Category Archives: patent

Kvinnohälsa – ett tema för uppfinnare

Nu är den här igen, den så kallade fruntimmersveckan. Konstigt nog inleds den i Sverige med ett namn som traditionellt används för pojkar: Fredrik. Vi på bloggredaktionen väljer att denna vecka fokusera på innovationer som utvecklats för att hjälpa kvinnor,  och vi lyfter kvinnliga innovatörer.

Cellprovtagning för att bekämpa en av de vanligaste cancerformerna

Borste för att ta cellprov. Patentnr. US4762133.

Livmoderhalscancer hör, enligt Vårdguiden, till de vanligaste cancerformerna bland kvinnor i Sverige och i världen. Sverige har ett väl uppbyggt screening-program där man genom cellprovtagning kan upptäcka tidiga former av cellförändringar som senare kan leda till cancer om de inte tas bort i tid.

Vid dessa undersökningar används en särskild borste för att samla in celler som senare analyseras. För att kunna göra så tillförlitliga analyser som möjligt behövs ett stort antal celler från olika områden i och runt livmoderhalsen. År 1988 utvecklade amerikanerna Irman Bayne och Edwin Adair en speciell borste som gjorde det möjligt att samla in ett större antal celler från livmoderhalsen, både inifrån livmoderhalsen och från själva tappen.

BH – förtryck eller stöd

BH från 1914. Patentnr. US1115674.

Få klädesplagg har under historiens gång gett upphov till så starka reaktioner och diskussioner som BH:n, eller bysthållaren. Det var Mary Phelps Jacob som uppfann den första moderna BH:n år 1914.

Enligt patentdokumentet uppfann hon den för att bland annat erbjuda en bysthållare som ”has no back and therefore does not interfere with any design of evening gown that may be chosen” och som passar att användas till ”violent excercise such as tennis”. Så oavsett om den används som klädesplagg eller om man helst vill bränna den: BH:n lär förbli ett vanligt förekommande klädesplagg i våra garderober.

Menskoppen – miljövänligt kärl

Menskopp i gummi från 1937. Patentnr. US2089113.

Varje månad är den där, lingonveckan, eller, som jag och mina kompisar kallade det på skolgården: kattungar. De flesta kvinnor och andra med livmoder har eller har haft det: mens.

Det finns såklart ett brett spektrum av skydd som man som kvinna ( 🙂 ) kan beväpna sig med. Tamponger, bindor och trosskydd har de flesta nog hört talas om.

På senare år har ett speciellt mensskydd fått särskilt mycket uppmärksamhet: menskoppen. Man skulle kunna tro att den är en ganska ung uppfinning, men faktiskt så går dagens moderna menskopp tillbaka till en uppfinning som patenterades redan år 1937. Det var Leona W Chalmers som uppfann detta skydd, som idag blivit ett allt vanligare alternativ för den som vill ha ett miljövänligt och kostnadseffektivt mensskydd.

Listan på uppfinningar som kommit kvinnor till gagn kan göras lång, dessa är bara ett urval. Den gemensamma nämnaren för dessa uppfinningar är att de utvecklades främst för att på något sätt hjälpa kvinnor. Under veckan följer ytterligare ett blogginlägg som då fokuserar på uppfinningar som gjorts av kvinnor. Håll utkik!

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

2 kommentarer

Filed under patent

I robotgräsklipparens våld

Sommaren är kort, så det gäller att utnyttja trädgården maximalt nu när tid är. Gräsmattan växer dock som ogräs så här i juni, vilket innebär att klippning är nödvändigt flera gånger i veckan. I början var det lite charmigt att trycka den där handdrivna varianten genom trädgården. Dock blev den manicken mer och mer en belastning och ersattes så småningom av en motoriserad variant. Betydligt enklare, men man var ju fortfarande tvungen att släpa fram och leda runt åbäket med samma intervall.
Nu är det dock slut med det också – gräsklippningen sköts numera av en robotgräsklippare.

”Vart är den nu på väg?!”

Lite märkligt att det tagit så lång tid att komma hit. Förslaget dök upp här hemma för flera år sedan, men av någon anledning refuserades det – av mig, den teknikintresserade. Skumt. Tror att det var prislappen som avskräckte, och det ska villigt erkännas att den fortfarande är ganska stor. Nåväl, nu är den på plats och sköter jobbet finfint, men den har också medfört ett par nya insikter.

