Category Archives: patent

Skräckpatent

Nej, inte uppenbart usla patent och patentansökningar, utan sådana som kan relateras till skrämselutstyrslar eller skrämselmetoder. PRV-bloggen fortsätter på temat Halloween och kollar upp patentsökta lösningar som kan vara användbara i skrämselsyfte.

”…the corpse will be maintained for an indefinite period in a perfect and life-like condition…”

Lite svårsökt visar det sig vara. Några självklara patentklasser för spökdräkter och liknande hittar jag inte, men följande torde vara relevanta:

A63J7/005Disguises for one or more persons for life-like imitations of creatures, e.g. animals, giants

A41G7/00Masks or dominoes for concealing identity, e.g. for theatrical use

Sedan finns ju en i sammanhanget mer makaber ingång, om man av en händelse vill ta med sig några zombie-kompisar på bus- eller godisrundan:

A01N1/00Preservation of bodies of humans or animals, or parts thereof

I den sistnämnda hittar jag just Method for preserving the dead, från vars patentskrift US748284 A ovanstående illustration är tagen.

Övriga ”fynd” värda att nämnas:

Utfällbara huggtänder, se US4676500 A. En bettskena som monteras i överkäken och där huggtänder fälls ut när man biter ihop tänderna.

Blödande skelettmask, se US6093475 A. En riktigt läskig variant där masken innefattar kanaler och munstycken varigenom låtsasblod pumpas ut via en elektrisk pump.

Halloween förknippas ju också med ljusförsedda pumpor med utskurna ansikten, vilka enligt irländsk sed ska relatera till smeden Jack som var för ond för att komma in i himlen, men som även lurade djävulen så att han inte fick komma in i helvetet heller. Dömd att irra runt som osalig ande på jorden bad han djävulen om något att lysa upp sin väg med. Djävulen kastade då några glödande kol till Jack som han lade i en ihålig kålrot som lykta.

Nåväl, de där hålen är inte helt enkla att skära ut i pumpan. Här finns det dock patentsökta lösningar att tillgå, t.ex. i klassen B26B29/063Arrangements for guiding hand cutting tools for food related applications.

Se t.ex. US3965574 A, Apparatus for forming a jack-o-lantern. En välvd skiva som spänns över pumpan och som innefattar spår för däri anordnade skärverktyg, varigenom ett ansikte enkelt skärs ut i pumpan. Fiffigt.

Skärverktyg för Halloween-pumpor.

Mer immaterialskräck

Sugen på mer läskig läsning? Här finns övriga inlägg om immaterialskräck!

Spöktakulära varumärken i en klass för sig
Rysarna som skrämmer bäst
Immaterialskräck i godishyllan

Kom ihåg; bus. Inget godis.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

3 kommentarer

Filed under patent

Patentinformation vs. Naturkatastrofer

Idag uppmärksammar vi Internationella dagen för begränsning av naturkatastrofer. En dag instiftad av FN:s generalförsamling år 1989. Ämnet känns ju onekligen aktuellt med tanke på att bilder på områden ödelagda av orkaner och jordbävningar har dominerat nyhetsflödet på sistone. Huruvida världen blivit en naturkatastrofsäkrare plats eller inte kan man diskutera. Däremot är det ett faktum att antalet patentsökta anordningar och metoder för att minimera skadeverkningarna har ökat. PRV-bloggen kollar lösningar i patentinformationen.

”Värst vad det regnar”. Foto: Ragnhild Haarstad.

Till att börja med får man leta på rätt ställen. All patentdokumentation klassificeras enligt åtminstone IPC (International Patent Classification) och oftast även CPC (Cooperative Patent Classification). Man kan se det som en enorm, finindelad innehållsförteckning till all världens patentdokumentation, där varje dokument sorterats in under rätt flik. Oavsett språk eller nomenklatur – i patentlitteraturen tillhör man samma familj. Faktiskt en fin tanke bara det…

Jag börjar rota lite och finner följande, uppenbart relevanta ”flikar”:

G01V1/008Earthquake measurement or prediction

G01W1/10Devices for predicting weather conditions

G01C13/002Measuring the movement of open water

G08B21/10Alarms for ensuring the safety of persons, responsive to calamitous events, e.g. tornados or earthquakes

Bakom dessa flikar hittar man massor av förslag på larm- och skyddsanordningar, t.ex. Anordning och metod för detektering av och varning för tsunamis, se SE 529670 C2.

