Category Archives: innovation

Peter Ericsson Nestler – om tillit och trygghet som framgångsfaktor

Peter Ericsson_LinkedIn

Peter Ericsson Nestler som är Director IPR Defensive Strategies på Ericsson talade på forum för erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning som arrangerades av PRV på Valhallavägen igår. Temat för dagen var samverkan mellan forskningsfinansiärer, akademi och näringsliv. På plats fanns representanter för varje respektive grupp och Peter Ericsson Nestler talade om sina erfarenheter av, vad han menar, är en underskattad aspekt i samarbeten – tillit och trygghet.

Tillit och trygget avgörande för god samverkan

Peter Ericsson Nestler talade på temat tillit och trygghet och beskriver varför och på vilket sätt detta är viktigt för god samverkan. Samarbeten underlättas genom att parterna förstår varandra och förutsättningen för detta är att skapa ömsesidigt förtroende och tillit. Peter menar dock att detta steg alltför ofta förbises i processen, vilket försvårar samarbetet. Han efterlyser därför ett tydliggörande inom organisationer för hur man bygger tillit och förtroende. Han säger själv att det handlar om att ”våga öppna upp sig om sådant som kan vara svårt att prata om”. Mer konkret gäller det att skapa en gemensam grund att stå på, med en full transparens om vad båda parterna vill ha ut av projektet för att sedan komma överens om samarbetets spelregler.

Potentialen i samverkan består i att underlätta för människan

Även om Ericsson är ett stort företag så menar Peter att det är väldigt viktigt att samverka med lärosäten av olika slag för den spjutspetskompetens de besitter, men även för att lära sig som angränsade områden som Ericsson kan anamma eller rentav behöver lära sig att förhålla sig till. Peter nämner Artificiell intelligens och internet och things som två nutida teman som Ericsson ständigt arbetar med, med frågeställningen om hur allt runtomkring oss kan underlätta livet för människan.

Framtidens ekosystem

Peter Ericsson Nestler uttrycker en önskan om att andra myndigheter bortom innovationsområdet också skulle delta i samarbetsträffar som denna för att komma med annorlunda infallsvinklar än de som vanligtvis presenteras. Han menar att ett brett samarbete skapar och främjar ett ekosystem mellan forskningsfinansiärer, akademi och näringsliv där alla kan växa och kan blomstra av att delta i. Dessutom hoppas han att fler kan skapa handfasta tillvägagångssätt för hur det bäst skapas tillit och trygghet i samverkansprojekt.

Kommentarer inaktiverade för Peter Ericsson Nestler – om tillit och trygghet som framgångsfaktor

Filed under immaterialrätt, innovation, patent

Det var en uppfinnare som körde

I tisdags träffade jag en uppfinnare. Ja, inte på jobbet då, för det händer lite titt som tätt. Det här var på bussen ut till Ekerö, mitt i rusningen. Det var uppfinnaren som körde. Det här är en hyllning till alla stora och små innovatörer och uppfinnare därute.

Jag satt på 303:an och hade börjat stålsätta mig inför kvällens köande. Jag hade valt sätet längst fram och satt försjunken i någon medhavd tanke från jobbet när chauffören plötsligt frågade om det var möjligt. Detta var strax före Nockeby.

”Vaddå?” undrade jag. Jo, om det kunde vara möjligt att man fick gå på alla de där konserterna på Gröna Lund till priset som klistermärket på bakrutan av taxin framför gjorde gällande.

Det lät onekligen billigt, men – resonerade jag – förmodligen är det dragplåster. Dom som går dit åker också karusell, äter karamell och fröjdas hela kvällen.

Via väder och vind kom vi så fram till Nockeby, där vi körde fast i de väntande köerna. Högtrycket hade kommit, med längtan till landet. Därav stockningen.

Från köteori på 261:an är steget inte långt till ”fjärde filen”. Fjärde fil kan man prata hur länge som helst. Särskilt med en yrkesförare. Fjärde filen är den som fattas 261:an när man står på Nockebybron och blickar mot Drottningholm.

Fjärde filen är lösningen på… allt. Åtminstone för den som vill hem.

Det tog ledigt hela Lovön att reda ut alla alternativa byggsätt för den fjärde filen. Det här kan yrkesfolket. Bilförarna med. Och bussåkarna. Och båtåkarna…

Det står faktiskt inskrivet i grundlagen på Ekerö att man ska ägna fjärde filen en liten fundering varje dag.

