Category Archives: patent

Charlie kom in via patentavdelningens Summer Internship – sök du med!

Charlie Börjeson
Foto: Siljastina Rönnkvist


Den elfte juni är det så dags för årets Summer Internship på patentavdelningen. Vi har träffat Charlie Börjeson som kom in på PRV via förra årets program.

Charlie, vad pluggar du?

Teknisk fysik på KTH. Jag var klar med trean när jag började på PRV.

Vad var det som lockade med PRV?

Jag ville se hur allt jag lärt mig på KTH faktiskt tillämpades i industrin. Jobbet på PRV erbjöd en övergripande inblick, eftersom man både får se aktuella patentansökningar och äldre patentdokument från hela världen. Ett utmärkt tillfälle att få lära sig om hur patent är kopplat till utvecklingen.

Jag tycker det är kul att förstå hur saker och ting fungerar. Och det är något man måste göra med varje ny patentansökning man handlägger. Jag tycker också att det är kul med språk. Man använder mycket språkkunskaper i granskningen.

Har du lärt dig något?

Ja! Både patent och teknik. Under utbildningsveckan fick vi en grundlig genomgång i hur en patentansökan är uppbyggd samt hur den granskas och bedöms. Vi fick även mer allmän information om hur man söker patent i flera länder samtidigt, även om det inte var helt nödvändigt för våra arbetsuppgifter.

Mätteknikgruppen, som jag jobbar i, handlägger ärenden inom många olika teknikområden. Så bara genom mitt dagliga arbeta lär jag mig mycket om hur olika matematiska eller fysiska koncept tillämpas i dagens teknik.

Något jag inte hade väntat mig var att jag skulle bli så uppmärksam på alla uppfinningar som finns runt omkring mig i vardagen. Varje vardagspryl har många fler uppfinningar än vad man kanske först tror.

Tror du att du kommer ha nytta av det du lärt dig?

Patentkunskaperna kommer definitivt att komma till nytta i arbetslivet. Bara att veta hur man söker efter publicerade ansökningar i är jättekul och lärorikt och något jag redan fått nytta av. Jag skaffade nyligen ett par fiffiga cykellyktor som drivs kontaktlöst av hjulen när man cyklar. Exakt hur de fungerade hittade jag i några patentansökningar bara genom att söka i patentinformation på nätet.

En mer specifik nytta jag fått av jobbet är att jag sett så mycket från olika teknikområden, vilket hjälpt mig att överblicka arbetsmarknaden i Sverige och själv känna efter vilken teknik jag tyckt varit roligast att handlägga. Det kommer hjälpa mig in på rätt yrkesbana.

Kan du rekommendera PRV som arbetsplats?

Ja, det är en trevlig arbetsmiljö med bra arbetsvillkor. Arbetsuppgifterna är både tekniskt och språkligt krävande, eftersom man både måste kunna tekniken och kunna se om det finns otydligheter i patentansökan, vilket jag tycker är kul. Arbetet är rätt så självständigt vilket passat mig.

Vad har du för råd till den som söker?

Det är viktigt att du snabbt och villigt kan ta till dig ny kunskap, då det krävs både under utbildningen och i själva arbetet. Goda språkkunskaper är också viktigt. Är du juridiskt intresserad kommer du tycka att jobbet är extra kul!

Kan du tänka dig PRV som framtida arbetsgivare?

Ja, jag trivs bra på PRV. I jobbet som patentingenjör får man också skriva mer än vad jag får som sommarpraktikant, vilket är lockande. Däremot vill jag testa att vara ute i industrin lite innan jag eventuellt kommer tillbaka till PRV. Nu när jag sett allt kul som finns därute vill jag vara med och utveckla det också!

Tack Charlie!

/Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Här kan du söka till Patent Examiner Summer Internship 2018!

Lämna en kommentar

Filed under patent

En hundraåring i framkant

  • Här äger ett av världens största startup-evenemang rum varje år, nu senast i förra veckan: SLUSH, med fler än 2600 startup-företag och 1500 investerare från fler än 130 länder.
  • Här finns världens nordligaste tunnelbana, med åtta nya stationer som öppnades för mindre än en månad sedan.
  • Härifrån kommer världskändisar som operativsystemet Linux, kompositören Jean Sibelius och datorspelet Angry Birds.

Det handlar naturligtvis om republiken Finland, som idag firar 100 år som självständig stat. PRVbloggen uppmärksammar detta med att titta på några finländska uppfinningar från tiden kring år 1917 fram till idag.

