Kategoriarkiv: patent

Årlig träff för alumner på PRV

Välkommen till PRV:s Alumnipub!

AlumniPRV

För åttonde året i rad bjuder vi in dig som tidigare varit anställd på PRV att träffa andra som tidigare jobbat här. Ta tillfället i akt att mingla med gamla kollegor och uppdatera varandra om vad som är på gång just nu!

I baren står nuvarande anställda och bjuder på god smörgås. Dryck finns att köpa till självkostnadspris.

När: Torsdagen den 2 maj 2019. Drop-in från 16.30. Sista beställningen 20.00.
Var: PRV, Valhallavägen 136, Stockholm.
Anmälan: Anmäl dig senast den 26 april via mejl till alumni@prv.se eller till Stefan Hultquist på telefon 08-782 26 46.
Kostnad: Det är gratis inträde (men föranmäl!). Dryck finns till självkostnadspris (kontant eller swish).

Vilka är alumner?

Alla som tidigare jobbat på PRV. Vi vill att du också personligen bjuder in dem du tycker ska vara med. Vi vill nå alla, men vi behöver din hjälp att hitta alla. Och det är alltid roligare att få en personlig inbjudan. Så ta med dina gamla PRV-kompisar och kom!

Kommentarer inaktiverade för Årlig träff för alumner på PRV

Under patent

Patentingenjör – ett doldisyrke på frammarsch

Jobba på PRV

Vad gör en patentingenjör? Det är något studenterna på de tekniska högskolorna ofta undrar. Därför vill vi berätta lite mer om detta spännande framtidsyrke.

Teknik
Ett brinnande intresse för ny teknik är viktigt för att du ska trivas som patentingenjör. På PRV håller vi oss hela tiden ajour med den allra senaste tekniken. Du lär dig granska, bedöma och sätta tekniken i ett sammanhang, och blir en mini-expert på just ditt teknikområde. I arbetet ingår att läsa och förstå både ansökningar och potentiella mothåll, och skriva svar till kunder.

Karriären ligger mycket i hantverket. Du utvecklas hela tiden och blir aldrig riktigt fullärd.

Språk
Engelska, tyska och franska är de viktiga språken för en patentingenjör. Att tycka om språk är en stor fördel i arbetet och språkutbildning ingår även i patentingenjörsutbildningen. På PRV kan du få möjlighet att delta i internationellt arbete och utveckla språken ännu mer.

Samhälle
Ditt jobb gör skillnad i samhället. Immateriella rättigheter som patent, varumärken och design är grunden för ett starkt näringsliv. PRV är en viktig samhällsaktör och jobbar för att höja kunskapen och öka medvetenheten om de immateriella tillgångarnas betydelse, i syfte att öka innovationen och tillväxten.

Vi är professionella och vill alltid ge bästa, tänkbara service och kvalitet. Om du är nyfiken, engagerad och noggrann kommer du att trivas här.

Karriärvägar
Du börjar din anställning med en 18 månader lång och gedigen utbildning till patentingenjör, där praktik varvas med teori. Som färdig patentingenjör kan du därefter jobba som granskare, patentexpert, granskningsexpert, chef eller i internationella sammanhang.

Var med om nästa, svenska framgångssaga. Välkommen till en riktigt spännande karriär!

Från den 18 mars kan du ansöka om jobb som patentingenjör på PRV och vi anställer 10 nya i mars: Jobba på PRV

Fler artiklar om karriär och patentingenjörsyrket:

Patentingenjörerna Siri och Jimmie
Öppning för dig som läst Elektroteknik eller Teknisk fysik
Laura är patentingenjör mätteknik
Jobb på PRV öppnar för internationell karriär
Inget hokus pokus – bara hårt arbete
Drivlina: Astrid växlar upp
Bildteknik: Heidi Stålmannens optiker
Platsar du som patentingenjör på PRV?

/Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Patentingenjör – ett doldisyrke på frammarsch

Under patent

Internationella kvinnodagen med patent

Den 8 mars firas den internationella kvinnodagen världen över. Vi passar på att titta i vår statistik inom patentområdet för att dra slutsatser som har betydelse för Sveriges innovationskraft. 

Sverige är ett framgångsrikt patentland i förhållande till sin lilla befolkning. Vi anses ha många patent per person och hamnar i toppskiktet vad gäller innovativa nationer i internationella mätningar och studier.

Vi har en outnyttjad resurs i Sverige
Tyvärr är de kvinnliga uppfinnarna betydligt färre än män, åtminstone om man utgår från statistiken för patentansökningar. Om vi tittar på tidsperioden 2010-2018 kan vi dock se en positiv ökning i antalet patent med kvinnliga uppfinnare, om än mycket liten.