Nu hade vi kommit långt. Strax stod det klart att chauffören var en innovatör. Han var smed. Han hade gjort den jättelika utsmyckningen ”Vikingahjälmen” i rondellen utanför Vikingahallen i Träkvista. Vidare hade han gjort en serie ljusstakar åt Ekerö kommun, till anställda för nit och redlighet.

Nu passerar vi centrum. Köerna som bortblåsta. Bussen rullar i 50. ”Gällstaö 3” står det på skylten. Vi är nu så mycket ”du och bror” att han frågar vart jag ska.

Jag svarar förstås och efter följdfrågor om trivsel frågar han så var jag jobbar… ”På PRV” svarar jag. ”Patent- och registreringsverket”. ”Jag är patentingenjör”.

”Vad intressant” säger mannen som kör. ”Känner du till Ehrner och Delmar?” ”Ja, visst, det är en patentbyrå?” svarar jag, varpå mannen säger: ”Dom hjälpte mig att få in patentansökan”. ”Har du patent?” frågar jag. ”Jag hade, men jag släppte det” svarar han. ”Kräfsa, heter den. En korsning mellan kratta och räfsa – den kan du kolla när du kommer till jobbet”

Jag kunde såklart inte vänta. Innanför dörren googlade jag kräfsan, och hittade en artikel i Ny Teknik från 2008. ”Låt kräfsan göra jobbet”. I Svensk patentdatabas hittade jag omedelbart SE 532676 ”Självränsande räfsa”.

Jag hade åkt med en dokumenterad uppfinnare. Yngve, smed. Och bussförare. Har du tur träffar du honom nästa gång du åker ut på Mälaröarna.

Trevlig resa!

/Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Kommentarer inaktiverade för Det var en uppfinnare som körde

Filed under immaterialrätt, innovation, patent

Bilens utveckling fortsätter

Bilens utveckling är något som ständigt fortsätter och idag har elbilen blivit ett alltmer populärt transportmedel som skiner på marknaden med sin låga miljöpåverkan. Men nu visar studier att fordonet kanske inte är så miljövänligt som vi har trott.

Bilen har varit med oss länge och en av de många uppfinnarna är Benz & Co som redan år 1886 skickade patentansökan på deras ”vehicle with gas engine” (DE37435C). Idag finns över en miljard bilar i hela världen, och den har gått från att vara ångdriven, till att drivas av fossila bränslen. Nyligen introducerades den senaste trenden; elektrifieringen. Elbilen har snabbt tagit sig in på marknaden för att konkurrera med de bensin- och dieseldrivna bilarna.

Teslas patentbeslut
Bilföretaget Tesla är en av biltillverkarna som satsar på elbilen. År 2014 tog VD:n Elon Musk det kontroversiella beslutet att släppa företagets patent för att få fler företag att välja att producera elbilar. Elon ansåg att Tesla inte kunde producera tillräckligt många elbilar i den takt som behövdes för att hantera miljöutsläppet och släppte därför sitt patent på företagets elbilar och superladdare. Elon skriver i pressmeddelandet att Tesla inte kommer strida i patenträttegångar med andra som väljer att använda deras teknik för att påskynda utvecklingen av hållbara transportmedel.

Är elbilen en miljöbov?
Däremot framställdes det år 2017 i studien ”The Life Cycle Energy Consumption and Greenhouse Gas Emissions from Lithium-Ion Batteries” av IVL Svenska Miljöinstitutet att produktionen av elbilsbatterierna inte är så miljövänlig som vi kanske trott. Studien visar att produktionen av batteriet för en personbil släpper ut i genomsnitt 150–200 kg koldioxidekvivalenter för varje kWh batteri. Produktionen av ett batteri på 30 kWh har då släppt ut upp till sex ton koldioxid innan den ens kommit ut på vägarna. Så trots elbilens stora miljöfördelar döljer det sig även en del miljönackdelar längre bak i produktionsledet.

Elbilens framtid
Men alltfler företag väljer trots allt att satsa på elektrifieringen och Göran Finnveden, vicerektor för hållbar utveckling och professor i miljöstrategisk analys på KTH, skriver på KTH:s blogg: ”I takt med att elbilsanvändningen ökar kommer olika aktörer att lära sig att bli mer effektiva. Då kommer också priser och miljöpåverkan att minska. Därför är det viktigt att satsa på ny teknik så att den får en chans att utvecklas.”