Till att börja med – en robotgräsklippare är ingen Plug-n-Play-enhet. Klippytan ska avgränsas med en slingkabel, vilket i vårt fall innebar en veckas kabeldragning. Och då har vi en ganska liten trädgård.
Vi kan kalla det fas 1. Tjänsten kan förvisso inhandlas, men det är inte billigt (det heller).

Fas 2 inleds med provkörning och lokalisering av problemområden. ”Jaha, där fastnar den”. ”Aj då, den där passagen var visst för smal”. Efter lite justeringar i trädgården verkar det dock ordna upp sig.

Fas 3 innebär programmering och laborerande med parametrar. Det ska definieras arbetsperioder, zoner och fördelningar. Fas 3 innebär också, åtminstone för somliga, ett maniskt övervakningsbeteende. Förut tog det kanske någon halvtimme att klippa vår lilla gräsplätt. Nu kan jag fastna i timmar med att följa robotens framfart. ”Hur ska det här gå?”, ”hittar den verkligen tillbaka till laddstationen härifrån?”. Eftersom klippningen programmerats till att delvis ske nattetid innebär det även ett visst nattugglande.

Fas 4, antar jag, innebär full tillförsikt för robotens funktion och mental avkoppling från gräsklippandet. Oklart om jag någonsin kommer dit.

Teknikutvecklingen för robotgräsklippare är fortsatt het, vilket bekräftas av ett stort antal nya patentansökningar. Inte minst från svenska Husqvarna AB, vilka har lång erfarenhet av robotgräsklippare och av många anses branschledande. Koncernen Husqvarna Group har också en väldefinierad varumärkesstrategi, där man tillskansat sig konkurrerande varumärken, såsom Gardena och McCulloch och därigenom kan sälja samma produkter under tre olika namn. Smart.

Patentansökningarna avser dels klipparens konstruktion, men också dess arbetssätt. Relevanta klasser i CPC (Cooperative Patent Classification System):

A01D 34/00 Mowers; Mowing apparatus of harvesters
A01D 34/006 . {Control or measuring arrangements}

A01D 34/008 . . {for automated or remotely controlled operation}

G05D 1/00 Control of position, course or altitude of land, water, air, or space vehicles, e.g. automatic pilot
G05D 1/02 . Control of position or course in two dimensions

G05D 1/0221 . . . . {involving a learning process}
G05D 1/0225 . . . . {involving docking at a fixed facility, e.g. base station or loading bay
G05D 1/0259 . . . {using magnetic or electromagnetic means}
G05D 1/0265 . . . . {using buried wires}
G05D 1/0278 . . . . {using satellite positioning signals, e.g. GPS}

Sök själv bland patentsökta lösningar, t.ex. i Svensk Patentdatabas som nås från prv.se.

Husqvarnas patenterade avgränsningsslinga.

Slutligen kan jag rapportera om alla sociala kontakter som robotgräsklipparen för med sig. Inte sällan följs dess framfart av en skara nyfikna, passerande som vill veta mer om dess funktion.
Och det verkar smittsamt. Nu har grannen också skaffat en.

Trevlig gräsklippning!

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

Kommentarer inaktiverade för I robotgräsklipparens våld

Filed under patent

Flest nationella patent- och designansökningar från Södertälje

Det söktes fler nationella patent- och designskydd från Södertälje än från någon annan kommun i Sverige 2016.

PRV har nyligen publicerat sin årliga Statistikårsbok. En sak som sticker ut är att av samtliga nationella patentansökningar 2016 med en svensk adress kommer nästan var femte från Södertälje (17,1 procent), totalt 347 stycken. 2015 var motsvarande siffra för antalet nationella patentansökningar 269 stycken. Då placerade sig Södertälje på andra plats efter Stockholm. Det är framförallt Scania som är den bidragande orsaken till Södertäljes förstaplacering bland kommuner som ansökt om flest nationella ansökningar av patent- och designskydd.

Det innebär också att Södertälje bidar starkt till att Stockholms län placerar sig på första plats vid en jämförelse av patentansökningar på länsnivå. Södertälje står för 41 procent av alla patentansökningar inom Stockholms län.

