Category Archives: immaterialrätt

Varumärkesmedvetna företagare vinner

 

varumarke_graf

För tredje året i rad ökar antalet inkomna varumärkesansökningar till PRV, ett positivt tecken som signalerar att Sveriges företagare och innovatörer har både mål och en medveten varumärkesstrategi. PRV-bloggen har bytt några ord med Patrik Rönnqvist som är avdelningschef på PRV:s design och varumärkesavdelning:

– Genom ökningen av antalet inkomna varumärkesansökningar till PRV ser vi en tydlig indikation på att landets företagare är medvetna om värdet av att ha en ensamrätt till sitt varumärke. Det tyder på en mognad och medvetenhet om företagets immateriella tillgångar, säger Patrik Rönnqvist.

Ansökningar

2014: 8483

2015: 8861

2016: 9138

Ökning mellan 2014 – 2016 = 7,7%

Ökning mellan 2015 – 2016 = 3%

Ekonomisk tillväxt genom immateriell medvetenhet
Under de senaste åren har PRV arbetat proaktivt med företagare för att öka deras medvetenhet och kunskap om de dolda värden som finns i företagets immateriella tillgångar.

– Vi vet att 30 procent av arbetstillfällena i Sverige och 40 procent av landets samlade ekonomiska värde skapas i immaterialrättsintensiva företag. Företag som använder sig av immaterialrätt har bättre avkastning, högre löner och personal med högre kompetens jämfört med företag som inte tar hand om sina immateriella tillgångar, förklarar Patrik Rönnqvist.

Klassning av varumärke
Vill du veta mer om varumärke och hur klassningen av varumärken går till? Den 14 mars arrangerar vi på PRV en kurs i klassning av varumärke där vi går igenom grunderna för hur man klassar varor och tjänster. Välkommen!

/Stina Lilja, pressansvarig på PRV

Lämna en kommentar

Filed under immaterialrätt, varumärke

Bredbandsbolaget, Swefilmer och Pirate Bay – en reflektion

datormus-hand

Knappast någon som är intresserad av immaterialrätt kan ha undgått att Patent- och marknadsöverdomstolen nu avgjort målet mellan Bredbandsbolaget och Universal Music Aktiebolag, Sony Music Entertainment Sweden AB, Warner Music Sweden Aktiebolag, Nordisk Film A/S, Aktiebolaget Svensk Filmindustri (rättighetshavarna).

Den centrala bestämmelsen för frågan är Art 8.3 i Infosocdirektivet (som ska tolkas i ljuset av bl.a. direktivets skäl 59). I artikeln stadgas att ”Medlemsstaterna skall se till att rättsinnehavare har möjlighet att begära ett föreläggande gentemot mellanhänder [internetleverantörer] vars tjänster utnyttjas av tredje part för att begå intrång i en upphovsrätt eller närstående rättighet”.

Artikeln motsvaras av 53 b § upphovsrättslagen. Efter en redogörelse för förutsättningar för direktivkonform tolkning av svensk lagstiftning, med bl.a. hänvisningar till Björnekulla-målet, C-371/02 där EUD uttalar att den nationella domstolen är skyldig att (under vissa förutsättningar) tillämpa direktivkonform tolkning även där sådan står i strid med förarbetena till den nationella bestämmelsen,

När en nationell domstol gör en tolkning av nationell rätt är den, oavsett om det rör sig om bestämmelser som antagits före eller efter ett direktiv, skyldig att i den utsträckning det är möjligt tolka den nationella rätten mot bakgrund av direktivets ordalydelse och syfte så att det resultat som avses i direktivet uppnås och därmed agera i överensstämmelse med artikel 249 tredje stycket EG (se, bland annat, dom av den 13 november 1990 i mål C-106/89, Marleasing, REG 1990, s. I-4135, punkt 8, svensk specialutgåva, volym 10, s. 575, och av den 12 februari 2004 i mål C-218/01, Henkel, REG 2004, s. I-1725, punkt 60), även om det finns upplysningar av motsatt innebörd, om hur lagen skall tolkas, i förarbetena till den nationella bestämmelsen

konstaterar domstolen att 53 b § upphovsrättslagen är civilrättslig- och inte straffrättslig lagstiftning.