Vad elbilens framtid än har att erbjuda är det tydligt att uppfinningen är här för att stanna och driver utvecklingen mot en mer hållbar lösning.  Hur tror du att bilens framtid ser ut? Kommer vi endast använda oss av elbilar? Eller kommer det komma ett ännu mer hållbart transportmedel?

/Emma Nilsson, kommunikationspraktikant på PRV

Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet, KTH, Tesla

 

 

Kommentarer inaktiverade för Bilens utveckling fortsätter

Filed under immaterialrätt, innovation, patent, upphovsrätt

Bussförarens dag – hyllning till utmanad yrkesgrupp

Paris den 18:e mars 1662. Ett antal hästdragna kärror, carrosses à cinq sols, som följer förutbestämda rutter introduceras som transportmedel. Idén kommer från multigeniet Blaise Pascal, matematiker, fysiker och filosof. Kung Ludvig XIV har gett honom uppdraget, eller privilegiet, att utveckla allmänna transporter i staden. Nymodigheten väcker viss uppståndelse, men endast passagerare av adlig börd är tillåtna. Intresset svalnar sakta men säkert och redan 1677 lägger man ner linjerna.

Foto: Peter Gullers

Pascal dog redan i augusti 1662, endast 39 år gammal, och fick således inte själv följa utvecklingen. Men till minne av detta tidiga bussförsök firar vi idag bussförarens dag. Så ge chauffören en kram på vägen hem om möjlighet ges. Snart kan de vara ett minne blott – åtminstone om man sneglar på patentsökta lösningar.

Uppfinningar relaterade till fordon har strömmat in till patentverken under lång tid. En normal personbil innefattar ju bara i sig tusentals tekniska lösningar. Eftersom patentsökta lösningar katalogiseras med hjälp av klassystem, t.ex. Cooperative Patent Classification, finns dessa i någon mån sorterade efter innehåll. Klassystemet är indelat i sektioner, klasser, subklasser och grupper. T.ex. hamnar uppfinningar relaterade till arrangemang för elektrisk framdrivning av fordon innefattande mer än en elektrisk motor i gruppen:

B60K 1/02 Arrangement or mounting of electrical propulsion units comprising more than one electric motor

, där B=sektion, 60=klass, K=subklass, 1=huvudgrupp och 02=subgrupp.

Inom teknikintensiva områden uppdaterar man kontinuerligt klassystemet med nya subgrupper och t.o.m. extra s.k. indexkoder om det är relevant med ytterligare sortering. Fordonsteknik är ett område där nya subgrupper och koder ständigt dyker upp, och det är väl just här man kan bli bekymrad som bussförare.
Se bara följande:

B62D 1/065 Steering wheels with heating and ventilating means
B62D 15/029 Steering assistants using warnings or proposing actions to the driver without influencing the steering system
B60W 30/08 Active safety systems predicting or avoiding probable or impending collision or attempting to minimise its consequences

Ja, en bekväm ratt och lite förslag på styråtgärder är såklart uppskattat. Och man är ju inte mer än människa, så lite hjälp att undvika kollisioner är väl bra…

B62D 15/0255 Active steering aids, automatic changing of lane, e.g. for passing another vehicle
B62D 15/0265 Active steering aids, automatic obstacle avoidance by steering
B60W 30/06 Automatic manoeuvring for parking

Ok. Kanske bra. Men är inte det där min uppgift egentligen?

B60T 2220/03 Driver counter-steering; Avoidance of conflicts with ESP control
B60W 2040/0854 Estimation or calculation of inactivity or incapacity of driver due to driver cheating, e.g. to circumvent driver tests
B60W 2040/0863 Estimation or calculation of  inactivity or incapacity of driver due to erroneous selection or response of the driver

Hallå där! Vad är det här för överförmyndarfasoner? Jag har minsann gjort förarprovet!

B60W 50/12Limiting control by the driver depending on vehicle state, e.g. interlocking means for the control input for preventing unsafe operation
G05D 1/0088 Control of position, course or altitude of land, water, air, or space vehicles, e.g. automatic pilot characterized by the autonomous decision-making process, e.g. artificial intelligence, predefined behaviours

Neeeeeeeeeeej! Jag är ersatt av en maskin!

