Kategoriarkiv: innovation

De globala målen: Framtidens transportmedel

El-cyklar, el-sparkcyklar, el-skateboards och allsköns eldrivna ståhjulingar. Elbilsexplosionen verkar dröja ännu ett tag, men gång- och cykelstråken vimlar numera av eldrivna färdmedel. Ur miljösynpunkt knappast bättre än att promenera eller trampa utan assistans, men om alternativet är en transport med ett fordon med förbränningsmotor, är det förmodligen av godo.

Ja, bollen verkar vara i rullning, men vilka ytterligare färd- och hjälpmedel kommer vi få se framöver? Som ett led i bloggserien om FN:s globala mål, #deglobalamålen, har PRV-bloggen spanat efter framtida transportmedel och transportsätt i patentdatabaserna. Detta för att knyta an till mål nr 9; Hållbar industri, innovationer och infrastruktur.

Kliver man ut från PRV:s lokaler i Stockholm möts man numera av uppradade el-sparkcyklar redo att transportera dig till önskad destination mot en hyrkostnad. Fler och fler verkar även införskaffa egna, privata sparkcyklar. Problemet är att dessa lämpar sig dåligt för längre transporter och är, om inte otillåtna, så i varje fall besvärliga, att medföra på kommunala färdmedel.
Som ofta hittar jag en lösning i patentlitteraturen. Fordonstillverkaren Ford har identifierat samma problem och lämnat in en patentansökan på en el-sparkcykel som kan flyga(!), se US2018029431. Tanken är att man tar el-sparkcykeln från bostaden till tåg- eller busstationen. Väl där viker man ihop sparkcykeln till en slags drönare som flyger iväg och möter upp vid önskad station/hållplats, varifrån man sedan fortsätter på el-sparkcykeln till slutdestinationen, typiskt arbetsplatsen.

Flygande el-sparkcykel enligt Ford.

Onekligen en intressant idé. Låter dock som att det kan bli trångt i luftrummet, och man vill ju helst inte att det börjar regna sparkcyklar…

Drönare verkar hursomhelst vara framtidens melodi. T.ex. har e-handelsföretaget Amazon demonstrerat ett drönarbaserat leveranssystem, Prime Air, som man avser driftsätta inom kort. Flera patent finns kring detta, se t.ex. US9459620. Med gester och röstkommandon ska man kunna kommunicera med drönaren och bestämma landningsplats. Hoppas bara att man inte blir snuvad på leveransen av en skicklig imitatör.

Drönarleverans à la Amazon.

Drönarkonceptet kommer även utökas till persontransporter om man får tro den patenterade lösningen presenterad i US10150524. Kanske faktiskt den ultimata totallösningen på transportproblemen. Världen fylls med små kiosker som kan inrymma såväl passagerare som annan last. Önskad destination knappas in och närmsta lediga drönare söker upp och dockar till kiosken. Sedan flyger man till slutdestinationen där drönaren kopplar loss sig och lämnar kiosken med dess innehåll. Man har även en tänkt sig en motsvarighet till bussar. Flera kiosker radas upp på led och blir upphämtade av en och samma jättedrönare som dockar till hela raden av kiosker. Bussdrönare har sedan en egen gräddfil på en egen flyghöjd ovanför de stråk som singeldrönarna trafikerar. Genialiskt.

Transportsystem med kiosker och drönare.

Drönare i all ära, men för längre transporter krävs det förmodligen andra lösningar. Dagens flygtrafik är ju med all rätt ifrågasatt på grund av de utsläpp som flygmotorerna genererar. Flygplan som drivs av elektriska motorer är en potentiell lösning. I databaserna finner man mängder av patentsökta varianter. Ett förslag som sticker ut visas i WO2014036328. Här tänker man sig flygplan med eldrift där den elektriska energin genereras av solceller på planens undersida. Nätverk med solspeglar på marken reflekterar och koncentrerar solljuset till flygplanen. Konceptet kallas Solar Relay Aircraft (SRA). Det påpekas även att man för säkerhets skull inkluderar förbränningsmotorer som reservkraft om solskenet mot förmodan skulle utebli.