Andra patentsökta lösningar är mer förebyggande, t.ex. Hurricane prevention system and method, se US 7520237 B1. En flytande plattform som placeras i havsområden där orkaner bildas och som pumpar upp kallt vatten från stort djup för att på så sätt sänka havets yttemperatur och därigenom motverka bildandet av orkaner.

Å andra sidan är det uppenbart att människans miljöpåverkan åtminstone i någon mån kan relateras till naturkatastrofer, så egentligen är det kanske mer relevant att söka lösningar inom andra områden, såsom avgasrening och solenergi. Tyvärr blir det lätt rundgång i resonemanget…

Det hela härrör sig nog i vanlig ordning till storpolitik och tveksamt globalt ledarskap. Vad kan patentinformation göra åt det? Försöka duger:

G06Q10/00Administration; Management

A61B5/16Devices for evaluating the psychological state

A61B5/164Lie detection

G06Q2230/00Voting or election arrangements

 

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Patentinformation vs. Naturkatastrofer

Filed under patent

Revolutionerande ett-klick-teknik blir fritt tillgänglig

Jag minns när jag under e-handelns barndomsår brukade irritera mig på att behöva fylla i fakturauppgifter och annat varje gång jag ville beställa hem böcker och kläder. När Amazon sedan införde den så kallade ”1-click”-tekniken blev det genast roligare att handla online.

I stället för att fokusera på att fylla i rätt adress och kortnummer vid varje köp, kunde jag lägga tiden på att botanisera bland spännande produkter. Att köpesumman började skjuta i höjden tänkte jag inte särskilt mycket på då, det hade ju blivit så enkelt att klicka hem grejer!

Idag, den 12 september, löper Amazons patent för den så kallade 1-click-tekniken ut. Det blir alltså fritt fram för andra e-handlare att använda sig av samma teknik i sina betallösningar. Vi har frågat Jimmie Femzén, patentingenjör specialiserad på telekommunikationsteknik, om vad 1-click-lösningen innebär för e-handeln.

Jimmie Femzén, patentingenjör specialiserad på telekommunikationsteknik.

Jimmie, idag går Amazons patent för 1-click-tekniken ut. Vad exakt går den tekniken ut på?
Tekniken som patenterades i USA går ut på att en användares information, som krävs för att genomföra ett köp, är sparad vilket gör att köpet kan genomföras snabbare. Den sparade informationen kan exempelvis vara namn, adress, kortuppgifter etc. Användaren behöver endast klicka på en knapp en gång och därefter är ordern lagd. Jämför med idag där det kan krävas flera klick och olika fält som ska fyllas i. Man får också hålla isär detta med hur vissa andra e-handlare har snabbat upp köpprocessen genom att visa en sida med information som redan är ifylld i fälten, men denna lösning kräver fler än ett click.

Det kan vara värt att nämna att patentet inte blev godkänt i hela världen då vissa delar bland annat ansågs handla om affärsmetoder. Enbart affärsmetoder går inte att patentera i Sverige, läs gärna mer här. 

Vad betyder det för andra e-handlare att patentet inte gäller längre?
För e-handlarna som hade verksamhet där patentet gällde är det nu tillåtet att använda tekniken. Det är hela idén med patent: ensamrätt i 20 år mot att offentliggöra tekniken för allmänheten, så att andra kan förbättra tekniken framöver.

Vilka andra användningsområden tror du kan vara aktuella för denna tekniska lösning?
E-handeln är det självklara men det skulle kunna vara aktuellt med andra beställningstjänster som exempelvis tandläkartider, då slipper man hålla koll på internetkoder när man ska (om)boka tider.

Ett-klick-tekniken revolutionerade näthandeln när den infördes. Vad tror du blir nästa stora grej inom e-handeln?
Det är svårt att säga, men personligen skulle jag gilla någon algoritm som automatiskt plockar ihop det min familj behöver i klädväg, väljer rätt storlekar och framför allt matchar alla färger och mönster!

Tack för samtalet!

