Kategoriarkiv: immaterialrätt

Fotbolls-VM med klassisk boll i ny kostym

PRV-bloggen har för vana att spana efter uppfinningar relaterade till pågående idrottsevenemang. Så här under brinnande fotbolls-VM, som för övrigt går överraskande och fantastiskt bra för vårt svenska landslag, kan jag inte låta bli att snegla lite på vad årets mästerskap för med sig för innovationer.

Videoassisterande domare (VAR – Video Assistant Referee) är väl kanske den mest påtagliga nymodigheten. Så värst mycket ny teknik innefattas inte i systemet, även om metoden i sig kan tolkas som innovativ.
Nä, vill man vara säker på att hitta ny teknik kan man alltid spana in huvudredskapet; fotbollen. Ända sedan VM 1970 i Mexico har Adidas utvecklat speciella matchbollar för varje världsmästerskap. Den första benämndes Telstar och är idag något av en arketyp för fotbollar. Denna ikoniska boll bestående av 20 vita hexagoner och 12 svarta pentagoner var framtagen för att synas extra bra i de svartvita TV-utsändningarna.

Adidas Telstar 1970

Adidas Telstar – originalet från 1970. Uppskattad av bl.a. västtyske Gerhard ”der Bomber” Müller som nätade med den inte mindre än tio gånger under Mexico-VM och vann skytteligan.

Årets officiella matchboll, Telstar 18, är faktiskt en hyllning till nämnda original. Bollen liknar i viss mån den handsydda förebilden, men under ytan är det andra grejor. En avancerad lagerstruktur med paneler av termoplastisk polyuretan och polyuretanskum erbjuder konstanta elastiska egenskaper över stora temperaturområden. Panelerna skarvas ihop med avancerad fogning som gör bollen extra vattenbeständig. Dessutom är bollen försedd med ett NFC (Near Field Communication)-chip som lagrar specifik information om bollen och som kan läsas av med t.ex. en smarttelefon.

Adidas Telstar 18

Adidas Telstar 18 – matchbollen för årets turnering. En hyllning till originalet.

Bollen är således fulladdad med immateriella värden och rättigheter. Varumärken (Adidas, Telstar, FIFA World Cup Russia 2018, etc.), mönsterskydd (se USD816786 (S)) och ett antal patentskyddade och patentsökta strukturer (se t.ex. US9919483 B2 och EP3097959 A1).

Man blir allt lite nyfiken på hur den kommer se ut i Qatar 2022. Tittar man på nyligen utfärdade Adidas-patent, se US9849361 B2 och US9710711 B2, kanske man de facto skådar i kristallkulan. En fotboll full med sensorer och accelerometrar som känner av bollträff, skruv, hastighet, m.m. och med en tillhörande app som berättar hur du ska träffa bollen för att erhålla önskad bollbana. Dessutom; kombinerat med ett par smarta glasögon med head up-display som dirigerar dig till rätt position.

Med nästa generation bollar kan visst alla skruva in den i krysset…

Jag vet inte… Hoppas den förblir rund i alla fall.

Heja Sverige!

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

 

Källor: FIFA.com, adidas.com

Kommentarer inaktiverade för Fotbolls-VM med klassisk boll i ny kostym

Under immaterialrätt, innovation

Sekretessavtal för spelutvecklare

Bild: Louise Meijer

Bild: Louise Meijer. Above the mist.

Immaterialrätt för spelutvecklare är en särskild ingång för alla de som arbetar med att ta fram spel. Det är en tillväxtbransch i Sverige där upphovsrättsfrågorna och varumärkesfrågorna är särskilt viktiga.

Spelutveckling arbetar på en internationell och global arena där immaterialrättsfrågorna är avgörande för framgång. I spelutveckling krävs det nära samspel mellan upphovsrättspersoner, konceptutvecklare, manusförfattare, illustratörer, programmerare, spelutvecklare, investerare och förläggare. Då kommer sekretessavtalen till stor nytta eftersom anställningsformerna ofta kan variera. Inte sällan handlar det om frilans, projektanställningar, korttidsuppdrag och andra sätt att kompetensförsörja en hel spelproduktion.

