Category Archives: patent

Tre miljoner PCT-ansökningar

Therese Winberg Photography

I dagarna passerade FN-organet WIPO (World Intellectual Property Organisation) tremiljonersgränsen för inlämnade PCT-ansökningar. På PRV lyfter vi förstås på hatten och gratulerar.

WIPO administrerar ett flertal internationella ansökningssystem, PCT (Patent Cooperation Treaty) är ett av dem. Kortfattat är PCT en internationell överenskommelse som innebär att sökanden genom en enda patentansökan – på ett språk – får en internationell ingivningsdag i samtliga medlemsländer, vilket är fler än 150 stycken. En PCT-ansökan leder i sig inte till något patent, utan till en nyhetsgranskning samt en preliminär bedömning av patenterbarheten.

PRV är en stolt PCT-myndighet, sedan 40 år tillbaka har vi haft förtroendet att granska PCT-ansökningar. I dagsläget har vi cirka 115 handläggande patentingenjörer på myndigheten – samtliga besitter djup kompetens inom sitt specifika teknikområde.

/Stina Lilja, pressansvarig på PRV

Kommentarer inaktiverade för Tre miljoner PCT-ansökningar

Filed under patent

Funktionalitet eller känsla? En utmaning för medtech-industrin.

microskap

Kardinalfelet många företag gör när de ska välja namn till tjänster och produkter är att vara för beskrivande. Tvärtemot vad man kan tro kan ett beskrivande namn långsiktigt orsaka stora besvär, medan ett mer associativt namn öppnar dörrar. En bransch som definitivt inte har problem med kreativiteten är Medtech! Men nu står namnkulturen i industrin inför ett paradigmskifte.

Ängslighet är sällan en bra marknadsföringsstrategi. Att omvärldsbevaka är en sak – att kopiera, välja mittfåran och inte våga sticka ut en helt annan. Namn är ett område där du verkligen har en chans att lyfta fram det unika med din produkt eller tjänst. Inom medicinteknik har man, till skillnad från många andra branscher, förstått vikten av ett riktigt bra varumärkesnamn. Traditionellt har branschen kännetecknats av alfanumeriska, tekniskt klingande namn. Detta börjar dock, sakta men säkert, förändras.

Byte av perspektiv
Medtech och innovation går hand i hand och i takt med den teknologiska utvecklingen höjs även målgruppens medvetenhet och förväntningar. Idag är kundfördelar och varumärkesvärderingar lika viktiga – om inte viktigare – att kommunicera än själva funktionen hos en produkt. Ett namn som spelar på målgruppens känslor hjälper till att öka lojaliteten och stärka hela varumärket. Det märks på att produkterna idag snarare heter Navina eller Actise än CS300 IABT – ett betydligt mer teknologifokuserat och icke-emotionellt val.

Så idag, skörda imorgon
Långsiktighet är viktig i alla branscher och för ett medtech-företag i framkant gäller det att se hela spektrat och sia in i framtiden. Hur kommer den givna målgruppen att uppfatta namnet, inte bara idag, utan om 15 eller 20 år? Passar namnet in i den nuvarande produktfamiljen och speglar det företagets värden och vision? Är produkten tänkt att lanseras i flera länder och skulle i så fall namnet fungera lika bra där? Och kanske viktigast av allt – kretsar namnet för mycket kring en specifik del i teknologin vilket riskerar att begränsa dess utvecklingspotential?

För att försäkra att det namn ni väljer är det bäst lämpade, bör ni aldrig lämna något åt slumpen. En namnprocess bör inkludera alltifrån strategisk namnplattform till namnskapande, språkliga och juridiska utvärderingar.

Vad är er syn på funktionalitet kontra känsla? Är ni väl rustade för era framtida namnutmaningar?

Katarina Nilsson,
VD på namnbyrån Eqvarium

Kommentarer inaktiverade för Funktionalitet eller känsla? En utmaning för medtech-industrin.

Filed under immaterialrätt, patent, varumärke

Handen på hjärtat – använder du bilbältet?