Solar Relay Aircraft. Framtidens flygtrafik?

Själv hoppas jag att luftskeppen snart gör comeback. Kombinerat med solceller känns det som en smart lösning. Patentsökta varianter finns naturligtvis. Den nu aktuella flygplanstillverkaren Boeing ser dessutom luftskeppen som framtidens energikälla. Enligt deras patent US8006933 placeras luftskepp med enorma solpaneler på strategiska platser. Den genererade elektriciteten distribueras till elnätet via långa kablar mellan skepp och kraftstation.

Boeings elnät med luftskepp.

Avslutningsvis ett alternativ till de populära el-cyklarna; segelcykeln, se WO2007081411. En trehjulig trampcykel med uppfällbar mast och rullsegel.

Segelcykel.

Äntligen kan man kryssa fram på cykelbanan på riktigt.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

 

Andra inlägg i bloggserien #deglobalamålen:

Immaterialrättens betydelse för världshandeln
Upphovsrätt för unga med juristen Catharina Ekdahl
Vi firar internationella kvinnodagen med patent
Ferranteöversättaren Johanna Hedenberg om upphovsrätten
En vegetarisk dag med kocken och entreprenören Eugen Stolin
Tänd ljuset i vintermörkret med ljusdesigner Lena Hildeman

1 kommentar

Under innovation

En vegetarisk dag med kocken och entreprenören Eugen Stolin

Chokladpraliner som är växtbaserade. Foto: Mykola Bondarenko

Chokladpraliner som är växtbaserade. Foto: Mykola Bondarenko

Idag firas den nationella vegetariska dagen, med syfte att uppmuntra till en hållbar livsform med låg inverkan på klimatet. I vår bloggserie #deglobalamålen uppmärksammar vi FN:s agenda 2030 och olika initiativ som bidrar till att nå dessa mål. Här intervjuar jag kocken och entreprenören Eugen Stolin som uteslutande arbetar med växtbaserad mat om hur han tänker kring immateriella tillgångar.

Eugens arbete som kock, företagare, kursledare och entreprenör bidrar till flera mål i agendan; mål 13 som handlar om att bekämpa klimatförändringarna, mål 2 Ingen hunger, mål 3 Hälsa och välbefinnande och mål 12 Hållbar konsumtion och produktion, för att nämna några målsättningar i FN:s agenda.

Växtbaserad mat
Kocken Eugen Stolins strävan är att lyfta det växtbaserade köket till en kvalitativ och inspirerande höjd. Som grundare av Vegetariska Kockars Förening och tävlingsledare för den växtbaserade mattävlingen – Plantable Cooking Contest – är han väl insatt i utvecklingen av växtbaserad mat. Hans senaste satsning är lyxchoklad, Pure Joy, som skapar lyxiga, handgjorda praliner med enbart ingredienser från växtriket.

Har du sökt varumärke?
– Pure Joy befinner sig i starten och vi har inte gjort det ännu, av olika skäl. Förhoppningsvis kan vi knoppa av denna satsning i ett eget företag och då kommer vi att behöva tänka igenom hur vi skyddar varumärket. Mattävlingen Plantable Cooking Contest är däremot ett registrerat varumärke, berättar Eugen.

Är du rädd för att bli kopierad?
– Både ja och nej. Mycket av det vi gör handlar om hantverk som är svårt att kopiera. Att skapa mat handlar ofta om mode och inspiration från andra kockar och konditorer, plus att upphovsrätt inte gäller recept. Så det är svårt att förebygga kopiering inom mitt område. Vi lägger ner mycket arbete på att hamna högt upp i sökresultaten. Det är viktigt att jobba med text och bild på våra produkter för att synas på ett bra sätt. Ibland förekommer det att hela webbsidan blir kopierad, inklusive texter och bilder, för att kapa trafik. Det vill man som företagare inte bli utsatt för. Det är troligen den vanligaste formen för piratverksamhet som vi kan råka ut för. Därför är vi noga med att bevaka sökresultaten och hur vi förekommer på internet.

