Category Archives: innovation

Oklart ursprung till populär snurra

Den är galet populär bland kidsen just nu. Den påstås ha lugnande egenskaper. Den uppfanns tydligen av en amerikansk dam som blev snuvad på framgång av dyra patentavgifter. PRV-bloggen kollar upp sommarens första fluga – Fidget Spinner.

Full snurr för trendiga snurran.

Till att börja med vill man ju reda ut historien om patentet. I pressen har man ju läst historien om Catherine Hettinger som uppfann leksaken och patentskyddade den, men som gick miste om succén eftersom hon inte hade råd att upprätthålla skyddet. I det här fallet 400 dollar.

Den patenterade snurran, benämnd Spinning Toy, hittar jag omgående, se US 5591062 A. Patentet är utfärdat i januari 1997 och upprätthölls till år 2005 då årsavgiften inte betalades. Patentskydd gäller i maximalt 20 år, så noterbart är att skyddet ändå skulle löpt ut i januari i år.

Dock är det uppenbart från patentskriften att Catherines snurra har få likheter med de som snurrar bland barnen just nu. Den förstnämnda utgörs av en enkel skiva med centrerad utbuktning avsedd att roteras på en fingertopp. Det nya och säregna med detta kan väl kanske diskuteras… Här är t. ex. en snarlik, patenterad år 1892.

Den patenterade ”originalsnurran”, uppfunnen av Catherine Hettinger.

De Fidget Spinners jag har sett hålls företrädesvis mellan tumme och långfinger, har ett centrerat kullager och två eller tre roterande armar. Någon sådan patenterad variant hittar jag inte. Dock påstås både dagens spinners och Catherines snurra motverka rastlöshet och stress, så möjligtvis löser de samma problem. Dock med olika tekniska lösningar.

Är man intresserad av patentsökta leksakssnurror kan man själv söka efter sådana i klassen A63H 1/00 – Tops, exempelvis i Svensk Patentdatabas.

Men åter till våra Fidget Spinners. Just namnet är ju i ropet och varumärkesansökningarna strömmar in, se t. ex. Svensk Varumärkesdatabas. Varumärkesskydd gäller för den kategori eller de kategorier av varor och tjänster som produkten eller tjänsten avses marknadsföras inom. I detta fall primärt klass 28 – leksaker. Många ansökningar tycks komma från ShenZhen AiMin MaoYi YouXianGongSi. Oklart vad som döljer sig bakom detta kryptiska namn.

Översatt till svenska kan man väl kalla den nervositetssnurra eller rastlöshetssnurra. Verkar funka i båda riktningarna. Sonen tycks bli mer harmonisk under utövandet, medan jag själv blir stressad av det konstanta, vinande ljudet. Jag tröstar mig med att den snart är passé.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Oklart ursprung till populär snurra

Filed under innovation

Framgångsrika svenska uppfinnare

FlaggdagSverige är ett land med mycket innovationskraft och uppfinningsrikedom. Flera svenska uppfinnare som Alfred Nobel (dynamiten) och Johan Petter Johansson (skiftnyckeln) är redan välkända, men det finns fler svenskar som kommit på smarta uppfinningar. Idag, på Sveriges nationaldag, vill vi hylla den svenska innovationskraften genom att uppmärksamma några av dessa svenskar.

Den gemensamma nämnaren bakom de framgångsrika uppfinnarna är att de alla har tagit patent på sin uppfinning. Patent innebär att de har ensamrätt att utnyttja uppfinningen kommersiellt. Ingen annan får alltså tillverka, sälja eller importera uppfinningen så länge patentet gäller. Ett patent gäller normalt i 20 år.

Alexander Samuelsson – Coca-cola-flaskan

1915 fick svensk-amerikanen Alexander Samuelsson patent på Coca-cola-flaskan. Det nya med flaskan var den greppvänliga formen, det särpräglande utseendet och att glaset inte splittrades om man råkade tappa flaskan.

Curt Lindquist – Wettextrasan

1949 fick Curt Lindquist patent på ett sätt att kontinuerligt framställa absorberande material, det vill säga tekniken bakom Wettextrasan. Wettex är också ett svenskt varumärke, och tillverkningen sker nu, liksom på 40-talet, i Norrköping.

Barbro Hjalmarsson – blodvaggan Triomix

En blodvagga används i sjukvården för att skaka om blod i provrör. Det behöver göras för att inte proverna ska bli förstörda, och ge felaktiga analysresultat. Detta gjorde sjukvårdspersonalen tidigare för hand, men sedan 1994 då Barbro Hjalmarsson fick patent på blodvaggan sköter den om skakningen.

Karin Järverud – Defibrillator

Karin Järverud har patent på inte mindre än tolv olika uppfinningar. Alla patent handlar på något sätt om signalbehandling. Det är signaler från hjärtat som ska mätas och styras så att man får hjärtat att fungera så bra som möjligt.