Således är inte domstolen bunden av en straffrättslig tolkning av begreppet medverkan (i 53 b upphovsrättslagen) utan använder sig av en lexikalisk definition av begreppet. Det krävs alltså inte någon straffrättslig medverkan, ens i objektiv mening, för att ett föreläggande ska kunna utfärdas enligt 53 b upphovsrättslagen.

Domstolen bifaller därför i allt väsentligt (efter en diskussion rörande förutsättningarna för ett förbudsföreläggande i det aktuella fallet) rättighetshavarnas talan. Bredbandsbolaget förbjuds genom föreläggande att medverka till intrång genom att förpliktigas hindra bolagets abonnenters tillgång till tjänsterna The Pirate Bay och Swefilmer. Domen kan inte överklagas.

Allmänna reflektioner
På ett mer allmänt plan kan det finnas anledning att reflektera lite över upphovsrättens själva raison d’être. Det förs stundtals en ganska intensiv debatt där olika intressegrupper menar att upphovsrätten är förlegad och med hjälp av för sociala medier tacksamma one liners argumenterar för sin sak. Jag har försökt följa den här debatten ganska länge (sedan domen mot Napster för 15-16 år sedan i alla fall). Det verkar vara i huvudsak två falanger av motståndare mot upphovsrätt; dels de som inte tar några principiella ställningstaganden, utan menar att allt ska vara gratis och att det är upp till rättighetshavare att hitta fungerande affärsmodeller till detta. Dels de som menar att upphovsrätten är ett hot mot yttrande- och eller informationsfrihet och personlig integritet.

Om vi börjar med den sistnämnda grupperingen så har de min fulla respekt och sympati för sin oro. De värnar för demokratin fundamentala frågor. Men upphovsrätten är i själva verket (no pun intended) ett regelsystem som stärker dessa rättigheter. Upphovsrätten hindrar inte informationsspridning – det har den aldrig gjort. Det står var och en fritt att citera ur upphovsrättsligt skyddat material för att belysa något i, exempelvis, en politisk fråga. Det står var och en fritt att redogöra för vad som står i en bok, tidningsartikel, sägs i en pod eller visas i en film. Däremot är upphovsrätten ett skydd mot att någon, utan ditt samtycke, ändrar i en text du skrivit, använder bilder du lagt upp på sociala medier eller använder en låt du skrivit, under – exempelvis – en politisk kampanj. Det är bra, tycker jag. Det är ingen slump att upphovsrätten är grundlagsskyddad (se bl.a. 2 kap 16 § regeringsformen) – tro mig, den skrivningen är inte ett resultat av någon ”publicistlobby”.

Vad gäller den förstnämnda grupperingen så är det knepigt på ett annat sätt. Först och främst kan det vara bra att konstatera att: Det finns inget gratis! Alternativen till att faktiskt betala för att se på film, lyssna på musik, spela dataspel är mindre intäkter till rättighetshavarna – inte bara till de stora producenterna – utan också till låtskrivarna, författarna, indiebolagen m.fl. Vad gäller gratis nyheter så fasar jag för den dag då alla tillgängliga nyheter baseras på vilken rubriksättning som är bäst för att generera många klick på FB.

/Christian Nilsson, senior jurist på PRV

 

9 kommentarer

Filed under immaterialrätt, upphovsrätt

Illegala bekämpningsmedel hälsovådliga

daniela

Pirathandeln med illegala bekämpningsmedel ger en ekonomisk förlust på 13 miljarder kronor i Europa. De hälsovådliga konsekvenserna är okända. Det framkommer i EUIPO:s (Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet) senaste rapport om handeln med piratkopierade bekämpningsmedel.

