Kategoriarkiv: immaterialrätt

Immaterialrätt för spelindustrin

Bild: Louise Meijer

Bild: Louise Meijer. Above the mist.

Idag är det internationella TV-spelsdagen. Ja, den heter faktiskt så. Idag spelas det på tv-konsoler, datorn, online och framförallt i mobilen. Spelandet ökar i alla åldrar.

Spelutveckling som industri i Sverige är en internationell framgångssaga. Den genomsnittliga årliga tillväxten sägs vara 39%, sedan 10 år tillbaka. De större spelföretagen växer och många nya mindre spelföretag startar upp. Vi har välrenommerade spelutbildningar på flera håll i landet som bildar hubbar för spelutveckling. Våra spel utvecklade i Sverige har en internationell marknad, utan motstycke.

Anledningen till denna framgång sägs vara en kombination av företeelser: hem-PC-reformen, teknikutvecklingen, bredbandsutbyggnaden, engelskan som ett grundläggande skolämne redan i lägre åldrar, digitaliseringen i samhället, rollspel som hobby, kommunala kulturskolan och ett fokus på teknik för mobiltelefoni, något som i sin helhet är unikt för Sverige. Sannolikt finns det fler intressanta aspekter att räkna upp i raden av bidragande orsaker.

Spelutveckling genererar immateriella tillgångar
Spel är fullproppade med immateriella tillgångar som upphovsrätt, varumärke, design, patent, domännamn, avtal, know-how, kreativitet och företagshemligheter. Eftersom det är en i hög grad internationell produktion med kompetenser från hela världen som samarbetar och en global marknad med många aktörer att samverka med, är det extra viktigt med genomtänkta strategier för immaterialrätt. På prv.se har vi därför tagit fram ett paket för spelutvecklare som ingående berättar om immaterialrättsfrågor att tänka på när man utvecklar spel, frågor att ha med sig tidigt i processen.

Immaterialrätt för spelutvecklare – länkar i urval:
Immaterialrätt för spelutvecklare
Sekretessavtal
Registrera varumärke
Upphovsrätt
Patent för dataspel
Förläggarnas roll 
Intervjuer med erfarna spelutvecklare

/Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

3 kommentarer

Under immaterialrätt

Partier och varumärken: Satir är okej – inte vilseledande användning av varumärken

Partiers beteckningar och varumärken och användningen av dessa är en het potatis inför valet. De senaste veckorna har vi sett rapporter om allt från falska valaffischer till partier som använder andra partiers varumärken i sin kommunikation.

Magnus

Magnus Ahlgren, juristchef på design- och varumärkesavdelningen på PRV reder ut begreppen.

Får man använda ett annat partis varumärke, och till exempel göra valaffischer som ser ut att komma från det partiet?

– Det skulle kunna ses som vilseledande, vilket är en form av varumärkesintrång. Man skulle i och för sig kunna hävda att det inte är gjort för att tjäna pengar och alltså inte räknas som en näringsverksamhet. Kravet för vad som räknas som näringsverksamhet är dock så lågt ställt att det är tveksamt att det skulle hålla. Det finns till exempel en varumärkesklass för opinionsbildning. Att yrkesmässigt ägna sig åt opinionsbildning behöver ju inte betyda att man tjänar pengar på dem man talar till.

Finns det något fall där det kan vara okej att använda ett annat partis varumärke i sin kommunikation?

– Det kan det vara, om det handlar om ren yttrandefrihet.

Är det okej att skoja till det och ändra lite på ett annat partis varumärke?

– Om man börjar skoja med ett varumärke på ett sätt som urvattnar eller skadar varumärket kan det vara ett varumärkesintrång. Men även om du har ett starkt varumärkesskydd ger yttrandefriheten utrymme för att skoja med och göra satir av varumärken.

Ett exempel på att yttrandefriheten ger stort utrymme för satir är den dom från EU-domstolen där en konstnär fick rätt att använda Louis Vuitton-väskor i sina konstverk för att uppmärksamma världens fattigdom. Läs mer om det fallet här.

Kan man se på valaffischer som reklam, och gör det någon skillnad om man ser det så, med tanke på kopplingen till näringslivsverksamhet?