Det finns såklart många flera exempel på svenska uppfinningar och patent. Några av dem hittar du här.

/Henrietta Thollén – kommunikatör PRV

Kommentarer inaktiverade för Framgångsrika svenska uppfinnare

Filed under innovation

Få kvinnliga uppfinnare och historiskt få kvinnliga företagare i Sverige

PRV:s Statistikårsbok för 2016 utkommer idag med bland annat uppdaterade siffror om kvinnliga uppfinnare i Sverige. För den som vill veta mer om kvinnors företagande i historien finns boken ”Kvinnors entreprenörskap under 400 år” från 2013 av forskaren och nationalekonomen Anita Du Rietz, som även skapade Småföretagsbarometern och blev Sveriges första kvinnliga chefsekonom på 1980-talet.

Andelen kvinnliga uppfinnare som medverkar – ensamma eller som medsökande – på internationella patentansökningar (PCT-ansökningar) har ökat i Sverige från en sjättedel under perioden 1995-1999 till en femtedel år 2011-2015. Det placerar Sverige på en plats långt efter Kina och Sydkorea, som år 2011-2015 kom upp i motsvarande 50 %, och även efter flera europeiska länder som Spanien, Polen och Frankrike, som under samma period passerade 30 %.

I svenska nationella ansökningar var andelen kvinnliga uppfinnare 6,6 % förra året. En liknande andel hittar man bland företagare i Sverige, där cirka fem procent av alla yrkesarbetande kvinnor hade företagande som huvudsysselsättning år 2015 (källa: SCB). Motsvarande siffra för manliga företagare var cirka elva procent. Enligt Entreprenörskapsbarometern har andelen personer i arbetsför ålder som kan tänka sig att bli företagare minskat med tio procent från år 2004 till 47 % förra året. En av anledningarna till detta uppgavs vara att otryggheten för företagare är för stor.

Företaget Dojaj

Företagaren Lovisa Ljungvall som säljer barnkläder på en marknad 2017.

 

Kraftig minskning av företagande på 1900-talet

Anita Du Rietz hävdar i sin bok, baserat på egen och andras forskning, att förutsättningarna för kvinnors företagande inte har förbättrats successivt under historiens gång. Under 1900-talet sjönk andelen företagare bland yrkesverksamma kvinnor markant, efter att ha varit omkring en tredjedel under första hälften av 1800-talet. En av anledningarna till denna drastiska minskning var införandet av frihandel år 1948 (GATT/WTO), som bland annat hade som följd att den svenska textilindustrin – kvinnornas viktigaste yrkes- och företagarområde – kraftigt decimerades. En annan anledning till detta var förbudet mot natt- och övertidsarbete för enbart kvinnor, som rådde under åren 1909-1963, med undantag för vårdarbete och plockning av sockerbetor. Några ytterligare anledningar till minskningen av kvinnligt företagande var bristande tillgång på både barnomsorg och möjlighet till hemhjälp. Inte förrän på 2000-talet började andelen kvinnliga företagare öka igen.

De flesta företagarna i Sverige är kombinatörer, d.v.s. de kombinerar företagande med en anställning. Ett exempel på dessa är Lovisa Ljungvall som tillsammans med sin man startat företaget Dojaj, se bilden ovan. De tillverkar barnkläder för försäljning på marknader och på internet.

Äktenskapsålder och den industriella revolutionen

Åldern vid första giftermålet har varit en viktig faktor för kvinnors livsmöjligheter och företagande i Sverige. Det år som den genomsnittliga åldern för kvinnor vid första giftermålet var som lägst någonsin – 20 år – sammanföll med det år som andelen hemmafruar var som högst. Förvånande nog var detta år så pass nyligen som 1950.

Under åren 1750-1850 höjdes äktenskapsåldern successivt, med följd att kvinnor fick en bättre ekonomisk ställning och att konsumtionen ökade i hela Västeuropa. Detta anses vara en av de främsta anledningarna till att den industriella revolutionen skedde i Västeuropa och inte någon annanstans.

Näringsfrihet och andra förutsättningar

Skråväsendet, som tidigare bland annat hade hindrat kvinnor som inte var änkor att arbeta inom vissa branscher, avskaffades 1846 och full näringsfrihet infördes 1864. Detta innebar att det blev lagligt att starta företag och att arbeta inom flera branscher samtidigt.

Änkor blev förr automatiskt myndiga, men också andra kvinnor kunde ansöka om att bli myndiga, vilket skedde i ett hundratal fall per år. Ogifta kvinnor blev myndiga vid 25 års ålder från 1863 och från 21 års ålder 1884. Det dröjde till året för kvinnors rösträtt till riksdagen, alltså 1921, innan även gifta kvinnor blev myndiga, men de kunde formellt bestämma över sin inkomst själva sedan 1874.