Visste du att trepunktsbälte minskar risken för att skadas svårt vid en kollision med cirka 50 procent. Trots det tycker tyvärr inte alla att det där med bilbälte är så viktigt enligt en undersökning som NTF nyligen gjorde. Visserligen ligger bältesanvändningen idag på i snitt 94 procent, men det är alltså fortfarande 6 procent som väljer att ta risken att skadas allvarligt vid en krock.

Trepunktsbälte

 

Lag på bälte i framsätet kom 1975, men det var inte förrän 1986 det blev lag på bälte i baksäte för alla över 15 år och 1988 kom lagen om bälte i baksätet även för barn.
Själv kör jag över 3000 mil per år och skulle aldrig komma på tanken att åka utan bälte på. Bältet i bilen är lika självklart som hjälmen när jag kör mc.

Bilbältet en svensk innovation
Visste du att det en svensk innovatör som ligger bakom vår ökade säkerhet vid bilkörning? Redan 1958 tog Volvos säkerhetsingenjör Nils Bohlin patent på trepunktsbältet.
1959 blev trepunktsbältet standard i Volvo Amazon, och Amazonen kom då att räknas som en av världens säkraste bilar.  1962 förfinades trepunktsbältet och rullbältet började ta sin form. Bröderna Stig och Lennart Lindblad grundade företaget Autoliv AB och 1967 kom rullbältet.
Lennart Lindblad fick dessutom årets Polhemspris för sin livslånga gärning att öka säkerheten i fordon.
På vår hemsida kan man läsa mer om trepunktsbältets historia och andra spännande svenska uppfinningar.

Kör försiktigt i jultrafiken!

1 kommentar

Filed under patent

Plastgranar i all ära

Rödgran, kungsgran, silvergran eller plastgran? I dagarna är många av oss på jakt efter årets julgran. Blir det en ”riktig” sådan står väl valet mellan en klassisk rödgran eller någon form av ädelgran. Själv är jag uppvuxen med rödgranar som för mig luktar jul. Å andra sidan är ädelgranar i allmänhet vackrare och barrar mindre. Kan man inte välja återstår ju konstgjord gran och här har det säkert passerat en hel del patentsökta varianter genom åren. PRV-bloggen spanar in patenterade plastgranar.

plastgran-4Jag minns att morfar någon gång på 80-talet hakade på trenden och skaffade plastgran. ”Kolla in den här – ser ut som en riktig gran, men barrar aldrig och kan förvaras i en påse mellan jularna. Fantastiskt.” Sen dess har den nog hängt med, numera aningen slokörad och uppenbart syntetisk. Minns faktiskt inte att jag någon gång instämt i dess förträfflighet…

Ja, det var väl på 1980-talet som plastgranen slog i de svenska hemmen, men konstgjorda julgranar har funnits betydligt längre än så. I patentsammanhang har de t.o.m. en egen klass; A47G 33/06 – Artificial Christmas trees. Verkar innehålla runt 1 700 dokument. Det äldsta patentet jag hittar är från 1882 – Imitation Christmas tree, se US255902 A. Så kanske kom de på 80-talet i alla fall…

Sedan hittar jag en drös bortglömda varianter som förtjänar nytt ljus:

Konstgjord julgran patenterad 1882

Julgran med inbyggd snöfallsgenerator – US4076234 A

Julgran med inbrottslarm – US4623878 A

Osynlig julgran – US4612219 A

Kombinerad klädhängare och julgran – US5054622 A

Vill man överträffa grannen kan man satsa på en elektrifierad variant innefattande grandoftsgenerator, musikspelare och roterande toppstjärna, se US5455750 A.

Så ut och skaffa gran nu. Går man bet kan man ju alltid hävda att den osynliga granen redan är på plats. För övrigt saknar jag lite artificiell intelligens (AI) i granen. Det ligger ju i tiden och skulle kunna vara den ultimata jul-koordinatorn. En gran som ser allt, hör allt och påverkar omgivningen åt rätt håll:

”Äntligen ättika i långkålen!”