Det första synkroniserade filmljudet

Vi börjar i Helsingfors 1896, i det som var huvudstaden i storfurstendömet Finland (där storfursten var den siste tsaren Nikolaj II). Då såg den nioårige Eric Tigerstedt bröderna Lumières första filmvisning i staden. Exempel på vad han fick se finns här.

Tigerstedt började fantisera om ljud till filmen och förverkligade detta flera år senare i Tyskland. Tyvärr avbröts detta ljud-på-film-arbete när han blev utvisad 1914 som en följd av första världskrigets utbrott. Hans tyska patent blev dessutom ogiltigförklarade, men ett brittiskt patent som beskriver en av dessa uppfinningar finns här. Se även bilden nedan.

Tigerstedts kombination av fonograf och kinematograf

Tigerstedts kombinerade kinematograf och fonograf för att spela in och återge ljud, beskrivna 1916 i patentdokumentet GB 100748 A.

Tigerstedt bosatte sig i Danmark en tid, men blev inkallad och åkte därför tillbaka till Finland för att delta i inbördeskriget 1918, i vilket han stred på den ”vita” (konservativa) sidan, som senare vann över den ”röda” sidan (kommunisterna). För att få större möjligheter att fortsätta uppfinna apparater för ljudinspelning och ljudåtergivning emigrerade han till USA 1923 och tillverkade bland annat radioapparater i New York City. Där avled han redan 1925 i sviterna av tuberkulos.

 

Snösmältning och vindkraft

År 1915 patenterade den finländske uppfinnaren Sigurd Savonius en apparat som innefattade en eldstad för att smälta snö, se här.

Snö kom till användning för att få fram dricksvatten under det berömda finska vinterkriget 1939-1940 – en av de kallaste vintrarna under 1900-talet med temperaturer som ofta låg mellan -20 och -50 grader Celsius. Att Finland klarade av att förbli självständigt trots sitt extrema militära och numerära underläge gentemot Sovjetunionen anses till viss del bero på denna köld.

Savonius är annars mest känd för sin kostnadseffektiva och tillförlitliga lösning på hur man kunde omvandla vindens rörelseenergi till elektricitet. På 1920-talet patenterade han en typ av vertikalaxlad rotor för vind- eller vattenkraft, som fortfarande används. Se exempelbilden nedan.

Savonius rotor

Exempel på Savonius vertikalaxlade rotor för vind- eller vattenkraft i patentdokumentet US 1697574 A.

 

AIV-foder och Nobelpriset

I ett kallt klimat som Finlands krävdes import av djurfoder för att korna skulle kunna producera näringsrik mjölk även under vinterhalvåret. Den finländske biokemisten Artturi Ilmari Virtanen utvecklade därför en konserveringsmetod för djurfoder, patenterad 1931-1932 i flera länder såsom Kanada, Schweiz, Frankrike och naturligtvis Finland.

Denna konserveringsmetod, som i praktiken sänker pH-värdet i djurfodret och därför minskar bakteriernas aktivitet, används fortfarande på många ställen med kallt klimat och produkten kallas AIV-foder efter uppfinnarens initialer. För detta fick Virtanen Nobelpriset i kemi 1945, samma år som det sista av de fyra krig som utkämpats i det självständiga Finland tog slut.

Diskställ i köksskåp

Uppfinnaren Maiju Gebhard, som var avdelningschef på Arbetseffektivitetsföreningen, utvecklade 1944 ett köksskåp med diskställ bakom skåpluckan, som fortfarande är standard i finländska kök, se foto här. Målet var att bespara de dåvarande hemmafruarna det tidsödande arbetet med att torka disken. Denna lösning patenterades inte och har inte heller gått på export.

Betongtillverkning av återvunnet material

Betong består till stor del av cement, vilken i sin tur står för en betydande andel av världens koldioxidutsläpp. Därför har den finländske forskaren och entreprenören Aino Heikkinen sedan 70-talet utvecklat och vidareutvecklat betong som även innehåller flygaska från bränsleförbränning, t ex från värmeverk, se ett av hennes patent här. För detta har hon fått flera finländska och internationella utmärkelser.

Optimerade hissystem

Uppfinnaren Marja-Liisa Siikonen är en av de finländare som erhållit flest patent de senaste åren. Hon arbetar på den kända finländska koncernen KONE OY – en av Finlands största – med att optimera flödet av människor i byggnader. Hennes senast publicerade patentansökan (en internationell PCT-ansökan) handlar om ett komplext styrsystem för en grupp hissar i en byggnad, vilka delas in i olika servicezoner baserat på den hisstrafik som är vanligast mellan olika våningsplan. KONE:s hissar och rulltrappor syns runt om i världen, inte minst på flygplatser. Titta gärna efter när du åker nästa gång!

