Category Archives: patent

Tre fällor i det brasilianska patentregelverket

edu-lauton-72302.jpgDet finns förvisso en rik uppsjö av diverse fällor, snaror och försåt i det brasilianska regelverket för det immateriella rättsskyddet, men här vill jag ta upp tre ofta förekommande och viktiga fallgropar.

Nämnda trenne gropar äro följande:

1. INPI:s BALANSER (BACKLOG)

Denna fälla är i och för sig omöjlig att kringgå, eftersom den drabbar samtliga som söker patent i Brasilien. Med andra ord en enda jättefallgrop som alla drösar ner i. Denna allomfattande rävsax är backlogen. Således tar det mellan 8 och 14 år innan man över huvud taget får ett första föreläggande från INPI (det brasilianska patentverket). Det beror på tekniskt område om det tar 8 eller 14 år, eller något däremellan. Således är man relativt sett snabb inom metallurgi och väldigt långsam inom exempelvis läkemedel och elektronik. Det låter som en ironi, men det händer även att man får ett ”direktgodkännande” efter 13-14 år! Som en viss kompensation till detta finns det en minimigaranti på 10 års skyddstid från och med patentbeviljandet, även om detta skulle innebära ett överskridande av den grundläggande skyddstiden på 20 år från ansökningsdagen.

I princip finns det TVÅ sätt att påskynda behandlingen:

a) Man kan bevisa att någon i Brasilien begår intrång på de avhängiga kraven. Även ett varningsbrev till den utpekade intrångsgöraren räknas som bevis.

b) Man går till federal domstol mot INPI och hävdar att sistnämnda begår förvaltningsbrott.

Således anses enligt brasiliansk förvaltningslag att onormalt långa väntetider utgör ett brott begånget av den senfärdiga förvaltningsenheten ifråga. Vanligtvis kan man inom ett år få ett beslut från domstolen, vilket ålägger INPI att skicka ut ett förstaföreläggande inom 3 månader och komma till beslut inom ett år.

2. VARNINGSBREV

Enligt brasiliansk rättspraxis kan man endast få någon ersättning för patentintrång från och med den dag då intrångsgöraren erhållit ett varningsbrev. Visserligen kan man inte hävda en patentansökan vid delstatlig domstol innan patent beviljats, men skadestånd, det kan man få från den dagen motparten mottagit ett varningsbrev. Har man inte skickat något varningsbrev, ja då får man ”bara” skadestånd från och med beviljandedagen. Dessutom har varningsbrevet den fördelen att man med detta kan begära påskyndad behandling vid INPI, såsom nämnts ovan.

3. ROYALTIES TILL UTLANDET

Vid ett patentbaserat licensavtal kan man endast skicka royalties från Brasilien till utlandet om:

a) patentet beviljats, samt

b) licensavtalet är registrerat av INPI.

Det kan således dröja många år innan licenstagaren kan skicka royalties till licensgivaren i exempelvis Sverige, eftersom det tar så lång tid att få beviljat patent. Detta gäller även mellan ett dotterbolag i Brasilien och moderbolaget i utlandet. INPI brukar vanligtvis registrera ett avtal inom en månad från begäran.

001.png

Med vänlig hälsning från Magnus i Rio,
Patentombud vid MONTAURY PIMENTA, MACHADO & VIEIRA DE MELLO, Rio de Janeiro

 

Lämna en kommentar

Filed under patent

Patent och utmaningar i kampen mot malaria

”Om du tror att du är för liten för att göra skillnad har du aldrig spenderat natten i samma rum som en mygga” är ett gammalt afrikanskt ordspråk. För oss uppe i Norden innebär det oftast bara några timmars viftande i mörkret. I andra delar av världen kan det få betydligt värre konsekvenser.

Malaria är en allvarlig och ibland dödlig sjukdom, där en mänsklig infektion börjar med ett myggbet. Sjukdomen är mycket utbredd i de tropiska och subtropiska områdena i världen, framförallt i Afrika.

Idag är det Världsmalariadagen. Bakom dagen står WHO. Tre miljarder människor bor i de 106 länder i världen där det förekommer malaria. Globalt har andelen malariafall minskat med 21 procent mellan åren 2010 och 2015.

WMD17-square4-final

Utveckling de senaste åren går framåt. Vill man fördjupa sig om utveckling inom malaria kan man läsa mer om det här. WIPO har dragit sitt strå till stacken när det gäller patent och immaterialrätt. Läs mer om det här.