”En ångmaskin! Det har jag önskat mig varje jul sedan 1971.”

”Fantastiskt. Hur fick ni fram en taxi så här dags på julafton?”
”Fru Gran bokade tydligen redan i förra veckan.”

Kanske något att söka patentskydd för? Läs om hur på prv.se.

God Jul.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV.

Kommentarer inaktiverade för Plastgranar i all ära

Filed under patent

Dagens boktips: UppfinnarJohanna

Det är när vi börjar läsa som det lyfter. Orden passar ihop och meningarna bildar melodier. Ungarna tystnar. Snart kommer skrattet. PRV-bloggen har läst UppfinnarJohanna – hela sviten.

johanna-x-3

Att vara uttalad normkritisk är svårt. Det finns en inbyggd problematik i att den som säger sig gå emot en norm själv måste definiera den. Risken finns att råka trampa på någon, eller klappa läsaren på huvudet.

Egentligen är ju normkritik inget ovanligt i sagor. Nästan varje folksaga går ut på att avslöja kollektiv dumhet – kejsaren saknar kläder – eller att fula ankungen faktiskt är lika fin som alla andra.

Böckerna om UppfinnarJohanna ges ut på Olika förlag, som ger ut ”nytänkande böcker om vardagen”. Man vill ge barn lika möjligheter att skapa en positiv identitet utan förlegade normer och föreställningar.

När det kommer till uppfinnarverksamhet slår Olika förlag huvudet på spik. Bara en av tio uppfinnare (eller patentsökare) är kvinna. Det är problematiskt.

Men, när man läser är det svårt att inte börja studera färger, former och längder. Vem är snäll och vem är smart? Och vem möter inte kraven för social samvaro? Arbetsskadad av granskning är jag, men texten blir till slut ganska tråkig…
 
Hög läsbarhet vid högläsning

Jag bestämmer mig för att ta hem trilogin om UppfinnarJohanna över helgen. Tre böcker, tre kvällar. En per kväll.

Trodde jag. Det blev alla tre böckerna, tre gånger samma kväll. Tre kvällar i rad.

Ungarna älskar UppfinnarJohanna. Böckerna är tänkta för 3-6 åringar, men det är min åttaåring (tjej) som är den ivrigaste omläsaren.

Och det är vid högläsning som det lyfter. Orden passar ihop och meningarna bildar melodier. Det låter bra. Ungarna tystnar, skrattar och blir engagerade.

Högsta betyg 

Det är tre titlar man måste ha koll på: Här kommer UppfinnarJohanna, UppfinnarJohanna & skrämselmaskinen, och Full fart, UppfinnarJohanna.

”Skrämselmaskinen” är bäst. Inte bara ur patentperspektiv – maskinen uppvisar tydlig teknisk effekt – historien håller också rent dramaturgiskt.

Alla har vi känt oro. Johanna har gått på kollisionskurs med ”taskmörten” och löser det med en maskin som skrämmer livet ur taskmörten. Nästan.

Effekten verkar ihållande, för den tidigare taskiga tjejen dyker upp som oroad åskådare i nästa bok, Full fart, UppfinnarJohanna. Här har Johanna uppfunnit en ”slippa-gå-maskin” och tagit en fungerande modell med till skolan.

Hur den går ska vi inte avslöja, men här dyker också en annan karaktär in, från det första äventyret – Surolle – som nu är snäll.

Serien om UppfinnarJohanna får betyget fem patentbrev. Det är det högsta. Böckerna är utmärkta och överkomliga klappar under granen. Vill man snåla nöjer man sig med UppfinnarJohanna & skrämselmaskinen.

5-x-patentbrev
(Fem patentbrev = högsta betyg)

Dooiiiiing..!!! Dagens boktips:
”UppfinnarJohanna” – av Ann-Christine Magnusson och Lovisa Lesse.

Nina-nina-ninanna…

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Till sist:

Jag föddes in i den försöksgrupp som förmodligen överkonsumerat boktips av Stefan Mählqvist. Svt gjorde Boktipset i över 200 avsnitt, mellan -76 och -89.

