Kategoriarkiv: innovation

Nobelpris i kemi för riktad evolution

Bild: © Johan Jarnestad/The Royal Swedish Academy of Sciences.

Idag delas Nobelpriset i kemi ut. Priset går i år till Frances H. Arnold, George P. Smith och Sir Gregory P. Winter för att de enligt motiveringen ”tagit kontroll över evolutionen och nyttjat den för ändamål som gör stor nytta för mänskligheten”.

Priset är uppdelat i två delar. En del går till Frances H. Arnold som lyckats utveckla en metod för att styra hur enzymer utvecklas genom så kallad riktad evolution. Och en del delas upp mellan George P. Smith och Sir Gregory P. Winter, som med hjälp av så kallad fagdisplay lyckats utveckla antikroppar med hjälp av riktad evolution.

Som inbiten science fiction-nörd var jag såklart tvungen att titta närmare på vad som menas med att ”ta kontroll över evolutionen” och till min hjälp har jag min kollega Carl Hamsten, patentingenjör och specialist inom bioteknik.

Miljövänlig tillverkning och grönare transportsektor

Enligt vad jag har kunnat läsa mig till på nätet så har Frances H. Arnold lyckats med att tvinga enzymer att utveckla sig vidare i en viss riktning, även kallat riktad evolution. Hon har alltså lyckats påskynda evolutionen, en process som egentligen är mycket långsam. Men hur har hon lyckats göra det? Vad är det som triggar enzymerna till att utvecklas i en viss riktning?

–Traditionellt sett brukar vi tänka evolution som små slumpvisa förändringar över lång tid som styrs av ”survival of the fittest” – den bäst anpassade varianten av djuret, växten, bakterien, eller proteinet ”vinner”, säger Carl Hamsten, och fortsätter:

–Gemensamt för metoderna i årets kemipris är att de styr evolutionen av proteiner (enzymer eller antikroppar) för att på några dagar eller veckor kunna välja den bästa möjliga varianten för det tänkta syftet. Detta genom att samtidigt införa alla möjliga slumpvisa förändringar i de delar av proteinet man vill förbättra och på så sätt få ett ”evolutionärt bibliotek” av upp mot 1012 olika varianter att välja från.

Chans att bota cancer?

George P. Smith och Sir Gregory P. Winter har vunnit pris för den så kallade fagdisplay-tekniken och dess användning för att utveckla antikroppar med hjälp av bakterier. George Smith utvecklade fagdisplay, en teknik för att visa upp enskilda proteiner på ytan av en bakteriofag – en typ av virus som infekterar bakterier. Gregory Winter använde sedan fagdisplay för att – med hjälp av riktad evolution – använda fager för att utrycka ett ”evolutionärt bibliotek” av antikroppar för att hitta nya varianter att använda i utveckling av bland annat nya läkemedel och även hitta botemedel mot cancer.

Kan denna teknik verkligen användas för att bota cancer?

Carl Hamsten förklarar:

–En antikropp binder hårt och specifikt till ett visst protein – vilket kan användas för att behandla olika sjukdomar. Det finns till exempel antikroppsbaserade mediciner riktade mot ett protein i immunsystemet som används för att dämpa det felaktiga immunsvaret vid autoimmuna sjukdomar som reumatism och psoriasis. Problemet med cancer är att det snarare är en familj sjukdomar med väldigt skilda problem och möjliga mål för behandling med antikroppar. Så jag har svårt att tänka mig ”en antikropp för att bota cancer”. Men tittar vi på specifika cancertyper finns det redan antikroppsbaserade behandlingar!

Nu blir det lite tydligare för mig varför Kungliga Vetenskapsakademin skriver att årets kemipristagare lyckats ”ta kontroll över evolutionen”. Kanske inte helt och hållet men en början är det i alla fall, och används metoden för att göra världen lite bättre så är den ju helt klart värt ett pris! Grattis säger jag till nobelpristagarna!