14,3 procent av samtliga ansökningar av designskydd kom från Södertälje kommun – totalt 65 stycken. Även om det är en minskning av antalet ansökningar från år 2015 som var ett rekordår med 88 stycken ansökningar om designskydd placerar det fortfarande Södertälje i topp.

SVT har uppmärksammat detta. Läs mer om att Södertälje är bäst i landet här. Och möt Scanias uppfinnare Gunnar här.

75/Oscar Dieden – kommunikatör på PRV

1 kommentar

Filed under patent

Få kvinnliga uppfinnare och historiskt få kvinnliga företagare i Sverige

PRV:s Statistikårsbok för 2016 utkommer idag med bland annat uppdaterade siffror om kvinnliga uppfinnare i Sverige. För den som vill veta mer om kvinnors företagande i historien finns boken ”Kvinnors entreprenörskap under 400 år” från 2013 av forskaren och nationalekonomen Anita Du Rietz, som även skapade Småföretagsbarometern och blev Sveriges första kvinnliga chefsekonom på 1980-talet.

Andelen kvinnliga uppfinnare som medverkar – ensamma eller som medsökande – på internationella patentansökningar (PCT-ansökningar) har ökat i Sverige från en sjättedel under perioden 1995-1999 till en femtedel år 2011-2015. Det placerar Sverige på en plats långt efter Kina och Sydkorea, som år 2011-2015 kom upp i motsvarande 50 %, och även efter flera europeiska länder som Spanien, Polen och Frankrike, som under samma period passerade 30 %.

I svenska nationella ansökningar var andelen kvinnliga uppfinnare 6,6 % förra året. En liknande andel hittar man bland företagare i Sverige, där cirka fem procent av alla yrkesarbetande kvinnor hade företagande som huvudsysselsättning år 2015 (källa: SCB). Motsvarande siffra för manliga företagare var cirka elva procent. Enligt Entreprenörskapsbarometern har andelen personer i arbetsför ålder som kan tänka sig att bli företagare minskat med tio procent från år 2004 till 47 % förra året. En av anledningarna till detta uppgavs vara att otryggheten för företagare är för stor.

Företaget Dojaj

Företagaren Lovisa Ljungvall som säljer barnkläder på en marknad 2017.

 

Kraftig minskning av företagande på 1900-talet

Anita Du Rietz hävdar i sin bok, baserat på egen och andras forskning, att förutsättningarna för kvinnors företagande inte har förbättrats successivt under historiens gång. Under 1900-talet sjönk andelen företagare bland yrkesverksamma kvinnor markant, efter att ha varit omkring en tredjedel under första hälften av 1800-talet. En av anledningarna till denna drastiska minskning var införandet av frihandel år 1948 (GATT/WTO), som bland annat hade som följd att den svenska textilindustrin – kvinnornas viktigaste yrkes- och företagarområde – kraftigt decimerades. En annan anledning till detta var förbudet mot natt- och övertidsarbete för enbart kvinnor, som rådde under åren 1909-1963, med undantag för vårdarbete och plockning av sockerbetor. Några ytterligare anledningar till minskningen av kvinnligt företagande var bristande tillgång på både barnomsorg och möjlighet till hemhjälp. Inte förrän på 2000-talet började andelen kvinnliga företagare öka igen.

De flesta företagarna i Sverige är kombinatörer, d.v.s. de kombinerar företagande med en anställning. Ett exempel på dessa är Lovisa Ljungvall som tillsammans med sin man startat företaget Dojaj, se bilden ovan. De tillverkar barnkläder för försäljning på marknader och på internet.

Äktenskapsålder och den industriella revolutionen

Åldern vid första giftermålet har varit en viktig faktor för kvinnors livsmöjligheter och företagande i Sverige. Det år som den genomsnittliga åldern för kvinnor vid första giftermålet var som lägst någonsin – 20 år – sammanföll med det år som andelen hemmafruar var som högst. Förvånande nog var detta år så pass nyligen som 1950.

Under åren 1750-1850 höjdes äktenskapsåldern successivt, med följd att kvinnor fick en bättre ekonomisk ställning och att konsumtionen ökade i hela Västeuropa. Detta anses vara en av de främsta anledningarna till att den industriella revolutionen skedde i Västeuropa och inte någon annanstans.