Arvsrätt har kvinnor haft sedan förkristen tid i Sverige. Dock dröjde det till 1845 innan arvet delades lika mellan könen både i staden och på landet. Detta var särskilt viktigt i en tid då banklån var ovanliga och man istället lånade av förmögna människor.

Vanliga verksamhetsområden då och nu

Trots alla restriktioner finns det gott om exempel redan från 1600-talet på kvinnor som förvaltade egendomar, agerade som ombud för familjens affärer och i tvister, samt ingick juridiskt bindande avtal. Anita Du Rietz nämner 500 kvinnor i sin bok som varit företagare på olika sätt under de senaste 400 åren: krögerskor, torghandlare, hantverkare, bruksägare, jordbrukare, fiskmånglerskor, textilproducenter, sömmerskor, samt även rektorer sedan högre utbildning inom vissa områden blivit tillgänglig för kvinnor i mitten av 1800-talet.

Idag är de tre vanligaste verksamhetsområdena för kvinnliga företagare hårvård samt konsult- och restaurangverksamhet (källa: SCB).

Laura Enflo, PRV

Ett varmt tack till Anita Du Rietz och Lovisa Ljungvall!

 

Källor/ För vidare läsning:

Du Rietz, Anita (2013) Kvinnors entreprenörskap under 400 år. ISBN 9789175042572.

Andersson, Malin och Gamerov, Lukas (2017) http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Farre-kvinnor-an-man-driver-foretag/ (besökt 28 maj 2017)

Barnklädmärket Dojaj, http://www.dojaj.se/

Patent- och registreringsverket (2017) Statistikårsbok för 2016 https://www.prv.se/sv/om-oss/statistik/statistikarsbok/

Tillväxtverket: Entreprenörskapsbarometern 2016 https://tillvaxtverket.se/5.78ae2b21158679f9fc1eda.html (besökt 28 maj 2017)

Kommentarer inaktiverade för Få kvinnliga uppfinnare och historiskt få kvinnliga företagare i Sverige

Filed under immaterialrätt, innovation, patent

Glödlampan – en lysande idé

Enligt en gammal skrift hävdas att Gud skapade världen och sade: ”Varde ljus”, och det vart ljus. Och så kan det ju vara. Innan vi dödliga lyckades åstadkomma ögonblickligt ljus genom att trycka på en knapp hann det dock passera en avsevärd tidsrymd. Ända fram till år 1802 faktiskt, när den brittiske fysikern Sir Humphry Davy skapade elektriskt ljus genom att leda ström genom en platinaremsa. Därefter följer en spännande utveckling av glödlampan. PRV-bloggen gör en historisk djupdykning.

Broschyr från Svenska föreningen för ljuskultur år 1929: ”Hemmets arbetsbelysning skall vara ett verktyg för underlättande av hushållsarbeten av olika slag, understödja renhållning och därigenom befrämja hygien och god ordning samt giva rummen ett trivsamt och glatt utseende.”

Samme Sir Humphry experimenterade vidare och demonstrerade år 1809 den första båglampan, en lampa vars ljus skapas av en ljusbåge som bildas mellan två närliggande kolelektroder. Någon omedelbar succé blev det dock inte då lampan hade dålig livslängd och drog mycket ström. Först 1875 presenteras en praktisk båglampa, framtagen av den ryske ingenjören Pavel Jablotjkov. Denna båglampa, även kallad Jablotjkov-ljus, användes flitigt som gatubelysning och fick bl.a. lysa upp Avenue de l’Opéra under världsutställningen i Paris år 1878. Därav namnet ”Ljusets stad” enligt en teori. Fyra dylika lampor installerades även på Blanchs Café i Kungsträdgården i Stockholm samma år, där besökare fick betala en hel krona för att beskåda denna sensation.

Båglampornas starka sken lämpade sig dock bäst för att lysa upp allmänna platser och stora lokaler och användes mindre i hemmen.

Parallellt med båglamporna hade man under decennier experimenterat med elektriska glödtrådslampor. Problemet var att glödtråden ganska omgående brann upp. Engelsmannen Frederick de Moleyns presenterade år 1841 en i någon mån fungerande variant med en platinatråd försedd med kolpulver placerad i en evakuerad glaskammare. Skall även ha fått patentskydd även om jag inte hittar dokumentet. Funktionen stördes dock av dåligt vakuum, vilket medförde kort livslängd.

Sedan följer en rad herrar som av somliga tillskrivs titeln Glödlampans fader. Nämnas bör här Heinrich Göbel, en utvandrad tysk urmakare som till sin butik i New York konstruerade en glödlampa av evakuerade parfymflaskor med en glödtråd av förkolnade vassfibrer, enligt egen utsago redan år 1854.

Vidare presenterade ryssen Alexander Lodygin en fungerande variant år 1872 baserad på kolstavar i en hermetisk glaskammare. Patentskyddad i Ryssland från år 1874.