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

 

 

Lämna en kommentar

Under innovation

FN:s globala mål – ny serie på PRV-bloggen

karta-globala-malen-logo-och-ikoner

Foto: Bild på de globala målen. Källa: http://www.globalamalen.se

Idag är det FN-dagen! Bussar, gator och torg smyckas med flaggor för att uppmärksamma Förenta Nationernas årsdag. PRV-bloggen firar dagen med att inleda bloggserien #deglobalamålen.

FN grundades år 1945, efter andra världskrigets slut, för att underlätta internationellt samarbete och på så sätt undvika framtida konflikter.

PRV-bloggen tar denna dag i akt för att inleda en serie om den mest ambitiösa agendan som någonsin antagits av medlemsstaterna i FN: Agenda 2030 för hållbar utveckling. Agendan innehåller 17 globala mål som ska uppfyllas fram till år 2030.

Syftet med agendan och de globala målen är:

  • att avskaffa extrem fattigdom,
  • att minska ojämlikheter och orättvisor i världen,
  • att främja fred och rättvisa,
  • att lösa klimatkrisen.

I sjutton inlägg kommer redaktionen för PRV-bloggen, och gästbloggare, att skriva om de enskilda globala målen. Hur bidrar immaterialrätterna till de globala målen? Vilken betydelse har innovation och forskning för att de globala målen uppnås?

Följ bloggredaktionen när de dyker ner i hur innovation, forskning, immateriella tillgångar och immaterialrätt bidrar till att göra världen till en bättre plats för oss alla!

/Peter Strömbäck, generaldirektör på PRV

Kommentarer inaktiverade för FN:s globala mål – ny serie på PRV-bloggen

Under innovation

Innovation by Collaboration med Johanna Edborg

Johanna Edborg, SNITTS

Johanna Edborg, SNITTS

För nionde året i rad arrangerar SNITTS konferensen Innovation by Collaboration. Där samlas representanter från hela det nationella innovationsstödssystemet, drygt 150 personer, samt internationella och nationella experter. I år lyfts olika aspekter av frågan hur vi breddar nyttiggörandet – både genom omvärldsbevakning och mer djupgående diskussioner. PRV ställer frågor till Johanna Edborg, kansliansvarig på SNITTS, inför årets konferens.

Konferenstemat är hur vi breddar nyttiggörandet. Vad menas?
– Konferensen pågår i två dagar och under första dagen ligger fokus på omvärldsbevakning ur ett internationellt perspektiv. Vi vill inspirera, informera och engagera genom att visa på framgångsrika exempel från omvärlden. Under andra dagen har vi ett nationellt fokus och går på djupet i hur vi ska arbeta för att nyttiggöra innovation på bästa sätt. Innovation by Collaboration är ett bra tillfälle att nätverka och diskutera de senaste frågorna inom innovationsstöd.
Konferensens webbsida

Hur kommer immaterialrätt in i nyttiggörandet?
– Att förstå immaterialrätt är centralt för att skapa fruktbar samverkan. Immaterialrättsliga aspekter är särskilt viktiga vid kommersialisering av forskning, innovation och andra samarbeten.

Vilken roll har SNITTS i innovationsstödsystemet?
– Vår roll är att främja en professionsutveckling för de som arbetar inom innovation samt att främja en neutral samverkan. Vidare arbetar vi för att öka kunskapen om våra frågor, där immaterialrätt ingår som en central del. Sammanfattningsvis arbetar vi med att synliggöra, utveckla kompetens och möjliggöra erfarenhetsutbyte inom innovationsstödsystemet.

Vad är SNITTS?
– SNITTS är Sveriges medlemsorganisation för individer och organisationer som arbetar inom det nationella innovationsstödet med kunskapsutbyte, samverkan och nyttiggörande av kunskap, forskning och utveckling.

Tack, vi ser fram emot en fördjupande dag!
PRV:s immaterialrättsexperter finns på plats under konferensen.

/Charlotte Galant, PRV

Kommentarer inaktiverade för Innovation by Collaboration med Johanna Edborg

Under innovation

Nyttan av att samarbeta – öppen innovation

öppen innovation

Webbseminarium om öppen innovation på PRV, med Erik Ronne, RISE.