Näringsfrihet och andra förutsättningar

Skråväsendet, som tidigare bland annat hade hindrat kvinnor som inte var änkor att arbeta inom vissa branscher, avskaffades 1846 och full näringsfrihet infördes 1864. Detta innebar att det blev lagligt att starta företag och att arbeta inom flera branscher samtidigt.

Änkor blev förr automatiskt myndiga, men också andra kvinnor kunde ansöka om att bli myndiga, vilket skedde i ett hundratal fall per år. Ogifta kvinnor blev myndiga vid 25 års ålder från 1863 och från 21 års ålder 1884. Det dröjde till året för kvinnors rösträtt till riksdagen, alltså 1921, innan även gifta kvinnor blev myndiga, men de kunde formellt bestämma över sin inkomst själva sedan 1874.

Arvsrätt har kvinnor haft sedan förkristen tid i Sverige. Dock dröjde det till 1845 innan arvet delades lika mellan könen både i staden och på landet. Detta var särskilt viktigt i en tid då banklån var ovanliga och man istället lånade av förmögna människor.

Vanliga verksamhetsområden då och nu

Trots alla restriktioner finns det gott om exempel redan från 1600-talet på kvinnor som förvaltade egendomar, agerade som ombud för familjens affärer och i tvister, samt ingick juridiskt bindande avtal. Anita Du Rietz nämner 500 kvinnor i sin bok som varit företagare på olika sätt under de senaste 400 åren: krögerskor, torghandlare, hantverkare, bruksägare, jordbrukare, fiskmånglerskor, textilproducenter, sömmerskor, samt även rektorer sedan högre utbildning inom vissa områden blivit tillgänglig för kvinnor i mitten av 1800-talet.

Idag är de tre vanligaste verksamhetsområdena för kvinnliga företagare hårvård samt konsult- och restaurangverksamhet (källa: SCB).

Laura Enflo, PRV

Ett varmt tack till Anita Du Rietz och Lovisa Ljungvall!

 

Källor/ För vidare läsning:

Du Rietz, Anita (2013) Kvinnors entreprenörskap under 400 år. ISBN 9789175042572.

Andersson, Malin och Gamerov, Lukas (2017) http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Farre-kvinnor-an-man-driver-foretag/ (besökt 28 maj 2017)

Barnklädmärket Dojaj, http://www.dojaj.se/

Patent- och registreringsverket (2017) Statistikårsbok för 2016 https://www.prv.se/sv/om-oss/statistik/statistikarsbok/

Tillväxtverket: Entreprenörskapsbarometern 2016 https://tillvaxtverket.se/5.78ae2b21158679f9fc1eda.html (besökt 28 maj 2017)

Kommentarer inaktiverade för Få kvinnliga uppfinnare och historiskt få kvinnliga företagare i Sverige

Filed under immaterialrätt, innovation, patent

Tre fällor i det brasilianska patentregelverket

edu-lauton-72302.jpgDet finns förvisso en rik uppsjö av diverse fällor, snaror och försåt i det brasilianska regelverket för det immateriella rättsskyddet, men här vill jag ta upp tre ofta förekommande och viktiga fallgropar.

Nämnda trenne gropar äro följande:

1. INPI:s BALANSER (BACKLOG)

Denna fälla är i och för sig omöjlig att kringgå, eftersom den drabbar samtliga som söker patent i Brasilien. Med andra ord en enda jättefallgrop som alla drösar ner i. Denna allomfattande rävsax är backlogen. Således tar det mellan 8 och 14 år innan man över huvud taget får ett första föreläggande från INPI (det brasilianska patentverket). Det beror på tekniskt område om det tar 8 eller 14 år, eller något däremellan. Således är man relativt sett snabb inom metallurgi och väldigt långsam inom exempelvis läkemedel och elektronik. Det låter som en ironi, men det händer även att man får ett ”direktgodkännande” efter 13-14 år! Som en viss kompensation till detta finns det en minimigaranti på 10 års skyddstid från och med patentbeviljandet, även om detta skulle innebära ett överskridande av den grundläggande skyddstiden på 20 år från ansökningsdagen.

I princip finns det TVÅ sätt att påskynda behandlingen:

a) Man kan bevisa att någon i Brasilien begår intrång på de avhängiga kraven. Även ett varningsbrev till den utpekade intrångsgöraren räknas som bevis.

b) Man går till federal domstol mot INPI och hävdar att sistnämnda begår förvaltningsbrott.