Kemiteknik utmärker sig
Grafen nedan beskriver hur andelen nationella patentansökningar under tidsperioden 2010-2018 fördelar sig mellan kvinnor och män inom olika teknikområden.

Kemiteknik utmärker sig. Det är ett välkänt faktum att det finns fler kvinnliga yrkesverksamma ingenjörer i kemiteknik än i andra teknikområden. Det är därför naturligt att patentansökningarna med kvinnliga uppfinnare är fler. Skälen till varför kvinnor historiskt sett i högre grad sökt sig till ingenjörsutbildningar inom kemiteknik är något man bara kan spekulera i – troligen hänger det ihop med samhällets värderingar och synen på kvinnligt och manligt. Ofta hör man förklaringen att livsmedelsteknik skulle vara inkörsporten till området kemiteknik för kvinnor.

Jämfört med män finns det få kvinnliga uppfinnare inom alla teknikområden. Det är direkt oroväckande för vår totala innovationskraft. Därför finns det ett instiftat pris som delas ut till årets uppfinnarkvinna av Svenska Uppfinnareföreningen. Prisutdelning sker idag. Årets Uppfinnarkvinna 2019

Klicka på bilderna för att se diagrammen i läsbar storlek!

Kvinnliga uppfinnare i nationell patentansökan 2010-2018

Andel kvinnliga uppfinnare

Med ”ingen teknisk klassifikation” menas ansökningar som aldrig tilldelats en IPC-klass eller ansökningar som inte kommit så långt i handläggningen att något signifikant tekniskt särdrag identifierats.

Antal nationella patentansökningar per teknisk sektor 2010-2018

Antal nationella patentansökningar per teknisk sektor

Antal nationella patentansökningar per teknisk sektor 2010-2018.


Hur ser det ut med jämställdheten på PRV?
PRV har lyckats bra i sin rekrytering av patentingenjörer. Vi har en jämn fördelning på arbetsplatsen. Hos oss arbetar 127 patentingenjörer, 64 kvinnor och 63 män. Snittåldern är 42 år.

Snart söker vi fler patentingenjörer
Om tio dagar utlyser vi ett tiotal tjänster som patentingenjör. Är du nyfiken på PRV som arbetsplats? Här kan du läsa mer om hur det är att jobba hos oss.
Jobba på PRV

/Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

 

#deglobalamålen
I vår bloggserie #deglobalamålen uppmärksammar vi FN:s agenda 2030 och initiativ som bidrar till att nå målen. Detta inlägg knyter an till målet att uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt, mål 5.
Fler inlägg om FN:s globala mål

1 kommentar

Under patent

Ljus i fokus för årets Nobelpris i fysik

Årets Nobelpris i fysik beskriver Kungl. Vetenskapsakademien själva som uppfinningar ”med ljus som verktyg”. Extremt små objekt och otroligt snabba processer uppenbarar sig nu i nytt ljus. Med avancerade precisionsinstrument öppnas nya forskningsområden och en mängd industriella och medicinska tillämpningar.

Men vad innebär det i praktiken? PRV-bloggen tog därför hjälp av patentingenjör Siri Luthman (PhD i biomedicinsk optik) för att få grepp om uppfinningen och dess potential.

20181205_140133 retusch - kopia.png

Hur kan man förenklat förklara årets fysikpris?

Årets nobelpris i fysik delas mellan tre olika laserforskare. En av de upptäckter som belönas i år är den optiska pincetten som upptäcktes av Arthur Askin under det tidiga 70-talet. Den optiska pincetten drar nytta av Newtons tredje lag, gällande bevarandet av rörelsemängd, för att fånga små partiklar med hjälp av ljus. Något förenklat, så reflekteras eller böjer sig ljusstrålar när dom går in i ett nytt material. Enligt Newtons tredje lag utövar fotonerna en kraft när deras riktning ändras. Genom att på ett specifikt sätt fokusera och utforma en laserstråle kan man använda denna kraft för att fånga och flytta på en mikropartikel. Då ljusstrålen förflyttas, förflyttas även den fångade mikropartikeln.

Vilka användningsområden kommer kunna applicera pristagarnas forskning?

En ljusstråle kan därmed användas som en pincett på mikronivå för att studera små biomolekyler och bygga upp strukturer på en nanonivå. Forskare kan till och med använda optiska pincetter som ett verktyg för att manipulera DNA strukturer!

Vilka konkreta patenterade innovationer har kommit ur pristagarnas forskning?

Dessa optiska pincetter har redan nu stor användning inom biofysik och biomedicinsk forskning. Det finns, till exempel, flera patenterade uppfinningar på hur optiska pincetter används i mikroskop för att hålla mikropartiklar stilla så att dom kan studeras i detalj (t.ex. US6850363B1) eller för att sortera olika partiklar (t.ex. US20140248621A1).

En annan lysande idé är PRV:s företagstest Genomlysningen. Är du företagare; passa på att göra testet och hitta dina dolda immateriella tillgångar.