Peter Hedin är PRV:s expert på piratkopieringsfrågor, PRVbloggen undrar så klart vilka effekter detta har på den svenska marknaden. 

– I jämförelse med andra Europeiska länder är Sverige förhållandevis förskonat från fenomenet, de ekonomiska förlusterna i Sverige uppgår till 70 miljoner kronor, en förhållandevis låg siffra förklarar Peter.

Okontrollerad besprutning av frukt och grönt
Till Sverige importeras stora mängder frukt och grönt från länder där problematiken med förfalskade bekämpningsmedel är betydligt mer utbrett än vad den är här.

 – I bästa fall är de piratkopierade bekämpningsmedlen snarlika och innehåller rätt substanser, I värsta fall är det något helt annat, rentav ett gift som är totalförbjudet att använda i EU.

Förbjudna substanser behöver inte bara vara farligt för konsumenterna utan är ofta också dåligt för miljön.

Klicka här för att läsa EUIPO:s pressmeddelande. 

/Stina Lilja, pressansvarig på PRV

 

Lämna en kommentar

Filed under immaterialrätt

Funktionalitet eller känsla? En utmaning för medtech-industrin.

microskap

Kardinalfelet många företag gör när de ska välja namn till tjänster och produkter är att vara för beskrivande. Tvärtemot vad man kan tro kan ett beskrivande namn långsiktigt orsaka stora besvär, medan ett mer associativt namn öppnar dörrar. En bransch som definitivt inte har problem med kreativiteten är Medtech! Men nu står namnkulturen i industrin inför ett paradigmskifte.

Ängslighet är sällan en bra marknadsföringsstrategi. Att omvärldsbevaka är en sak – att kopiera, välja mittfåran och inte våga sticka ut en helt annan. Namn är ett område där du verkligen har en chans att lyfta fram det unika med din produkt eller tjänst. Inom medicinteknik har man, till skillnad från många andra branscher, förstått vikten av ett riktigt bra varumärkesnamn. Traditionellt har branschen kännetecknats av alfanumeriska, tekniskt klingande namn. Detta börjar dock, sakta men säkert, förändras.

Byte av perspektiv
Medtech och innovation går hand i hand och i takt med den teknologiska utvecklingen höjs även målgruppens medvetenhet och förväntningar. Idag är kundfördelar och varumärkesvärderingar lika viktiga – om inte viktigare – att kommunicera än själva funktionen hos en produkt. Ett namn som spelar på målgruppens känslor hjälper till att öka lojaliteten och stärka hela varumärket. Det märks på att produkterna idag snarare heter Navina eller Actise än CS300 IABT – ett betydligt mer teknologifokuserat och icke-emotionellt val.

Så idag, skörda imorgon
Långsiktighet är viktig i alla branscher och för ett medtech-företag i framkant gäller det att se hela spektrat och sia in i framtiden. Hur kommer den givna målgruppen att uppfatta namnet, inte bara idag, utan om 15 eller 20 år? Passar namnet in i den nuvarande produktfamiljen och speglar det företagets värden och vision? Är produkten tänkt att lanseras i flera länder och skulle i så fall namnet fungera lika bra där? Och kanske viktigast av allt – kretsar namnet för mycket kring en specifik del i teknologin vilket riskerar att begränsa dess utvecklingspotential?

För att försäkra att det namn ni väljer är det bäst lämpade, bör ni aldrig lämna något åt slumpen. En namnprocess bör inkludera alltifrån strategisk namnplattform till namnskapande, språkliga och juridiska utvärderingar.

Vad är er syn på funktionalitet kontra känsla? Är ni väl rustade för era framtida namnutmaningar?

Katarina Nilsson,
VD på namnbyrån Eqvarium

Kommentarer inaktiverade för Funktionalitet eller känsla? En utmaning för medtech-industrin.