För att ta fram dagens komplexa produkter behöver företagen samarbeta med varandra.
Immateriella rättigheter är ofta ett nödvändigt verktyg för att utveckla och skapa nya produkter och behövs i samarbeten över företagsgränser. Immateriella rättigheter möjliggör interaktion med kunder, samarbetspartners och konkurrenter i tidig utvecklingsfas. Öppen innovation som begrepp handlar sällan om att öppna upp för total insyn i företagshemligheter, nyckelinnovationer och andra bärande affärsidéer. Det handlar oftare om ett kontrollerat företagssamarbete, att i partnerskap effektivisera sina innovationsprocesser genom att utveckla och tjäna pengar tillsammans. Kort sagt, att dra nytta av varandra på ett effektivt sätt med hjälp av tillexempel nätverk, licensieringar och gemensam forskningsfinansiering. I samarbetet drar man ner kostnaderna och kommer snabbare till innovation samtidigt som man delar på risk och förtjänst. Metoden är väl beprövad i tekniska och innovationskrävande företag över hela världen. Fördelarna kan sammanfattas såhär:

  • Kostnaderna minskar.
  • Tidseffektivt – man kommer snabbare ut på marknaden.
  • Risker minimeras genom att man använder det som redan är testat.
  • Radikalare lösningar stimuleras, out of the box, eftersom man hämtar in idéer från andra håll.

Se vårt webbseminarium om öppen innovation 

Med John Sjöberg från PRV och Erik Ronne från RISE.

RISE är en sammanslagning av ett 50-tal tekniska institut i Sverige med ca 3000 forskare. Man kan likna institutet vid en gemensam samägd innovationsinfrastruktur i Sverige för teknisk tillämpad forskning. RISE ägs av Näringsdepartementet.

/ Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Nyttan av att samarbeta – öppen innovation

Under innovation

Rådgivning i innovativa, digitala och skalbara tillväxtbolag

Fredrik Stenman är affärsrådgivare för innovativa och digitala tillväxtbolag hos Inkubera i Örebroregionen. Rådgivningen gäller skalbara lösningar som kräver ett holistiskt synsätt på företagande och affär.

Fredrik Stenman. Företagsrådgivning i digitala bolag.

Fredrik Stenman. Rådgivning i digitala bolag.

Med erfarenheter som VD, bolagsbyggare och affärscoach vill Fredrik fokusera på affärsidén och koppla den till försäljning, marknad, rekrytering, riskhantering, kompetensförsörjning, avtalsskrivning, eftermarknad och budgetering. Kort sagt alla de saker som behöver hänga ihop för att bygga ett framgångsrikt och hållbart företag.

”Det är otroligt inspirerande för mig att möta innovativa människor i olika skeden i företagandet”, säger Fredrik.

I sin roll som rådgivare möter Fredrik entreprenörer i olika faser; innovativa start-ups, forskare vid universitet och högskola och innovatörer i etablerade och högteknologiska industribolag. Den gemensamma nämnaren är att entreprenören har tagit fram en smart bärande idé som är digital, innovativ och skalbar. Teknikområdena kan skifta.

”Utmaningen för mig som rådgivare är att tillsammans med innovatören granska och bedöma innovationen ur ett affärskritiskt perspektiv. Idén kan vara strålande, men finns det ingen köpare så måste vi skruva på erbjudandet”, berättar Fredrik.

Just denna process kan vara krävande för den som har utvecklat en idé. Inte sällan handlar det om kompromisser och vidareutveckling.

”Min erfarenhet är att denna process är särskilt krävande för den skolade forskaren. Det har sin förklaring i forskarvärlden och i den forskningskultur som finns vid lärosätena”, reflekterar Fredrik.

I ett patentintensivt Sverige behöver vi bli bättre på att kommersialisera våra innovationer. Det är ett välkänt faktum som känns igen i flera patentintensiva europeiska länder.