Om programmet var normkritiskt vet jag inte – en man som sträcker ut i en regnbågsfärgad soffa – men förmodligen är det ett av skälen till att antracitgrå enfärgat säljer så bra på sofforna idag. Personligen saknar jag programmet.

Mer om UppfinnarJohanna på PRV-bloggen här!

Kommentarer inaktiverade för Dagens boktips: UppfinnarJohanna

Filed under patent

Nobel 2016: Upptäckt eller uppfinning?

Imorgon lördag delas Nobelpris inom fysik, kemi, medicin och litteratur ut. Fysikpriset går till David J Thouless, Duncan M Haldane och Michael Kosterlitz för teoretiska upptäckter av topologiska fasövergångar och topologiska materiefaser.

9_20161004115022_ct6g1qpwcaey-cq

Illustration: nobelprize.org

 

Enligt Alfred Nobels testamente ska priset i fysik gå till ”den som inom fysikens område har gjort den viktigaste upptäckt eller uppfinning”. Vissa menar dock att uppfinningar varit underrepresenterade och att upptäckter, i synnerhet teoretiska upptäckter, har haft större chans att bli belönade.

Om vi lämnar Nobelkommitténs bedömningar av vad som är värt att belöna, kvarstår frågan om var gränsen går mellan upptäckt och uppfinning. Vi tar några av de senaste årens fysikpris som exempel:

  • Universums accelererande expansionstakt (2011) och ojämnheter i den kosmiska bakgrundsstrålningen (2006) är definitivt upptäckter, och de har inga uppenbara kopplingar till fenomen som skulle kunna utnyttjas i framtida uppfinningar.
  • Årets nobelpris, som handlar om exotiska material, kan inom en överskådlig framtid få betydelse i utvecklingen av nya elektronikkomponenter.
  • När upptäckten av jättemagnetoresistans belönades 2007, utnyttjades redan fenomenet i kommersiellt tillgängliga produkter. Till exempel för att lagra stora kvantiteter data på hårddiskar.
  • Den blå lysdioden (2014) och CCD-sensorn (2009) skulle de flesta anse vara klara uppfinningar.

Vid någon punkt mellan upptäckten av ett fysikaliskt fenomen och tillkomsten av en kommersiell produkt som baseras på detta fenomen, görs en uppfinning, men exakt när kan vara svårt att avgöra.

Ett Nobelpris beskrivs ofta som det högsta erkännande man kan få inom fysiken, men det är förunnat ytterst få fysiker och måhända ännu färre uppfinnare. Om uppfinnare är i minoritet bland nobelpristagarna kan det kanske skänka viss tröst att vid prövning av en patentansökan är ett av kriterierna att det patentsökta måste var just en uppfinning. ”Discoveries need not apply”. Och till skillnad mot Nobelpris finns det ingen övre gräns för hur många patent som kan medges.

/Peter Rajan – patentingenjör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Nobel 2016: Upptäckt eller uppfinning?

Filed under patent

Metronomen – Patentet som beviljades fel uppfinnare

Ticktackticktack, eller tiiick taaack tiiick taaack, eller till exempel 60 tick- eller tack-ljud i minuten som en sekundvisare på ett väggur. Så låter en mekanisk metronom när den är igång och dess tekniska särdrag har inte ändrats på 200 år.

malzels-metronom-laura-enflo-musee-de-la-musique-paris

Mälzels metronom, patenterad 1815-1816, på Musée de la musique i Paris. Mälzel själv är förmodligen avbildad på brons-medaljen till höger. Något annat porträtt av honom är inte känt. Foto: Laura Enflo, 2016.

En metronom är med andra ord en taktmätare som slår en fast puls. Den kan vara mekanisk (se bilden), elektronisk eller i mjukvaruformat. Metronomen används av musiker för att hitta rätt tempo och den är därför obligatorisk för många att ha i en repetitionslokal eller studio. Dessutom har flera kompositörer skrivit musik för metronomer, till exempel György Ligeti, som år 1962 skrev Poème symphonique för 100 metronomer. Till den musicerande släktingen är metronomen alltså en passande julklapp.