PRV-bloggen frågade patentingenjör Andreas Gustafsson, som arbetar inom läkemedelsområdet på PRV, hur det funkar med patent, medicin och malaria.

Hur ser ett läkemedelspatent ut?
Patent inom medicin kan se lite olika ut. Det går bland annat att patentera aktiva ingredienser, aktiva ingredienser för viss användning (mot ex en sjukdom som malaria), kompositioner (ex vad som ingår i en tablett), formuleringar (ex tabletter och salvor) samt metoder för tillverkning.

Malaria kommer från myggan; finns det (läkemedelsmässigt) några utmaningar med sådant som smittar via insekter?
Malaria är en parasitsjukdom – myggorna sprider parasiten. Inom både läkemedelsområdet och bekämpning av myggorna har man en del problem med resistens – att myggorna och malariaparasiterna utvecklar motståndskraft mot de läkemedel och bekämpningsmedel som används idag.

Sen är malaria en sjukdom som man har störst problem med i den fattiga delen av världen. Att utveckla läkemedel är dyrt och många läkemedelsföretag är vinstdrivande. Detta gör att malariaforskningen kanske inte stått högst på agendan alla gånger.

I Sverige är myggan mest ett irritationsmoment; vad har vi för patent för att förebygga myggbett?
Det rasar väl inte direkt in ansökning om hur man ska förebygga myggbett. De som finns hamnar i första hand inom tre områden: Myggmedel för personlig användning, olika former av myggnät, nätfönster och liknande skydd och sedan bekämpningsmedel för mer storskalig användning. Men problemområden och uppfinningsrikedom brukar gå hand i hand, vilket säkert gör att det kommer att fortsätta komma in ansökningar.

/Oscar Dieden – kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Patent och utmaningar i kampen mot malaria

Filed under patent

Patent Grund – klassisk kurs i ny kavaj

– Intresset för eftermiddagens kravskrivning och kravtolkning var så stort att det kunde vara en egen kurs. Det säger Ihla Hägglöf, kursansvarig på PRV.

Interiör från Patent Grund Foto: Ihla Hägglöf

Torsdagen den 23 mars var en stor dag för kurser på PRV då flaggskeppet Patent Grund återföddes. Förmiddagen ägnades åt grunderna i patentsystemet.

Nytt i det nya konceptet är möjligheterna att välja inriktning för eftermiddagen. Antingen fördjupar man sig inom patentinformation, klassning och sökning i fria databaser eller så väljer man ett spår med kravskrivning, kravtolkning och problem- lösningmetoden (Problem Solution Apporach).

– Tanken är att man ska kunna gå Patent Grund en heldag ena gången och sedan bygga på med en halvdag nästa gång. På så sätt sår vi också frön till kommande kurser som kan byggas ut från dagens, säger Ihla Hägglöf.

Då kursdeltagarna är externa kunder och intressenter är det viktigt att visa hur man kan använda PRV och hur man interagerar med oss, ett perspektiv som inte varit lika tydligt i tidigare upplagor av Patent Grund.

Till hjälp hämtades Magnus Nordin, patentombud på Kransell & Wennborg. Övriga föreläsare var Jonas Holmqvist, Laura Enflo och Stefan Hultquist.

Nästa Patent Grund är planerad till 5 oktober. Välkommen då!

/Stefan Hultquist, PRV

Kommentarer inaktiverade för Patent Grund – klassisk kurs i ny kavaj

Filed under patent

Fackmannen i fjärde ringhörnan när PRV och EPO mötte industrin

”Det kan förekomma tillfällen då det är lämpligare att tänka sig fackmannen som en grupp personer, till exempel ett forskar- eller produktionsteam, än som en enda person” (RL B5:2.3). Detta och annat diskuterades mellan PRV, EPO och industrin förra veckan.

Paneldiskussion med PRV, EPO och företrädare för industrin. Foto: Martin Lidén

Själva kärnan i patentingenjörsrollen är att fastställa vem som är fackman på ett teknikområde och vad hen kan och inte. Inte sällan går uppfattningarna isär mellan sökanden och granskare.

Just frågan om fackmän med multipla kompetenser blev föremål för en längre diskussion i onsdagens paneldebatt på PRV, med PRV, EPO (European Patent Office) och företrädare för några större företag i panelen.