Hmm. Jag undrar om inte den gode Pascal förutsåg det här redan 1662.
Men kom ihåg – en busschaufför med glatt humör ersätter man inte i första taget.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

Källor:
Musée des Transports Urbains de France
NE Nationalencyklopedin AB

Kommentarer inaktiverade för Bussförarens dag – hyllning till utmanad yrkesgrupp

Filed under innovation, patent

Design och innovation i lyckad förening

air-s-1-1500x800Air Smart Spirometer är en svensk innovation som gör det både enklare och mindre kostsamt att mäta och bedöma andnings- och lungkapaciteten hos patienter med exempelvis sjukdomen KOL. Innovationen är patentskyddad och har redan fått flera utmärkelser.

Det finns idag c: a 160 miljoner odiagnostiserade patienter med KOL världen över. Genom att ta hjälp av modern teknik skapar innovationen möjlighet för läkare världen över att på ett snabbt och kostnadseffektivt sätt diagnostisera patienter med andnings- och lungsjukdomar.

Air Smart Spirometer är den första spirometer som används tillsammans med en smartphone. Den är designad för att ge bästa, möjliga användarupplevelse till minsta möjliga kostnad och är CE-certifierad i klass IIa för medicintekniska produkter.

År 2016 tilldelades innovationen Red Dot Design Award för utmärkt design och senare samma år utmärkelsen Design S inom kategorin industridesign, med följande motivering:

”Ett fint exempel i samtiden på en innovationsprocess som tar avstamp i behovet snarare än i produktionen. Ett sympatiskt alternativ som gör diagnostiken tillgänglig för fler – världen över.”

Produkten är patentskyddad, se SE536800 C2.

Källor, inklusive bildkälla:
http://www.healthcareinnovation.se
https://www.nuvoair.com/
http://design-s.se/

/ Siljastina Rönnkvist, kommunikatör, PRV

Kommentarer inaktiverade för Design och innovation i lyckad förening

Filed under design, immaterialrätt, innovation, patent

Framtidens teknik i PyeongChang

I ytterligare en vecka erbjuds möjligheten att somna och vakna till vinter-OS. Och däremellan nervöst slumra och våndas över stavbrott och laguttagningar. PyeongChang [pjong-chang]. Lättare att uttala än att stava. Under OS dessutom stavat med stort ’C’ för att ytterligare särskilja staden från grannlandets huvudstad Pyongyang. Men det är inte bara idrott som står på agendan. Sydkorea, numera en av världens mäktigaste industrinationer med jättar som Samsung, LG och Hyundai i frontlinjen, ser OS som ett reklamfönster för att demonstrera nationens tekniska förmåga.

1 218 st synkroniserade Intel Shooting Star-drönare bjöd på en världsrekorduppvisning under OS-invigningen.
Foto: Intel Corporation.

Trots några vallamissar och missade hopp får man nog ändå hittills betrakta evenemanget som en sportslig svensk succé. Åtminstone fler medaljer än vad jag vågat hoppats på. Och däribland ett par oväntade bäst-när-det-gäller-mest-prestationer som imponerar. Sticker väl egentligen ut som lite osvenska, men därav dubbel glädje när de faktiskt inträffar.

Men åter till tekniken. På plats i PyeongChang har man möjlighet att ta del av det senaste i teknikutveckling. Här följer ett par exempel:

5G. På utvalda platser kring OS-anläggningarna kan man prova på att vara uppkopplad mot ett 5G-nät – nästa generation av mobilnät som utlovar 10-faldig dataöverföringskapacitet jämfört med dagens 4G-nät. Vissa grenar kan härigenom följas direkt i 360 graders virtuell verklighetsvy [Virtual reality – VR]. Något som kräver omedelbar och omfattande överföring av bilddata.

Artificiell Intelligens (AI). Självlärande robotar är utplacerade inom OS-området och på flygplatsen i Seoul för att informera och vägleda besökare.

Självkörande bussar. Besökare erbjuds transport mellan vissa arenor i självkörande bussar som kontrolleras över nämnda 5G-nät.