Filed under immaterialrätt, patent, varumärke

Hur skyddar man ett träningskoncept?

lesmillsGymmen är överfyllda så här i början på året och imorgon firar träningsformen BODYPUMP sitt hundrade program på många klubbar runtom i världen. Bakom står Les Mills som är ett globalt företag inom hälsobranschen. På en internationell marknad erbjuder de gym och träningsklubbar ett helhetskoncept med gruppträning som omfattar kvalitetscertifierade träningsprogram samt ett heltäckande marknadsföringsstöd och affärsstöd.

Successivt har Les Mills utvecklat sitt koncept och sitt erbjudande till klubbarna med förkoreograferade träningsprogram och nya releaser varje kvartal. Klubbarna får hjälp med sin lönsamhet, marknadsföring och ett varierat grundutbud till sina medlemmar. Företaget kommer från Nya Zeeland och finns etablerat i 85 länder i världen. I Sverige utgör deras program ofta basutbudet på gymkedjor som till exempel Nordic Wellness, Sats och Må bättre.

Vilka immateriella tillgångar finns i konceptet?
Företagets immaterialrättsstrategi är ett stort pussel. De viktigaste grundbultarna kan sammanfattas med varumärke och upphovsrätt. Patent finns för träningsutrustning, men utgör en mindre del. Därutöver är helhetskonceptet med licenser och utbildning för instruktörerna de viktigaste hörnpelarna i relation till klubbarna.

Varumärke
Les Mills många träningsformer är varumärkesregistrerade i olika länder. Det gäller namn som till exempel BODYPUMP, CXWORX, BODYBALANCE med flera – träningsformer som känns igen världen över hos olika kedjor och enskilda klubbar. Varje träningsform har sin speciella målgrupp och namnen behöver fungera inom olika språkområden. Varumärkena är registrerade i klasser för video, trycksaker och kläder bland annat.

Upphovsrätt
Bakom Les Mills träningsformer finns ett omfattande nätverk bestående av utbildade och kvalitetscertifierade instruktörer. I nätverket hos Les Mills Nordic (13 länder) finns idag inte mindre än 12.270 aktiva instruktörer. Produktion av utbildningsmaterial, träningsmusik och videos är en internationell verksamhet som i stora delar regleras av upphovsrätten. På huvudkontoret i Nya Zeeland jobbar man ihärdigt med upphovsrättsfrågorna, för att få produktion och distribution att fungera. Upphovsrätt och avtal för träningsmusik och STIM-avgifter är stora frågor.

Co-branding
Tillsammans med Reebok utvecklar Les Mills även träningskläder för sina program, med fyra nya kollektioner per år. På kläderna exponerar man sina varumärken och syr in uppmuntrande budskap för träningsaktiva. Denna form av co-branding med Reebok ger Les Mills stora fördelar. På så sätt sprider man träningsformernas namn på en global marknad.

Patent
Utrustningen SMART TECH för BODYPUMP innehåller en patenterad lösning. Träningsutrustning utgör dock en mindre del i helhetskonceptet och innefattar steplåda, stång och gummiband.

Vilka är framtidens träningsformer?
Vi kommer att få se mer digitalt framöver på gymmen, mer VR. Vi kommer att träna mer hemifrån, och i kortare intensivare pass, berättar Lena Holmberg, Marknadschef på Les Mills. ”Jag brinner för en hälsosammare värld”, säger Lena som arbetat i elva år med Les Mills träningskoncept.

/Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Hur skyddar man ett träningskoncept?

Filed under immaterialrätt

Nyskapade efternamn allt vanligare

efternamnslista

2017. Nytt år innebär att vi gör bokslut och summerar det gånga året. På PRV betyder det bland annat att vi tar fram årsstatistik och gör jämförelser med tidigare år. När det kommer till personnamnsärenden fortsätter den uppåtgående trenden i samma riktning som tidigare 20 år.