Det är inte särskilt förvånande att sidan om sekretessavtal är den information som tilldrar sig störst intresse i vårt webbpaket för spelutvecklare. Även sidan för upphovsrätt och registrera varumärke är särskilt välbesökta, därefter patent för dataspel, något som förekommer men är mindre vanligt. Så bra, tycker vi på PRV, att webbingången Immaterialrätt för spelutvecklare kommer till nytta. Bara i år har vi haft över 8 000 sidvisningar. Webbingången har tagits fram i samarbete med Dataspelsbranschen.

Länkar till urval i innehållet:

Immaterialrätt för spelutvecklare
Sekretessavtal
Registrera varumärke
Upphovsrätt
Patent för dataspel
Intervjuer med erfarna spelutvecklare

Bild och intervju: Louise Meijer

/ Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Sekretessavtal för spelutvecklare

by | 3 juli, 2018 · 10:38

European Inventor Award – europeiskt innovations- och uppfinnarpris

European Inventor Award är det europeiska patentverkets, EPO, uppfinnar- och innovationspris. Syftet med priset är att lyfta fram innovatörer och uppfinnare vars arbete i olika former bidrar till förbättringar för människor runt om i världen. Priset ska uppmärksamma innovativa personer och team och hur deras nyskapande uppfinningar bidrar till lösningen på vår tids stora utmaningar, samtidigt som det också uppmärksammar hur innovationer och patentsystemet är till nytta för den europeiska ekonomin och befolkningen.

Priset delas ut av en jury i fem kategorier:

  • industri,
  • forskning,
  • icke EPO-länder,
  • små- och medelstora företag,
  • livsgärning.

Dessutom finns Popular prize, där allmänheten avgör vem som vinner genom en öppen omröstning på EPO:s webbplats.

I år delas priset ut för trettonde gången sedan starten 2006.

Svensk uppfinnare nominerad

epo18_Mahdjoubi-0041

Mehrdad Mahdjoubi Foto: EPO

I år är den svenske uppfinnaren Mehrdad Mahdjoubi nominerad i kategorin små- och medelstora företag för utvecklingen av världens första cirkulära duschsystem. Oas som systemet heter sparar 90 procent vatten och 80 procent energi jämfört med vanliga duschar. Duschsystemet, som endast förbrukar fem liter vatten per dusch, har skapat helt nya möjligheter till effektivare vattenanvändning.

epo18_Mahdjoubi-0367

Det cirkulära duschsystemet Oas. Foto: EPO

Direktsänd ceremoni

Priset delas ut på en ceremoni i Paris idag, den 7 juni. Är du nyfiken på hur det går för Mehrdad Mahdjoubi? Hela ceremonin direktsänds via EPO:s Innovation TV och Facebooksida.

/Henrietta Thollén, presskommunikatör, PRV

Kommentarer inaktiverade för European Inventor Award – europeiskt innovations- och uppfinnarpris

Under immaterialrätt

Det doftar Play-Doh här

Kommer du ihåg den där färgglada doftleran med roliga tillbehör i plast som gjorde att man kunde leka industriell revolution hemma?

När min dotter sedan upptäckte Play-Doh var jag tidig med att introducera de senaste tillbehören så att ungen kunde få utlopp för sin inre ingenjör. Det var kul, även om mina ambitioner att konstruera hela städer i lera blev underminerade av att hon roffade åt sig den mesta leran för att göra huvudfotingar.

Nu har Hasbro, företaget som äger Play-Doh, fått den karakteristiska Play-Doh-doften registrerat som ett varumärke i USA, ett så kallat doft-varumärke.

Hur kan det gå till, undrar jag. Varumärken kan väl enbart vara figurmärken, ordmärken eller en kombination av båda? Och hur sparar man en doftregistrering i en varumärkesdatabas?

För att få svar på mina frågor har jag vänt mig till min kollega Johan Nordlund, varumärkesjurist på PRV.

Johan Nordlund

Johan, jag har lärt mig att ett varumärke måste kunna återges grafiskt för att kunna registreras. Hur kan en doft återges grafiskt?