Således anses enligt brasiliansk förvaltningslag att onormalt långa väntetider utgör ett brott begånget av den senfärdiga förvaltningsenheten ifråga. Vanligtvis kan man inom ett år få ett beslut från domstolen, vilket ålägger INPI att skicka ut ett förstaföreläggande inom 3 månader och komma till beslut inom ett år.

2. VARNINGSBREV

Enligt brasiliansk rättspraxis kan man endast få någon ersättning för patentintrång från och med den dag då intrångsgöraren erhållit ett varningsbrev. Visserligen kan man inte hävda en patentansökan vid delstatlig domstol innan patent beviljats, men skadestånd, det kan man få från den dagen motparten mottagit ett varningsbrev. Har man inte skickat något varningsbrev, ja då får man ”bara” skadestånd från och med beviljandedagen. Dessutom har varningsbrevet den fördelen att man med detta kan begära påskyndad behandling vid INPI, såsom nämnts ovan.

3. ROYALTIES TILL UTLANDET

Vid ett patentbaserat licensavtal kan man endast skicka royalties från Brasilien till utlandet om:

a) patentet beviljats, samt

b) licensavtalet är registrerat av INPI.

Det kan således dröja många år innan licenstagaren kan skicka royalties till licensgivaren i exempelvis Sverige, eftersom det tar så lång tid att få beviljat patent. Detta gäller även mellan ett dotterbolag i Brasilien och moderbolaget i utlandet. INPI brukar vanligtvis registrera ett avtal inom en månad från begäran.

001.png

Med vänlig hälsning från Magnus i Rio,
Patentombud vid MONTAURY PIMENTA, MACHADO & VIEIRA DE MELLO, Rio de Janeiro

 

Kommentarer inaktiverade för Tre fällor i det brasilianska patentregelverket

Filed under patent

Patent och utmaningar i kampen mot malaria

”Om du tror att du är för liten för att göra skillnad har du aldrig spenderat natten i samma rum som en mygga” är ett gammalt afrikanskt ordspråk. För oss uppe i Norden innebär det oftast bara några timmars viftande i mörkret. I andra delar av världen kan det få betydligt värre konsekvenser.

Malaria är en allvarlig och ibland dödlig sjukdom, där en mänsklig infektion börjar med ett myggbet. Sjukdomen är mycket utbredd i de tropiska och subtropiska områdena i världen, framförallt i Afrika.

Idag är det Världsmalariadagen. Bakom dagen står WHO. Tre miljarder människor bor i de 106 länder i världen där det förekommer malaria. Globalt har andelen malariafall minskat med 21 procent mellan åren 2010 och 2015.

WMD17-square4-final

Utveckling de senaste åren går framåt. Vill man fördjupa sig om utveckling inom malaria kan man läsa mer om det här. WIPO har dragit sitt strå till stacken när det gäller patent och immaterialrätt. Läs mer om det här.

PRV-bloggen frågade patentingenjör Andreas Gustafsson, som arbetar inom läkemedelsområdet på PRV, hur det funkar med patent, medicin och malaria.

Hur ser ett läkemedelspatent ut?
Patent inom medicin kan se lite olika ut. Det går bland annat att patentera aktiva ingredienser, aktiva ingredienser för viss användning (mot ex en sjukdom som malaria), kompositioner (ex vad som ingår i en tablett), formuleringar (ex tabletter och salvor) samt metoder för tillverkning.

Malaria kommer från myggan; finns det (läkemedelsmässigt) några utmaningar med sådant som smittar via insekter?
Malaria är en parasitsjukdom – myggorna sprider parasiten. Inom både läkemedelsområdet och bekämpning av myggorna har man en del problem med resistens – att myggorna och malariaparasiterna utvecklar motståndskraft mot de läkemedel och bekämpningsmedel som används idag.

Sen är malaria en sjukdom som man har störst problem med i den fattiga delen av världen. Att utveckla läkemedel är dyrt och många läkemedelsföretag är vinstdrivande. Detta gör att malariaforskningen kanske inte stått högst på agendan alla gånger.