– Det rör sig i gränszonen mellan samhällsinformation och näringsverksamhet. Det kan hända att det är ett glapp mellan varumärkesrätten och yttrandefriheten. I så fall är det en fråga för lagstiftaren att se över lagarna.

/Henrietta Thollén, presskommunikatör PRV

Kommentarer inaktiverade för Partier och varumärken: Satir är okej – inte vilseledande användning av varumärken

Under immaterialrätt

Samtal med författaren Sara Lundberg om immateriella tillgångar

Sara Lundberg, författare och illustratör. Fotograf: Ola Kjellbye

Sara Lundberg, författare och illustratör. Fotograf: Ola Kjellbye

Sara Lundberg är författare och konstnär och har över 20 års erfarenhet av bokproduktion. Hennes senaste bok ”Fågeln i mig flyger vart den vill” fick Augustpriset förra året. Vi pratar här om vilken roll de immateriella tillgångarna har för hennes verksamhet.

Vilka är dina viktigaste tillgångar?
-Min erfarenhet. Jag har skapat sex egna böcker och illustrerat ett trettiotal och har mer än tjugo års erfarenhet inom bokbranschen. Bakom mig har jag långa utbildningar och ingående kunskaper inom konst och illustration. Med tiden blir jag bättre, jag hittar min röst och vågar ta ut svängarna, både som författare och konstnär. Att samla erfarenheter tar tid och kraft. Kunskap, förvärvad skicklighet och erfarenhet är idag mina största immateriella tillgångar.

Vad betyder Augustpriset för dig?
-Priset är en kvalitetsstämpel som går hem i alla sammanhang. Det är väl känt och betyder mycket för en författares etablering – det höjer statusen på författarens personliga varumärke. Priset gör dessutom att bokförsäljningen skjuter i höjden. Både att bli nominerad och att få Augustpriset har ett stort immateriellt värde. Det fattar man först när det händer.

Hur skulle du beskriva ditt konstnärskap?
-Bild och text i kombination finns i hela mitt konstnärskap. Jag föredrar att vara upphovsperson till hela verket. Tidigare i mitt yrkesliv arbetade jag ofta på uppdrag som illustratör. Idag gör jag det mer sällan. Kombinationen text och bild är spännande. Det uppstår något nytt i mötet mellan en stämningsfull bild och en precis text. I bästa fall uppstår det ett magiskt möte.

Hur ser du på ditt personliga varumärke?
-Idag kan jag välja att göra uppdrag som jag helhjärtat tror på och välja bort. Det bygger mitt varumärke konsekvent och över tid. Priser, nomineringar, stipendier och några valda sammanhang är ett viktigt ramverk för varumärket. Att människor läser och tycker om mina böcker är det väsentliga – att de känner igen min röst.

Vill du nå ut internationellt?
-Det är fantastiskt att få bli översatt, gärna till de större språken. Den svenska marknaden är trots allt begränsad. Min senaste bok har blivit översatt till arabiska och sydkoreanska. I Sydkorea är man mycket intresserad av svensk barn- och ungdomslitteratur och hänger med i det som ges ut. Den arabiska översättningen är i första hand gjord för en inhemsk marknad då arabiskan är ett växande språk i Sverige. Förhoppningarna finns att boken ska vara intressant även i arabiska språkområden.

-Just i dagarna har jag fått ett glädjande besked om att min senaste bok även ska översättas till engelska. Det är mitt förlag Mirando Bok i samarbete med den litterära agenten Koja Agency som skapat kontakter med ett nordamerikanskt förlag.

-Den historia man berättar får gärna vara universell, tidlös och ta upp frågor som är relevanta för människor, oavsett var de bor. Min senaste bok tar upp frågor som är djupt mänskliga; finna sig själv och sin egen väg trots omgivningens kompakta motstånd. Jag anpassar aldrig mina berättelser för särskilda målgrupper, analyser eller marknader. Det måste få vara ett fritt, personligt och kompromisslöst berättande. Jag har märkt att det äkta berättandet säljer – åtminstone i mitt fall. En berättelse som går på export går inte att förutspå.