Våra namn tenderar att få en allt högre karaktär som personliga varumärken, de blir ett sätt att stärka vår identitet. Inte helt osökt kan man göra en koppling mellan ökningen av namnärenden till PRV och internets uppkomst; antalet namnärenden till oss på PRV har mer än fördubblats under den senaste 20-årsperioden. Det finns en märkbar önskan om individualisering som i sin tur leder till ökad igenkänningsfaktor.

Inspiration från naturen
I nybildade namn är det vanligt att man hämtar inspiration från djur, natur, årstider och orter. Det kan röra sig om platsen som ett förälskat par möttes på eller gården man växte upp på.

Det finns flera anledningar till att byta namn; det kan exempelvis vara att ett par vid giftermål vill skapa ett nytt, gemensamt namn för att markera en ny tid, knyta ihop familjer och skapa en gemensam identitet. Vi kan även se att man återtar äldre släktnamn, kanske för att visa tillhörighet. Oftast är det namnet mer unikt och särskiljande än det tidigare namnet.

PRV renodlad immaterialrättsmyndighet
Från och med den 1 juli i år kommer Skatteverket att hantera alla namnärenden och en friare lagstiftning om personnamn träder i kraft.

På PRV kommer vi att arbeta fokuserat med immaterialrätt som patent, varumärke, design och upphovsrätt för att stärka Sverige som kunskaps- och innovationsland för en ökad tillväxt.

Samtliga namnansökningar som inkommit till PRV under 2016 (för- och efternamn):
1996           4114
1997           4106
1998           4178
1999           4682
2000           4990
2001           4988
2002           5613
2003           6060
2004           6373
2005           6461
2006           6917
2007           7513
2008           7619
2009           7750
2010           7257
2011           7533
2012           7934
2013           8274
2014           8542
2015           9184
2016           9261

/Stina Lilja, pressansvarig på PRV

Kommentarer inaktiverade för Nyskapade efternamn allt vanligare

Filed under immaterialrätt

Kreativt namnskapande i en innovativ bransch

Med anledning av PRV:s informationssatsning på immaterialrätt för spelutvecklare gästbloggar, under december, namnstrategen Katarina Nilsson på temat Naming in Gaming.

minecraft-529460_1280Spelindustrin är extremt kreativ och innovativ. Många spelföretag nischar sig hårt och gör sig kända för en viss typ av produkter, för en särskild utvald målgrupp. Men precis som alla andra branscher är även denna föränderlig. Ena dagen kan du vara på topp och ha marknadens hetaste spel, för att nästa dag undra varför alla gamers där ute tycks välja konkurrenten istället.

Ibland kan det helt enkelt vara dags för en förändring. Men många företag som känner att de behöver anpassa sitt utbud efter marknadens efterfrågan, glömmer bort att tänka på hur de nya produkterna påverkar varumärket i grunden.

Har den som gjort sig känd för spektakulära actionspel verkligen samma trovärdighet när det kommer till strategispel eller fantasy? Eller kan den nya riktningen rentav ge motsatt effekt, att varumärket börjar ifrågasättas då man går utanför sin nisch?

Battlefield och My Little Pony på samma bana – en omöjlighet?

Att utvecklas och anpassa sig är ett sätt att överleva, men brand stretching – det vill säga att tänja på gränserna för sitt varumärke – är en fin balansgång. Här är rätt namnstrategi en viktig framgångsnyckel. Ett sätt att testa en ny målgrupp utan att kannibalisera på varumärket, är att välja en ny typ av namn som inte direkt förknippas med den övriga produktkatalogen.

De stora spelkoncernerna har vanligen en stor bredd och flera dotterbolag, vilket gör det lättare att prova olika typer av spel parallellt. En flopp innebär ekonomisk förlust, inte att företaget går under. Men även om problemet främst gäller independentbolagen som inte har samma resurser för att täcka ett misslyckande, kan även företagsjättar gå på en nit när det kommer till brand stretching.