I Sverige är myggan mest ett irritationsmoment; vad har vi för patent för att förebygga myggbett?
Det rasar väl inte direkt in ansökning om hur man ska förebygga myggbett. De som finns hamnar i första hand inom tre områden: Myggmedel för personlig användning, olika former av myggnät, nätfönster och liknande skydd och sedan bekämpningsmedel för mer storskalig användning. Men problemområden och uppfinningsrikedom brukar gå hand i hand, vilket säkert gör att det kommer att fortsätta komma in ansökningar.

/Oscar Dieden – kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Patent och utmaningar i kampen mot malaria

Filed under patent

Patent Grund – klassisk kurs i ny kavaj

– Intresset för eftermiddagens kravskrivning och kravtolkning var så stort att det kunde vara en egen kurs. Det säger Ihla Hägglöf, kursansvarig på PRV.

Interiör från Patent Grund Foto: Ihla Hägglöf

Torsdagen den 23 mars var en stor dag för kurser på PRV då flaggskeppet Patent Grund återföddes. Förmiddagen ägnades åt grunderna i patentsystemet.

Nytt i det nya konceptet är möjligheterna att välja inriktning för eftermiddagen. Antingen fördjupar man sig inom patentinformation, klassning och sökning i fria databaser eller så väljer man ett spår med kravskrivning, kravtolkning och problem- lösningmetoden (Problem Solution Apporach).

– Tanken är att man ska kunna gå Patent Grund en heldag ena gången och sedan bygga på med en halvdag nästa gång. På så sätt sår vi också frön till kommande kurser som kan byggas ut från dagens, säger Ihla Hägglöf.

Då kursdeltagarna är externa kunder och intressenter är det viktigt att visa hur man kan använda PRV och hur man interagerar med oss, ett perspektiv som inte varit lika tydligt i tidigare upplagor av Patent Grund.

Till hjälp hämtades Magnus Nordin, patentombud på Kransell & Wennborg. Övriga föreläsare var Jonas Holmqvist, Laura Enflo och Stefan Hultquist.

Nästa Patent Grund är planerad till 5 oktober. Välkommen då!

/Stefan Hultquist, PRV

Kommentarer inaktiverade för Patent Grund – klassisk kurs i ny kavaj

Filed under patent

Fackmannen i fjärde ringhörnan när PRV och EPO mötte industrin

”Det kan förekomma tillfällen då det är lämpligare att tänka sig fackmannen som en grupp personer, till exempel ett forskar- eller produktionsteam, än som en enda person” (RL B5:2.3). Detta och annat diskuterades mellan PRV, EPO och industrin förra veckan.

Paneldiskussion med PRV, EPO och företrädare för industrin. Foto: Martin Lidén

Själva kärnan i patentingenjörsrollen är att fastställa vem som är fackman på ett teknikområde och vad hen kan och inte. Inte sällan går uppfattningarna isär mellan sökanden och granskare.

Just frågan om fackmän med multipla kompetenser blev föremål för en längre diskussion i onsdagens paneldebatt på PRV, med PRV, EPO (European Patent Office) och företrädare för några större företag i panelen.

Då dagens tekniker ”lånar” av varandras lösningar blir frågan om fackmannens begränsningar helt avgörande. Så har det varit länge, men det blir allt tydligare att mätteknik – med tele- och dataöverföringar – befruktar i stor sett varje mekanisk tillämpning. Oavsett det gäller lastbilar, lås eller pappershållare.

Och då uppstår förstås frågan om fackmannen på det mekaniska området bara använder telekommunikationen som den är tänkt att användas, eller om det krävs uppfinnarverksamhet för att komma på att övervaka teknikområdet.

I PRV:s riktlinje (B5:2.3) tas som exempel fackmannen, betraktad som grupp, inom vissa ”avancerade teknologier som datorer, telefonsystem och mycket specialiserade processer som framställning av integrerade kretsar eller komplexa kemiska substanser.” Riktlinjen ger dock inte svar på var datorer och telefoner får användas fackmannamässigt – det blir bedömningar från fall till fall.

Hur stort får då forskarteamet vara? Hur vidlyftigt får man välja sina kompisar?

Här kan uppfattningarna mycket väl gå isär, inte bara mellan patentsökare och myndighet, utan också mellan olika sökanden. Jag som söker tycker förmodligen att min uppfinning är lite mindre uppenbar för fackmannen än konkurrentens.