Beethoven blev entusiast

När Ludwig van Beethoven fick höra talas om detta nya mätinstrument – även om han vid det laget var nästan helt döv – blev han så entusiastisk att han i november 1817 skrev till en kompositörskollega om hur han nu skulle sluta använda de oprecisa tempoangivelserna allegro (hastigt), andante (gående), adagio (sakta) och presto (mycket hastigt). Istället började han ange det avsedda tempot enligt skalan på Mälzels metronom (t ex att fjärdedelsnoter skulle spelas med hastigheten 96 slag per minut), vilket var omtvistat på grund av att tempoangivelser på italienska var – och är – standard. I nutid ignoreras ofta Beethovens metronomangivelser, eftersom en vanlig uppfattning är att musiken annars skulle spelas för snabbt, bland annat med avseende på våra mer sentida musikinstrument med större vibrato och på våra nutida, större musiksalar. En annan förklaring är att det var något fel på Beethovens metronom, men det har inte kunnat beläggas.

Metronomen inspirerade Beethoven i hans komponerande. Under en måltid med Mälzel och några andra vänner improviserade Beethoven en humoristisk hyllningskanon till Mälzel och till metronomen som sjöngs kring bordet. Sedan bearbetade Beethoven melodin och rytmen till att bli en del av andra satsen i sitt stora orkesterverk den åttonde symfonin (op. 93). Melodin och rytmen i satsen härmar en metronom som slår takten och som efter en stund behöver dras upp för att kunna ticka igen.

I samband med metronomens ankomst knöt Beethoven återigen vänskapens band med Mälzel, efter att några få år tidigare ha blivit rasande på och stämt honom för att Mälzel utan lov och utan att referera till Beethoven vid flera tillfällen hade framfört en tidig version av orkesterstycket ”Wellingtons seger” (op. 91), som Beethoven komponerat för Mälzels musikapparat panharmonikon. Den gången slutade det juridiska efterspelet i en förlikning mellan båda parter. I Beethovens skriftliga vittnesmål beskrev han Mälzel som ”…ein roher Mensch gänzlich ohne Erziehung ohne Bildung…” […en brutal människa helt utan uppfostran utan bildning…]. Kanske hade Beethoven hållit fast vid denna åsikt om han hade vetat sanningen bakom metronomen.

Winkels mekaniska, musikaliska kronometer

Vid besök i Amsterdam träffade Mälzel uppfinnaren Dietrich Nikolaus Winkel (1777-1826), som visade honom en musikalisk kronometer med en svängande pendel. På pendeln fanns förskjutbara vikter på var sin sida om jämviktsläget för att kunna slå en fast puls. Pendelns längd kunde ändras och därmed också pendelns svängningshastighet. Mälzel tog med sig idén, lade till en skala på instrumentet och patenterade det i Paris, London och Wien åren 1815-1816. Det brittiska patentet finns här: gb3966. Han kallade instrumentet för metronom och gjorde en omfattande reklamkampanj i olika musikrelaterade tidningar. Mälzels metronom blev en storsäljare.

Även Winkel nåddes av nyheten att Mälzel börjat sälja en metronom som var misstänkt lik hans egen musikaliska kronometer. Winkel skrev därför till en betydande musiktidskrift i Tyskland, Allgemeine musikalische Zeitung, för att meddela detta, men brevet publicerades inte. När Winkel sedan fick se ett fysiskt exemplar av Mälzels metronom så skrev han på nytt till Allgemeine musikalische Zeitung, nu helt övertygad om Mälzels idéstöld. Denna gång publicerades Winkels brev, men inget ytterligare hände förrän Mälzel återkom till Nederländerna för att sälja metronomer ett par år senare. Då passade Winkel på att dra Mälzel inför en kommitté på Kungliga institutet (nuvarande KNAW: Koninklijke Nederlandse Akademie van Wetenschappen) i Nederländerna. Mälzel infann sig, men nekade först demonstrativt. Senare erkände han dock att det var tack vare Winkels uppfinning som han hade kunnat konstruera metronomen, men Mälzels metronomtillverkning stoppades inte. Mälzel flyttade till Frankrike, fortsatte att sälja metronomer och – till råga på allt – att påstå att han själv var uppfinnaren.