/Oscar Dieden – kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Ljus i fokus för årets Nobelpris i fysik

Under immaterialrätt, patent

Patentinformation ett stöd i forskning kring antibiotikaresistens

#deglobalamålen –  Idag släpps PRV:s rapport ”Fighting antibiotic resistance – The importance of patent information when taking strategic action”.  Linus Plym Forshell, patentingenjör inom bioteknik, har skrivit rapporten. 

Ett av FN:s globala mål är mål nummer 3: hälsa och välbefinnande. Målet är att säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar. Ett led i detta är arbetet mot antibiotikaresistens, och PRV vill bidra till det arbetet med denna rapport.

47 sidor späckade med information om antibiotikaresistens, och hur patentinformation kan hjälpa forskare i arbetet med att få bukt på antibiotikaresistensen – det är rapporten  i ett nötskal. Bloggredaktionen ha träffat Linus för att ta reda på mer om temat.

Linus Plym Forshell med rapporten.

Linus, exakt vad är antibiotikaresistens?
Antibiotikaresistens innebär att den organism, oftast en bakterie, som utsätts för antibiotika inte längre är känslig för detta, dvs det hindras inte eller dör inte av den behandlande antibiotikan. Den har blivit resistent.

Hur kan patentinformation bidra i kampen mot antibiotikaresistens?
Antibiotikaresistens är en av de allvarligaste hoten mot vår hälsa globalt idag och det kommer krävas stora gemensamma insatser för att förhindra att detta blir ett ännu större problem. Bland annat behöver vi nya antibiotika, som bakterierna inte är resistenta mot. För den typen av forskning och utveckling kommer det krävas stora resurser av samhället. Här kan patentinformationen komma till hjälp när man tar strategiska beslut om vilken väg man skall gå eftersom patentinformationen beskriver vem som gjort vad, hur och när. Patentinformationen kan då ge oss en ögonblicksbild av var står idag, så vi bäst kan avgöra hur vi går vidare. Det handlar om att optimera resurserna. Här spelar patentinformationen en mycket viktig roll.

Vilken typ av information kan man få av patentinformation?
Patentinformationen innehåller ju både teknisk-, legal- och affärs-information.
Det tekniska är väl det man vanligast förknippar med patentinformation. Eftersom man får patent på en teknisk lösning på ett problem så innehåller också varje patendokument en massa teknisk information. Då det man patenterar måste fungera så innehåller patent därför korrekt och komplett teknisk information. Detta kan man då använda i olika syften. Exempelvis för forskaren som vill få inspiration till sin egen forskning eller lösa ett problem man har.

Affärsinformation här innebär att man analyserar tusentals patentdokument med hjälp av statistik. Då ”zoomar” man ut lite och ser trenderna inom ett helt teknikfält. Man kan svara på frågor som, vilka är de största aktörerna inom detta teknikområde? Vad händer över tid med patenteringen? Finns det vissa områden av tekniken där man patenterar mer/mindre? Finns det några samarbeten mellan aktörerna? Var i världen forskar man och var har man sin marknad? Denna typ av översikt, kallat Patentlandskap, kan användas mer i strategiskt syfte när man tar beslut om vilket projekt man skall satsa på och var.

Varför har PRV gjort en rapport om detta tema? 
Problemet med antibiotikaresistens är så komplext och allvarligt att alla länder på jorden, på alla plan i samhället måste hjälpas åt och göra vad dom kan för att motverka ökningen och spridningen av antibiotikaresistens. I stort och smått. Under 2016 presenterade regeringen därför en strategi för att bekämpa antibiotikaresistens. I denna säger regeringen att man förväntar sig att alla relevanta aktörer i samhället, däribland myndigheter, förväntas samarbeta nationellt men även internationellt för att identifiera och överbrygga kunskapsluckor.
Vi på PRV tog fasta på detta och ville hjälpa på det sätt vi kan bäst. Och det är immateriella tillgångar. För några år sedan fick vi i uppdrag av näringsdepartementet att kunskapshöja allmänheten om immateriella tillgångar, vilket vi också gör idag på många olika sätt. Bland annat informerar vi om värdet av patentinformation, i stort och smått, för forskaren som behöver lösa ett problem eller ledningsgruppen som skall ta ett strategiskt beslut och funderar vilket projekt man skall satsa på. Vi försöker nå ut med budskapet att patentinformationen är en viktig del i det stora och det lilla, något som man ofta missar idag.
Vi insåg då att vårt bidrag som myndighet till att bekämpa antibiotikaresistensen skulle kunna vara denna landskapsrapport baserad på patentinformation om antibiotika och antibiotikaresistens. Med andra ord blev detta ett ypperligt tillfälle att göra nytta och bidra i denna stora samhällsfråga som angår oss alla och samtidigt visa på nyttan med patentinformation.