I panelen medverkade Katarina Wendin Assa Abloy, Giuseppe Fiorani EPO, Andreas Westberg PRV, Maria Mellgren SCA Hygiene Products, Tobias Lilliehorn DeLaval och Niklas Gardemark Scania.

Under dagen avhandlades också frågor om granskningskvalitet och bedömningsgrunder på de båda myndigheterna.

Dagen arrangerades av Martin Lidén, Ingrid Eklund och Stefan Hultquist PRV. Dagen innan hölls ett expertmöte på PRV med EPO som gäst och samtalspart. Också det berörde gränslandet mellan mekanik och elektroteknik.

/Stefan Hultquist, PRV

Kommentarer inaktiverade för Fackmannen i fjärde ringhörnan när PRV och EPO mötte industrin

Filed under patent

Monopol allt mindre tekniskt

Är jag förhistorisk? Ska jag företrädas av en dinosaurie? Så mycket kundinflytande kan väl inte vara rimligt? PRV-bloggen står idag över ett kast på Valhallavägen och analyserar omvärlden enligt Monopol.

PRV-bloggen har länge engagerat sig i sällskapsspelet Monopol. Monopol har funnits sedan trettiotalet och roat generationer av fastighetsmagnater i stugorna.

Helt tydligt har speltillverkaren Hasbro nu anammat samhällsmantrat att sätta kunden i centrum. Ja, inte ”Centrum” då, för där riskerar man böter… Kunderna å sina sidor verkar helt tydligt också anammat tillverkarens inbjudan till dialog.

Utfallet av senaste pjäsomröstningen (strykjärnet har redan strukits!) satte fingerborgen på 4,3 miljoner användare, som alltså har synpunkter redan i frågan om valet av spelpjäs. Och då har ju spelet inte ens börjat. Fast det är klart, spelpjäsen är ju ett slags spelarens handläggare, så valet är förstås viktigt.

Nog med paralleller till myndighetsvärlden då Hasbro låter presentera sina nyrekryteringar: Pingvinen, gummiankan och dinosaurien. (Honken, Tomten och Galenskaparna, ja ni vet…)

En gång till: Pingvinen, gummiankan och dinosaurien… Var är framåtandan?

Samtliga tre organiska varelser och inte en enda teknisk lösning. Möjligen kan gummiankan försvara den immaterialrättsliga fanan med sin design. Jag vet också att en anka hemma i badkaret kan laddas som ett slags vattenpistol medelst hoppressning under dränkning, men det är låg verkshöjd på den.

Nog för att det brukar bli huggsexa om bilen, men lösningen är väl då fler bilar? Eller rymdskepp? EU-mopeder? Pingviner och dinosaurier… Nåja, slagskeppet blir kvar, liksom höga hatten och terriern. Säger kanske något om samtiden?

Till Trygghetsstiftelsens omställningsprogram sparkas alltså skon (A43B), skottkärran (B62B) samt fingerborgen (D05B). Beprövade tekniker.

Hasbro, till nästa pjäsomröstning vill jag nominera följande figurer: Enhetschefen, uppfinnaren och ombudet! Nu lirar vi.

/Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Tidigare bloggat om Monopol:

Monopol stryker järnet
Jättemonopol inte patenterbart

Källa: DN, Lars Jakobsson

Kommentarer inaktiverade för Monopol allt mindre tekniskt

Filed under patent

Rekordökning av beviljade patent

A_diptyk_kullager.jpg

Under 2016 beviljade det europeiska patentverket (EPO) 2661 patentansökningar från svenska företag – Det är den största ökningen på tio år.

– Ökningen är större än vad jag trodde även om svenska företag lämnar in förhållandevis många ansökningar till EPO, säger PRV:s generaldirektör Susanne Ås Sivborg och berättar även att vi i Sverige även är duktiga på att formulera patentansökningar.

Antalet inlämnade patentansökningar till EPO har däremot minskat med 7,4 %. Trots det ligger Sverige kvar i täten på den europeiska innovationstoppen då endast Schweiz och Nederländerna ligger före sett till patentansökningar per capita bland de 38 medlemsstaterna.

Sveriges Radio Ekot har intervjuat Susanne Ås Sivborg angående patentstatistiken.

/Stina Lilja, pressansvarig på PRV

Kommentarer inaktiverade för Rekordökning av beviljade patent

Filed under patent