5G, AI och självkörande fordon är alla aktiva områden i patentvärlden. Relaterade patent och patentansökningar finns klassificerade på bl.a. följande CPC-klasser:

H04B  7/00 Radio transmission systems, i.e. using radiation field

H04W  88/00 –  Devices specially adapted for wireless communication networks, e.g. terminals, base stations or access point devices

G06N 3/02Computer systems based on biological models using neural network models

G05D 1/0088 – Control of position, course or altitude of land, water, air, or space vehicles, e.g. automatic pilot characterized by the autonomous decision making process, e.g. artificial intelligence, predefined behaviours

Patentlitteratur med dessa klassificeringar kan man själv beskåda i t.ex. Svensk Patentdatabas.

Lite i skymundan har slalomtävlingen för robotar avgjorts i PyeongChang; Ski Robot Challenge, se här.
Ser ut att ha en bit kvar till världseliten, men jag anar ändå en väg framåt. Humanoider iklädda gul-blå tävlingsdräkt som sopar banan med röda armén i väster.
Skicka in din ansökan redan idag via prv.se. Det är bara fyra år till nästa OS.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

 

 

 

 

 

 

3 kommentarer

Filed under innovation, patent

Framtiden är kommen

Drönare, självgående fordon och Wifi-toarullar. Det är några av de patenterade uppfinningarna Svenska dagbladets artikel med PRVs Stefan Hultquist nämner. Vart vi än vänder oss möts vi av teknikens under, och uppfinningar som för några år sedan var helt otänkbara dyker upp i vår vardag. Så sent som igår fick jag höra om en lampa som kopplades till telefonen. Du kan alltså tända lampan med hjälp av din smartphone, istället för att resa dig upp för att tända den själv.

När jag hör om sådant tänker jag på den klassiska filmen Back to the Future II där de visade att i framtiden fanns det minsann flygande skateboards (framtiden var då 2015). När jag var yngre var tanken helt ofattbar men 2014 introducerades hoverboards för första gången i Kina, och 2015 släpptes nyheten att Lexus att skapat en riktig flygande skateboard. Det är små, vardagliga saker som hela tiden fortsätter att utvecklas till avancerade, tekniska lösningar. Det som kanske känns som omöjligt idag kan lika väl vara en självklarhet om några år.

Jag väntar med spänning för att se vilka nya uppfinningar som kommer att offentliggöras inom de kommande åren. Vad skulle du vilja se för uppfinningar?

/Emma Nilsson, kommunikationspraktikant på PRV

Kommentarer inaktiverade för Framtiden är kommen

Filed under immaterialrätt, innovation, patent

Datorspelsbranschen – miljardindustrin med immaterialrätt som framgångsfaktor

Den svenska datorspelsbranschen har under de senaste åren utvecklats till en miljardindustri. Innovationsgraden och spelens popularitet har på nytt fört Sverige ut i världen. Företag som King och DICE kan sättas bredvid andra svenska innovationer såsom Spotify och Skype.

 
Under 2015-2017 genomfördes affärer i svenska spelföretag till ett totalt värde av över 55 miljarder kronor. I sin rapport FAITH går Dataspelsbranschen igenom motiven och bakgrunden till de senaste årens förvärv och investeringar i svenska spelföretag. I rapporten kan man läsa att immaterialrätten driver investeringar i spel och om immaterialrättens funktion som en viktig faktor för fortsatt tillväxt. Av 53 kända affärstransaktioner i den svenska spelbranschen mellan 2015-2017 berodde 68% på att köparen var intresserad av säljarens immateriella rättigheter.

pexels-photo-371924
PRV har under 2016 tagit fram ett omfattande paket om immaterialrätt för spelutvecklare. I paketet finns information om alltifrån hur du går tillväga för att registrera ett varumärke, vad du ska tänka på vid crowdfunding till annan immaterialrättsstrategi. Materialet är framtaget i samråd med Dataspelsbranschen, ta del av det på vår webbplats här.

Kommentarer inaktiverade för Datorspelsbranschen – miljardindustrin med immaterialrätt som framgångsfaktor

Filed under immaterialrätt, innovation

Lärobok i Öppen innovation

I mitt arbete som patentingenjör undrar jag förstås ibland en del över vad som egentligen det blir av alla patent som passerar ens händer.

Det finns gott om exempel som visar på att patent ofta spelar huvudrollen för intjäningsförmåga, riskkapital, företagsaffärer, tillkomst av nya företag, etc. Samtidigt går det inte att blunda för att det också finns en ansenlig del patent där det som skyddats genom patentet aldrig blir någon produkt eller tjänst som når marknaden.

