmärkelser.

Det finns idag c: a 160 miljoner odiagnostiserade patienter med KOL världen över. Genom att ta hjälp av modern teknik skapar innovationen möjlighet för läkare världen över att på ett snabbt och kostnadseffektivt sätt diagnostisera patienter med andnings- och lungsjukdomar.

Air Smart Spirometer är den första spirometer som används tillsammans med en smartphone. Den är designad för att ge bästa, möjliga användarupplevelse till minsta möjliga kostnad och är CE-certifierad i klass IIa för medicintekniska produkter.

År 2016 tilldelades innovationen Red Dot Design Award för utmärkt design och senare samma år utmärkelsen Design S inom kategorin industridesign, med följande motivering:

”Ett fint exempel i samtiden på en innovationsprocess som tar avstamp i behovet snarare än i produktionen. Ett sympatiskt alternativ som gör diagnostiken tillgänglig för fler – världen över.”

Produkten är patentskyddad, se SE536800 C2.

Källor, inklusive bildkälla:
http://www.healthcareinnovation.se
https://www.nuvoair.com/
http://design-s.se/

/ Siljastina Rönnkvist, kommunikatör, PRV

Kommentarer inaktiverade för Design och innovation i lyckad förening

Filed under design, immaterialrätt, innovation, patent

Vad är likheten mellan musik, film och motorbåtar? Den gemensamma nämnaren är upphovsrätten.

Upphovsrätt är ett juridiskt skydd för en mängd olika typer av material som skapas av enskilda personer. För en tid sedan kom en dom från Patent- och marknadsöverdomstolen, som bekräftar att även motorbåtar kan tillhöra den upphovsrättsliga kategorin brukskonst. Du kan alltså hävda upphovsrätt för en motorbåt eller något annat föremål som du har designat, förutsatt att vissa krav är uppfyllda. Advokat Tobias Kempas förklarar.

De upphovsrättsliga skyddsförutsättningarna för brukskonst i EU

Av 1 § upphovsrättslagen (1960:729) framgår, att den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket. Detta gäller oavsett på vilket sätt verket har kommit till uttryck. Ett verk kan alltså vara t.ex. ett alster av brukskonst. Det som skyddas är då bruksvarans konkreta form, d.v.s. den fysiska gestaltningen av produkten. Detta skydd har mycket stor betydelse, bl.a. inom området för industriell design, inte minst eftersom det under åren har visat sig att mönsterskyddslagen (1970:485) inte ger något tillfredsställande skydd åt produkter av brukskonst.

Den svåra frågan är att avgöra vilka skyddsförutsättningar som gäller. Vilka krav måste vara uppfyllda för att brukskonst ska skyddas av upphovsrätt? Svårigheterna sammanhänger med att bruksföremålens funktion sätter gränser för den möjliga utformningen. I Sverige har dessa frågor diskuterats bl.a. i det s.k. Maglite-målet (NJA 2009 s. 159). Högsta domstolen har då bedömt att formgivningen av en ficklampa har förtjänat upphovsrättsligt skydd. Domstolen har dock samtidigt konstaterat, att det varit fråga om ett ”gränsfall”.

Ett annat, aktuellt, exempel är Patent- och marknadsöverdomstolens avgörande den 12 januari 2018 i mål PMT 11062-16. I det målet har domstolen konstaterat, att en motorbåt (Nord West 420 Flybridge) är ett alster av brukskonst, d.v.s. ett verk i upphovsrättslig mening. Domstolens avgörande är intressant, bl.a. eftersom det indikerar att de skyddskrav, som gäller för brukskonst, är harmoniserade inom EU. Domstolen hänvisar bl.a. till EU-domstolens tidigare avgöranden i mål C-5/08 (Infopaq) och mål C-145/10 (Painer). I dessa mål har EU-domstolen konstaterat, att upphovsrättsligt skydd kräver att alstret är originellt, på så sätt att det är upphovsmannens egen intellektuella skapelse. Så anses vara fallet när upphovsmannen vid skapandet har kunnat uttrycka sin kreativa kapacitet genom att göra fria och kreativa val.
Frågan är, emellertid, om EU-domstolens avgöranden (se ovan) kan anses harmonisera det upphovsrättsliga originalitetskravet för alla verk (inklusive brukskonst) eller om EUdomstolens praxis tvärtom ska uppfattas som mer begränsad. De som förespråkar en mer begränsad tolkning brukar framhålla, att de existerande EU-direktiven enligt sin ordalydelse endast harmoniserar originalitetskravet för datorprogram, databaser och fotografier. Andra menar att EU-domstolen, särskilt i mål C-5/08 (Infopaq), i praktiken har åstadkommit en harmonisering av skyddskraven för alla typer av verk.

 

Denna fråga verkar nu vara på väg att avgöras. Högsta domstolen i Portugal har nyligen, i en begäran om förhandsavgörande till EU-domstolen (mål C-683/17), frågat bl.a. hur EUdomstolen tolkar artikel 2(a) i Infosoc-direktivet 2001/29/EG med avseende på brukskonst. Frågan verkar, enkelt uttryckt, vara om EU-rätten förhindrar nationella regler som uppställer särskilda skyddskrav för brukskonst. EU-domstolens svar kommer att bli mycket intressant. Om skyddskraven för brukskonst är identiska, med de relativt låga skyddskraven för t.ex. musik och film, bör det innebära utökade möjligheter att hävda ensamrätt till industriell design.

Tobias Kempas
Advokatfirman Vinge

Kommentarer inaktiverade för Vad är likheten mellan musik, film och motorbåtar? Den gemensamma nämnaren är upphovsrätten.

Filed under immaterialrätt, upphovsrätt