Hur ser du på att designskydda kartonger och praliner?
– Delar i vår grafiska profil och våra designade askar går att skydda med designskydd. Det är något vi kommer att göra längre fram. Våra handmålade praliner skyddar vi inte för vi ser det som konst och här gäller upphovsrätten, ifall de är tillräckligt unika. I formgivningen av våra praliner inspireras vi ofta av andra konstnärer och olika stilar. Pablo Picasso lär ha sagt ”Good artists copy; great artists steal”. Jag tanker ofta på att inspiration från människa till människa är en viktig drivkraft för kreativitet och innovation. Det är också grunden för den förening jag har grundat, Vegetariska Kockars Förening.

Hur bidrar kurser till att öka de immateriella tillgångarna?

Eugen Stolin och Mykola Bondarenko, kollegor och pralintillverkare.

Eugen Stolin och Mykola Bondarenko, pralintillverkare

– Vi bygger vårt varumärke på hantverk och kvalitet. Att erbjuda kurser i hur man jobbar med choklad och skapar praliner, hjälper oss att förmedla kunskap om hur mycket arbete som ligger bakom. När man som konsument saknar den insikten har man svårt att sätta värde på arbetet. I matlagning fokuserar man ofta enbart på råvarorna och ser då inte hur mycket kunskap, kraft och tid det tar att skapa enastående rätter och produkter.

Hur ser du på möjligheterna att skala upp din verksamhet?
– Det viktigaste i mitt hantverk är dess själ. Det bästa sättet att skala upp är att inspirera och lära andra människor om det jag själv brinner för, att skapa förutsättningar för nästa generation att vilja fortsätta arbeta med skapande för ett växtbaserat kök. Att ”skala upp” i mitt fall får varken handla om volymer eller effektivisering där maskiner tar över för att öka lönsamheten. Det måste handla om själen. Därför har jag inga direkta planer på att erövra internationella marknader eller kunna erbjuda våra praliner till hela Sveriges befolkning.
– Men för att ändå belysa frågan vill jag berätta att vi har långsiktiga planer på att lansera Plantable Cooking Contest på andra marknader. Poängen med tävlingen är att bjuda in matlagare som tillsammans skapar spännande och innovativ växtbaserad mat till skillnad från att enbart tävla mot varandra. Det konceptet vill vi förmedla vidare och sprida, förklarar Eugen.

Tack för samtalet och lycka till med ditt företagande!

/Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

Testa ditt företag!
Gör en genomlysning av ditt företag och hitta dina dolda immateriella tillgångar med vårt smarta test.

FN:s globala mål
Länkar till andra inlägg i serien #deglobalamålen

3 kommentarer

Under innovation

Nobelpris i kemi för riktad evolution

Bild: © Johan Jarnestad/The Royal Swedish Academy of Sciences.

Idag delas Nobelpriset i kemi ut. Priset går i år till Frances H. Arnold, George P. Smith och Sir Gregory P. Winter för att de enligt motiveringen ”tagit kontroll över evolutionen och nyttjat den för ändamål som gör stor nytta för mänskligheten”.

Priset är uppdelat i två delar. En del går till Frances H. Arnold som lyckats utveckla en metod för att styra hur enzymer utvecklas genom så kallad riktad evolution. Och en del delas upp mellan George P. Smith och Sir Gregory P. Winter, som med hjälp av så kallad fagdisplay lyckats utveckla antikroppar med hjälp av riktad evolution.

Som inbiten science fiction-nörd var jag såklart tvungen att titta närmare på vad som menas med att ”ta kontroll över evolutionen” och till min hjälp har jag min kollega Carl Hamsten, patentingenjör och specialist inom bioteknik.

Miljövänlig tillverkning och grönare transportsektor

Enligt vad jag har kunnat läsa mig till på nätet så har Frances H. Arnold lyckats med att tvinga enzymer att utveckla sig vidare i en viss riktning, även kallat riktad evolution. Hon har alltså lyckats påskynda evolutionen, en process som egentligen är mycket långsam. Men hur har hon lyckats göra det? Vad är det som triggar enzymerna till att utvecklas i en viss riktning?