Det här är ett krav som finns i dagens lagstiftning. Däremot kommer kravet att förvinna när det nya varumärkesdirektivet börjar tillämpas i Sverige. Enligt gällande praxis så går det inte att göra en tillfredställande grafisk återgivning av doftens om avses för att få en registrering. Med andra ord uppfylls inte kraven för grafisk återgivning av ett doftmärke genom en kemisk formel, en skriftlig beskrivning med ord, en deponering av ett prov av en doft eller genom en kombination av dessa faktorer (se dom av den 12 december 2002, C-273/00, ”Sieckmann”, punkterna 69–73).

Varumärket gäller för närvarande enbart i USA, men Play-Doh finns att köpa i affärer i Sverige också. Finns det några hinder som gör att doften inte kan registreras som varumärke i Sverige?

För att doften ska kunna registreras i Sverige så krävs förfarande att märket klarar en svensk varumärkesprövning. Märket måste med andra ord bland annat vara grafiskt återgivet på ett tillräckligt sätt men måste även bedömas ha särskiljningsförmåga, alltså kunna peka ut produktens kommersiella ursprung. Det bör tilläggas att det inte är självklart att en prövning får samma utkomst i Sverige som i USA.

För svenska varumärken finns ju en databas där man kan hitta varumärken som gäller i Sverige. Det finns en liknande databas för Europa. I dessa kan man hitta varumärkesregistreringar med tillhörande bilder på själva varumärket. Hur kan man spara ett doftvarumärke i en sådan databas? Och hur ska man leta efter doftvarumärken i databaser? Ska man lukta sig till dem?

Det är naturligtvis en aktuell fråga. Det är också en fråga som kommer att fortsätta vara aktuell i samband med nya direktivet. Istället för grafisk återgivning kräver det nya direktivet att märket ska kunna återges i registret på ett sätt som gör det möjligt för de behöriga myndigheterna och allmänheten att klart och tydligt avgöra vilket föremål som omfattas av skyddet. Vad som krävs i form av teknisk utveckling och bevis återstår att se.

En doft, eller parfym, består ju av olika ingredienser. Skulle man kunna registrera ett bakverk som varumärke, det består ju också av olika ingredienser?

Det är inget i lagstiftningen, varken ny eller gammal, som hindrar att ett bakverk registreras som varumärke. Utformningen på Ahlgrens bilar är ju till exempel skyddat som kännetecken. Problematiken med en sådan ansökan är istället att den sökande måste visa att bakverket uppfattas som ett kännetecken för dennes verksamhet och att omsättningskretsen har en hög vetskap om detta. Att ett märke innehåller flera olika element/ingredienser är naturligtvis inga problem, det är samma sak i ett figurvarumärke. Det är helheten som räknas!

Tack för samtalet!

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Det doftar Play-Doh här

Under immaterialrätt

En innovationsrådgivares bild av potentialen med samverkan mellan lärosäten och industri

stefan dahlen_linkedin

Stefan Dahlin är innovationsrådgivare på Grants and Innovations Office där han arbetar med att hitta nyttorelevans för forskning, eller som Stefan själv säger ”att hitta användning för forskning”. Tidigare har Stefan disputerat inom biokemi och forskat i 15 år. Stefans forskning har kommit ut på marknaden och han innehar två stycken patent för medicinteknisk produkt. Tillsammans med representanter från näringsliv, forskningsfinansiärer och lärosäten deltog och talade Stefan på den temadag som PRV arrangerade kring ämnet samverkan. Med sin erfarenhet som forskare och innovationsrådgivare delade Stefan med sig av sina tankar som en representant för ett lärosäte, Borås Högskola.

Att lära av olika beröringspunkter

Stefan Dahlin menar att temadagens gruppdiskussioner var högst relevant för Borås Högskolas verksamhet, inte minst då det fanns väldigt många gemensamma beröringspunkter och att alla närvarande deltagare kunde lära av varandra. Även om en del lärosäten har olika inriktningar så brottas man med många liknande problem i den dagliga verksamheten i att nå ut i samhället. Just mötet mellan näringsliv, forskningsfinansiärer och lärosäten gav dessutom en möjlighet att vädra många tankar och funderingar som funnits gällande de andra aktörerna utanför lärosätena, säger Stefan.