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Revolutionerande ett-klick-teknik blir fritt tillgänglig

Filed under patent

Innovation och regionindelning

Inom EU finns det en hierarkisk regionindelning.  Den introducerades 1988 av Eurostat och kallas NUTS-2. Syfte var att kunna jämföra områden i EU:s olika medlemsländer utifrån exempelvis yta och befolkningsstorlek.

Genom att, utifrån NUTS-2-indelningen, titta på antalet inkomna patentansökningar till EPO (European Patent Office) kan man få fram en rättvis bild av hur en region står sig i jämförelse med andra regioner.

Under 2016 inkom det in 61 318 stycken EP-ansökningar till EPO. Av dessa var 1 815 ansökningar från Stockholm, vilket gjorde Stockholm till den fjärde starkaste regionen i Europa. Flest antal ansökningar i NUTS-2 indelning finns i regionen Île de France, där bland annat Paris ingår. De följs av Oberbayern, där München ligger.

NUTS-kod Antal Region Land
FR10 6 248 Île de France Frankrike
DE21 4 591 Oberbayern Tyskland
DE11 2 552 Stuttgart Tyskland
SE11 1 815 Stockholm Sverige
NL41 1 771 Noord-Brabant Nederländerna
DEA1 1 612 Düsseldorf Tyskland
FI1B 1 312 Helsinki-Uusimaa Finland
CH03 1 274 Nordwestschweiz Schweiz
DE71 1 221 Darmstadt Tyskland
ITC4 1 000 Lombardia Italien
Övriga 37 922
Totalt 61 318

 

12

I Norden, under 2016, inkom det 61 318 stycken EP-ansökningar till EPO. Stockholms 1 815 ansökningar gör dem till den starkaste regionen i Norden. Därefter kommer regionen Helsinki-Uusimaa, med Helsingfors som största stad. Noterbart är att Väst-, Syd- och Östra Mellansverige har fler antal ansökningar än den största norska regionen.

NUTS-kod Antal Region Land
SE11 1815 Stockholm Sverige
FI1B 1312 Helsinki-Uusimaa Finland
DK01 787 Hovedstaden Danmark
SE23 560 Västsverige Sverige
SE22 360 Sydsverige Sverige
DK04 276 Midtjylland Danmark
SE12 220 Östra Mellansverige Sverige
DK03 175 Syddanmark Danmark
FI19 173 Länsi-Suomi Finland
NO01 169 Oslo og Akershus Norge
Övriga Europa 55 471
Totalt 61 318

 

13

Kommentarer inaktiverade för Innovation och regionindelning

Filed under patent

Sex stycken uppfinningar för nyhetsmakare

The lowest form of life” kallades journalister i allmänhet av den notoriskt svårintervjuade musikern, låtskrivaren och sångaren Lou Reed (från The Velvet Underground). Andra exempel på kända personer med komplicerade förhållanden till journalistkåren är, vilket läsaren vet, ett antal presidenter som gärna triumferar med egenproducerade fakta.

Med tanke på tendensen till minskad kundkrets för dagspressen ligger det i tiden att fundera över journalistikens framtid. Där kan PRVbloggen bidra med glädjande nyheter, eftersom sökningar i några patentdatabaser visat att det i alla fall fortfarande uppfinns produkter för alla slags nyhetsmakare.

Pennan – det farligaste vapnet

Att ha en penna eller ett såkallat skrivdon till hands är förmodligen bland det viktigaste för en journalist. Dessutom är pennan en betydelsefull symbol för pressfriheten.

För att slippa leta efter sin penna kan man ha den på sig hela tiden, som med denna japanska uppfinning, se bilden på högerhänderna nedan.

Writing tool2 JP2006224649A

Pennhållare att fästa på handen (JP 2006224649 A).

Journalister har mycket att vinna på att försöka undvika den plågsamma skrivkrampen, vilket kan göras med hjälp av pennan som låter handen vila samtidigt som den används, se bilden nedan.

Pen for writing spasm elimination WO9313949A1

Penna som motverkar skrivkramp (WO 9313949 A1).