En viktig drivkraft bakom öppen innovation såsom Henry Chesbrough lanserade begreppet i sin välciterade bok ”Open Innovation: The New Imperative for Creating and Profiting from Technology” är just den här mängden av patent som inte riktigt kommer till användning. En central tes är att teknologi och kunskap kan förmedlas över företagsgränser genom användandet av immateriella rättigheter.
Det väcks ofta många frågor kring detta med hur man egentligen kan syssla med att inmuta och bejaka immateriella rättigheter om man nu ska bedriva öppen innovation?

En bra start för att skapa sig en bättre förståelse är att läsa Marcus Holgerssons kapitel ”Management av immateriella rättigheter i öppen innovation” i läroboken ”Öppen innovation -i teori och praktik” som Studentlitteratur gav ut 2016. Boken i sin helhet kan rekommenderas till alla som har berörts på ett eller annat sätt av öppen innovation. Den är på ca 300 sidor sammanlagt, men för den som inte har tid att sluka allt fungerar det också bra att göra selektiva nedslag i de kapitel som intresserar mest. Boken har fyra delar som rör öppen innovation ur aspekterna sammanhang, strategi och struktur, organisering inom öppen innovation samt processer. Redaktörer är Nicolette Lakemond och Fredrik Tell, och totalt är det 26 medverkande författare, varav de flesta är verksamma på universitet och högskolor.

Genom boken fick jag själv en massa aha-upplevelser om öppen innovation när jag läste den. Om jag på något sätt ska försöka sammanfatta mina lärdomar här så är det att jag tror man måste ha en del fingertoppskänsla vid öppet innovationsarbete. Att till exempel direkt ta höjd för alla eventualiteter kan vara både ineffektivt och osmidigt. Däremot bör man fundera på om det finns ett ömsesidigt förtroende? Vad kan man ge på förhand? Hur ser risker och potentiella vinster ut? Vilka gemensamma mål finnas?

Det handlar sedan om att hitta en gemensam målbild, ett gemensamt driv och verkligen få till en gnista. Gör man det, ja då är mycket redan vunnet och det blir lättare att komma igenom avtalsbitarna. För även om förtroende är viktigt så räcker det aldrig hela vägen, men det behövs för att man överhuvudtaget ska vilja sätta sig vid förhandlingsbordet. Det kan knappast nog poängteras att ett realiserande av ett innovativt samarbete i mellan två eller flera affärsmässiga verksamheter med nödvändighet betyder att frågan om hur ägandeskapet av på olika sätt uppkomna intellektuella tillgångar kommer att behöva regleras genom avtal. Varför kanske man kan undra?

Jo, inte minst för att en stark patentposition är en förutsättning för att långsiktigt kunna dra nytta av att öppna upp innovationsprocessen!

//John Sjöberg, patentingenjör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Lärobok i Öppen innovation

Filed under innovation

En hundraåring i framkant

  • Här äger ett av världens största startup-evenemang rum varje år, nu senast i förra veckan: SLUSH, med fler än 2600 startup-företag och 1500 investerare från fler än 130 länder.
  • Här finns världens nordligaste tunnelbana, med åtta nya stationer som öppnades för mindre än en månad sedan.
  • Härifrån kommer världskändisar som operativsystemet Linux, kompositören Jean Sibelius och datorspelet Angry Birds.

Det handlar naturligtvis om republiken Finland, som idag firar 100 år som självständig stat. PRVbloggen uppmärksammar detta med att titta på några finländska uppfinningar från tiden kring år 1917 fram till idag.

Det första synkroniserade filmljudet

Vi börjar i Helsingfors 1896, i det som var huvudstaden i storfurstendömet Finland (där storfursten var den siste tsaren Nikolaj II). Då såg den nioårige Eric Tigerstedt bröderna Lumières första filmvisning i staden. Exempel på vad han fick se finns här.

Tigerstedt började fantisera om ljud till filmen och förverkligade detta flera år senare i Tyskland. Tyvärr avbröts detta ljud-på-film-arbete när han blev utvisad 1914 som en följd av första världskrigets utbrott. Hans tyska patent blev dessutom ogiltigförklarade, men ett brittiskt patent som beskriver en av dessa uppfinningar finns här. Se även bilden nedan.