Har du en litterär agent?
-Inte ännu för min personliga del då det inte är så vanligt för författare inom barn- och ungdomsböcker. I Sverige har vi Koja Agency som gör mycket för att sprida svensk barnlitteratur utomlands. De samverkar med förlagen i Sverige för att få till samarbeten och utlandsrättigheter med förlag i andra länder.

Hur arbetar du med bokförlagen?
-Det har blivit många olika förlagssamarbeten genom åren, nu senast med förlaget Mirando Bok. Jag äger upphovsrätten till mina bilder och texter. Jag är noga med avtalen och slarvar inte med det. Det är viktigt om det till exempel skulle bli en försäljningsframgång som ger mycket royalty. Bokförlagen äger rätt till bokutgivningen, genom våra förlagskontrakt. Skulle jag mot förmodan vilja sälja mina bilder i original, kan jag göra så. Jag gör det i undantagsfall, eftersom jag ibland ställer ut hela bokverk, när tillfälle ges.

Vilken betydelse har utställningar för dig?
-Jag ställer gärna ut mina illustrationer i miljöer och sammanhang som gör att de lyfts fram på ett bra sätt. Mina illustrationer till ”Fågeln i mig flyger vart den vill” finns i sommar utställda på Bildmuseet i Umeå. Det är ett konstmuseum med väldigt fina utställningsytor och som lockar många besökare. Det är viktigt för mig att bilderna får rätt inramning.

Använder du sociala medier för marknadsföring?
-Här förlitar jag mig på förlagen och biblioteken. Det ger mig arbetsro och tid att utveckla mina bokidéer fullt ut. Sociala medier är ett bra verktyg för spridning. Som författare kan man dessutom få direktkontakt med sina läsare under processens gång. Det är en arbetsmetod som faktiskt inte passar mig, min process blir mer störd än hjälpt av det. Jag lägger hela min energi på att skriva och illustrera berättelser – det är ett medvetet val.

Blir du kopierad?
-Det händer att organisationer använder mina bilder olovligen, på ett omedvetet sätt. Då tar jag hjälp av intresseorganisationen Svenska Tecknare och deras jurister. Ofta löser vi det mot ersättning.

Arbetar du med film och teater?
-Mina berättelser blir ibland teateruppsättningar. Då gör andra teatermanus och scendekor. Det lämnar jag med varm hand till experter inom området, då teater är ett helt annat språk. För detta har Teaterförbundet arbetat fram standardavtal som används i branschen, till exempel om royalties för föreställningar.

-Många av mina berättelser kan fungera som filmmanus. Filmproduktion är kantad med avtal. Jag har upphovsrätt till mina verk och förlagskontrakt för enskilda böcker. Det är helt klart intressant med film av flera skäl. Böcker säljs ofta i större upplagor med hjälp av film.

Hur ser du på risktagande?
-Jag tvingas ta höga risker för att få göra de bokprojekt jag tror på. Min senaste bok tog två år att göra, utan egentligt förskott eller löfte om försäljning. Jag tjänade under arbetets gång inga pengar på det nedlagda arbetet. Även förlagen tar stora risker. Eftersom boken fick Augustpriset 2017 har jag och förlaget nu kunnat tjäna in de två årens arbete. Så ser mina förutsättningar ut. Det är inte önskvärt med ett så riskfyllt arbete. Man måste vara lite knäpp för att göra böcker.

Saras råd till andra författare och illustratörer:

  • Rusta dig med uthållighet och tålamod.
  • Var trogen ditt hjärta. Förr eller senare kommer en framgång.
  • Tro på din idé och ta den hela vägen. Det är omöjligt att veta vad som går hem hos läsarna.
  • Var noga med avtalen. Din bok kan bli en försäljningssuccé.

Länkar:

Sara Lundberg
Sara Lundbergs webbplats med hennes samlade produktion.

Mirando Bok
Mirando Bok är ett förlag inriktat på bilderböcker.

Koja Agency
Koja Agency är en svensk litterär agent, inriktad på barn- och ungdomsböcker.

/Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Samtal med författaren Sara Lundberg om immateriella tillgångar

Under immaterialrätt, upphovsrätt

Avkopplande immaterialrättsläsning på Pocketbokens dag

Det är mitt i sommaren, och avkopplande läsning långt från alla immaterialrätter hägrar… eller? Varje bok har förstås upphovsrätt, så immaterialrätten är ju automatiskt med varenda gång du läser vare sig du vill eller inte. Idag, på Pocketbokens dag, tipsar PRV-bloggen om ett par böcker som egentligen handlar om något helt annat, men ändå kommer in på immaterialrätt på ett eller annat sätt.

Fossildrottningen av Michael Mortimer

Det här är andra boken i en serie som utspelar sig bland annat i vetenskapliga miljöer runt om i världen, och med både välkända naturvetare och en och annan finurlig uppfinnare som karaktär i boken. Klart att det då förekommer patent i berättelsen. Redan på sidan 22 möter vi en medicin som har fått ”världspatent.” Det ni! Kan det möjligen vara en PCT-ansökan som gäller i cirka 140 länder som ligger till grund för patentet?

Adam och Eva av Arto Paasilinna

Huvudpersonen i den här boken har uppfunnit en ackumulator i miniformat som är lösningen på världens energikris. Som tur är har han varit smart nog att ta patent på sin uppfinning, och många är intressenterna som vill köpa patentet. En skönlitterär bok om affärsnyttan med immaterialrätt. Bättre än så kan det väl knappast bli?

Trots att det är pocketbokens dag kanske du föredrar att ta del av böckerna på något annat sätt? Till exempel som ljudbok eller e-bok. Du hittar lagliga streamingalternativ på streamalagligt.se.

Har du läst en bok i sommar där immaterialrätten dyker upp på det ena eller andra sättet? Tipsa oss gärna i kommentarsfältet i så fall.

/Henrietta Thollén, presskommunikatör PRV

Kommentarer inaktiverade för Avkopplande immaterialrättsläsning på Pocketbokens dag

Under immaterialrätt

Boktips! Immateriella tillgångar ur ett affärsperspektiv

Bok: Intellectual Property and Business. The Power of Intangible Assets. Av Rodney D. Ryder och Ashwin Madhavan. 2014Stärk din kompetens med skön sommarläsning i hängmattan – om immateriella tillgångars betydelse för affären, företagande och världsekonomin i stort.

Boken berättar om immateriella tillgångar ur ett affärsholistiskt perspektiv. Ofta har böcker om immaterialrätt främst ett juridiskt perspektiv. Så är inte fallet med denna bok som sätter innovation och kommersialisering i centrum.

Immateriella rättigheter, öppen innovation, hur hantera risker, immaterialrättsstrategier, varumärkesbygge, licenser och samarbetsavtal, försvara tillgångar och rättigheter, royalty och franchising. Kort sagt, det här är en bred och omfattande businessbok för dig som vill lära mer om hur du bäst nyttjar dina immateriella tillgångar. Den rekommenderas eftersom inriktningen är affärsorienterad och pedagogisk. Den har en läsvänlig struktur med en överskådlig punktlista inför varje kapitel som sammanfattar det viktiga. De företagsexempel som ges ligger nära i tiden och känns relevanta för bokens huvudbudskap – att de avgörande affärsvärdena globalt sett ligger i företagens immateriella tillgångar.

Bok: Intellectual Property and Business. The Power of Intangible Assets.
Av Rodney D. Ryder och Ashwin Madhavan. 2014

Boken finns tillgänglig på PRV:s bibliotek
Vårt bibliotek har samlingar inom immaterialrätt, teknik och patentinformation. Biblioteket ger dig tillgång till litteratur och databaser. Vi hjälper dig att hitta den information du behöver!

/ Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Boktips! Immateriella tillgångar ur ett affärsperspektiv

Under immaterialrätt

Samarbete som medel för ökad kommersialisering

malinmohr_hemsida

Fotograf: Elin Vinger Elliot

Malin Mohr är projektledare på Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA). IVA består av beslutsfattare och experter från näringsliv och akademi. – I det nystartade projektet Research2Business arbetar de med målet att öka kommersialisering av forskning i näringslivet genom att främja samarbete mellan akademi och näringsliv.