Winkels möjligheter i Sverige idag

Om Mälzel fått patent idag i Sverige på Winkels uppfinning, så hade Winkel kunnat göra en invändning till PRV inom nio månader efter patentet meddelats för att begära patentets upphävande, eller – i fall att Winkel precis som i verkligheten hade upptäckt detta först senare – väcka talan om överföring av patent i Patent- och marknadsdomstolen i Stockholm.

Lite mer om Mälzel

Inte mycket är känt om Mälzel, som i nästan hela sitt liv reste runt från plats till plats för att visa upp sina olika uppfinningar, bland annat i USA. Hans fullständiga namn var Johann Nepomuk Mälzel. Man vet att han föddes i Regensburg, förmodligen år 1772. Han dog 1838; enligt uppgift på briggen Otis efter att i en knapp vecka ha druckit en stor mängd Bordeauxvin i sin hytt. Därefter sänktes han i havet någonstans utanför South Carolina, USA.

Laura Enflo, patentingenjör på PRV

Stort tack till Marta Dreifelds, som letade fram patentet på Mälzels metronom, och till Marie Eriksson, som svarade på mina patentjuridiska frågor.

Källor/För vidare läsning:

Beethoven, Ludwig van Briefwechsel: Gesamtausgabe. Bd 3, 1814-1816, sid. 44-46. G. Henle Verlag, München.

Beethoven, Ludwig van Briefwechsel: Gesamtausgabe. Bd 4, 1817-1822, sid. 130-133. G. Henle Verlag, München.

Charbon, Paul La carrière aventureuse de Johann Nepomuck Maelzel et son rôle dans la création du Métronome. https://www.leducation-musicale.com/nepomuck_maelzel.pdf (hämtad 2016-11-26).

Leonhardt, Henrike (1990) Der Taktmesser : Johann Nepomuk Mälzel – Ein lückenhafter Lebenslauf. Kellner GmbH & Co. Verlags KG, Hamburg.

Kommentarer inaktiverade för Metronomen – Patentet som beviljades fel uppfinnare

Filed under patent

Hövding: Succé för patenterad ickehjälm

Malmö 150821Fredrik Carling på Hövding.Foto: André de Loisted

Fredrik Carling, vd på Hövding. Foto: Hövding

 

Den första snön kom tidigt i år och ishalkan likaså. För vintercyklister blir ekvationen att skydda huvudet i kombination med oviljan att bära hjälm högaktuell. En patenterad airbaghjälm kan vara en lösning på problemet.

Airbaghjälmen Hövding lanserades 2012 efter sex års idé och konceptarbete. Tidigt insåg grundarna Anna Haupt och Terese Alstin att deras ickehjälm var unik och insåg vikten av att vara ensamma på marknaden. Därför sökte de, och fick patent hos PRV i ett tidigt skede.

Idén är sprungen ur grundarnas examensarbete i industridesign där de sneglade på bilbranschens airbags. Slutprodukten blev airbagkragen Hövding som fattar 200 beslut i sekunden; är rörelsen farlig eller ofarlig? Precis som själva konstruktionen av hjälmen är metoden för att utveckla den bakomliggande algoritmen patenterad.

PRV har intervjuat Hövdings vd Fredrik Carling om de värden som finns i patentportföljen, framtiden och utvecklingspotentialen. Både ridsport- och skidåkningsaktörer har visat stort intresse, liksom sjukvården där lösningen kan skydda människor från skador i samband med balanssjukdomar och liknande.