Tigerstedts kombination av fonograf och kinematograf

Tigerstedts kombinerade kinematograf och fonograf för att spela in och återge ljud, beskrivna 1916 i patentdokumentet GB 100748 A.

Tigerstedt bosatte sig i Danmark en tid, men blev inkallad och åkte därför tillbaka till Finland för att delta i inbördeskriget 1918, i vilket han stred på den ”vita” (konservativa) sidan, som senare vann över den ”röda” sidan (kommunisterna). För att få större möjligheter att fortsätta uppfinna apparater för ljudinspelning och ljudåtergivning emigrerade han till USA 1923 och tillverkade bland annat radioapparater i New York City. Där avled han redan 1925 i sviterna av tuberkulos.

 

Snösmältning och vindkraft

År 1915 patenterade den finländske uppfinnaren Sigurd Savonius en apparat som innefattade en eldstad för att smälta snö, se här.

Snö kom till användning för att få fram dricksvatten under det berömda finska vinterkriget 1939-1940 – en av de kallaste vintrarna under 1900-talet med temperaturer som ofta låg mellan -20 och -50 grader Celsius. Att Finland klarade av att förbli självständigt trots sitt extrema militära och numerära underläge gentemot Sovjetunionen anses till viss del bero på denna köld.

Savonius är annars mest känd för sin kostnadseffektiva och tillförlitliga lösning på hur man kunde omvandla vindens rörelseenergi till elektricitet. På 1920-talet patenterade han en typ av vertikalaxlad rotor för vind- eller vattenkraft, som fortfarande används. Se exempelbilden nedan.

Savonius rotor

Exempel på Savonius vertikalaxlade rotor för vind- eller vattenkraft i patentdokumentet US 1697574 A.

 

AIV-foder och Nobelpriset

I ett kallt klimat som Finlands krävdes import av djurfoder för att korna skulle kunna producera näringsrik mjölk även under vinterhalvåret. Den finländske biokemisten Artturi Ilmari Virtanen utvecklade därför en konserveringsmetod för djurfoder, patenterad 1931-1932 i flera länder såsom Kanada, Schweiz, Frankrike och naturligtvis Finland.

Denna konserveringsmetod, som i praktiken sänker pH-värdet i djurfodret och därför minskar bakteriernas aktivitet, används fortfarande på många ställen med kallt klimat och produkten kallas AIV-foder efter uppfinnarens initialer. För detta fick Virtanen Nobelpriset i kemi 1945, samma år som det sista av de fyra krig som utkämpats i det självständiga Finland tog slut.

Diskställ i köksskåp

Uppfinnaren Maiju Gebhard, som var avdelningschef på Arbetseffektivitetsföreningen, utvecklade 1944 ett köksskåp med diskställ bakom skåpluckan, som fortfarande är standard i finländska kök, se foto här. Målet var att bespara de dåvarande hemmafruarna det tidsödande arbetet med att torka disken. Denna lösning patenterades inte och har inte heller gått på export.

Betongtillverkning av återvunnet material

Betong består till stor del av cement, vilken i sin tur står för en betydande andel av världens koldioxidutsläpp. Därför har den finländske forskaren och entreprenören Aino Heikkinen sedan 70-talet utvecklat och vidareutvecklat betong som även innehåller flygaska från bränsleförbränning, t ex från värmeverk, se ett av hennes patent här. För detta har hon fått flera finländska och internationella utmärkelser.

Optimerade hissystem

Uppfinnaren Marja-Liisa Siikonen är en av de finländare som erhållit flest patent de senaste åren. Hon arbetar på den kända finländska koncernen KONE OY – en av Finlands största – med att optimera flödet av människor i byggnader. Hennes senast publicerade patentansökan (en internationell PCT-ansökan) handlar om ett komplext styrsystem för en grupp hissar i en byggnad, vilka delas in i olika servicezoner baserat på den hisstrafik som är vanligast mellan olika våningsplan. KONE:s hissar och rulltrappor syns runt om i världen, inte minst på flygplatser. Titta gärna efter när du åker nästa gång!

Nu har vi alltså nått nutid i patentkavalkaden och det är dags att avsluta med hjärtliga gratulationer till Finland. Onnea Suomi!

Laura Enflo, patentingenjör på PRV och finländare

Stort tack till mina kusiner Suvi och Olli för SLUSH-tipset!

Kommentarer inaktiverade för En hundraåring i framkant

Filed under innovation, patent