Bärbar utrustning

För att journalisten ska kunna få med sig surfplattan överallt har en väska tagits fram, som med sina magneter på baksidan av väskan kan skapa en mobil plattform mitt i vimlet, se bilderna nedan. Denna uppfinning beskrevs i en patentansökan som lämnades in till USPTO (patentmyndigheten i USA) i början av 2014. Tyvärr ledde den inte till något patent, men som vanligt offentliggjordes ansökan efter 18 månader för att alla skulle kunna ta del av den.

Convertible bag 1 and 2 US20150208790 A1

Väska för surfplatta, som ger journalisten om inte alltid press- så åtminstone rörelsefrihet (US 20150208790 A1).

Hemlig utrustning

Paparazzi på jakt efter ett riktigt scoop kan ha nytta av glasögon med en dold kamera eller mikrofon i glasögonbågarna. Detta gör dem något tjockare än vanliga glasögonbågar, se nedan.

Glasses with camera CN2314445Y

Glasögon med en mikrofon eller videokamera inbyggd i glasögonbågarna (CN 2314445Y).

För den som inte gärna bär glasögon har det istället uppfunnits en kavaj, där videokameran placerats i bröstfickan (nummer 11 i figuren nedan).

Journalist secret investigation clothes CN203676189U

Kavaj med en dold videokamera i bröstfickan (11), (CN 203676189 U).

 

Till sist: ett farligt yrke

Arbetet med nyhetsrapportering har ibland farliga sidor. Därför kan det vara bra med en säkerhetslåda i vilken journalisten kan gömma sig, till exempel vid upplopp eller andra krissituationer – eller varför inte som skydd efter en intervju med någon av världens otäckaste makthavare.

Modular structure US20050235819 A1

En säkerhetslåda för journalister att gömma sig i (US 20050235819 A1).

 

Laura Enflo, patentingenjör på PRV

Extern källa:

Intervju med Lou Reed: https://www.svt.se/kultur/musik/titta-lou-reed-i-obekvam-svensk-tv-intervju-fran-2000

Kommentarer inaktiverade för Sex stycken uppfinningar för nyhetsmakare

Filed under innovation, patent

Kvinnohälsa – ett tema för uppfinnare

Nu är den här igen, den så kallade fruntimmersveckan. Konstigt nog inleds den i Sverige med ett namn som traditionellt används för pojkar: Fredrik. Vi på bloggredaktionen väljer att denna vecka fokusera på innovationer som utvecklats för att hjälpa kvinnor,  och vi lyfter kvinnliga innovatörer.

Cellprovtagning för att bekämpa en av de vanligaste cancerformerna

Borste för att ta cellprov. Patentnr. US4762133.

Livmoderhalscancer hör, enligt Vårdguiden, till de vanligaste cancerformerna bland kvinnor i Sverige och i världen. Sverige har ett väl uppbyggt screening-program där man genom cellprovtagning kan upptäcka tidiga former av cellförändringar som senare kan leda till cancer om de inte tas bort i tid.

Vid dessa undersökningar används en särskild borste för att samla in celler som senare analyseras. För att kunna göra så tillförlitliga analyser som möjligt behövs ett stort antal celler från olika områden i och runt livmoderhalsen. År 1988 utvecklade amerikanerna Irman Bayne och Edwin Adair en speciell borste som gjorde det möjligt att samla in ett större antal celler från livmoderhalsen, både inifrån livmoderhalsen och från själva tappen.

BH – förtryck eller stöd

BH från 1914. Patentnr. US1115674.

Få klädesplagg har under historiens gång gett upphov till så starka reaktioner och diskussioner som BH:n, eller bysthållaren. Det var Mary Phelps Jacob som uppfann den första moderna BH:n år 1914.

Enligt patentdokumentet uppfann hon den för att bland annat erbjuda en bysthållare som ”has no back and therefore does not interfere with any design of evening gown that may be chosen” och som passar att användas till ”violent excercise such as tennis”. Så oavsett om den används som klädesplagg eller om man helst vill bränna den: BH:n lär förbli ett vanligt förekommande klädesplagg i våra garderober.

Menskoppen – miljövänligt kärl

Menskopp i gummi från 1937. Patentnr. US2089113.

Varje månad är den där, lingonveckan, eller, som jag och mina kompisar kallade det på skolgården: kattungar. De flesta kvinnor och andra med livmoder har eller har haft det: mens.