Som projektledare arbetar Malin Mohr inte bara med frågor som rör innovation, forskning och entreprenörskap, utan just samverkan som verktyg för utveckling. Potentialen i samverkan mellan näringsliv och akademi är enorm menar Malin. Hon säger att det finns en stor ömsesidig vilja att ta något från ax till limpa och att båda parter har starka intressen att lära av varandra. Där forskningen saknar kunskap om kommersialisering kan näringslivet erbjuda stöd samtidigt som forskningen bidrar med ny kunskap och kompetens, säger Malin.

IVAs projekt består delvis i att sträva efter att skapa en attitydförändring, en kultur som främjar ett tätt samarbete parterna emellan. Ett sätt som hon tror kan främja fortsatt utveckling är att visa på framgångarna av lanserad forskning som tagits fram i samverkan med näringsliv.

En ytterligare utmaning för att skapa forskning i samarbete mellan akademi och industri är att skapa avtal. Utmaningen består i att inte skapa en låsningseffekt för den ena parten, där avtalet antingen är för litet eller för stort och därmed hindrar parterna från att nå sina mål. En viktig del i ett fruktbart samarbete är att etablera tillit så tidigt som möjligt genom att räta ut eventuella frågetecken och besvara frågor såsom:

  • Vilka scenarier ser vi genom samarbetet?
  • Vilken potential har samarbetet?
  • Vilken roll ska alla inblandade ha?
  • Vad gör vi med tillgångarna som tas fram?

Om dessa frågor är besvarade och svaren förankrade mellan parterna finns alla förutsättningar för samarbete, utveckling och kommersialisering säger Malin avslutande.

Kommentarer inaktiverade för Samarbete som medel för ökad kommersialisering

Under immaterialrätt, innovation

Fotbolls-VM med klassisk boll i ny kostym

PRV-bloggen har för vana att spana efter uppfinningar relaterade till pågående idrottsevenemang. Så här under brinnande fotbolls-VM, som för övrigt går överraskande och fantastiskt bra för vårt svenska landslag, kan jag inte låta bli att snegla lite på vad årets mästerskap för med sig för innovationer.

Videoassisterande domare (VAR – Video Assistant Referee) är väl kanske den mest påtagliga nymodigheten. Så värst mycket ny teknik innefattas inte i systemet, även om metoden i sig kan tolkas som innovativ.
Nä, vill man vara säker på att hitta ny teknik kan man alltid spana in huvudredskapet; fotbollen. Ända sedan VM 1970 i Mexico har Adidas utvecklat speciella matchbollar för varje världsmästerskap. Den första benämndes Telstar och är idag något av en arketyp för fotbollar. Denna ikoniska boll bestående av 20 vita hexagoner och 12 svarta pentagoner var framtagen för att synas extra bra i de svartvita TV-utsändningarna.

Adidas Telstar 1970

Adidas Telstar – originalet från 1970. Uppskattad av bl.a. västtyske Gerhard ”der Bomber” Müller som nätade med den inte mindre än tio gånger under Mexico-VM och vann skytteligan.

Årets officiella matchboll, Telstar 18, är faktiskt en hyllning till nämnda original. Bollen liknar i viss mån den handsydda förebilden, men under ytan är det andra grejor. En avancerad lagerstruktur med paneler av termoplastisk polyuretan och polyuretanskum erbjuder konstanta elastiska egenskaper över stora temperaturområden. Panelerna skarvas ihop med avancerad fogning som gör bollen extra vattenbeständig. Dessutom är bollen försedd med ett NFC (Near Field Communication)-chip som lagrar specifik information om bollen och som kan läsas av med t.ex. en smarttelefon.

Adidas Telstar 18

Adidas Telstar 18 – matchbollen för årets turnering. En hyllning till originalet.

Bollen är således fulladdad med immateriella värden och rättigheter. Varumärken (Adidas, Telstar, FIFA World Cup Russia 2018, etc.), mönsterskydd (se USD816786 (S)) och ett antal patentskyddade och patentsökta strukturer (se t.ex. US9919483 B2 och EP3097959 A1).

Man blir allt lite nyfiken på hur den kommer se ut i Qatar 2022. Tittar man på nyligen utfärdade Adidas-patent, se US9849361 B2 och US9710711 B2, kanske man de facto skådar i kristallkulan. En fotboll full med sensorer och accelerometrar som känner av bollträff, skruv, hastighet, m.m. och med en tillhörande app som berättar hur du ska träffa bollen för att erhålla önskad bollbana. Dessutom; kombinerat med ett par smarta glasögon med head up-display som dirigerar dig till rätt position.