Då dagens tekniker ”lånar” av varandras lösningar blir frågan om fackmannens begränsningar helt avgörande. Så har det varit länge, men det blir allt tydligare att mätteknik – med tele- och dataöverföringar – befruktar i stor sett varje mekanisk tillämpning. Oavsett det gäller lastbilar, lås eller pappershållare.

Och då uppstår förstås frågan om fackmannen på det mekaniska området bara använder telekommunikationen som den är tänkt att användas, eller om det krävs uppfinnarverksamhet för att komma på att övervaka teknikområdet.

I PRV:s riktlinje (B5:2.3) tas som exempel fackmannen, betraktad som grupp, inom vissa ”avancerade teknologier som datorer, telefonsystem och mycket specialiserade processer som framställning av integrerade kretsar eller komplexa kemiska substanser.” Riktlinjen ger dock inte svar på var datorer och telefoner får användas fackmannamässigt – det blir bedömningar från fall till fall.

Hur stort får då forskarteamet vara? Hur vidlyftigt får man välja sina kompisar?

Här kan uppfattningarna mycket väl gå isär, inte bara mellan patentsökare och myndighet, utan också mellan olika sökanden. Jag som söker tycker förmodligen att min uppfinning är lite mindre uppenbar för fackmannen än konkurrentens.

I panelen medverkade Katarina Wendin Assa Abloy, Giuseppe Fiorani EPO, Andreas Westberg PRV, Maria Mellgren SCA Hygiene Products, Tobias Lilliehorn DeLaval och Niklas Gardemark Scania.

Under dagen avhandlades också frågor om granskningskvalitet och bedömningsgrunder på de båda myndigheterna.

Dagen arrangerades av Martin Lidén, Ingrid Eklund och Stefan Hultquist PRV. Dagen innan hölls ett expertmöte på PRV med EPO som gäst och samtalspart. Också det berörde gränslandet mellan mekanik och elektroteknik.

/Stefan Hultquist, PRV

Kommentarer inaktiverade för Fackmannen i fjärde ringhörnan när PRV och EPO mötte industrin

Filed under patent

Monopol allt mindre tekniskt

Är jag förhistorisk? Ska jag företrädas av en dinosaurie? Så mycket kundinflytande kan väl inte vara rimligt? PRV-bloggen står idag över ett kast på Valhallavägen och analyserar omvärlden enligt Monopol.

PRV-bloggen har länge engagerat sig i sällskapsspelet Monopol. Monopol har funnits sedan trettiotalet och roat generationer av fastighetsmagnater i stugorna.

Helt tydligt har speltillverkaren Hasbro nu anammat samhällsmantrat att sätta kunden i centrum. Ja, inte ”Centrum” då, för där riskerar man böter… Kunderna å sina sidor verkar helt tydligt också anammat tillverkarens inbjudan till dialog.

Utfallet av senaste pjäsomröstningen (strykjärnet har redan strukits!) satte fingerborgen på 4,3 miljoner användare, som alltså har synpunkter redan i frågan om valet av spelpjäs. Och då har ju spelet inte ens börjat. Fast det är klart, spelpjäsen är ju ett slags spelarens handläggare, så valet är förstås viktigt.

Nog med paralleller till myndighetsvärlden då Hasbro låter presentera sina nyrekryteringar: Pingvinen, gummiankan och dinosaurien. (Honken, Tomten och Galenskaparna, ja ni vet…)

En gång till: Pingvinen, gummiankan och dinosaurien… Var är framåtandan?

Samtliga tre organiska varelser och inte en enda teknisk lösning. Möjligen kan gummiankan försvara den immaterialrättsliga fanan med sin design. Jag vet också att en anka hemma i badkaret kan laddas som ett slags vattenpistol medelst hoppressning under dränkning, men det är låg verkshöjd på den.

Nog för att det brukar bli huggsexa om bilen, men lösningen är väl då fler bilar? Eller rymdskepp? EU-mopeder? Pingviner och dinosaurier… Nåja, slagskeppet blir kvar, liksom höga hatten och terriern. Säger kanske något om samtiden?

Till Trygghetsstiftelsens omställningsprogram sparkas alltså skon (A43B), skottkärran (B62B) samt fingerborgen (D05B). Beprövade tekniker.

Hasbro, till nästa pjäsomröstning vill jag nominera följande figurer: Enhetschefen, uppfinnaren och ombudet! Nu lirar vi.

/Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Tidigare bloggat om Monopol:

Monopol stryker järnet
Jättemonopol inte patenterbart

Källa: DN, Lars Jakobsson

Kommentarer inaktiverade för Monopol allt mindre tekniskt

Filed under patent

Rekordökning av beviljade patent

A_diptyk_kullager.jpg

Under 2016 beviljade det europeiska patentverket (EPO) 2661 patentansökningar från svenska företag – Det är den största ökningen på tio år.

– Ökningen är större än vad jag trodde även om svenska företag lämnar in förhållandevis många ansökningar till EPO, säger PRV:s generaldirektör Susanne Ås Sivborg och berättar även att vi i Sverige även är duktiga på att formulera patentansökningar.

Antalet inlämnade patentansökningar till EPO har däremot minskat med 7,4 %. Trots det ligger Sverige kvar i täten på den europeiska innovationstoppen då endast Schweiz och Nederländerna ligger före sett till patentansökningar per capita bland de 38 medlemsstaterna.

Sveriges Radio Ekot har intervjuat Susanne Ås Sivborg angående patentstatistiken.

/Stina Lilja, pressansvarig på PRV

Kommentarer inaktiverade för Rekordökning av beviljade patent

Filed under patent

Vem blir svensk mästare i innovation?

SKAPA-priset är landets största och mest prestigefyllda innovationspris. Priset har delats ut varje år sedan 1986. Vinnaren kan kalla sig svensk mästare i innovation. Vem vill du nominera?

skapa_liggande_utantext

SKAPA-priset är instiftat till minne av Alfred Nobel. Huvudsyftet med priset är att ge stöd till innovatörer för att de ska få möjlighet att utveckla sina innovationer till kommersiella produkter. Förutom det nationella SKAPA-priset, uppmärksammas även 24 länsfinalister. Som partner deltar PRV aktivt genom att bidra i SKAPA:s beredningsgrupp.

Hallå där, Magnus Leijel, enhetschef på PRV och medlem i SKAPA:s beredningsgrupp.

Vad gör SKAPA:s beredningsgrupp?

– Beredningsgruppen tar helt enkelt fram en short list med de bästa bidragen enligt SKAPA-prisets kriterier.

Hur arbetar ni?

– Vi är tio personer från olika håll i näringslivet som detaljstuderar alla ansökningar som kommer in från länen. Förra året var det runt 50 ansökningar. Vi rankar dem efter en mängd kriterier och lämnar sedan en kortare lista vidare till SKAPA:s jury som väljer ut pristagarna.

Vilken är din roll i beredningsgruppen?

– Min roll i sammanhanget är att bidra med en patentingenjörs granskande blick. Vid behov har jag även möjlighet att stämma av tekniska detaljer med någon speciellt kunnig på området ur vår fantastiska kunskapsbas bestående av 120 patentingenjörer inom alla teknikområden.

Varför är PRV aktiva inom SKAPA?

– Det är ett effektivt sätt att hålla kontakten med fristående innovatörer i alla delar av landet. Inte bara genom de som söker priset; de regionala prisutdelningarna är en viktig plattform för det fortsatta arbetet med, inte minst, de mindre aktörerna.

Nu är det hög tid att nominera till SKAPA-priset.

/Oscar Dieden – kommunikatör på PRV

 

Kommentarer inaktiverade för Vem blir svensk mästare i innovation?

Filed under patent

Tre miljoner PCT-ansökningar

Therese Winberg Photography

I dagarna passerade FN-organet WIPO (World Intellectual Property Organisation) tremiljonersgränsen för inlämnade PCT-ansökningar. På PRV lyfter vi förstås på hatten och gratulerar.

WIPO administrerar ett flertal internationella ansökningssystem, PCT (Patent Cooperation Treaty) är ett av dem. Kortfattat är PCT en internationell överenskommelse som innebär att sökanden genom en enda patentansökan – på ett språk – får en internationell ingivningsdag i samtliga medlemsländer, vilket är fler än 150 stycken. En PCT-ansökan leder i sig inte till något patent, utan till en nyhetsgranskning samt en preliminär bedömning av patenterbarheten.

PRV är en stolt PCT-myndighet, sedan 40 år tillbaka har vi haft förtroendet att granska PCT-ansökningar. I dagsläget har vi cirka 115 handläggande patentingenjörer på myndigheten – samtliga besitter djup kompetens inom sitt specifika teknikområde.