Det finns såklart ett brett spektrum av skydd som man som kvinna ( 🙂 ) kan beväpna sig med. Tamponger, bindor och trosskydd har de flesta nog hört talas om.

På senare år har ett speciellt mensskydd fått särskilt mycket uppmärksamhet: menskoppen. Man skulle kunna tro att den är en ganska ung uppfinning, men faktiskt så går dagens moderna menskopp tillbaka till en uppfinning som patenterades redan år 1937. Det var Leona W Chalmers som uppfann detta skydd, som idag blivit ett allt vanligare alternativ för den som vill ha ett miljövänligt och kostnadseffektivt mensskydd.

Listan på uppfinningar som kommit kvinnor till gagn kan göras lång, dessa är bara ett urval. Den gemensamma nämnaren för dessa uppfinningar är att de utvecklades främst för att på något sätt hjälpa kvinnor. Under veckan följer ytterligare ett blogginlägg som då fokuserar på uppfinningar som gjorts av kvinnor. Håll utkik!

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

2 kommentarer

Filed under patent

I robotgräsklipparens våld

Sommaren är kort, så det gäller att utnyttja trädgården maximalt nu när tid är. Gräsmattan växer dock som ogräs så här i juni, vilket innebär att klippning är nödvändigt flera gånger i veckan. I början var det lite charmigt att trycka den där handdrivna varianten genom trädgården. Dock blev den manicken mer och mer en belastning och ersattes så småningom av en motoriserad variant. Betydligt enklare, men man var ju fortfarande tvungen att släpa fram och leda runt åbäket med samma intervall.
Nu är det dock slut med det också – gräsklippningen sköts numera av en robotgräsklippare.

”Vart är den nu på väg?!”

Lite märkligt att det tagit så lång tid att komma hit. Förslaget dök upp här hemma för flera år sedan, men av någon anledning refuserades det – av mig, den teknikintresserade. Skumt. Tror att det var prislappen som avskräckte, och det ska villigt erkännas att den fortfarande är ganska stor. Nåväl, nu är den på plats och sköter jobbet finfint, men den har också medfört ett par nya insikter.

Till att börja med – en robotgräsklippare är ingen Plug-n-Play-enhet. Klippytan ska avgränsas med en slingkabel, vilket i vårt fall innebar en veckas kabeldragning. Och då har vi en ganska liten trädgård.
Vi kan kalla det fas 1. Tjänsten kan förvisso inhandlas, men det är inte billigt (det heller).

Fas 2 inleds med provkörning och lokalisering av problemområden. ”Jaha, där fastnar den”. ”Aj då, den där passagen var visst för smal”. Efter lite justeringar i trädgården verkar det dock ordna upp sig.

Fas 3 innebär programmering och laborerande med parametrar. Det ska definieras arbetsperioder, zoner och fördelningar. Fas 3 innebär också, åtminstone för somliga, ett maniskt övervakningsbeteende. Förut tog det kanske någon halvtimme att klippa vår lilla gräsplätt. Nu kan jag fastna i timmar med att följa robotens framfart. ”Hur ska det här gå?”, ”hittar den verkligen tillbaka till laddstationen härifrån?”. Eftersom klippningen programmerats till att delvis ske nattetid innebär det även ett visst nattugglande.

Fas 4, antar jag, innebär full tillförsikt för robotens funktion och mental avkoppling från gräsklippandet. Oklart om jag någonsin kommer dit.

Teknikutvecklingen för robotgräsklippare är fortsatt het, vilket bekräftas av ett stort antal nya patentansökningar. Inte minst från svenska Husqvarna AB, vilka har lång erfarenhet av robotgräsklippare och av många anses branschledande. Koncernen Husqvarna Group har också en väldefinierad varumärkesstrategi, där man tillskansat sig konkurrerande varumärken, såsom Gardena och McCulloch och därigenom kan sälja samma produkter under tre olika namn. Smart.