Potentialen i samverkan mellan lärosäten och industri

Många inom akademin har väldigt lite koll på att forskningsfinansiärer faktiskt kräver en strategi för immaterialrätten. Dessutom använder sig forskare i regel inte av patentdatabaserna i sin litteraturundersökning vilket kan få väldigt negativa konsekvenser för forskningen, om det sent i forskningsprocessen visar sig att den berörda forskningen exempelvis redan är patenterad.

En annan viktig aspekt för god samverkan som Stefan framhåller är språket. Han menar att ett gemensamt språkbruk ger ett ramverk som möjliggör ett konstruktivt samtal där båda kan förstå varandra. Stefan säger att industri och lärosäten behöver bli bättre på att kommunicera med varandra och att en utgångspunkt är att de närmar sig varandra genom utvidgade samarbeten som kan bidra till att skapa trygghet och tillit parterna emellan, vilket skulle underlätta.

I övrigt säger Stefan Dahlin att det i många fall saknas en ömsesidig förståelse för varandras utmaningar och vardag. Syftet med forskning är inte alltid att kommersialisera upptäckterna utan värdet av forskning bör i många fall skattas på längre sikt. Däremot är företagens roll väldigt viktig i de fall som resulterat i kommersialisering. Näringslivet är samtidigt i behov av den kunskap, innovation och utveckling som är kärnan av lärosätenas verksamhet. Om förutsättningarna för god samverkan föreligger ökar därför även möjligheterna att skapa ett klimat där tillväxt lättare kan blomstra, säger Stefan.

Kommentarer inaktiverade för En innovationsrådgivares bild av potentialen med samverkan mellan lärosäten och industri

Under immaterialrätt

Peter Ericsson Nestler – om tillit och trygghet som framgångsfaktor

Peter Ericsson_LinkedIn

Peter Ericsson Nestler som är Director IPR Defensive Strategies på Ericsson talade på forum för erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning som arrangerades av PRV på Valhallavägen igår. Temat för dagen var samverkan mellan forskningsfinansiärer, akademi och näringsliv. På plats fanns representanter för varje respektive grupp och Peter Ericsson Nestler talade om sina erfarenheter av, vad han menar, är en underskattad aspekt i samarbeten – tillit och trygghet.

Tillit och trygget avgörande för god samverkan

Peter Ericsson Nestler talade på temat tillit och trygghet och beskriver varför och på vilket sätt detta är viktigt för god samverkan. Samarbeten underlättas genom att parterna förstår varandra och förutsättningen för detta är att skapa ömsesidigt förtroende och tillit. Peter menar dock att detta steg alltför ofta förbises i processen, vilket försvårar samarbetet. Han efterlyser därför ett tydliggörande inom organisationer för hur man bygger tillit och förtroende. Han säger själv att det handlar om att ”våga öppna upp sig om sådant som kan vara svårt att prata om”. Mer konkret gäller det att skapa en gemensam grund att stå på, med en full transparens om vad båda parterna vill ha ut av projektet för att sedan komma överens om samarbetets spelregler.

Potentialen i samverkan består i att underlätta för människan

Även om Ericsson är ett stort företag så menar Peter att det är väldigt viktigt att samverka med lärosäten av olika slag för den spjutspetskompetens de besitter, men även för att lära sig som angränsade områden som Ericsson kan anamma eller rentav behöver lära sig att förhålla sig till. Peter nämner Artificiell intelligens och internet och things som två nutida teman som Ericsson ständigt arbetar med, med frågeställningen om hur allt runtomkring oss kan underlätta livet för människan.

Framtidens ekosystem

Peter Ericsson Nestler uttrycker en önskan om att andra myndigheter bortom innovationsområdet också skulle delta i samarbetsträffar som denna för att komma med annorlunda infallsvinklar än de som vanligtvis presenteras. Han menar att ett brett samarbete skapar och främjar ett ekosystem mellan forskningsfinansiärer, akademi och näringsliv där alla kan växa och kan blomstra av att delta i. Dessutom hoppas han att fler kan skapa handfasta tillvägagångssätt för hur det bäst skapas tillit och trygghet i samverkansprojekt.