–Traditionellt sett brukar vi tänka evolution som små slumpvisa förändringar över lång tid som styrs av ”survival of the fittest” – den bäst anpassade varianten av djuret, växten, bakterien, eller proteinet ”vinner”, säger Carl Hamsten, och fortsätter:

–Gemensamt för metoderna i årets kemipris är att de styr evolutionen av proteiner (enzymer eller antikroppar) för att på några dagar eller veckor kunna välja den bästa möjliga varianten för det tänkta syftet. Detta genom att samtidigt införa alla möjliga slumpvisa förändringar i de delar av proteinet man vill förbättra och på så sätt få ett ”evolutionärt bibliotek” av upp mot 1012 olika varianter att välja från.

Chans att bota cancer?

George P. Smith och Sir Gregory P. Winter har vunnit pris för den så kallade fagdisplay-tekniken och dess användning för att utveckla antikroppar med hjälp av bakterier. George Smith utvecklade fagdisplay, en teknik för att visa upp enskilda proteiner på ytan av en bakteriofag – en typ av virus som infekterar bakterier. Gregory Winter använde sedan fagdisplay för att – med hjälp av riktad evolution – använda fager för att utrycka ett ”evolutionärt bibliotek” av antikroppar för att hitta nya varianter att använda i utveckling av bland annat nya läkemedel och även hitta botemedel mot cancer.

Kan denna teknik verkligen användas för att bota cancer?

Carl Hamsten förklarar:

–En antikropp binder hårt och specifikt till ett visst protein – vilket kan användas för att behandla olika sjukdomar. Det finns till exempel antikroppsbaserade mediciner riktade mot ett protein i immunsystemet som används för att dämpa det felaktiga immunsvaret vid autoimmuna sjukdomar som reumatism och psoriasis. Problemet med cancer är att det snarare är en familj sjukdomar med väldigt skilda problem och möjliga mål för behandling med antikroppar. Så jag har svårt att tänka mig ”en antikropp för att bota cancer”. Men tittar vi på specifika cancertyper finns det redan antikroppsbaserade behandlingar!

Nu blir det lite tydligare för mig varför Kungliga Vetenskapsakademin skriver att årets kemipristagare lyckats ”ta kontroll över evolutionen”. Kanske inte helt och hållet men en början är det i alla fall, och används metoden för att göra världen lite bättre så är den ju helt klart värt ett pris! Grattis säger jag till nobelpristagarna!

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

 

 

Kommentarer inaktiverade för Nobelpris i kemi för riktad evolution

Under innovation

FN:s globala mål – ny serie på PRV-bloggen

karta-globala-malen-logo-och-ikoner

Foto: Bild på de globala målen. Källa: http://www.globalamalen.se

Idag är det FN-dagen! Bussar, gator och torg smyckas med flaggor för att uppmärksamma Förenta Nationernas årsdag. PRV-bloggen firar dagen med att inleda bloggserien #deglobalamålen.

FN grundades år 1945, efter andra världskrigets slut, för att underlätta internationellt samarbete och på så sätt undvika framtida konflikter.

PRV-bloggen tar denna dag i akt för att inleda en serie om den mest ambitiösa agendan som någonsin antagits av medlemsstaterna i FN: Agenda 2030 för hållbar utveckling. Agendan innehåller 17 globala mål som ska uppfyllas fram till år 2030.

Syftet med agendan och de globala målen är:

  • att avskaffa extrem fattigdom,
  • att minska ojämlikheter och orättvisor i världen,
  • att främja fred och rättvisa,
  • att lösa klimatkrisen.

I sjutton inlägg kommer redaktionen för PRV-bloggen, och gästbloggare, att skriva om de enskilda globala målen. Hur bidrar immaterialrätterna till de globala målen? Vilken betydelse har innovation och forskning för att de globala målen uppnås?

Följ bloggredaktionen när de dyker ner i hur innovation, forskning, immateriella tillgångar och immaterialrätt bidrar till att göra världen till en bättre plats för oss alla!