Nu har vi alltså nått nutid i patentkavalkaden och det är dags att avsluta med hjärtliga gratulationer till Finland. Onnea Suomi!

Laura Enflo, patentingenjör på PRV och finländare

Stort tack till mina kusiner Suvi och Olli för SLUSH-tipset!

Kommentarer inaktiverade för En hundraåring i framkant

Filed under innovation, patent

Vinylskivans dag – länge leve grammofonen

Lådan står där på vinden. Huvudsakligen av nostalgiska själ. Modern Talking, U2, Queen, Rick Astley, Absolute Music, etc. Hmm… en trivsam vinkning från 80-talet, men knappast någon pensionsförsäkring. Nä, ska det vara värt något ska det tydligen vara förstautgåvor av tidiga Beatles. Allra helst från tiden då de fortfarande hette The Quarrymen. Sex Pistols – God Save the Queen från 1977 är också hett eftertraktad, liksom Jean Michel Jarres Musique pour Supermarché från 1983 som bara släpptes i ett exemplar innan pressmatrisen förstördes. Idag firar vi vinylskivans dag.

Egentligen är det ju en fantastisk uppfinning. En graverad plastskiva som möjliggör ljuduppspelning med god kvalitet, om och om igen. Vägen dit är spännande teknikhistoria i sig. PRV-bloggen gör en djupdykning.

Historien börjar med en bekant herre vid namn Thomas Alva Edison. Den begåvade uppfinnaren är tidigt ute med in- och återuppspelning av ljud via sin s.k. fonograf, patenterad år 1878, se US200521 A. En roterande, stanniolklädd rulle med graverade spår, vilka får en anlagd nål att vibrera och återskapa ljud. Succén är omedelbar och snart övergår man till vaxrullar som kan användas upp till tio gånger.

Konkurrenterna lurar dock runt hörnet. Tyskfödde uppfinnaren Emile Berliner utvecklar en variant med en plan skiva med 12,5 cm diameter. Han kallar den grammofon, och får patent år 1887, se US372786 A. Även denna blir snabbt en succé och han grundar år 1895 Berliner Gramophone Company i Philadelphia.

Tidiga patent på fonograf och grammofon.

Edison kontrar med att året efter grunda National Phonograph Company. Efter diverse patentstrider flyttar Berliner sin verksamhet till Europa och Kanada. I Berlin grundas Deutsche Grammophon GmbH och i Montreal grundar han Gram-O-Phone Company, där det klassiska varumärket His Master’s Voice börjar användas år 1900. Figurvarumärket visar hunden Nipper som sitter framför en grammofon och lyssnar på sin döda husses röst.

”Det glada Stockholm” med Jean Claesson. Inspelad 1912 under Deutsche Grammophone. Notera den klassiska loggan för His Master’s Voice.

Fler konkurrenter sluter snart upp. Bl.a. startar den svenske uppfinnaren Carl Lindström ett företag i Berlin som tillverkar skivspelare under namnet Parlofon och i Paris grundar bröderna Pathé ett företag som säljer både grammofoner och fonografer.

”Även ett barn kan höra att det är en Parlofon”.

År 1918 blir 78 varv per minut standard för skivspelare och den rullbaserade fonografen börjar konkurreras ut. Radions framgångar och global finanskris slår dock hårt mot grammofonindustrin. Som en motåtgärd går Berliners företag år 1931 samman med Pathé och engelska Columbia som förvärvat Carl Lindström AG. Man antar namnet EMI – Electric & Musical Industries.

Samma år introduceras longplay (LP)-skivan, som roterar med 33⅓ varv per minut. Den engelska uppfinnaren Alan Blumlein, anställd av just EMI, utvecklar dessutom teknik för ljudåtergivning i stereo. En lösning som medges patentskydd två år senare, se GB394325 A.

Först år 1948 börjar man sälja LP-skivor pressade i vinylplast, så egentligen föds väl ”vinylen” då. Formaten singel och EP (Extended Play) med 45 varv per minut introduceras året därefter och sedan följer årtionden med guldår för vinylskivan.

Början till slutet(?) presenteras för konsumenterna år 1982. Philips och Sony har med gemensamma ansträngningar utvecklat en digital kompaktskiva (CD). Vinyltillverkarna darrar, men det dröjer faktiskt till år 1991 innan det säljs fler CD-skivor än grammofonskivor.