Patentansökningarna avser dels klipparens konstruktion, men också dess arbetssätt. Relevanta klasser i CPC (Cooperative Patent Classification System):

A01D 34/00 Mowers; Mowing apparatus of harvesters
A01D 34/006 . {Control or measuring arrangements}

A01D 34/008 . . {for automated or remotely controlled operation}

G05D 1/00 Control of position, course or altitude of land, water, air, or space vehicles, e.g. automatic pilot
G05D 1/02 . Control of position or course in two dimensions

G05D 1/0221 . . . . {involving a learning process}
G05D 1/0225 . . . . {involving docking at a fixed facility, e.g. base station or loading bay
G05D 1/0259 . . . {using magnetic or electromagnetic means}
G05D 1/0265 . . . . {using buried wires}
G05D 1/0278 . . . . {using satellite positioning signals, e.g. GPS}

Sök själv bland patentsökta lösningar, t.ex. i Svensk Patentdatabas som nås från prv.se.

Husqvarnas patenterade avgränsningsslinga.

Slutligen kan jag rapportera om alla sociala kontakter som robotgräsklipparen för med sig. Inte sällan följs dess framfart av en skara nyfikna, passerande som vill veta mer om dess funktion.
Och det verkar smittsamt. Nu har grannen också skaffat en.

Trevlig gräsklippning!

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

Kommentarer inaktiverade för I robotgräsklipparens våld

Filed under patent

Flest nationella patent- och designansökningar från Södertälje

Det söktes fler nationella patent- och designskydd från Södertälje än från någon annan kommun i Sverige 2016.

PRV har nyligen publicerat sin årliga Statistikårsbok. En sak som sticker ut är att av samtliga nationella patentansökningar 2016 med en svensk adress kommer nästan var femte från Södertälje (17,1 procent), totalt 347 stycken. 2015 var motsvarande siffra för antalet nationella patentansökningar 269 stycken. Då placerade sig Södertälje på andra plats efter Stockholm. Det är framförallt Scania som är den bidragande orsaken till Södertäljes förstaplacering bland kommuner som ansökt om flest nationella ansökningar av patent- och designskydd.

Det innebär också att Södertälje bidar starkt till att Stockholms län placerar sig på första plats vid en jämförelse av patentansökningar på länsnivå. Södertälje står för 41 procent av alla patentansökningar inom Stockholms län.

14,3 procent av samtliga ansökningar av designskydd kom från Södertälje kommun – totalt 65 stycken. Även om det är en minskning av antalet ansökningar från år 2015 som var ett rekordår med 88 stycken ansökningar om designskydd placerar det fortfarande Södertälje i topp.

SVT har uppmärksammat detta. Läs mer om att Södertälje är bäst i landet här. Och möt Scanias uppfinnare Gunnar här.

75/Oscar Dieden – kommunikatör på PRV

1 kommentar

Filed under patent

Få kvinnliga uppfinnare och historiskt få kvinnliga företagare i Sverige

PRV:s Statistikårsbok för 2016 utkommer idag med bland annat uppdaterade siffror om kvinnliga uppfinnare i Sverige. För den som vill veta mer om kvinnors företagande i historien finns boken ”Kvinnors entreprenörskap under 400 år” från 2013 av forskaren och nationalekonomen Anita Du Rietz, som även skapade Småföretagsbarometern och blev Sveriges första kvinnliga chefsekonom på 1980-talet.

Andelen kvinnliga uppfinnare som medverkar – ensamma eller som medsökande – på internationella patentansökningar (PCT-ansökningar) har ökat i Sverige från en sjättedel under perioden 1995-1999 till en femtedel år 2011-2015. Det placerar Sverige på en plats långt efter Kina och Sydkorea, som år 2011-2015 kom upp i motsvarande 50 %, och även efter flera europeiska länder som Spanien, Polen och Frankrike, som under samma period passerade 30 %.

I svenska nationella ansökningar var andelen kvinnliga uppfinnare 6,6 % förra året. En liknande andel hittar man bland företagare i Sverige, där cirka fem procent av alla yrkesarbetande kvinnor hade företagande som huvudsysselsättning år 2015 (källa: SCB). Motsvarande siffra för manliga företagare var cirka elva procent. Enligt Entreprenörskapsbarometern har andelen personer i arbetsför ålder som kan tänka sig att bli företagare minskat med tio procent från år 2004 till 47 % förra året. En av anledningarna till detta uppgavs vara att otryggheten för företagare är för stor.