/Peter Strömbäck, generaldirektör på PRV

Inlägg i bloggserien #deglobalamålen:

Framtidens transportmedel
Immaterialrättens betydelse för världshandeln
Upphovsrätt för unga med juristen Catharina Ekdahl
Vi firar internationella kvinnodagen med patent
Ferranteöversättaren Johanna Hedenberg om upphovsrätten
En vegetarisk dag med kocken och entreprenören Eugen Stolin
Tänd ljuset i vintermörkret med ljusdesigner Lena Hildeman

Kommentarer inaktiverade för FN:s globala mål – ny serie på PRV-bloggen

Under innovation

Innovation by Collaboration med Johanna Edborg

Johanna Edborg, SNITTS

Johanna Edborg, SNITTS

För nionde året i rad arrangerar SNITTS konferensen Innovation by Collaboration. Där samlas representanter från hela det nationella innovationsstödssystemet, drygt 150 personer, samt internationella och nationella experter. I år lyfts olika aspekter av frågan hur vi breddar nyttiggörandet – både genom omvärldsbevakning och mer djupgående diskussioner. PRV ställer frågor till Johanna Edborg, kansliansvarig på SNITTS, inför årets konferens.

Konferenstemat är hur vi breddar nyttiggörandet. Vad menas?
– Konferensen pågår i två dagar och under första dagen ligger fokus på omvärldsbevakning ur ett internationellt perspektiv. Vi vill inspirera, informera och engagera genom att visa på framgångsrika exempel från omvärlden. Under andra dagen har vi ett nationellt fokus och går på djupet i hur vi ska arbeta för att nyttiggöra innovation på bästa sätt. Innovation by Collaboration är ett bra tillfälle att nätverka och diskutera de senaste frågorna inom innovationsstöd.
Konferensens webbsida

Hur kommer immaterialrätt in i nyttiggörandet?
– Att förstå immaterialrätt är centralt för att skapa fruktbar samverkan. Immaterialrättsliga aspekter är särskilt viktiga vid kommersialisering av forskning, innovation och andra samarbeten.

Vilken roll har SNITTS i innovationsstödsystemet?
– Vår roll är att främja en professionsutveckling för de som arbetar inom innovation samt att främja en neutral samverkan. Vidare arbetar vi för att öka kunskapen om våra frågor, där immaterialrätt ingår som en central del. Sammanfattningsvis arbetar vi med att synliggöra, utveckla kompetens och möjliggöra erfarenhetsutbyte inom innovationsstödsystemet.

Vad är SNITTS?
– SNITTS är Sveriges medlemsorganisation för individer och organisationer som arbetar inom det nationella innovationsstödet med kunskapsutbyte, samverkan och nyttiggörande av kunskap, forskning och utveckling.

Tack, vi ser fram emot en fördjupande dag!
PRV:s immaterialrättsexperter finns på plats under konferensen.

/Charlotte Galant, PRV

Kommentarer inaktiverade för Innovation by Collaboration med Johanna Edborg

Under innovation

Nyttan av att samarbeta – öppen innovation

öppen innovation

Webbseminarium om öppen innovation på PRV, med Erik Ronne, RISE.

För att ta fram dagens komplexa produkter behöver företagen samarbeta med varandra.
Immateriella rättigheter är ofta ett nödvändigt verktyg för att utveckla och skapa nya produkter och behövs i samarbeten över företagsgränser. Immateriella rättigheter möjliggör interaktion med kunder, samarbetspartners och konkurrenter i tidig utvecklingsfas. Öppen innovation som begrepp handlar sällan om att öppna upp för total insyn i företagshemligheter, nyckelinnovationer och andra bärande affärsidéer. Det handlar oftare om ett kontrollerat företagssamarbete, att i partnerskap effektivisera sina innovationsprocesser genom att utveckla och tjäna pengar tillsammans. Kort sagt, att dra nytta av varandra på ett effektivt sätt med hjälp av tillexempel nätverk, licensieringar och gemensam forskningsfinansiering. I samarbetet drar man ner kostnaderna och kommer snabbare till innovation samtidigt som man delar på risk och förtjänst. Metoden är väl beprövad i tekniska och innovationskrävande företag över hela världen. Fördelarna kan sammanfattas såhär:

  • Kostnaderna minskar.
  • Tidseffektivt – man kommer snabbare ut på marknaden.
  • Risker minimeras genom att man använder det som redan är testat.
  • Radikalare lösningar stimuleras, out of the box, eftersom man hämtar in idéer från andra håll.