Nu är ju CD-skivan själv utrotningshotad av strömmad musik. Och den klassiska vinylskivan är på återmarsch, vilket PRV-bloggen uppmärksammat tidigare.

Utvecklingen går framåt och bakåt. Håll ut, fonografvänner.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

 

Källor: Tekniska museet, Emil Berliner Studios

Kommentarer inaktiverade för Vinylskivans dag – länge leve grammofonen

Filed under innovation, patent

Skräckpatent

Nej, inte uppenbart usla patent och patentansökningar, utan sådana som kan relateras till skrämselutstyrslar eller skrämselmetoder. PRV-bloggen fortsätter på temat Halloween och kollar upp patentsökta lösningar som kan vara användbara i skrämselsyfte.

”…the corpse will be maintained for an indefinite period in a perfect and life-like condition…”

Lite svårsökt visar det sig vara. Några självklara patentklasser för spökdräkter och liknande hittar jag inte, men följande torde vara relevanta:

A63J7/005Disguises for one or more persons for life-like imitations of creatures, e.g. animals, giants

A41G7/00Masks or dominoes for concealing identity, e.g. for theatrical use

Sedan finns ju en i sammanhanget mer makaber ingång, om man av en händelse vill ta med sig några zombie-kompisar på bus- eller godisrundan:

A01N1/00Preservation of bodies of humans or animals, or parts thereof

I den sistnämnda hittar jag just Method for preserving the dead, från vars patentskrift US748284 A ovanstående illustration är tagen.

Övriga ”fynd” värda att nämnas:

Utfällbara huggtänder, se US4676500 A. En bettskena som monteras i överkäken och där huggtänder fälls ut när man biter ihop tänderna.

Blödande skelettmask, se US6093475 A. En riktigt läskig variant där masken innefattar kanaler och munstycken varigenom låtsasblod pumpas ut via en elektrisk pump.

Halloween förknippas ju också med ljusförsedda pumpor med utskurna ansikten, vilka enligt irländsk sed ska relatera till smeden Jack som var för ond för att komma in i himlen, men som även lurade djävulen så att han inte fick komma in i helvetet heller. Dömd att irra runt som osalig ande på jorden bad han djävulen om något att lysa upp sin väg med. Djävulen kastade då några glödande kol till Jack som han lade i en ihålig kålrot som lykta.

Nåväl, de där hålen är inte helt enkla att skära ut i pumpan. Här finns det dock patentsökta lösningar att tillgå, t.ex. i klassen B26B29/063Arrangements for guiding hand cutting tools for food related applications.

Se t.ex. US3965574 A, Apparatus for forming a jack-o-lantern. En välvd skiva som spänns över pumpan och som innefattar spår för däri anordnade skärverktyg, varigenom ett ansikte enkelt skärs ut i pumpan. Fiffigt.

Skärverktyg för Halloween-pumpor.

Mer immaterialskräck

Sugen på mer läskig läsning? Här finns övriga inlägg om immaterialskräck!

Spöktakulära varumärken i en klass för sig
Rysarna som skrämmer bäst
Immaterialskräck i godishyllan

Kom ihåg; bus. Inget godis.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

3 kommentarer

Filed under patent

Patentinformation vs. Naturkatastrofer

Idag uppmärksammar vi Internationella dagen för begränsning av naturkatastrofer. En dag instiftad av FN:s generalförsamling år 1989. Ämnet känns ju onekligen aktuellt med tanke på att bilder på områden ödelagda av orkaner och jordbävningar har dominerat nyhetsflödet på sistone. Huruvida världen blivit en naturkatastrofsäkrare plats eller inte kan man diskutera. Däremot är det ett faktum att antalet patentsökta anordningar och metoder för att minimera skadeverkningarna har ökat. PRV-bloggen kollar lösningar i patentinformationen.

”Värst vad det regnar”. Foto: Ragnhild Haarstad.

Till att börja med får man leta på rätt ställen. All patentdokumentation klassificeras enligt åtminstone IPC (International Patent Classification) och oftast även CPC (Cooperative Patent Classification). Man kan se det som en enorm, finindelad innehållsförteckning till all världens patentdokumentation, där varje dokument sorterats in under rätt flik. Oavsett språk eller nomenklatur – i patentlitteraturen tillhör man samma familj. Faktiskt en fin tanke bara det…

Jag börjar rota lite och finner följande, uppenbart relevanta ”flikar”:

G01V1/008Earthquake measurement or prediction

G01W1/10Devices for predicting weather conditions

G01C13/002Measuring the movement of open water

G08B21/10Alarms for ensuring the safety of persons, responsive to calamitous events, e.g. tornados or earthquakes

Bakom dessa flikar hittar man massor av förslag på larm- och skyddsanordningar, t.ex. Anordning och metod för detektering av och varning för tsunamis, se SE 529670 C2.