”Vi kan lära mycket av andra och det klimat som finns internationellt, till exempel i Silicon Valley. Där är ruljangsen stor med en skön mix av innovatörer, forskare, investerare, bolagsbyggare och rådgivare. Ofta växlar en och samma person mellan rollerna och bidrar med sin kompetens i flödet”, berättar Fredrik.

Strategier för immateriella rättigheter
Det immaterialrättsliga perspektivet kommer in mycket tidigt i rådgivningen. Initialt screenar man idén, företaget och människorna bakom. Det handlar om att utvärdera hela idén och företagets möjligheter för att se om det är meningsfullt att fördjupa rådgivningen.

”Som rådgivare går man in helhjärtat i en givande relation med innovatören, då måste man tro fullt ut på framgången. Min roll är att nå resultat tillsammans med entreprenören”, avslutar Fredrik.

En bra rådgivare, enligt Fredrik:

  • Åstadkommer resultat med entreprenören.
  • Är driven och hjälper till att få rätt saker utförda.
  • Har förståelse för nyttan med de immateriella tillgångarna och innovation.
  • Förstår vad som är unikt med idén, vad som skiljer den från konkurrenternas.
  • Har välgrundade insikter om affären och kundperspektivet.
  • Har mycket djup insikt om hur man bygger företag.

Länktips för rådgivare
På PRV arbetar vi med att stärka dig i din roll som företags-, affärs- eller innovationsrådgivare, när det gäller rådgivarkompetens inom immaterialrätt och immateriella tillgångar. Se material och aktiviteter på prv.se.
Företagsrådgivare

/ Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Rådgivning i innovativa, digitala och skalbara tillväxtbolag

Under innovation

Samarbete som medel för ökad kommersialisering

malinmohr_hemsida

Fotograf: Elin Vinger Elliot

Malin Mohr är projektledare på Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA). IVA består av beslutsfattare och experter från näringsliv och akademi. – I det nystartade projektet Research2Business arbetar de med målet att öka kommersialisering av forskning i näringslivet genom att främja samarbete mellan akademi och näringsliv.

Som projektledare arbetar Malin Mohr inte bara med frågor som rör innovation, forskning och entreprenörskap, utan just samverkan som verktyg för utveckling. Potentialen i samverkan mellan näringsliv och akademi är enorm menar Malin. Hon säger att det finns en stor ömsesidig vilja att ta något från ax till limpa och att båda parter har starka intressen att lära av varandra. Där forskningen saknar kunskap om kommersialisering kan näringslivet erbjuda stöd samtidigt som forskningen bidrar med ny kunskap och kompetens, säger Malin.

IVAs projekt består delvis i att sträva efter att skapa en attitydförändring, en kultur som främjar ett tätt samarbete parterna emellan. Ett sätt som hon tror kan främja fortsatt utveckling är att visa på framgångarna av lanserad forskning som tagits fram i samverkan med näringsliv.

En ytterligare utmaning för att skapa forskning i samarbete mellan akademi och industri är att skapa avtal. Utmaningen består i att inte skapa en låsningseffekt för den ena parten, där avtalet antingen är för litet eller för stort och därmed hindrar parterna från att nå sina mål. En viktig del i ett fruktbart samarbete är att etablera tillit så tidigt som möjligt genom att räta ut eventuella frågetecken och besvara frågor såsom:

  • Vilka scenarier ser vi genom samarbetet?
  • Vilken potential har samarbetet?
  • Vilken roll ska alla inblandade ha?
  • Vad gör vi med tillgångarna som tas fram?

Om dessa frågor är besvarade och svaren förankrade mellan parterna finns alla förutsättningar för samarbete, utveckling och kommersialisering säger Malin avslutande.

Kommentarer inaktiverade för Samarbete som medel för ökad kommersialisering

Under immaterialrätt, innovation

Fotbolls-VM med klassisk boll i ny kostym

PRV-bloggen har för vana att spana efter uppfinningar relaterade till pågående idrottsevenemang. Så här under brinnande fotbolls-VM, som för övrigt går överraskande och fantastiskt bra för vårt svenska landslag, kan jag inte låta bli att snegla lite på vad årets mästerskap för med sig för innovationer.