Se vårt webbseminarium om öppen innovation 

Med John Sjöberg från PRV och Erik Ronne från RISE.

RISE är en sammanslagning av ett 50-tal tekniska institut i Sverige med ca 3000 forskare. Man kan likna institutet vid en gemensam samägd innovationsinfrastruktur i Sverige för teknisk tillämpad forskning. RISE ägs av Näringsdepartementet.

/ Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Nyttan av att samarbeta – öppen innovation

Under innovation

Rådgivning i innovativa, digitala och skalbara tillväxtbolag

Fredrik Stenman är affärsrådgivare för innovativa och digitala tillväxtbolag hos Inkubera i Örebroregionen. Rådgivningen gäller skalbara lösningar som kräver ett holistiskt synsätt på företagande och affär.

Fredrik Stenman. Företagsrådgivning i digitala bolag.

Fredrik Stenman. Rådgivning i digitala bolag.

Med erfarenheter som VD, bolagsbyggare och affärscoach vill Fredrik fokusera på affärsidén och koppla den till försäljning, marknad, rekrytering, riskhantering, kompetensförsörjning, avtalsskrivning, eftermarknad och budgetering. Kort sagt alla de saker som behöver hänga ihop för att bygga ett framgångsrikt och hållbart företag.

”Det är otroligt inspirerande för mig att möta innovativa människor i olika skeden i företagandet”, säger Fredrik.

I sin roll som rådgivare möter Fredrik entreprenörer i olika faser; innovativa start-ups, forskare vid universitet och högskola och innovatörer i etablerade och högteknologiska industribolag. Den gemensamma nämnaren är att entreprenören har tagit fram en smart bärande idé som är digital, innovativ och skalbar. Teknikområdena kan skifta.

”Utmaningen för mig som rådgivare är att tillsammans med innovatören granska och bedöma innovationen ur ett affärskritiskt perspektiv. Idén kan vara strålande, men finns det ingen köpare så måste vi skruva på erbjudandet”, berättar Fredrik.

Just denna process kan vara krävande för den som har utvecklat en idé. Inte sällan handlar det om kompromisser och vidareutveckling.

”Min erfarenhet är att denna process är särskilt krävande för den skolade forskaren. Det har sin förklaring i forskarvärlden och i den forskningskultur som finns vid lärosätena”, reflekterar Fredrik.

I ett patentintensivt Sverige behöver vi bli bättre på att kommersialisera våra innovationer. Det är ett välkänt faktum som känns igen i flera patentintensiva europeiska länder.

”Vi kan lära mycket av andra och det klimat som finns internationellt, till exempel i Silicon Valley. Där är ruljangsen stor med en skön mix av innovatörer, forskare, investerare, bolagsbyggare och rådgivare. Ofta växlar en och samma person mellan rollerna och bidrar med sin kompetens i flödet”, berättar Fredrik.

Strategier för immateriella rättigheter
Det immaterialrättsliga perspektivet kommer in mycket tidigt i rådgivningen. Initialt screenar man idén, företaget och människorna bakom. Det handlar om att utvärdera hela idén och företagets möjligheter för att se om det är meningsfullt att fördjupa rådgivningen.

”Som rådgivare går man in helhjärtat i en givande relation med innovatören, då måste man tro fullt ut på framgången. Min roll är att nå resultat tillsammans med entreprenören”, avslutar Fredrik.

En bra rådgivare, enligt Fredrik:

  • Åstadkommer resultat med entreprenören.
  • Är driven och hjälper till att få rätt saker utförda.
  • Har förståelse för nyttan med de immateriella tillgångarna och innovation.
  • Förstår vad som är unikt med idén, vad som skiljer den från konkurrenternas.
  • Har välgrundade insikter om affären och kundperspektivet.
  • Har mycket djup insikt om hur man bygger företag.