Andra patentsökta lösningar är mer förebyggande, t.ex. Hurricane prevention system and method, se US 7520237 B1. En flytande plattform som placeras i havsområden där orkaner bildas och som pumpar upp kallt vatten från stort djup för att på så sätt sänka havets yttemperatur och därigenom motverka bildandet av orkaner.

Å andra sidan är det uppenbart att människans miljöpåverkan åtminstone i någon mån kan relateras till naturkatastrofer, så egentligen är det kanske mer relevant att söka lösningar inom andra områden, såsom avgasrening och solenergi. Tyvärr blir det lätt rundgång i resonemanget…

Det hela härrör sig nog i vanlig ordning till storpolitik och tveksamt globalt ledarskap. Vad kan patentinformation göra åt det? Försöka duger:

G06Q10/00Administration; Management

A61B5/16Devices for evaluating the psychological state

A61B5/164Lie detection

G06Q2230/00Voting or election arrangements

 

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Patentinformation vs. Naturkatastrofer

Filed under patent

Revolutionerande ett-klick-teknik blir fritt tillgänglig

Jag minns när jag under e-handelns barndomsår brukade irritera mig på att behöva fylla i fakturauppgifter och annat varje gång jag ville beställa hem böcker och kläder. När Amazon sedan införde den så kallade ”1-click”-tekniken blev det genast roligare att handla online.

I stället för att fokusera på att fylla i rätt adress och kortnummer vid varje köp, kunde jag lägga tiden på att botanisera bland spännande produkter. Att köpesumman började skjuta i höjden tänkte jag inte särskilt mycket på då, det hade ju blivit så enkelt att klicka hem grejer!

Idag, den 12 september, löper Amazons patent för den så kallade 1-click-tekniken ut. Det blir alltså fritt fram för andra e-handlare att använda sig av samma teknik i sina betallösningar. Vi har frågat Jimmie Femzén, patentingenjör specialiserad på telekommunikationsteknik, om vad 1-click-lösningen innebär för e-handeln.

Jimmie Femzén, patentingenjör specialiserad på telekommunikationsteknik.

Jimmie, idag går Amazons patent för 1-click-tekniken ut. Vad exakt går den tekniken ut på?
Tekniken som patenterades i USA går ut på att en användares information, som krävs för att genomföra ett köp, är sparad vilket gör att köpet kan genomföras snabbare. Den sparade informationen kan exempelvis vara namn, adress, kortuppgifter etc. Användaren behöver endast klicka på en knapp en gång och därefter är ordern lagd. Jämför med idag där det kan krävas flera klick och olika fält som ska fyllas i. Man får också hålla isär detta med hur vissa andra e-handlare har snabbat upp köpprocessen genom att visa en sida med information som redan är ifylld i fälten, men denna lösning kräver fler än ett click.

Det kan vara värt att nämna att patentet inte blev godkänt i hela världen då vissa delar bland annat ansågs handla om affärsmetoder. Enbart affärsmetoder går inte att patentera i Sverige, läs gärna mer här. 

Vad betyder det för andra e-handlare att patentet inte gäller längre?
För e-handlarna som hade verksamhet där patentet gällde är det nu tillåtet att använda tekniken. Det är hela idén med patent: ensamrätt i 20 år mot att offentliggöra tekniken för allmänheten, så att andra kan förbättra tekniken framöver.

Vilka andra användningsområden tror du kan vara aktuella för denna tekniska lösning?
E-handeln är det självklara men det skulle kunna vara aktuellt med andra beställningstjänster som exempelvis tandläkartider, då slipper man hålla koll på internetkoder när man ska (om)boka tider.

Ett-klick-tekniken revolutionerade näthandeln när den infördes. Vad tror du blir nästa stora grej inom e-handeln?
Det är svårt att säga, men personligen skulle jag gilla någon algoritm som automatiskt plockar ihop det min familj behöver i klädväg, väljer rätt storlekar och framför allt matchar alla färger och mönster!

Tack för samtalet!

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Revolutionerande ett-klick-teknik blir fritt tillgänglig

Filed under patent

Innovation och regionindelning

Inom EU finns det en hierarkisk regionindelning.  Den introducerades 1988 av Eurostat och kallas NUTS-2. Syfte var att kunna jämföra områden i EU:s olika medlemsländer utifrån exempelvis yta och befolkningsstorlek.