Med nästa generation bollar kan visst alla skruva in den i krysset…

Jag vet inte… Hoppas den förblir rund i alla fall.

Heja Sverige!

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

 

Källor: FIFA.com, adidas.com

Kommentarer inaktiverade för Fotbolls-VM med klassisk boll i ny kostym

Under immaterialrätt, innovation

Sekretessavtal för spelutvecklare

Bild: Louise Meijer

Bild: Louise Meijer. Above the mist.

Immaterialrätt för spelutvecklare är en särskild ingång för alla de som arbetar med att ta fram spel. Det är en tillväxtbransch i Sverige där upphovsrättsfrågorna och varumärkesfrågorna är särskilt viktiga.

Spelutveckling arbetar på en internationell och global arena där immaterialrättsfrågorna är avgörande för framgång. I spelutveckling krävs det nära samspel mellan upphovsrättspersoner, konceptutvecklare, manusförfattare, illustratörer, programmerare, spelutvecklare, investerare och förläggare. Då kommer sekretessavtalen till stor nytta eftersom anställningsformerna ofta kan variera. Inte sällan handlar det om frilans, projektanställningar, korttidsuppdrag och andra sätt att kompetensförsörja en hel spelproduktion.

Det är inte särskilt förvånande att sidan om sekretessavtal är den information som tilldrar sig störst intresse i vårt webbpaket för spelutvecklare. Även sidan för upphovsrätt och registrera varumärke är särskilt välbesökta, därefter patent för dataspel, något som förekommer men är mindre vanligt. Så bra, tycker vi på PRV, att webbingången Immaterialrätt för spelutvecklare kommer till nytta. Bara i år har vi haft över 8 000 sidvisningar. Webbingången har tagits fram i samarbete med Dataspelsbranschen.

Länkar till urval i innehållet:

Immaterialrätt för spelutvecklare
Sekretessavtal
Registrera varumärke
Upphovsrätt
Patent för dataspel
Intervjuer med erfarna spelutvecklare

Bild och intervju: Louise Meijer

/ Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Sekretessavtal för spelutvecklare

by | 3 juli, 2018 · 10:38

European Inventor Award – europeiskt innovations- och uppfinnarpris

European Inventor Award är det europeiska patentverkets, EPO, uppfinnar- och innovationspris. Syftet med priset är att lyfta fram innovatörer och uppfinnare vars arbete i olika former bidrar till förbättringar för människor runt om i världen. Priset ska uppmärksamma innovativa personer och team och hur deras nyskapande uppfinningar bidrar till lösningen på vår tids stora utmaningar, samtidigt som det också uppmärksammar hur innovationer och patentsystemet är till nytta för den europeiska ekonomin och befolkningen.

Priset delas ut av en jury i fem kategorier:

  • industri,
  • forskning,
  • icke EPO-länder,
  • små- och medelstora företag,
  • livsgärning.

Dessutom finns Popular prize, där allmänheten avgör vem som vinner genom en öppen omröstning på EPO:s webbplats.

I år delas priset ut för trettonde gången sedan starten 2006.

Svensk uppfinnare nominerad

epo18_Mahdjoubi-0041

Mehrdad Mahdjoubi Foto: EPO

I år är den svenske uppfinnaren Mehrdad Mahdjoubi nominerad i kategorin små- och medelstora företag för utvecklingen av världens första cirkulära duschsystem. Oas som systemet heter sparar 90 procent vatten och 80 procent energi jämfört med vanliga duschar. Duschsystemet, som endast förbrukar fem liter vatten per dusch, har skapat helt nya möjligheter till effektivare vattenanvändning.

epo18_Mahdjoubi-0367

Det cirkulära duschsystemet Oas. Foto: EPO

Direktsänd ceremoni

Priset delas ut på en ceremoni i Paris idag, den 7 juni. Är du nyfiken på hur det går för Mehrdad Mahdjoubi? Hela ceremonin direktsänds via EPO:s Innovation TV och Facebooksida.