Nåväl, det lät ändå dröja till år 1878 innan en glödlampa med riktig tillförlitlighet demonstrerades. Äntligen dags att introducera Thomas Alva Edison? Nej, det var den engelske fysikern Sir Joseph Wilson Swan som presenterade en fungerande variant med glödtråd av förkolnat papper, se US233445 A.

Livslängden var dock fortfarande hyfsat medioker, ca 40 timmar, och det är först här vår gode Edison kommer in i historien. Åtminstone när det gäller glödlampor. Vid 31 års ålder var den unge uppfinnaren redan världskänd för sin uppfinning fonografen och hade byggt upp ett forskarlabb i Menlo Park, New Jersey. Därav smeknamnet trollkarlen från Menlo Park. För att utveckla glödlampan samlade han ihop ett team på 14 ingenjörer och fysiker. 1879 presenterade man en lampa med förbättrat vakuum och förkolnad bomullstråd som fungerade i upp till 150 timmar och ett år senare en variant med glödtråd av förkolnad bambu med 1 500 timmars livslängd, se US223898 A.

Tidigare nämnde Göbel hävdade att Edison stulit hans koncept och inledde en stämningsprocess där utslaget slutligen föll till Edisons fördel p.g.a. brist på bevis.

Swan som däremot hade en patentskyddad, liknande lösning gick man inte i klinch med, utan erbjöd istället partnerskap under ett nytt bolag; The Edison & Swan United Electric Light Company, Ltd. – i folkmun kallat Ediswan.

Affärerna blomstrade och varianten med förkolnad bambu stod sig till år 1911 då amerikanen William David Coolidge, ingenjör vid General Electrics forskningslaboratorium, introducerade glödtrådar av volfram. Den amerikanska fysikern Irving Langmuir förfinade konstruktionen genom att fylla lampan med inert gas och tvinna tråden. Den ”moderna” glödlampan var född. Någon avsevärd vidareutveckling har inte skett sedan dess. Dock har ju glödlampan blivit symbol för en god idé eller snilleblixt.

Men nu är glödlampan utrotningshotad av lysdiodlampor (LED-lampor) understödda av lagstiftning, vilket innebär att inga nya glödlampor får introduceras på marknaden. LED-lampor skapar ljus direkt i ett halvledarlager med en bråkdel av energin som krävs i glödlampor, där 95% omvandlas till värmeförluster. Dessutom är livslängden överlägsen.

Arvet efter Edison och Swan lever dock vidare i form av Edisonsockel, t.ex. E27 och E14 och Swansockel, även känd som bajonettsockel, t.ex. B22 och B15.

Konklusion; skydda din idé och dokumentera utvecklingsarbetet. Läs mer på prv.se.

Den vetgirige kan söka själv bland patentsökta lampkonstruktioner, t.ex. i Svensk Patentdatabas. Glödlampor klassas i huvudklassen H01K – Electric incandescent lamps, LED-lampor under F21K9/00 – Light sources using semiconductor devices as light-generating elements, e.g. using light-emitting diodes [LED] or lasers.

Jaha, fick ni svar på frågan vem uppfann glödlampan? Inte jag heller.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

 

Källor:
John W. Howell et al., History of the incandescent lamp
Edison Tech Center
Energimyndigheten

 

 

 

2 kommentarer

Filed under innovation

Ung entreprenör – från ord till handling

En app som lär ut programmering, laddare som passar alla telefoner eller hunduthyrning. Snart nytt år, och med det även nya möjligheter. Kanske är 2017 året när just din idé ska bli verklighet. Men hur går man som ung entreprenör tillväga?

df8fg42fy_0-sander-smeekes

Sverige kryllar av unga talanger och eldsjälar med en längtan efter att starta företag, förändra världen och driva olika kreativa projekt. Viljan finns, idéerna är det absolut ingen brist på – men hur går man från ord till handling?

PRV-bloggen tog ett snack med barn- och ungdomsförfattaren Ingrid Remvall. Hon har skrivit boken Idésmart. Boken är ett sätt att ge alla unga, oavsett bakgrund, bättre möjligheter att förvalta sitt idékapital, att realisera sina drömmar och att möta framtiden.

Ingrid har suttit med i juryn för Ung Företagsamhet och har hållit i workshops inom kreativitet och skrivande i olika skolor. Boken är ett samarbete mellan Ingrid och Young Innovation HUB, initierat genom Fryshuset.

Här är Ingrids tre tips till unga entreprenörer.

1. Skapa rätt förutsättningar för din idé

Låt förarbete och planering få ta lite tid. Om ni är flera som ska samarbeta, se till att hitta bra verktyg för er att arbeta tillsammans – att ni vill samma sak och att ni skapar ett tryggt gruppklimat. Skapa tydliga mål med det du vill åstadkomma och se till att de är realistiska och mätbara. Gör en aktivitetsplan som tar dig genom de olika delarna i ditt arbete, det blir en karta att följa under resans gång och visar när saker och ting ska göras och vem som ska göra det.