Länktips för rådgivare
På PRV arbetar vi med att stärka dig i din roll som företags-, affärs- eller innovationsrådgivare, när det gäller rådgivarkompetens inom immaterialrätt och immateriella tillgångar. Se material och aktiviteter på prv.se.
Företagsrådgivare

/ Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Rådgivning i innovativa, digitala och skalbara tillväxtbolag

Under innovation

Samarbete som medel för ökad kommersialisering

malinmohr_hemsida

Fotograf: Elin Vinger Elliot

Malin Mohr är projektledare på Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA). IVA består av beslutsfattare och experter från näringsliv och akademi. – I det nystartade projektet Research2Business arbetar de med målet att öka kommersialisering av forskning i näringslivet genom att främja samarbete mellan akademi och näringsliv.

Som projektledare arbetar Malin Mohr inte bara med frågor som rör innovation, forskning och entreprenörskap, utan just samverkan som verktyg för utveckling. Potentialen i samverkan mellan näringsliv och akademi är enorm menar Malin. Hon säger att det finns en stor ömsesidig vilja att ta något från ax till limpa och att båda parter har starka intressen att lära av varandra. Där forskningen saknar kunskap om kommersialisering kan näringslivet erbjuda stöd samtidigt som forskningen bidrar med ny kunskap och kompetens, säger Malin.

IVAs projekt består delvis i att sträva efter att skapa en attitydförändring, en kultur som främjar ett tätt samarbete parterna emellan. Ett sätt som hon tror kan främja fortsatt utveckling är att visa på framgångarna av lanserad forskning som tagits fram i samverkan med näringsliv.

En ytterligare utmaning för att skapa forskning i samarbete mellan akademi och industri är att skapa avtal. Utmaningen består i att inte skapa en låsningseffekt för den ena parten, där avtalet antingen är för litet eller för stort och därmed hindrar parterna från att nå sina mål. En viktig del i ett fruktbart samarbete är att etablera tillit så tidigt som möjligt genom att räta ut eventuella frågetecken och besvara frågor såsom:

  • Vilka scenarier ser vi genom samarbetet?
  • Vilken potential har samarbetet?
  • Vilken roll ska alla inblandade ha?
  • Vad gör vi med tillgångarna som tas fram?

Om dessa frågor är besvarade och svaren förankrade mellan parterna finns alla förutsättningar för samarbete, utveckling och kommersialisering säger Malin avslutande.

Kommentarer inaktiverade för Samarbete som medel för ökad kommersialisering

Under immaterialrätt, innovation

Fotbolls-VM med klassisk boll i ny kostym

PRV-bloggen har för vana att spana efter uppfinningar relaterade till pågående idrottsevenemang. Så här under brinnande fotbolls-VM, som för övrigt går överraskande och fantastiskt bra för vårt svenska landslag, kan jag inte låta bli att snegla lite på vad årets mästerskap för med sig för innovationer.

Videoassisterande domare (VAR – Video Assistant Referee) är väl kanske den mest påtagliga nymodigheten. Så värst mycket ny teknik innefattas inte i systemet, även om metoden i sig kan tolkas som innovativ.
Nä, vill man vara säker på att hitta ny teknik kan man alltid spana in huvudredskapet; fotbollen. Ända sedan VM 1970 i Mexico har Adidas utvecklat speciella matchbollar för varje världsmästerskap. Den första benämndes Telstar och är idag något av en arketyp för fotbollar. Denna ikoniska boll bestående av 20 vita hexagoner och 12 svarta pentagoner var framtagen för att synas extra bra i de svartvita TV-utsändningarna.

Adidas Telstar 1970

Adidas Telstar – originalet från 1970. Uppskattad av bl.a. västtyske Gerhard ”der Bomber” Müller som nätade med den inte mindre än tio gånger under Mexico-VM och vann skytteligan.

Årets officiella matchboll, Telstar 18, är faktiskt en hyllning till nämnda original. Bollen liknar i viss mån den handsydda förebilden, men under ytan är det andra grejor. En avancerad lagerstruktur med paneler av termoplastisk polyuretan och polyuretanskum erbjuder konstanta elastiska egenskaper över stora temperaturområden. Panelerna skarvas ihop med avancerad fogning som gör bollen extra vattenbeständig. Dessutom är bollen försedd med ett NFC (Near Field Communication)-chip som lagrar specifik information om bollen och som kan läsas av med t.ex. en smarttelefon.