Videoassisterande domare (VAR – Video Assistant Referee) är väl kanske den mest påtagliga nymodigheten. Så värst mycket ny teknik innefattas inte i systemet, även om metoden i sig kan tolkas som innovativ.
Nä, vill man vara säker på att hitta ny teknik kan man alltid spana in huvudredskapet; fotbollen. Ända sedan VM 1970 i Mexico har Adidas utvecklat speciella matchbollar för varje världsmästerskap. Den första benämndes Telstar och är idag något av en arketyp för fotbollar. Denna ikoniska boll bestående av 20 vita hexagoner och 12 svarta pentagoner var framtagen för att synas extra bra i de svartvita TV-utsändningarna.

Adidas Telstar 1970

Adidas Telstar – originalet från 1970. Uppskattad av bl.a. västtyske Gerhard ”der Bomber” Müller som nätade med den inte mindre än tio gånger under Mexico-VM och vann skytteligan.

Årets officiella matchboll, Telstar 18, är faktiskt en hyllning till nämnda original. Bollen liknar i viss mån den handsydda förebilden, men under ytan är det andra grejor. En avancerad lagerstruktur med paneler av termoplastisk polyuretan och polyuretanskum erbjuder konstanta elastiska egenskaper över stora temperaturområden. Panelerna skarvas ihop med avancerad fogning som gör bollen extra vattenbeständig. Dessutom är bollen försedd med ett NFC (Near Field Communication)-chip som lagrar specifik information om bollen och som kan läsas av med t.ex. en smarttelefon.

Adidas Telstar 18

Adidas Telstar 18 – matchbollen för årets turnering. En hyllning till originalet.

Bollen är således fulladdad med immateriella värden och rättigheter. Varumärken (Adidas, Telstar, FIFA World Cup Russia 2018, etc.), mönsterskydd (se USD816786 (S)) och ett antal patentskyddade och patentsökta strukturer (se t.ex. US9919483 B2 och EP3097959 A1).

Man blir allt lite nyfiken på hur den kommer se ut i Qatar 2022. Tittar man på nyligen utfärdade Adidas-patent, se US9849361 B2 och US9710711 B2, kanske man de facto skådar i kristallkulan. En fotboll full med sensorer och accelerometrar som känner av bollträff, skruv, hastighet, m.m. och med en tillhörande app som berättar hur du ska träffa bollen för att erhålla önskad bollbana. Dessutom; kombinerat med ett par smarta glasögon med head up-display som dirigerar dig till rätt position.

Med nästa generation bollar kan visst alla skruva in den i krysset…

Jag vet inte… Hoppas den förblir rund i alla fall.

Heja Sverige!

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

 

Källor: FIFA.com, adidas.com

Kommentarer inaktiverade för Fotbolls-VM med klassisk boll i ny kostym

Under immaterialrätt, innovation

Peter Ericsson Nestler – om tillit och trygghet som framgångsfaktor

Peter Ericsson_LinkedIn

Peter Ericsson Nestler som är Director IPR Defensive Strategies på Ericsson talade på forum för erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning som arrangerades av PRV på Valhallavägen igår. Temat för dagen var samverkan mellan forskningsfinansiärer, akademi och näringsliv. På plats fanns representanter för varje respektive grupp och Peter Ericsson Nestler talade om sina erfarenheter av, vad han menar, är en underskattad aspekt i samarbeten – tillit och trygghet.

Tillit och trygget avgörande för god samverkan

Peter Ericsson Nestler talade på temat tillit och trygghet och beskriver varför och på vilket sätt detta är viktigt för god samverkan. Samarbeten underlättas genom att parterna förstår varandra och förutsättningen för detta är att skapa ömsesidigt förtroende och tillit. Peter menar dock att detta steg alltför ofta förbises i processen, vilket försvårar samarbetet. Han efterlyser därför ett tydliggörande inom organisationer för hur man bygger tillit och förtroende. Han säger själv att det handlar om att ”våga öppna upp sig om sådant som kan vara svårt att prata om”. Mer konkret gäller det att skapa en gemensam grund att stå på, med en full transparens om vad båda parterna vill ha ut av projektet för att sedan komma överens om samarbetets spelregler.