– När och hur vi kommer till de marknaderna får framtiden utvisa. Våra patent täcker ett stort antal kategorier, inklusive bilindustrin, medicinsk användning, friluftsliv och sport. Samtidigt är patentet väldigt brett beskrivande vilket gör att ingen kan lägga sig precis vid sidan och lansera en snarlik produkt, sammanfattar Fredrik.

Läs mer om Hövding på PRV för företagare.

PS: Glöm inte reflexen och cykla försiktigt!

/Stina Lilja, pressansvarig på PRV

Kommentarer inaktiverade för Hövding: Succé för patenterad ickehjälm

Filed under immaterialrätt, patent

Unik utbildning formar framtidens patentingenjör

Den 6 februari startar nästa omgång av patentingenjörsprogrammet. PRV-bloggen har träffat Henrik Eriksson, programansvarig.

henrik_blogg

Henrik, vad är patentingenjörsprogrammet?

Patentingenjörsprogrammet är ett unikt utbildningsprogram för att forma framtidens patentingenjörer.

Du kommer till oss med hög teknisk kompetens, civilingenjör eller mer. Vi ger dig utbildning i databaser, sökverktyg, granskningsmetodik, klassystem, språk, patentjuridik och argumentationsteknik.

Patentingenjörsprogrammet förbereder dig på alla utmaningar du ställs inför i jobbet som patentingenjör. Handledning sker löpande under hela utbildningen.

Vem vänder sig programmet till?

Deltagarna kommer direkt från högskolan eller arbetslivet.

Hur blir jag antagen?

Du söker en tjänst som patentingenjör för det teknikområde du vill jobba med. Alla nya följs åt i en klass under hela utbildningen, i ett och ett halvt år.

Vad har jag för förmåner?

Du får en betald komplett yrkesutbildning.

Vad händer efter programmet?

Efter godkänd utbildning får du titeln ”patentingenjör”. Du har då all kunskap du behöver för att kunna jobba självständigt och fatta beslut i svenska och internationella patentärenden. Du gör också granskningsuppdrag åt kunder.

Du har möjlighet att fördjupa dig inom patentexpertprogrammet eller söka dig mot utåtriktad verksamhet, utbildning eller verksamhetsutveckling.

När startar nästa patentingenjörsprogram?

Nästa programstart är 6 februari. Det går bra att söka fram till 30 november.

Tack Henrik!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Platsannonsen hittar du här!

Fler artiklar om karriär och patentingenjörsyrket:

Öppning för dig som läst Elektroteknik eller Teknisk fysik
Laura är patentingenjör mätteknik
Jobb på PRV öppnar för internationell karriär
Studenterna: Vi vill jobba på PRV!
Inget hokus pokus – bara hårt arbete
Drivlina: Astrid växlar upp
Bildteknik: Heidi Stålmannens optiker
Platsar du som patentingenjör på PRV?
Förstklassig utbildning garant för kvalitet

Kommentarer inaktiverade för Unik utbildning formar framtidens patentingenjör

Filed under patent

Scania hemlighöll lastbilen

16142-035

Foto: Dan Boman

Det har gått 20 år sedan Scania lanserade en ny lastbilsmodell. Arbetet med den nya modellen påbörjades för tio år sedan och hemlighetsmakeriet har varit stort. Tipp-tester har genomförts på ett behörigt avstånd från journalister och många gånger har lastbilen maskerats för att dölja formen. Sekretessen har varit omfattande.

– Det är ganska sällan som Scania lanserar en helt ny design, och det gör att vi förstås inte vill att någon ska kopiera vår exakta design och ta åt sig äran för det stora jobbet vi har lagt ner, säger Stina Sjögren Paulsson som är patentchef på Scania.

Förändringarna är stora, förbättringar har gjorts på allt från styrsystem till skruvar och kemi, Scania har runt 100 patent hos PRV som är kopplade till den nya modellen.

Läs hela artikeln om Scania; för all del, läs om de andra framgångsrika företagen också. De finns samlade på PRV för företagare.

/Stina Lilja, pressansvarig på PRV

Kommentarer inaktiverade för Scania hemlighöll lastbilen

Filed under immaterialrätt, patent