2. Vrid och vänd på din idé, det finns ofta mer att hämta

Hur kan din idé bli ännu bättre, mer relevant för målgruppen, skalbar, mer unik, bättre för samhället? Genom att använda olika kreativa övningar kan du slipa på din idé och få den att lyfta ännu mer. Ha kul och tänk fritt!

3. Glöm inte paketeringen

En idé kan vara hur fantastisk som helst i ditt huvud, men lyckas du inte få andra att se det du ser tjänar det inget till. Kanske kan du bygga en prototyp, göra en film med en kund som berättar hur hen använder din tjänst eller skapa en moodboard med bilder och ord som visar på det du vill göra. Sätt ihop en grym presentation och se till att du presenterar den som den förtjänar. Tro på dig själv och kom ihåg att det enda misslyckandet som finns är att aldrig våga prova!

idesmart.se finns det en mall för aktivitetsplan, checklista för ”smarta” mål och olika kreativa övningar för att utveckla din idé.

prv.se kan du inspireras av hur andra har skapat framgångsrika företag genom att ta hand om sina immateriella tillgångar. Där kan du även skapa värde för din innovation med hjälp av patent, design- och varumärkesskydd. Du kan även testa ditt företag och lär dig mer i PRV-skolan.

/Oscar Dieden – kommunikatör på PRV

 

1 kommentar

Filed under innovation

Skapa lösningar för delaktighet

Ett samhälle utformat för alla, är lite av själva poängen med just ett samhälle. Det gäller bland annat full delaktighet oavsett funktionsförmåga. Tillgänglighet till lokaler, kollektivtrafik och utbildning är självklara exempel.

patrick-tomasso_2Men hur kan innovativa lösningar utveckla ett samhälle för alla samt underlätta vardagen och tillvaron för personer med funktionshinder? En snabb titt i statistiken visar att det i Svensk Patentdatabas inkommit ett 70-tal patentsökta uppfinningar för funktionsnedsättningar (inlämnade sedan 2010 och nu offentliga). Trenden har varit vikande med ansökningar till PRV, medan det ökar globalt. PCT-ansökningar inom området Medical technology har, med ett undantag runt finanskrisen 2009, ökat både konstant och rejält.

Bland de inkomna lösningarna är många patent kopplade till transport, i form av olika varianter på rullatorer och rullstolar. PRV har tidigare skrivit om liknande lösningar, bland annat LindheExtend. Det finns även, bland de inkomna lösningarna, en rad anordningar som hjälper individer att resa sig upp.

PRV-bloggen vill uppmärksamma det samarbetet mellan Svenska Uppfinnareföreningen och De Handikappades Riksförbunds Bidragsstiftelse som har utmynnat i möjligheten att söka stipendium för uppfinningar som kan underlätta vardagen och tillvaron för personer med funktionshinder. Uppfinningen kan vara ett hjälpmedel som kan omfatta allt från en osthyvel med vinklat handtag, el-rullstol, IT-stöd till stödbandage och proteser.

/Oscar Dieden – kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Skapa lösningar för delaktighet

Filed under innovation

Virtuell verklighet under granen

vr

Glöm spikmatta, matberedare och andra antikviteter. I år är det VR-glasögon som ska ligga under julgranen! Detta enligt Handelns Utredningsinstitut HUI, som varje år, lagom till julhandeln, utser årets julklapp. Motiveringen? Enligt HUI kombinerar VR-glasögon ny teknik med upplevelser på ett helt nytt sätt, vilket passar oss moderna människor som förväntar sig ”mervärden och förstärkta upplevelser”.

”Förstärkta upplevelser”, det låter ju onekligen spännande! För oss som växte upp med Bradburys The Veldt och filmen Gräsklipparmannen är ju VR-glasögon det bästa som har hänt sedan de första 3D-glasögonen såg dagens ljus.

VR mer än bara underhållning

Det började redan 1962, när uppfinnaren och filmskaparen Morton Heilig, patenterade en så kallad sensomat, en singel-biograf som skulle ge tittaren hela paketet från bild, ljud, lukt till känsel.

thesensorama

Tekniken har sedan dess utvecklats till att bli mer eller mindre bekväma glasögon som levererar diverse VR-upplevelser.

I en WIPO-rapport från 2015 som gjort i samarbete med Lexinnova har man analyserat runt 12 000 patent inom området VR. Bland de användningsområdena som patenten registrerats för ligger e-handel, utbildning och medicinteknik i topp. Först på fjärde plats kommer spel, eller gaming, som det heter på nysvenska.

Jimmie Femzén, patentingenjör på PRV och vår egen expert på området ser oändliga möjligheter inom VR:

– VR-spel är såklart roliga och kanske det första man tänker på, men VR kan användas till ofantligt mycket mer! Viktiga impulser för utvecklingen inom VR kommer också från bland annat sjukvården och utbildningssektorn. Men det är klart, spel går inte att tänka bort längre, allt fler människor vill kunna uppleva alternativa verkligheter på ett helt annat plan än tidigare!