/Henrietta Thollén, presskommunikatör, PRV

Kommentarer inaktiverade för European Inventor Award – europeiskt innovations- och uppfinnarpris

Under immaterialrätt

Det doftar Play-Doh här

Kommer du ihåg den där färgglada doftleran med roliga tillbehör i plast som gjorde att man kunde leka industriell revolution hemma?

När min dotter sedan upptäckte Play-Doh var jag tidig med att introducera de senaste tillbehören så att ungen kunde få utlopp för sin inre ingenjör. Det var kul, även om mina ambitioner att konstruera hela städer i lera blev underminerade av att hon roffade åt sig den mesta leran för att göra huvudfotingar.

Nu har Hasbro, företaget som äger Play-Doh, fått den karakteristiska Play-Doh-doften registrerat som ett varumärke i USA, ett så kallat doft-varumärke.

Hur kan det gå till, undrar jag. Varumärken kan väl enbart vara figurmärken, ordmärken eller en kombination av båda? Och hur sparar man en doftregistrering i en varumärkesdatabas?

För att få svar på mina frågor har jag vänt mig till min kollega Johan Nordlund, varumärkesjurist på PRV.

Johan Nordlund

Johan, jag har lärt mig att ett varumärke måste kunna återges grafiskt för att kunna registreras. Hur kan en doft återges grafiskt?

Det här är ett krav som finns i dagens lagstiftning. Däremot kommer kravet att förvinna när det nya varumärkesdirektivet börjar tillämpas i Sverige. Enligt gällande praxis så går det inte att göra en tillfredställande grafisk återgivning av doftens om avses för att få en registrering. Med andra ord uppfylls inte kraven för grafisk återgivning av ett doftmärke genom en kemisk formel, en skriftlig beskrivning med ord, en deponering av ett prov av en doft eller genom en kombination av dessa faktorer (se dom av den 12 december 2002, C-273/00, ”Sieckmann”, punkterna 69–73).

Varumärket gäller för närvarande enbart i USA, men Play-Doh finns att köpa i affärer i Sverige också. Finns det några hinder som gör att doften inte kan registreras som varumärke i Sverige?

För att doften ska kunna registreras i Sverige så krävs förfarande att märket klarar en svensk varumärkesprövning. Märket måste med andra ord bland annat vara grafiskt återgivet på ett tillräckligt sätt men måste även bedömas ha särskiljningsförmåga, alltså kunna peka ut produktens kommersiella ursprung. Det bör tilläggas att det inte är självklart att en prövning får samma utkomst i Sverige som i USA.

För svenska varumärken finns ju en databas där man kan hitta varumärken som gäller i Sverige. Det finns en liknande databas för Europa. I dessa kan man hitta varumärkesregistreringar med tillhörande bilder på själva varumärket. Hur kan man spara ett doftvarumärke i en sådan databas? Och hur ska man leta efter doftvarumärken i databaser? Ska man lukta sig till dem?

Det är naturligtvis en aktuell fråga. Det är också en fråga som kommer att fortsätta vara aktuell i samband med nya direktivet. Istället för grafisk återgivning kräver det nya direktivet att märket ska kunna återges i registret på ett sätt som gör det möjligt för de behöriga myndigheterna och allmänheten att klart och tydligt avgöra vilket föremål som omfattas av skyddet. Vad som krävs i form av teknisk utveckling och bevis återstår att se.

En doft, eller parfym, består ju av olika ingredienser. Skulle man kunna registrera ett bakverk som varumärke, det består ju också av olika ingredienser?

Det är inget i lagstiftningen, varken ny eller gammal, som hindrar att ett bakverk registreras som varumärke. Utformningen på Ahlgrens bilar är ju till exempel skyddat som kännetecken. Problematiken med en sådan ansökan är istället att den sökande måste visa att bakverket uppfattas som ett kännetecken för dennes verksamhet och att omsättningskretsen har en hög vetskap om detta. Att ett märke innehåller flera olika element/ingredienser är naturligtvis inga problem, det är samma sak i ett figurvarumärke. Det är helheten som räknas!

Tack för samtalet!

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Det doftar Play-Doh här

Under immaterialrätt