Kommentarer inaktiverade för Peter Ericsson Nestler – om tillit och trygghet som framgångsfaktor

Under immaterialrätt, innovation, patent

Norge allt populärare bland internationella uppfinnare

Norge_beskuren

Hur står sig Norge i jämförelse med Sverige när det kommer till innovation och uppfinningar? Nya siffror som PRV har tagit fram lagom till den 17 maj, Norges nationaldag, visar bland annat att andelen ansökningar från andra länder är större i Norge än i Sverige.

Totalt kommer det in fler patentansökningar till PRV i Sverige än vad det gör till Patentstyret i Norge varje år. Under en femårsperiod har det kommit in 8741 ansökningar till Patentstyret, medan det under samma femårsperiod kom in 12 168 ansökningar till PRV.

-Statistiken visar tydligt att det finns fler patentaktiva företag i Sverige än i Norge. Och skillnaden är förmodligen ännu större än vad siffrorna visar, eftersom många uppfinningar inte patenteras för den inhemska marknaden. Anmärkningsvärt är att andelen patentansökningar från andra länder är mycket större i Norge än i Sverige, säger Stefan Hultquist, enhetschef på PRV.

Hela 40 procent av de patentansökningar som kom in till Patentstyret år 2016 var från andra länder än Norge. Det kan jämföras med Sverige där endast 15 procent av de patentansökningar som kom in till PRV var från något annat land än Sverige.

Norrmännen flitiga att söka patent i Sverige

Hur mycket patent söker vi svenskar i vårt grannland i väst? På fem år har det kommit in 56 svenska patentansökningar till Patentstyret. Norrmännen har varit något flitigare vad gäller att ansöka om patent i Sverige. 76 ansökningar från Norge har PRV tagit emot under en femårsperiod.

-Det kan vara så att det finns fler företag i Norge som agerar på den nordiska marknaden. Då patent är en stor investering behöver man välja vilka marknader man vill verka på – såväl med tillverkning som försäljning, säger Stefan Hultquist.

Patentkampen: Norge vs. Sverige

  Norge Sverige
Antal patentansökningar från övriga världen 40% 15%
Antal nationella patentansökningar 8741 12 168
Antal patentansökningar från Norge i Sverige   76
Antal patentansökningar från Sverige i Norge 56  

 

Grattis Norge!

Text och bild: Henrietta Thollén, presskommunikatör PRV

Kommentarer inaktiverade för Norge allt populärare bland internationella uppfinnare

Under immaterialrätt

Det var en uppfinnare som körde

I tisdags träffade jag en uppfinnare. Ja, inte på jobbet då, för det händer lite titt som tätt. Det här var på bussen ut till Ekerö, mitt i rusningen. Det var uppfinnaren som körde. Det här är en hyllning till alla stora och små innovatörer och uppfinnare därute.

Jag satt på 303:an och hade börjat stålsätta mig inför kvällens köande. Jag hade valt sätet längst fram och satt försjunken i någon medhavd tanke från jobbet när chauffören plötsligt frågade om det var möjligt. Detta var strax före Nockeby.

”Vaddå?” undrade jag. Jo, om det kunde vara möjligt att man fick gå på alla de där konserterna på Gröna Lund till priset som klistermärket på bakrutan av taxin framför gjorde gällande.

Det lät onekligen billigt, men – resonerade jag – förmodligen är det dragplåster. Dom som går dit åker också karusell, äter karamell och fröjdas hela kvällen.

Via väder och vind kom vi så fram till Nockeby, där vi körde fast i de väntande köerna. Högtrycket hade kommit, med längtan till landet. Därav stockningen.

Från köteori på 261:an är steget inte långt till ”fjärde filen”. Fjärde fil kan man prata hur länge som helst. Särskilt med en yrkesförare. Fjärde filen är den som fattas 261:an när man står på Nockebybron och blickar mot Drottningholm.

Fjärde filen är lösningen på… allt. Åtminstone för den som vill hem.

Det tog ledigt hela Lovön att reda ut alla alternativa byggsätt för den fjärde filen. Det här kan yrkesfolket. Bilförarna med. Och bussåkarna. Och båtåkarna…

Det står faktiskt inskrivet i grundlagen på Ekerö att man ska ägna fjärde filen en liten fundering varje dag.