Sverige i framkant på en marknad som domineras av giganter

Globalt sett står Sony, Samsung och Microsoft för de flesta patenten inom VR. Men även svenska företag bidrar med sina innovationer till den allt snabbare utvecklingen inom området. Företag som Starbreeze och  Coastalbyte jobbar i framkant med VR, och svenska innovationer används inom flera olika områden, bland annat  inom medicinteknik, e-handel och spel.

VR är ett snabbväxande teknikområde som ställer företagen inför en stor utmaning. Det gäller för företagen att hänga med och utveckla en känsla för vad konsumenterna efterfrågar, säger Jimmie och fortsätter: Som företagare eller innovatör måste man ha koll på hur teknikutvecklingen inom VR-området ser ut, vilka andra företag som är aktiva samt vilka tekniska framsteg som redan gjorts. Mycket framöver kommer troligtvis handla om förbättringar av tekniken. Nu när VR släpps till alla blir det extra viktigt att lyssna in användarna och identifiera problem samt hitta nya lösningar. Kanske är det precis den lösningen ett företag kan använda för att nischa sig mot andra företag. Ett företags omvärldsbevakning måste vara en del i  en genomtänkt strategi för företagets immateriella tillgångar.

VR något för dig?

Du som är osäker på om VR-glasögonen är rätt present till dina nära och kära kan testa med Googles VR-cardboard. Du kan ladda ned den kostnadsfria mallen här och bygga dina egna VR-glasögon. De funkar med både androider och äpplen.

Vill du veta mer om VR? Här finns en längre intervju med vår VR-expert Jimmie Femzén, du kan även se vårt webbseminarium ”Immaterialrätt i den virtuella verkligheten” som ägde rum i juni och tar upp frågor om immateriella rättigheter i virtuella världar.
HUI:s webbplats kan du läsa om årets julklapp.

Väl mött i den virtuella verkligheten!

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Virtuell verklighet under granen

Filed under innovation

MedTech – den just nu hetaste patentbranschen

MedTech är den just nu hetaste patentbranschen. Men hur skiljer sig MedTech från andra branscher? Vilka affärsmodeller finns det? Och vad bör man tänka på? Det ska PRV försöka ta reda på.

MedTech är det teknikområde som under de senaste åren har lämnats in flest patentansökningar till EPO (Europeiska patentorganisationen). Det beror bland annat på att det är ett område präglat av några stora jättar, som är flitiga med att lämna in patent. Det är något som mindre aktörer måste förhålla sig till. Dessutom kommer många uppfinningar inom MedTech från universiteten.

PRV vill nu, tillsammans med Vinnova, lyfta en rad frågeställningar med koppling till både medicinteknik och innovation.

  • Hur skiljer sig MedTech från andra branscher?
  • Vilka affärsmodeller finns det?
  • Vad bör man tänka på?

I samband med webbseminariet om MedTech och Innovation vill PRV belysa hur aktörer inom MedTech kan arbeta med att utveckla värdet av sina innovationer. Expertpanelen består av Annika Kilander (patentkonsult, Brann), Sofia Nikolopoulou (IP-rådgivare, Uppsala Universitet Innovation), Henrik Eriksson (patentingenjör, PRV) och Johan Nordlund (jurist, PRV). medtech11nov_lagMed oss är även MedTech-bolaget BiBB Instruments. De kommer att berätta om sina framgångsfaktorer och hur de resonerar kring sina internationella ambitioner. PRV-bloggen fick i våras en pratstund med BiBB Instruments grundare Charles Walther, för att höra hur de arbetar med sina immateriella tillgångar.

Hur har ni hanterat era immateriella tillgångar?

– Att bygga och testa medicinteknik är tidskrävande och kostsamma processer. Vi har koncentrerat oss på att skydda framtagna instrument med patent. Vi har även registrerat varumärkesskydd för produktnamnen, till exempel borren Endodrill. Inledningsvis tog vi hjälp av PRV för nationell patentansökan och gick sedan vidare med PCT och Europeisk ansökan för sju stora marknader i världen. I dagarna har ett av våra patent blivit godkänt i Kina. Till hjälp med immaterialrätt har vi ett ombud med kontakter på alla större marknader i världen.

Vilket är ditt bästa tips?

– Fokusera på en av dina idéer och driv den så långt det går. Lägg de andra idéerna på hög för framtiden. Det är svårt men nödvändigt när man är idérik och kreativ. Låt marknaden avgöra vilken av dina idéer du fokuserar på.