Företaget Dojaj

Företagaren Lovisa Ljungvall som säljer barnkläder på en marknad 2017.

 

Kraftig minskning av företagande på 1900-talet

Anita Du Rietz hävdar i sin bok, baserat på egen och andras forskning, att förutsättningarna för kvinnors företagande inte har förbättrats successivt under historiens gång. Under 1900-talet sjönk andelen företagare bland yrkesverksamma kvinnor markant, efter att ha varit omkring en tredjedel under första hälften av 1800-talet. En av anledningarna till denna drastiska minskning var införandet av frihandel år 1948 (GATT/WTO), som bland annat hade som följd att den svenska textilindustrin – kvinnornas viktigaste yrkes- och företagarområde – kraftigt decimerades. En annan anledning till detta var förbudet mot natt- och övertidsarbete för enbart kvinnor, som rådde under åren 1909-1963, med undantag för vårdarbete och plockning av sockerbetor. Några ytterligare anledningar till minskningen av kvinnligt företagande var bristande tillgång på både barnomsorg och möjlighet till hemhjälp. Inte förrän på 2000-talet började andelen kvinnliga företagare öka igen.

De flesta företagarna i Sverige är kombinatörer, d.v.s. de kombinerar företagande med en anställning. Ett exempel på dessa är Lovisa Ljungvall som tillsammans med sin man startat företaget Dojaj, se bilden ovan. De tillverkar barnkläder för försäljning på marknader och på internet.

Äktenskapsålder och den industriella revolutionen

Åldern vid första giftermålet har varit en viktig faktor för kvinnors livsmöjligheter och företagande i Sverige. Det år som den genomsnittliga åldern för kvinnor vid första giftermålet var som lägst någonsin – 20 år – sammanföll med det år som andelen hemmafruar var som högst. Förvånande nog var detta år så pass nyligen som 1950.

Under åren 1750-1850 höjdes äktenskapsåldern successivt, med följd att kvinnor fick en bättre ekonomisk ställning och att konsumtionen ökade i hela Västeuropa. Detta anses vara en av de främsta anledningarna till att den industriella revolutionen skedde i Västeuropa och inte någon annanstans.

Näringsfrihet och andra förutsättningar

Skråväsendet, som tidigare bland annat hade hindrat kvinnor som inte var änkor att arbeta inom vissa branscher, avskaffades 1846 och full näringsfrihet infördes 1864. Detta innebar att det blev lagligt att starta företag och att arbeta inom flera branscher samtidigt.

Änkor blev förr automatiskt myndiga, men också andra kvinnor kunde ansöka om att bli myndiga, vilket skedde i ett hundratal fall per år. Ogifta kvinnor blev myndiga vid 25 års ålder från 1863 och från 21 års ålder 1884. Det dröjde till året för kvinnors rösträtt till riksdagen, alltså 1921, innan även gifta kvinnor blev myndiga, men de kunde formellt bestämma över sin inkomst själva sedan 1874.

Arvsrätt har kvinnor haft sedan förkristen tid i Sverige. Dock dröjde det till 1845 innan arvet delades lika mellan könen både i staden och på landet. Detta var särskilt viktigt i en tid då banklån var ovanliga och man istället lånade av förmögna människor.

Vanliga verksamhetsområden då och nu

Trots alla restriktioner finns det gott om exempel redan från 1600-talet på kvinnor som förvaltade egendomar, agerade som ombud för familjens affärer och i tvister, samt ingick juridiskt bindande avtal. Anita Du Rietz nämner 500 kvinnor i sin bok som varit företagare på olika sätt under de senaste 400 åren: krögerskor, torghandlare, hantverkare, bruksägare, jordbrukare, fiskmånglerskor, textilproducenter, sömmerskor, samt även rektorer sedan högre utbildning inom vissa områden blivit tillgänglig för kvinnor i mitten av 1800-talet.

Idag är de tre vanligaste verksamhetsområdena för kvinnliga företagare hårvård samt konsult- och restaurangverksamhet (källa: SCB).

Laura Enflo, PRV

Ett varmt tack till Anita Du Rietz och Lovisa Ljungvall!

 

Källor/ För vidare läsning:

Du Rietz, Anita (2013) Kvinnors entreprenörskap under 400 år. ISBN 9789175042572.