Genom att, utifrån NUTS-2-indelningen, titta på antalet inkomna patentansökningar till EPO (European Patent Office) kan man få fram en rättvis bild av hur en region står sig i jämförelse med andra regioner.

Under 2016 inkom det in 61 318 stycken EP-ansökningar till EPO. Av dessa var 1 815 ansökningar från Stockholm, vilket gjorde Stockholm till den fjärde starkaste regionen i Europa. Flest antal ansökningar i NUTS-2 indelning finns i regionen Île de France, där bland annat Paris ingår. De följs av Oberbayern, där München ligger.

NUTS-kod Antal Region Land
FR10 6 248 Île de France Frankrike
DE21 4 591 Oberbayern Tyskland
DE11 2 552 Stuttgart Tyskland
SE11 1 815 Stockholm Sverige
NL41 1 771 Noord-Brabant Nederländerna
DEA1 1 612 Düsseldorf Tyskland
FI1B 1 312 Helsinki-Uusimaa Finland
CH03 1 274 Nordwestschweiz Schweiz
DE71 1 221 Darmstadt Tyskland
ITC4 1 000 Lombardia Italien
Övriga 37 922
Totalt 61 318

 

12

I Norden, under 2016, inkom det 61 318 stycken EP-ansökningar till EPO. Stockholms 1 815 ansökningar gör dem till den starkaste regionen i Norden. Därefter kommer regionen Helsinki-Uusimaa, med Helsingfors som största stad. Noterbart är att Väst-, Syd- och Östra Mellansverige har fler antal ansökningar än den största norska regionen.

NUTS-kod Antal Region Land
SE11 1815 Stockholm Sverige
FI1B 1312 Helsinki-Uusimaa Finland
DK01 787 Hovedstaden Danmark
SE23 560 Västsverige Sverige
SE22 360 Sydsverige Sverige
DK04 276 Midtjylland Danmark
SE12 220 Östra Mellansverige Sverige
DK03 175 Syddanmark Danmark
FI19 173 Länsi-Suomi Finland
NO01 169 Oslo og Akershus Norge
Övriga Europa 55 471
Totalt 61 318

 

13

Kommentarer inaktiverade för Innovation och regionindelning

Filed under patent

Sex stycken uppfinningar för nyhetsmakare

The lowest form of life” kallades journalister i allmänhet av den notoriskt svårintervjuade musikern, låtskrivaren och sångaren Lou Reed (från The Velvet Underground). Andra exempel på kända personer med komplicerade förhållanden till journalistkåren är, vilket läsaren vet, ett antal presidenter som gärna triumferar med egenproducerade fakta.

Med tanke på tendensen till minskad kundkrets för dagspressen ligger det i tiden att fundera över journalistikens framtid. Där kan PRVbloggen bidra med glädjande nyheter, eftersom sökningar i några patentdatabaser visat att det i alla fall fortfarande uppfinns produkter för alla slags nyhetsmakare.

Pennan – det farligaste vapnet

Att ha en penna eller ett såkallat skrivdon till hands är förmodligen bland det viktigaste för en journalist. Dessutom är pennan en betydelsefull symbol för pressfriheten.

För att slippa leta efter sin penna kan man ha den på sig hela tiden, som med denna japanska uppfinning, se bilden på högerhänderna nedan.

Writing tool2 JP2006224649A

Pennhållare att fästa på handen (JP 2006224649 A).

Journalister har mycket att vinna på att försöka undvika den plågsamma skrivkrampen, vilket kan göras med hjälp av pennan som låter handen vila samtidigt som den används, se bilden nedan.

Pen for writing spasm elimination WO9313949A1

Penna som motverkar skrivkramp (WO 9313949 A1).

Bärbar utrustning

För att journalisten ska kunna få med sig surfplattan överallt har en väska tagits fram, som med sina magneter på baksidan av väskan kan skapa en mobil plattform mitt i vimlet, se bilderna nedan. Denna uppfinning beskrevs i en patentansökan som lämnades in till USPTO (patentmyndigheten i USA) i början av 2014. Tyvärr ledde den inte till något patent, men som vanligt offentliggjordes ansökan efter 18 månader för att alla skulle kunna ta del av den.

Convertible bag 1 and 2 US20150208790 A1

Väska för surfplatta, som ger journalisten om inte alltid press- så åtminstone rörelsefrihet (US 20150208790 A1).