/Oscar Dieden – kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för MedTech – den just nu hetaste patentbranschen

Filed under innovation

Från idé till innovation utan krångel

Är du orolig för att någon ska sno din idé? Verkar det krångligt att ta sig igenom innovationsprocessen? Lugn, nu finns det en manual för hur man gör. Stiftelsen Swedish Innovators lanserar i dagarna ett program för att skydda idéer och uppfinningar med syftet att främja innovationsmiljön i Sverige.

Programmet heter Innovationsledningssystemoch innefattar t. ex. en tjänst för att förhindra intrång och stölder av immateriella tillgångar – Safe Innovation. Inom programmet erbjuder man även en tjänst för digital certifiering av upphovsrättsligt material, prioIP, vilket kan ses som en slags elektronisk tidsstämpling av ett dokument eller en fil.

PRV-bloggen har fått en intervju med en av stiftelsens grundare, Claes-Göran Hammar.

Swedish Innovators

Swedish Innovators grundare: Hans Erik Nilsson (t.v.) och Claes-Göran Hammar (t.h.)

Hej Claes-Göran! Hur fungerar det här programmet? Är det en manual med råd och tips eller en datorapplikation för hantering av information?
Hej!
Lanseringen omfattar egentligen två innovationsprogram, där Innovationsledningssystemet är ett program som består av olika webbportaler med information, mallar, checklistor samt länkar mellan webbportalerna. Systemet finns tillgängligt dygnet runt för att ge idébärare och uppfinnare ett direkt stöd så att fler innovationer kan utvecklas snabbare.
Skyddsprogrammet Safe Innovation är ett fristående program, som ger stöd och råd hur man förebygger, skyddar och ingriper mot intrång och stölder av immateriella tillgångar. Safe Innovation ingår även som en del i Innovationsledningssystemet.

Ok. Hur kommer det sig att ni startade en stiftelse med syftet att hjälpa uppfinnare och innovatörer? Har ni själva dåliga erfarenheter från intrång och kopiering?
Bakgrunden är att vi märkte att vi som uppfinnare och innovatör, har det svårt att komma fram och få stöd i Sverige. Vi försökte först påverka befintliga organisationer utifrån, men kände att det blev mer ”gnäll” och insåg att det var bättre att bygga en egen organisation på det sättet som vi som uppfinnare vill ha det.

Men hur skiljer sig er verksamhet från befintliga organisationer som erbjuder innovationsstöd och bidrag för uppstart av företag?
Vårt mål är att komplettera organisationer, näringsliv och uppfinnare med det som vi anser saknas för att det ska utvecklas fler innovationer. Innovationssystemet är idag spretigt och svåröverskådligt. Vi har ägnat fyra år av studier och ”forskning” av det svenska systemet, bl. a. genom en undersökning hos målgruppen idébärare, uppfinnare och innovatörer.

Och vilka ingår i målgruppen för Safe Innovation?
Målgruppen är hela samhället! Vi menar att det är hela samhället som är beroende av innovationer och det är staten och det svenska folket som främst behöver innovationer. Syftet är att dels besvara ”hur-frågan” över hur man skyddar sig samt skapa en förståelse för att alla drabbas av stölder och intrång i immateriella tillgångar.

Jag förstår. Vad kostar det att ta del av programmet?
Innovationsledningssystemet är uppbyggt på serviceavgifter per organisation och användare. Serviceavgiften varierar mellan 195 kr per månad och uppåt beroende användargrupp. Safe Innovation är kostnadsfritt.

Ok! Och hur fungerar egentligen prioIP?
Det är egentligen enkelt, istället för att lägga informationen i ett förseglat kuvert och skicka till dig via posten för att få en poststämpel, så görs detta digitalt och säkrare. Ingen information sparas på våra servrar och användaren får ett certifikat på informationen. Certifikatet kan senare verifieras för att kontrollera äktheten.
prioIP medför att uppfinnare tillsammans med ett sekretessavtal kan visa upp sin idé eller uppfinning utan att någon senare påstår att de var först. prioIP innebär också att uppfinnaren kan arbeta med utvecklingen längre för att både få en bättre uppfinning samt en bättre patentansökan. En bättre ansökan medför snabbare hantering hos exempelvis PRV. Win-win hos alla parter…

Det hoppas vi på! Tack för intervjun Claes-Göran!

Fler och bättre ansökningar ser vi gärna. Hur man ansöker kan man läsa om på prv.se.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

2 kommentarer

Filed under innovation

Öppen vetenskap i fokus

I veckan var jag på ett välbesökt och spännande seminarium om öppen vetenskap arrangerat av Vetenskap och Allmänhet, VA-dagen. Varför har man då ett evenemang runt öppen vetenskap (open science)? Och vad handlar det ens om?

dsc_1282

Bild: John Sjöberg, PRV

Dagen inleddes med att det öppna vetenskapsbegreppet förklarades i alla dess aspekter och genom många röster. Sammanfattat handlar det om att öka kunskapsflödet mellan forskning och omvärld genom att utnyttja de digitala verktygen som står till buds (och då givetvis också de sociala mediekanalerna). Jag fattade då att jag egentligen redan i början av 90-talet var i kontakt med öppen vetenskap. Det var under ett skolarbete som jag intervjuade professor Ulf Petterson på BMC (Uppsala biomedicinska centrum), som då var involverad i Human Genom Project, HUGO (måhända var intervjun rena smörpoäng i ämnet biologi, men de var roliga sådana). Just HUGO-projektet var i själva verket bland de första riktigt stora forskningsprojekten som bedrevs i en sann öppen vetenskapsanda. Många forskare runt om i världen bidrog i arbetet med att generera och nyttja öppna data om arvsmassan.