/Katarina Nilsson – VD på namnbyrån Eqvarium

 

Kommentarer inaktiverade för Kreativt namnskapande i en innovativ bransch

Filed under immaterialrätt

Vad säger dina produktnamn om ditt varumärke?

Med anledning av PRV:s informationssatsning på immaterialrätt för spelutvecklare gästbloggar, under december, namnstrategen Katarina Nilsson på temat Naming in Gaming.

pexels-photo-123335.jpgSyns du så finns du. En utnött klyscha – men icke desto mindre sann. Konsten är att synas på rätt sätt och att spela säkert brukar inte leda till stående ovationer.

För att bygga ett starkt varumärke gäller det att tänka långsiktigt och inte stirra sig blind på rådande trender och konkurrenternas tjänster och produkter. Namn är en central del av varumärket. Rätt namn bör spegla din verksamhets vision och väcka nyfikenhet hos målgruppen. Det får även gärna kännas lika fräscht om 5-10 år som idag.

Spelindustrin har liksom filmindustrin ganska tydliga målgrupper för sina produkter. Branscherna delar även samma problem – konkurrensen är stenhård, stora pengar står på spel och minsta missbedömning kan leda till att intresset bleknar. Floppen är ett faktum. Detta skapar naturligtvis en ängslighet som gör att man spelar säkert – vilket också innebär att väldigt få produkter verkligen sticker ut från mängden.

Spelens och filmernas namn vittnar om exakt detta. Lek med tanken att du skulle byta ut titlarna på två spel eller filmer i samma genre – skulle det spela någon som helst roll? Skulle någon ens märka skillnaden? Faran med generiska namn – oavsett bransch – är att de inte bidrar till att stärka varumärket på sikt. Den som verkligen har en egen vision och vill skapa något eget, behöver också noga överväga namnen på produkterna.

Vi brukar säga att fel namn i värsta fall orsakar din verksamhet stor skada, medan ett bra och väl genomtänkt namn alltid är en bra investering.

Här är tre tips för att förbättra ditt företags namnprocesser:

Gå inte vilse innan ni ens startat

Är din produktfamilj på väg i olika riktningar eller kannibaliserar produkterna på varandra? En strategisk namnplattform hjälper dig att få en bra överblick över företagets namnutmaningar.

Tänk framåt

En viss typ av namn kan bli mycket populära under en tid, för att sedan kännas helt daterade. Rätt namn får produkten att leva längre och om den blir ikonisk – som många spel och filmer blir – kommer folk att förknippa namnet med just ert varumärke.

Gör er business till ett sant nöje

Språkliga utvärderingar. Kvalitetskontroller, juridiska frågor och strategibeslut. Namngivning handlar om så mycket mer än att bara ”hitta på några sköna förslag”. Många drabbas av kreativ härdsmälta när de inser detta och det är ju inte meningen. En namnprocess ska alltid kännas spännande, rolig och nyskapande! Behöver ni lite hjälp på vägen? Anlita ett proffs.

Det finns alltid undantag, men det räcker att ta en snabb titt på topplistorna för att konstatera hur likriktat spelbranschen tänker kring namn. Den röda tråden är att det handlar om beskrivande, snarare än associativa, namn. Men det senare – om namnet är bra – är vad som verkligen skapar intresse och en känsla, både för produkten och för bolaget bakom.

/Katarina Nilsson – VD på namnbyrån Eqvarium

Kommentarer inaktiverade för Vad säger dina produktnamn om ditt varumärke?