Hemlig utrustning

Paparazzi på jakt efter ett riktigt scoop kan ha nytta av glasögon med en dold kamera eller mikrofon i glasögonbågarna. Detta gör dem något tjockare än vanliga glasögonbågar, se nedan.

Glasses with camera CN2314445Y

Glasögon med en mikrofon eller videokamera inbyggd i glasögonbågarna (CN 2314445Y).

För den som inte gärna bär glasögon har det istället uppfunnits en kavaj, där videokameran placerats i bröstfickan (nummer 11 i figuren nedan).

Journalist secret investigation clothes CN203676189U

Kavaj med en dold videokamera i bröstfickan (11), (CN 203676189 U).

 

Till sist: ett farligt yrke

Arbetet med nyhetsrapportering har ibland farliga sidor. Därför kan det vara bra med en säkerhetslåda i vilken journalisten kan gömma sig, till exempel vid upplopp eller andra krissituationer – eller varför inte som skydd efter en intervju med någon av världens otäckaste makthavare.

Modular structure US20050235819 A1

En säkerhetslåda för journalister att gömma sig i (US 20050235819 A1).

 

Laura Enflo, patentingenjör på PRV

Extern källa:

Intervju med Lou Reed: https://www.svt.se/kultur/musik/titta-lou-reed-i-obekvam-svensk-tv-intervju-fran-2000

Kommentarer inaktiverade för Sex stycken uppfinningar för nyhetsmakare

Filed under innovation, patent

Kvinnohälsa – ett tema för uppfinnare

Nu är den här igen, den så kallade fruntimmersveckan. Konstigt nog inleds den i Sverige med ett namn som traditionellt används för pojkar: Fredrik. Vi på bloggredaktionen väljer att denna vecka fokusera på innovationer som utvecklats för att hjälpa kvinnor,  och vi lyfter kvinnliga innovatörer.

Cellprovtagning för att bekämpa en av de vanligaste cancerformerna

Borste för att ta cellprov. Patentnr. US4762133.

Livmoderhalscancer hör, enligt Vårdguiden, till de vanligaste cancerformerna bland kvinnor i Sverige och i världen. Sverige har ett väl uppbyggt screening-program där man genom cellprovtagning kan upptäcka tidiga former av cellförändringar som senare kan leda till cancer om de inte tas bort i tid.

Vid dessa undersökningar används en särskild borste för att samla in celler som senare analyseras. För att kunna göra så tillförlitliga analyser som möjligt behövs ett stort antal celler från olika områden i och runt livmoderhalsen. År 1988 utvecklade amerikanerna Irman Bayne och Edwin Adair en speciell borste som gjorde det möjligt att samla in ett större antal celler från livmoderhalsen, både inifrån livmoderhalsen och från själva tappen.

BH – förtryck eller stöd

BH från 1914. Patentnr. US1115674.

Få klädesplagg har under historiens gång gett upphov till så starka reaktioner och diskussioner som BH:n, eller bysthållaren. Det var Mary Phelps Jacob som uppfann den första moderna BH:n år 1914.

Enligt patentdokumentet uppfann hon den för att bland annat erbjuda en bysthållare som ”has no back and therefore does not interfere with any design of evening gown that may be chosen” och som passar att användas till ”violent excercise such as tennis”. Så oavsett om den används som klädesplagg eller om man helst vill bränna den: BH:n lär förbli ett vanligt förekommande klädesplagg i våra garderober.

Menskoppen – miljövänligt kärl

Menskopp i gummi från 1937. Patentnr. US2089113.

Varje månad är den där, lingonveckan, eller, som jag och mina kompisar kallade det på skolgården: kattungar. De flesta kvinnor och andra med livmoder har eller har haft det: mens.

Det finns såklart ett brett spektrum av skydd som man som kvinna ( 🙂 ) kan beväpna sig med. Tamponger, bindor och trosskydd har de flesta nog hört talas om.

På senare år har ett speciellt mensskydd fått särskilt mycket uppmärksamhet: menskoppen. Man skulle kunna tro att den är en ganska ung uppfinning, men faktiskt så går dagens moderna menskopp tillbaka till en uppfinning som patenterades redan år 1937. Det var Leona W Chalmers som uppfann detta skydd, som idag blivit ett allt vanligare alternativ för den som vill ha ett miljövänligt och kostnadseffektivt mensskydd.