Potentialen i samverkan består i att underlätta för människan

Även om Ericsson är ett stort företag så menar Peter att det är väldigt viktigt att samverka med lärosäten av olika slag för den spjutspetskompetens de besitter, men även för att lära sig som angränsade områden som Ericsson kan anamma eller rentav behöver lära sig att förhålla sig till. Peter nämner Artificiell intelligens och internet och things som två nutida teman som Ericsson ständigt arbetar med, med frågeställningen om hur allt runtomkring oss kan underlätta livet för människan.

Framtidens ekosystem

Peter Ericsson Nestler uttrycker en önskan om att andra myndigheter bortom innovationsområdet också skulle delta i samarbetsträffar som denna för att komma med annorlunda infallsvinklar än de som vanligtvis presenteras. Han menar att ett brett samarbete skapar och främjar ett ekosystem mellan forskningsfinansiärer, akademi och näringsliv där alla kan växa och kan blomstra av att delta i. Dessutom hoppas han att fler kan skapa handfasta tillvägagångssätt för hur det bäst skapas tillit och trygghet i samverkansprojekt.

Kommentarer inaktiverade för Peter Ericsson Nestler – om tillit och trygghet som framgångsfaktor

Under immaterialrätt, innovation, patent

Det var en uppfinnare som körde

I tisdags träffade jag en uppfinnare. Ja, inte på jobbet då, för det händer lite titt som tätt. Det här var på bussen ut till Ekerö, mitt i rusningen. Det var uppfinnaren som körde. Det här är en hyllning till alla stora och små innovatörer och uppfinnare därute.

Jag satt på 303:an och hade börjat stålsätta mig inför kvällens köande. Jag hade valt sätet längst fram och satt försjunken i någon medhavd tanke från jobbet när chauffören plötsligt frågade om det var möjligt. Detta var strax före Nockeby.

”Vaddå?” undrade jag. Jo, om det kunde vara möjligt att man fick gå på alla de där konserterna på Gröna Lund till priset som klistermärket på bakrutan av taxin framför gjorde gällande.

Det lät onekligen billigt, men – resonerade jag – förmodligen är det dragplåster. Dom som går dit åker också karusell, äter karamell och fröjdas hela kvällen.

Via väder och vind kom vi så fram till Nockeby, där vi körde fast i de väntande köerna. Högtrycket hade kommit, med längtan till landet. Därav stockningen.

Från köteori på 261:an är steget inte långt till ”fjärde filen”. Fjärde fil kan man prata hur länge som helst. Särskilt med en yrkesförare. Fjärde filen är den som fattas 261:an när man står på Nockebybron och blickar mot Drottningholm.

Fjärde filen är lösningen på… allt. Åtminstone för den som vill hem.

Det tog ledigt hela Lovön att reda ut alla alternativa byggsätt för den fjärde filen. Det här kan yrkesfolket. Bilförarna med. Och bussåkarna. Och båtåkarna…

Det står faktiskt inskrivet i grundlagen på Ekerö att man ska ägna fjärde filen en liten fundering varje dag.

Nu hade vi kommit långt. Strax stod det klart att chauffören var en innovatör. Han var smed. Han hade gjort den jättelika utsmyckningen ”Vikingahjälmen” i rondellen utanför Vikingahallen i Träkvista. Vidare hade han gjort en serie ljusstakar åt Ekerö kommun, till anställda för nit och redlighet.

Nu passerar vi centrum. Köerna som bortblåsta. Bussen rullar i 50. ”Gällstaö 3” står det på skylten. Vi är nu så mycket ”du och bror” att han frågar vart jag ska.

Jag svarar förstås och efter följdfrågor om trivsel frågar han så var jag jobbar… ”På PRV” svarar jag. ”Patent- och registreringsverket”. ”Jag är patentingenjör”.