/Stina Lilja, pressansvarig på PRV

Kommentarer inaktiverade för Tre miljoner PCT-ansökningar

Filed under patent

Funktionalitet eller känsla? En utmaning för medtech-industrin.

microskap

Kardinalfelet många företag gör när de ska välja namn till tjänster och produkter är att vara för beskrivande. Tvärtemot vad man kan tro kan ett beskrivande namn långsiktigt orsaka stora besvär, medan ett mer associativt namn öppnar dörrar. En bransch som definitivt inte har problem med kreativiteten är Medtech! Men nu står namnkulturen i industrin inför ett paradigmskifte.

Ängslighet är sällan en bra marknadsföringsstrategi. Att omvärldsbevaka är en sak – att kopiera, välja mittfåran och inte våga sticka ut en helt annan. Namn är ett område där du verkligen har en chans att lyfta fram det unika med din produkt eller tjänst. Inom medicinteknik har man, till skillnad från många andra branscher, förstått vikten av ett riktigt bra varumärkesnamn. Traditionellt har branschen kännetecknats av alfanumeriska, tekniskt klingande namn. Detta börjar dock, sakta men säkert, förändras.

Byte av perspektiv
Medtech och innovation går hand i hand och i takt med den teknologiska utvecklingen höjs även målgruppens medvetenhet och förväntningar. Idag är kundfördelar och varumärkesvärderingar lika viktiga – om inte viktigare – att kommunicera än själva funktionen hos en produkt. Ett namn som spelar på målgruppens känslor hjälper till att öka lojaliteten och stärka hela varumärket. Det märks på att produkterna idag snarare heter Navina eller Actise än CS300 IABT – ett betydligt mer teknologifokuserat och icke-emotionellt val.

Så idag, skörda imorgon
Långsiktighet är viktig i alla branscher och för ett medtech-företag i framkant gäller det att se hela spektrat och sia in i framtiden. Hur kommer den givna målgruppen att uppfatta namnet, inte bara idag, utan om 15 eller 20 år? Passar namnet in i den nuvarande produktfamiljen och speglar det företagets värden och vision? Är produkten tänkt att lanseras i flera länder och skulle i så fall namnet fungera lika bra där? Och kanske viktigast av allt – kretsar namnet för mycket kring en specifik del i teknologin vilket riskerar att begränsa dess utvecklingspotential?

För att försäkra att det namn ni väljer är det bäst lämpade, bör ni aldrig lämna något åt slumpen. En namnprocess bör inkludera alltifrån strategisk namnplattform till namnskapande, språkliga och juridiska utvärderingar.

Vad är er syn på funktionalitet kontra känsla? Är ni väl rustade för era framtida namnutmaningar?

Katarina Nilsson,
VD på namnbyrån Eqvarium

Kommentarer inaktiverade för Funktionalitet eller känsla? En utmaning för medtech-industrin.

Filed under immaterialrätt, patent, varumärke

Handen på hjärtat – använder du bilbältet?

Visste du att trepunktsbälte minskar risken för att skadas svårt vid en kollision med cirka 50 procent. Trots det tycker tyvärr inte alla att det där med bilbälte är så viktigt enligt en undersökning som NTF nyligen gjorde. Visserligen ligger bältesanvändningen idag på i snitt 94 procent, men det är alltså fortfarande 6 procent som väljer att ta risken att skadas allvarligt vid en krock.

Trepunktsbälte

 

Lag på bälte i framsätet kom 1975, men det var inte förrän 1986 det blev lag på bälte i baksäte för alla över 15 år och 1988 kom lagen om bälte i baksätet även för barn.
Själv kör jag över 3000 mil per år och skulle aldrig komma på tanken att åka utan bälte på. Bältet i bilen är lika självklart som hjälmen när jag kör mc.

Bilbältet en svensk innovation
Visste du att det en svensk innovatör som ligger bakom vår ökade säkerhet vid bilkörning? Redan 1958 tog Volvos säkerhetsingenjör Nils Bohlin patent på trepunktsbältet.
1959 blev trepunktsbältet standard i Volvo Amazon, och Amazonen kom då att räknas som en av världens säkraste bilar.  1962 förfinades trepunktsbältet och rullbältet började ta sin form. Bröderna Stig och Lennart Lindblad grundade företaget Autoliv AB och 1967 kom rullbältet.
Lennart Lindblad fick dessutom årets Polhemspris för sin livslånga gärning att öka säkerheten i fordon.
På vår hemsida kan man läsa mer om trepunktsbältets historia och andra spännande svenska uppfinningar.

Kör försiktigt i jultrafiken!

1 kommentar

Filed under patent