Nu hade vi kommit långt. Strax stod det klart att chauffören var en innovatör. Han var smed. Han hade gjort den jättelika utsmyckningen ”Vikingahjälmen” i rondellen utanför Vikingahallen i Träkvista. Vidare hade han gjort en serie ljusstakar åt Ekerö kommun, till anställda för nit och redlighet.

Nu passerar vi centrum. Köerna som bortblåsta. Bussen rullar i 50. ”Gällstaö 3” står det på skylten. Vi är nu så mycket ”du och bror” att han frågar vart jag ska.

Jag svarar förstås och efter följdfrågor om trivsel frågar han så var jag jobbar… ”På PRV” svarar jag. ”Patent- och registreringsverket”. ”Jag är patentingenjör”.

”Vad intressant” säger mannen som kör. ”Känner du till Ehrner och Delmar?” ”Ja, visst, det är en patentbyrå?” svarar jag, varpå mannen säger: ”Dom hjälpte mig att få in patentansökan”. ”Har du patent?” frågar jag. ”Jag hade, men jag släppte det” svarar han. ”Kräfsa, heter den. En korsning mellan kratta och räfsa – den kan du kolla när du kommer till jobbet”

Jag kunde såklart inte vänta. Innanför dörren googlade jag kräfsan, och hittade en artikel i Ny Teknik från 2008. ”Låt kräfsan göra jobbet”. I Svensk patentdatabas hittade jag omedelbart SE 532676 ”Självränsande räfsa”.

Jag hade åkt med en dokumenterad uppfinnare. Yngve, smed. Och bussförare. Har du tur träffar du honom nästa gång du åker ut på Mälaröarna.

Trevlig resa!

/Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Kommentarer inaktiverade för Det var en uppfinnare som körde

Under immaterialrätt, innovation, patent

May the 4th (och en smart immaterialrättsstrategi) be with you

Idag är det internationella Star Wars-dagen, och idag precis som alla andra dagar säljs filmer, klädesplagg och leksaker föreställande de populära figurerna runt om i världen.

– Fenomenet Star Wars är känt över hela världen, och mycket av framgången bygger på smart hantering av de immateriella tillgångarna, berättar Johan Nordlund, jurist och Star Wars-fan på PRV.

Lucasfilm som ägde de immateriella rättigheterna till Star Wars fram till och med 2012 sålde företaget till Disney för drygt 4 miljarder kronor (Källa: Wikipedia). Har du och ditt företag också ett verk som du vill göra affärer med? Vi kan förstås inte garantera att du blir lika framgångsrik som George Lucas, men några saker som är bra att tänka på längs vägen kan vi tipsa om.

Först och främst: se till att ha en strategi för hur du vill hantera dina immateriella tillgångar. Vilka tillgångar har du? Vilka av dem ska du skydda, och vilka ska du hålla hemliga?

Strategin kan du använda till att:

  • Utveckla din affärsmodell
  • Möjliggöra goda och tydliga samarbeten
  • Göra företaget mer attraktivt för investerare
  • Marknadsföra din verksamhet
  • Avskräcka konkurrenter
  • Skynda på företagets utveckling genom att identifiera nya möjligheter.

Tydliga avtal är en win-win

Om någon annan ska använda ditt verk är det smart att skriva ett licensavtal. Att ha koll på dina avtal innebär ett ekonomiskt värde som ofta visar sig om företaget blir uppköpt. Alla vinner på tydliga avtal där det framgår vem som äger vad. Här är några tips på vad du kan tänka på när du skriver avtal:

  • Håll bra ordning på alla dina avtal
  • Använd gärna kvalitetssäkrade standardavtal, men ändra inget i dem på egen hand
  • Gör en sista granskning med en oberoende juridiskt sakkunnig.

Hur ska du fira Star Wars-dagen? Sugen på att se filmerna? På streamalagligt.se kan du hitta lagliga tjänster där du kan se filmerna.

Om du mot förmodan inte vill titta på Star Wars-filmerna kan du istället titta på en film om upphovsrätt i PRV-skolan. Eller varför inte passa på att ta del av fler tips och råd om immaterialrätt på PRV:s sidor för spelutvecklare. Här finns det en hel del bra råd och tips även för dig som arbetar med någon annan kreativ verksamhet än spelutveckling.