”Vad intressant” säger mannen som kör. ”Känner du till Ehrner och Delmar?” ”Ja, visst, det är en patentbyrå?” svarar jag, varpå mannen säger: ”Dom hjälpte mig att få in patentansökan”. ”Har du patent?” frågar jag. ”Jag hade, men jag släppte det” svarar han. ”Kräfsa, heter den. En korsning mellan kratta och räfsa – den kan du kolla när du kommer till jobbet”

Jag kunde såklart inte vänta. Innanför dörren googlade jag kräfsan, och hittade en artikel i Ny Teknik från 2008. ”Låt kräfsan göra jobbet”. I Svensk patentdatabas hittade jag omedelbart SE 532676 ”Självränsande räfsa”.

Jag hade åkt med en dokumenterad uppfinnare. Yngve, smed. Och bussförare. Har du tur träffar du honom nästa gång du åker ut på Mälaröarna.

Trevlig resa!

/Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Kommentarer inaktiverade för Det var en uppfinnare som körde

Under immaterialrätt, innovation, patent

Bilens utveckling fortsätter

Bilens utveckling är något som ständigt fortsätter och idag har elbilen blivit ett alltmer populärt transportmedel som skiner på marknaden med sin låga miljöpåverkan. Men nu visar studier att fordonet kanske inte är så miljövänligt som vi har trott.

Bilen har varit med oss länge och en av de många uppfinnarna är Benz & Co som redan år 1886 skickade patentansökan på deras ”vehicle with gas engine” (DE37435C). Idag finns över en miljard bilar i hela världen, och den har gått från att vara ångdriven, till att drivas av fossila bränslen. Nyligen introducerades den senaste trenden; elektrifieringen. Elbilen har snabbt tagit sig in på marknaden för att konkurrera med de bensin- och dieseldrivna bilarna.

Teslas patentbeslut
Bilföretaget Tesla är en av biltillverkarna som satsar på elbilen. År 2014 tog VD:n Elon Musk det kontroversiella beslutet att släppa företagets patent för att få fler företag att välja att producera elbilar. Elon ansåg att Tesla inte kunde producera tillräckligt många elbilar i den takt som behövdes för att hantera miljöutsläppet och släppte därför sitt patent på företagets elbilar och superladdare. Elon skriver i pressmeddelandet att Tesla inte kommer strida i patenträttegångar med andra som väljer att använda deras teknik för att påskynda utvecklingen av hållbara transportmedel.

Är elbilen en miljöbov?
Däremot framställdes det år 2017 i studien ”The Life Cycle Energy Consumption and Greenhouse Gas Emissions from Lithium-Ion Batteries” av IVL Svenska Miljöinstitutet att produktionen av elbilsbatterierna inte är så miljövänlig som vi kanske trott. Studien visar att produktionen av batteriet för en personbil släpper ut i genomsnitt 150–200 kg koldioxidekvivalenter för varje kWh batteri. Produktionen av ett batteri på 30 kWh har då släppt ut upp till sex ton koldioxid innan den ens kommit ut på vägarna. Så trots elbilens stora miljöfördelar döljer det sig även en del miljönackdelar längre bak i produktionsledet.

Elbilens framtid
Men alltfler företag väljer trots allt att satsa på elektrifieringen och Göran Finnveden, vicerektor för hållbar utveckling och professor i miljöstrategisk analys på KTH, skriver på KTH:s blogg: ”I takt med att elbilsanvändningen ökar kommer olika aktörer att lära sig att bli mer effektiva. Då kommer också priser och miljöpåverkan att minska. Därför är det viktigt att satsa på ny teknik så att den får en chans att utvecklas.”

Vad elbilens framtid än har att erbjuda är det tydligt att uppfinningen är här för att stanna och driver utvecklingen mot en mer hållbar lösning.  Hur tror du att bilens framtid ser ut? Kommer vi endast använda oss av elbilar? Eller kommer det komma ett ännu mer hållbart transportmedel?

/Emma Nilsson, kommunikationspraktikant på PRV

Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet, KTH, Tesla

 

 

Kommentarer inaktiverade för Bilens utveckling fortsätter

Under immaterialrätt, innovation, patent, upphovsrätt