Bakgrunden till VA-dagens tema var att EU-kommissionen, genom forskningskommissionären Carlos Moedas, har lagt fram en vision med verkan på forskning och innovation i Europa. Visionen, som är ett fundament i EU:s forskningspolitik, är uppdelad i områdena öppen innovation, öppen vetenskap och öppen mot omvärlden. Det här viktiga visionsdokumentet finns givetvis öppet utan nedladdningskostnad (skam vore väl det annars).

Vi ska alltså gå mot ett öppnare och mer demokratiskt forskningssamhälle där forskning som finansieras av skattemedel ska vara tillgänglig för alla.

Tidigare har jag också bloggat om öppen innovation och jag tänkte därför kort kommentera hur jag ser på detta begrepp i relation till öppen vetenskap. Öppen vetenskap och öppen tillgång till vetenskapliga publikationer kan ses som rent drivmedel för innovation. Öppen innovation däremot handlar om steget vidare när uppfinningar letar sig fram till de som också har möjlighet att få uppfinningarna att blomma ut som verkliga innovationer med någon form av insteg i samhället. Det är också värt att reflektera över att ordet öppen i öppen innovation handlar om öppna företagsgränsytor, och har egentligen ingen koppling till ordet kostnadsfritt, medan ordet i öppen vetenskap genom öppen tillgänglighet och öppna data däremot faktiskt kopplar till just bland annat gratis tillgängligt över internet. Det sistnämnda gör kanske särskilt att just finansieringsfrågan för öppen vetenskap är en het politisk nöt.

Som patentingenjör vill jag betona att jag tycker att det är toppen att ny kunskap och nya uppfinningar publiceras via öppna kanaler och kommer så många till del som möjligt! Ordet patent kommer från latinets literae patentes, fritt översatt öppet brev, och alla levande ansökningar publiceras efter ett och halvt år, så vi gillar ju det här med att publicera så att kunskapen blir fritt tillgängligt över nätet. Men, och det är ett viktigt men, det måste ges utrymme för frågan om forskningen kan nyttiggöras på sådant sätt att immaterialrättigheter behövs. Om den frågan inte finns i första rum, ja då kommer vi alltid ha ett system där en patentansökan riskerar att upplevas som ett hinder för exempelvis doktorander. I själva verket borde det vara en fjäder i hatten med patent som dessutom kan erbjuda möjligheter (anställning, avknoppning, ekonomisk förtjänst, etc.). Här är det extremt viktigt med bra och snabba processer samt att det finns en förutsägbarhet i avtal mellan forskare och företag. Man kan till exempel skicka in en patentansökan och på samma dag göra en öppen publicering. Rätt hantererat ska en patentansökan inte förhala publicering och disputation!

VA-dagens rundabordsdialoger tog vid efter att vi hade fått grepp om temat och dessa var uppdelade inom fyra områden av den öppna vetenskapen: Öppen tillgång, Öppna data, Medborgarforskning och Ansvarsfull forskning och innovation. Jag satt med i en av fyra undergrupper inom dialogområdet öppna data. En kort summering av de sammanlagda dialogerna var att möjligheterna med öppen vetenskap mycket handlar om bättre fungerande demokrati och delaktighet samt ökad kreativitet. Bland utmaningarna kan nämnas hur det ska finansieras och vad plattformarna ska vara, samt att nuvarande meriteringssystem inte riktigt belönar insatser i den öppna riktningen från den enskilda forskaren.

I efterföljande stafettsamtal där en rad representanter för alla berörda parter av öppen vetenskap nyanserades bilden ytterligare. Bland annat diskuterades vikten av att det måste finnas publicerad forskning som är kvalitetsgranskad av experter, och att skiftet i distribueringen inte får hota det. Dagen avslutades med att statssekreterare Karin Röding från Utbildningsdepartementet pratade om regeringens arbete. Karin sa att frågan om öppen vetenskap är en viktig demokratiaspekt och biblioteken kommer att ha ett stort samordningsansvar. Vidare bekräftade Karin att finansieringen är en viktig och svår fråga. Under november kommer närmare besked genom presentationen av den forskningspolitiska propositionen. Nyfikna rekommenderas att titta i den!

/John Sjöberg, patentingenjör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Öppen vetenskap i fokus

Filed under innovation