May the force be with you, idag och alla andra dagar.

/Henrietta Thollén, presskommunikatör PRV

Kommentarer inaktiverade för May the 4th (och en smart immaterialrättsstrategi) be with you

Under immaterialrätt

E-handel – utmaningar och möjligheter: en intervju med Pricerunners vd

Nicklas Storåkers, VD för Pricerunner, talar på Immaterialrättsdagen 2018 för att, som särskilt kunnig inom digitala marknadsplatser, dela med sig av sina erfarenheter. Vi har intervjuat honom för att få hans perspektiv kring aspekter svensk e-handels historia, nuläge och framtid – och vilka utmaningar och möjligheter som finns.

Var befinner sig svensk e-handel idag?
– Det är en bransch med många tillväxtmöjligheter. I Sverige står e-handeln för omkring 9% av all konsumtion, jämfört med 20% i Kina. Det är inte en speciellt lönsam bransch, med marginaler om cirka 1–2%.

E-handeln är idag konkurrensutsatt och det spekuleras i att Amazon kommer att etablera sig i Sverige – vilka typer av företag anser du löper störst risk att drabbas hårdast?
– De företag som inte har ett eget tydligt varumärke riskerar att drabbas hårdast av en ökad konkurrens. De är vanligtvis återförsäljare av andras produkter och är ytterst beroende av trafik från Google och andra externa källor.

”De företag som inte har ett eget tydligt varumärke riskerar att drabbas hårdast av en ökad konkurrens.”

Hur arbetar företag idag för att bygga sina varumärken?
– I huvudsak via sociala medier på vilka de bygger en stark närvaro. En viktig aspekt är att mäta och analysera engagemangsmått på ett framgångsrikt sätt och även förstå hur hela köpcykeln fungerar på vägen från varumärkeskännedom till en konvertering.

På vilket sätt ser du Amazons etablering i Sverige som en möjlighet för företag?
– Det finns en viss problematik med många storföretag överlag som handlar om en ohälsosam marknadsdominans. Jag ser en fara med att vara för beroende av ett fåtal större aktörer. Ta Google som exempel, där många e-handlare idag är beroende av sina annonsverktyg för att kunna konkurrera, men detta kostar pengar och påverkar i sin tur till viss del lönsamheten. Ett sent exempel är Facebook och dess hantering av användardata, vilket jag tror många användare kommer att fortsätta att ifrågasätta. Idag gäller det dock att sprida ut sina aktiviteter och att finnas överallt och Amazon tillhandahåller en e-handelsplattform som det kan finnas ett värde i att finnas på.

Hur tror du att framtidens e-handel kommer att utvecklas?
– Ur ett historiskt perspektiv har internet i stort genomgått två generationer. Den första var utspridd, där e-handlare hade sina egna hemsidor där de bedrev sin handel på och det förväntades att användarna skulle hitta dit. Under den andra generationen syns och bedriver e-handlare sina verksamheter via centraliserade nätjättar såsom Google och Facebook. Sverige befinner sig mittemellan. Jag tror att tredje generationen kommer att vara mer fragmentarisk än vad vi upplever idag. Kunder kommer att vilja ha samma bekvämligheter och fördelar som de centraliserade plattformarna tillhandahåller, men med en växande efterfrågan av integritet. Ett sätt att lösa detta på är genom öppna blockkedjor där transaktioner kan registreras, men med möjlighet att vara privat.

Vem eller vilka inspireras du av och varför?
– Under mina år i branschen har jag alltid lyssnat mycket på mina kollegor, i synnerhet mina yngre kollegor som ständigt kommer med ny och värdefull input. Receptet är att plocka bits and pieces överallt.

Tack för samtalet!

Immaterialrättsdagen 2018 äger rum den 26 april i PRV:s lokaler i Stockholm. Det är fullbokat men det går bra att följa evenemanget på webben. Här kan du läsa mer!

//Mikael Tot, kommunikatör på PRV

 

Kommentarer inaktiverade för E-handel – utmaningar och möjligheter: en intervju med Pricerunners vd

Under immaterialrätt