Filed under immaterialrätt

Inget skumt med företagshemligheter

juleskum_cloetta.jpg

Strategiskt varumärkesarbete är Cloettas recept för framgång, och att hantera den unika smaken som en välbevarad företagshemlighet. Foto: William Herrlin

Förra året såldes det 210 miljoner Juleskum-nissar; det trots att Cloettas Juleskum endast säljs under en begränsad tid på året. Godispåsen är den fjärde mest sålda i Sverige på årsbasis. Förutom Juleskum har Cloetta ytterligare 600 varumärken registrerade hos PRV berättar Fredrik Sjöström som är kommunikationschef på Cloettas Skandinavienkontor i Malmö.

– Vi jobbar hårt för att proaktivt skydda våra varumärken genom att registrera dem, säger han.

Cloetta är långt från ensamma på konfektyrmarknaden och i juletider strider flera godistomtar om konsumenternas uppmärksamhet. I dag kan man varken patentera eller varumärkesregistrera recept i Sverige, därför hanteras den unika smaken som en företagshemlighet.

Cloetta Juleskum är ett väl inarbetat varumärke som har funnits i sin nuvarande form sedan 60-talet. Det registrerades som ordvarumärke hos PRV först 2006 då produkten började växa i popularitet. Cloetta tillvaratar sina varumärken av två ytterst viktiga anledningar och de agerar vid intrång. På prv.se berättar Fredrik Sjöström varför.

Allt gott!
/Stina Lilja, pressansvarig på PRV

Kommentarer inaktiverade för Inget skumt med företagshemligheter

Filed under immaterialrätt, varumärke

Tar bäst namn hem spelet?

Med anledning av PRV:s informationssatsning på immaterialrätt för spelutvecklare gästbloggar, under december, namnstrategen Katarina Nilsson på temat Naming in Gaming.

pexels-photo-194511.jpg”Innovate or die” är lite av spelbranschens signum. Stenhård konkurrens, skyhöga förväntningar och en kräsen målgrupp gör att spelutvecklarna ständigt måste ligga i framkant och bokstavligen ta sina produkter till nya dimensioner. Fantasin tycks inte ha några gränser, utom på ett specifikt område – spelnamnen.

Det finns alltid undantag, men det räcker att ta en snabb titt på topplistorna för att konstatera hur likriktat spelbranschen tänker kring namn. Den röda tråden är att det handlar om beskrivande, snarare än associativa, namn. Men det senare – om namnet är bra – är vad som verkligen skapar intresse och en känsla, både för produkten och för bolaget bakom.

Den som verkligen vill sticka ut bör alltså se upp med att följa namnströmmen – annars riskerar spelet att klassas som antikt (i speltermer cirka två år gammalt) betydligt snabbare eller bara drunkna i konkurrensen. Är namnet alltför beskrivande kan det dessutom vara svårt att skydda juridiskt.

Eftersom spel är en färskvara är det omöjligt att de visuella och tekniska delarna behåller sin wow-faktor någon längre tid, men det kan däremot ett namn göra. Och ju bättre namnstrategi du har, desto mer stärker spelnamnen ditt varumärke långsiktigt. Namngivningens mekanismer går att applicera på vilken bransch som helst och kanske är det dags att röra om lite i spelgrytan.

Fördelar med ett beskrivande namn:

  • Beskrivande namn är tydliga, vilket gör det enklare att motsvara spelarens förväntningar.
  • Lätt att minnas.
  • Talar direkt till givna målgrupper – heter spelet ”Gods of Soccer” kommer det garanterat att skapa intresse.

Fördelar med ett associativt namn:

  • Bättre om spelet utvecklas och byter karaktär. Ett för direkt namn är ett begränsande namn.
  • Kan uppfattas som spännande och också lite mer premium än beskrivande namn, vilket även sätter spelföretaget på kartan – speciellt om produkten håller måttet.
  • Lättare att skydda juridiskt och chansen till lediga domäner är större.

/Katarina Nilsson – VD på namnbyrån Eqvarium

Kommentarer inaktiverade för Tar bäst namn hem spelet?

Filed under immaterialrätt