Adidas Telstar 18

Adidas Telstar 18 – matchbollen för årets turnering. En hyllning till originalet.

Bollen är således fulladdad med immateriella värden och rättigheter. Varumärken (Adidas, Telstar, FIFA World Cup Russia 2018, etc.), mönsterskydd (se USD816786 (S)) och ett antal patentskyddade och patentsökta strukturer (se t.ex. US9919483 B2 och EP3097959 A1).

Man blir allt lite nyfiken på hur den kommer se ut i Qatar 2022. Tittar man på nyligen utfärdade Adidas-patent, se US9849361 B2 och US9710711 B2, kanske man de facto skådar i kristallkulan. En fotboll full med sensorer och accelerometrar som känner av bollträff, skruv, hastighet, m.m. och med en tillhörande app som berättar hur du ska träffa bollen för att erhålla önskad bollbana. Dessutom; kombinerat med ett par smarta glasögon med head up-display som dirigerar dig till rätt position.

Med nästa generation bollar kan visst alla skruva in den i krysset…

Jag vet inte… Hoppas den förblir rund i alla fall.

Heja Sverige!

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

 

Källor: FIFA.com, adidas.com

Kommentarer inaktiverade för Fotbolls-VM med klassisk boll i ny kostym

Under immaterialrätt, innovation

Peter Ericsson Nestler – om tillit och trygghet som framgångsfaktor

Peter Ericsson_LinkedIn

Peter Ericsson Nestler som är Director IPR Defensive Strategies på Ericsson talade på forum för erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning som arrangerades av PRV på Valhallavägen igår. Temat för dagen var samverkan mellan forskningsfinansiärer, akademi och näringsliv. På plats fanns representanter för varje respektive grupp och Peter Ericsson Nestler talade om sina erfarenheter av, vad han menar, är en underskattad aspekt i samarbeten – tillit och trygghet.

Tillit och trygget avgörande för god samverkan

Peter Ericsson Nestler talade på temat tillit och trygghet och beskriver varför och på vilket sätt detta är viktigt för god samverkan. Samarbeten underlättas genom att parterna förstår varandra och förutsättningen för detta är att skapa ömsesidigt förtroende och tillit. Peter menar dock att detta steg alltför ofta förbises i processen, vilket försvårar samarbetet. Han efterlyser därför ett tydliggörande inom organisationer för hur man bygger tillit och förtroende. Han säger själv att det handlar om att ”våga öppna upp sig om sådant som kan vara svårt att prata om”. Mer konkret gäller det att skapa en gemensam grund att stå på, med en full transparens om vad båda parterna vill ha ut av projektet för att sedan komma överens om samarbetets spelregler.

Potentialen i samverkan består i att underlätta för människan

Även om Ericsson är ett stort företag så menar Peter att det är väldigt viktigt att samverka med lärosäten av olika slag för den spjutspetskompetens de besitter, men även för att lära sig som angränsade områden som Ericsson kan anamma eller rentav behöver lära sig att förhålla sig till. Peter nämner Artificiell intelligens och internet och things som två nutida teman som Ericsson ständigt arbetar med, med frågeställningen om hur allt runtomkring oss kan underlätta livet för människan.

Framtidens ekosystem

Peter Ericsson Nestler uttrycker en önskan om att andra myndigheter bortom innovationsområdet också skulle delta i samarbetsträffar som denna för att komma med annorlunda infallsvinklar än de som vanligtvis presenteras. Han menar att ett brett samarbete skapar och främjar ett ekosystem mellan forskningsfinansiärer, akademi och näringsliv där alla kan växa och kan blomstra av att delta i. Dessutom hoppas han att fler kan skapa handfasta tillvägagångssätt för hur det bäst skapas tillit och trygghet i samverkansprojekt.

Kommentarer inaktiverade för Peter Ericsson Nestler – om tillit och trygghet som framgångsfaktor

Under immaterialrätt, innovation, patent