Listan på uppfinningar som kommit kvinnor till gagn kan göras lång, dessa är bara ett urval. Den gemensamma nämnaren för dessa uppfinningar är att de utvecklades främst för att på något sätt hjälpa kvinnor. Under veckan följer ytterligare ett blogginlägg som då fokuserar på uppfinningar som gjorts av kvinnor. Håll utkik!

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

2 kommentarer

Filed under patent

I robotgräsklipparens våld

Sommaren är kort, så det gäller att utnyttja trädgården maximalt nu när tid är. Gräsmattan växer dock som ogräs så här i juni, vilket innebär att klippning är nödvändigt flera gånger i veckan. I början var det lite charmigt att trycka den där handdrivna varianten genom trädgården. Dock blev den manicken mer och mer en belastning och ersattes så småningom av en motoriserad variant. Betydligt enklare, men man var ju fortfarande tvungen att släpa fram och leda runt åbäket med samma intervall.
Nu är det dock slut med det också – gräsklippningen sköts numera av en robotgräsklippare.

”Vart är den nu på väg?!”

Lite märkligt att det tagit så lång tid att komma hit. Förslaget dök upp här hemma för flera år sedan, men av någon anledning refuserades det – av mig, den teknikintresserade. Skumt. Tror att det var prislappen som avskräckte, och det ska villigt erkännas att den fortfarande är ganska stor. Nåväl, nu är den på plats och sköter jobbet finfint, men den har också medfört ett par nya insikter.

Till att börja med – en robotgräsklippare är ingen Plug-n-Play-enhet. Klippytan ska avgränsas med en slingkabel, vilket i vårt fall innebar en veckas kabeldragning. Och då har vi en ganska liten trädgård.
Vi kan kalla det fas 1. Tjänsten kan förvisso inhandlas, men det är inte billigt (det heller).

Fas 2 inleds med provkörning och lokalisering av problemområden. ”Jaha, där fastnar den”. ”Aj då, den där passagen var visst för smal”. Efter lite justeringar i trädgården verkar det dock ordna upp sig.

Fas 3 innebär programmering och laborerande med parametrar. Det ska definieras arbetsperioder, zoner och fördelningar. Fas 3 innebär också, åtminstone för somliga, ett maniskt övervakningsbeteende. Förut tog det kanske någon halvtimme att klippa vår lilla gräsplätt. Nu kan jag fastna i timmar med att följa robotens framfart. ”Hur ska det här gå?”, ”hittar den verkligen tillbaka till laddstationen härifrån?”. Eftersom klippningen programmerats till att delvis ske nattetid innebär det även ett visst nattugglande.

Fas 4, antar jag, innebär full tillförsikt för robotens funktion och mental avkoppling från gräsklippandet. Oklart om jag någonsin kommer dit.

Teknikutvecklingen för robotgräsklippare är fortsatt het, vilket bekräftas av ett stort antal nya patentansökningar. Inte minst från svenska Husqvarna AB, vilka har lång erfarenhet av robotgräsklippare och av många anses branschledande. Koncernen Husqvarna Group har också en väldefinierad varumärkesstrategi, där man tillskansat sig konkurrerande varumärken, såsom Gardena och McCulloch och därigenom kan sälja samma produkter under tre olika namn. Smart.

Patentansökningarna avser dels klipparens konstruktion, men också dess arbetssätt. Relevanta klasser i CPC (Cooperative Patent Classification System):

A01D 34/00 Mowers; Mowing apparatus of harvesters
A01D 34/006 . {Control or measuring arrangements}

A01D 34/008 . . {for automated or remotely controlled operation}

G05D 1/00 Control of position, course or altitude of land, water, air, or space vehicles, e.g. automatic pilot
G05D 1/02 . Control of position or course in two dimensions

G05D 1/0221 . . . . {involving a learning process}
G05D 1/0225 . . . . {involving docking at a fixed facility, e.g. base station or loading bay
G05D 1/0259 . . . {using magnetic or electromagnetic means}
G05D 1/0265 . . . . {using buried wires}
G05D 1/0278 . . . . {using satellite positioning signals, e.g. GPS}

Sök själv bland patentsökta lösningar, t.ex. i Svensk Patentdatabas som nås från prv.se.

Husqvarnas patenterade avgränsningsslinga.

Slutligen kan jag rapportera om alla sociala kontakter som robotgräsklipparen för med sig. Inte sällan följs dess framfart av en skara nyfikna, passerande som vill veta mer om dess funktion.
Och det verkar smittsamt. Nu har grannen också skaffat en.

Trevlig gräsklippning!

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

Kommentarer inaktiverade för I robotgräsklipparens våld

Filed under patent