Andersson, Malin och Gamerov, Lukas (2017) http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Farre-kvinnor-an-man-driver-foretag/ (besökt 28 maj 2017)

Barnklädmärket Dojaj, http://www.dojaj.se/

Patent- och registreringsverket (2017) Statistikårsbok för 2016 https://www.prv.se/sv/om-oss/statistik/statistikarsbok/

Tillväxtverket: Entreprenörskapsbarometern 2016 https://tillvaxtverket.se/5.78ae2b21158679f9fc1eda.html (besökt 28 maj 2017)

Kommentarer inaktiverade för Få kvinnliga uppfinnare och historiskt få kvinnliga företagare i Sverige

Filed under immaterialrätt, innovation, patent

Tre fällor i det brasilianska patentregelverket

edu-lauton-72302.jpgDet finns förvisso en rik uppsjö av diverse fällor, snaror och försåt i det brasilianska regelverket för det immateriella rättsskyddet, men här vill jag ta upp tre ofta förekommande och viktiga fallgropar.

Nämnda trenne gropar äro följande:

1. INPI:s BALANSER (BACKLOG)

Denna fälla är i och för sig omöjlig att kringgå, eftersom den drabbar samtliga som söker patent i Brasilien. Med andra ord en enda jättefallgrop som alla drösar ner i. Denna allomfattande rävsax är backlogen. Således tar det mellan 8 och 14 år innan man över huvud taget får ett första föreläggande från INPI (det brasilianska patentverket). Det beror på tekniskt område om det tar 8 eller 14 år, eller något däremellan. Således är man relativt sett snabb inom metallurgi och väldigt långsam inom exempelvis läkemedel och elektronik. Det låter som en ironi, men det händer även att man får ett ”direktgodkännande” efter 13-14 år! Som en viss kompensation till detta finns det en minimigaranti på 10 års skyddstid från och med patentbeviljandet, även om detta skulle innebära ett överskridande av den grundläggande skyddstiden på 20 år från ansökningsdagen.

I princip finns det TVÅ sätt att påskynda behandlingen:

a) Man kan bevisa att någon i Brasilien begår intrång på de avhängiga kraven. Även ett varningsbrev till den utpekade intrångsgöraren räknas som bevis.

b) Man går till federal domstol mot INPI och hävdar att sistnämnda begår förvaltningsbrott.

Således anses enligt brasiliansk förvaltningslag att onormalt långa väntetider utgör ett brott begånget av den senfärdiga förvaltningsenheten ifråga. Vanligtvis kan man inom ett år få ett beslut från domstolen, vilket ålägger INPI att skicka ut ett förstaföreläggande inom 3 månader och komma till beslut inom ett år.

2. VARNINGSBREV

Enligt brasiliansk rättspraxis kan man endast få någon ersättning för patentintrång från och med den dag då intrångsgöraren erhållit ett varningsbrev. Visserligen kan man inte hävda en patentansökan vid delstatlig domstol innan patent beviljats, men skadestånd, det kan man få från den dagen motparten mottagit ett varningsbrev. Har man inte skickat något varningsbrev, ja då får man ”bara” skadestånd från och med beviljandedagen. Dessutom har varningsbrevet den fördelen att man med detta kan begära påskyndad behandling vid INPI, såsom nämnts ovan.

3. ROYALTIES TILL UTLANDET

Vid ett patentbaserat licensavtal kan man endast skicka royalties från Brasilien till utlandet om:

a) patentet beviljats, samt

b) licensavtalet är registrerat av INPI.

Det kan således dröja många år innan licenstagaren kan skicka royalties till licensgivaren i exempelvis Sverige, eftersom det tar så lång tid att få beviljat patent. Detta gäller även mellan ett dotterbolag i Brasilien och moderbolaget i utlandet. INPI brukar vanligtvis registrera ett avtal inom en månad från begäran.

001.png

Med vänlig hälsning från Magnus i Rio,
Patentombud vid MONTAURY PIMENTA, MACHADO & VIEIRA DE MELLO, Rio de Janeiro

 

Kommentarer inaktiverade för Tre fällor i det brasilianska patentregelverket

Filed under patent