 

Tack för samtalet!

Rapporten finns tillgänglig här .

Detta inlägg är en del i bloggserien #deglobalamålen.
Tidigare inlägg hittar du här.

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Patentinformation ett stöd i forskning kring antibiotikaresistens

Under patent

Bli en viktig pusselbit i Sveriges näringsliv

Att börja sin karriär på PRV och patentingenjörsutbildningen är ett insteg i den för industrin så viktiga immaterialrätten. Härifrån ligger vägen öppen mot högre tjänster på företagens patentavdelningar eller på patentbyråerna.

Som patentingenjör hjälper du ny teknik – uppfinningar – till industrin. Det är du som bedömer uppfinningarna och bestämmer om patent, alltså om någon ska få ensamrätt att tillverka och sälja produkter runt en teknisk lösning.

En patentportfölj säger något om ett företags värde, och patentaktiviteten i ett land säger något om landets innovationsklimat och möjlighet till utveckling. Det är tydligt att våra framgångsrika företag har väl utarbetade patentstrategier.

En patentingenjör har kundkontakt och jobbar mycket med information, så du behöver vara bra på att förklara teknik. Och du lär dig hela tiden nytt i arbetet.

Men, innan du får fatta egna beslut i våra kunders patentfrågor måste du gå vår utbildning till patentingenjör. Den börjar redan första dagen och sträcker sig över arton månader. Och du har full lön under hela utbildningen.

Typiska moment i utbildningen är granskningsmetodik, juridik och bedömning samt argumentationsteknik och rapportskrivning. Teori varvas med arbete under handledare. Utbildningen avslutas med en skriftlig tentamen.

Eftersom PRV är PCT-myndighet behöver våra ingenjörer utöver engelska kunna både tyska och franska. Vi nöjer vi oss med att du har ett patentintensivt språk och ger dig språkutbildning i samarbete med Kungliga Tekniska Högskolan.

Det här är en unik utbildning. Ingen annan aktör på patentområdet satsar lika mycket på sina nyanställda som PRV.

Men ingen utbildning är så bra att den inte kan förbättras. Och det är med den inställningen vi törs säga att vi har Sveriges bästa patentingenjörsutbildning.

För att hålla en utbildning i världsklass behöver vi ständigt ha örat mot marken. Vi reviderar den hela tiden efter kursutvärderingar, kvalitetsmätningar och genom systematisk insamling av kundsynpunkter.

Efter avslutad och godkänd grundutbildning tar du examen som patentingenjör och får självständigt fatta beslut i patentärenden.

Vill du vara först? Vill du bli en viktig pusselbit i Sveriges näringsliv?

Sök våra lediga tjänster senast den första oktober!

/Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

2 kommentarer

Under patent

Ner ner ner nerför backen ner

Så har dom hävt det. Ekerö kommun. Läste i Mälaröarnas nyheter att det lokala skateboardförbudet gör en 180 spin. Nu får du återigen åka på öarna. Skateboard blir också OS-sport i Tokyo 2020.

Tankarna går till debatten om danstillståndet, alltså att man skulle kunna få dansa på vilken restaurang som helst. Och inte bara på dansrestauranger. Nu haltar parallellen för det är oklart vad som hänt med spontandansen.

Ekeröalliansen däremot kör freestyle inför valet och fiskar förstagångsröstare med fingerflips, spins och akrobatik.

Brädor i flera generationer

Vi befinner oss just nu i 4G för rullbrädor. 4G har pågått sedan slutet av 90-talet och omsluter heltidsproffs som lever på sporten, åtminstone i USA.

3G var 80-tal med stora ramper, videofilmer, sponsring och idéer om hjälm och sådana saker. En svensk profil inom sporten var Per Holknekt som 1983 startade tidskriften Transworld Skateboarding.

2G var 70-tal, med energisk och aggressiv åkstil som kom att bli dagens ”street”. Alan Gefland, ”Ollie”, blev den första att göra en ”ollie”, alltså ”poppa tailen” under det att man rätar ut brädan med främre foten. Hoppa, alltså. Ollie uppfann ollien på rampen, men det finns också en flatground-variant.

Under andra generationens framfart började åkare bryta sig in på tomter för att åka i torrlagda swimmingpooler. Och det var alltså sånt här som Ekerö kommun såg komma och ville värja sig emot.

– Under 1970-talet uppfattades rullbrädor många gånger som ett problem och därför infördes den lokala trafikföreskriften. Idag ses rullbrädor snarare som ett fortskaffningsmedel eller lekredskap. Det gör regelverket otidsenligt och onödigt och jag kommer föreslå byggnadsnämnden besluta att upphäva den lokala trafikföreskriften, säger Arnulf Langlet (M) ordförande i byggnadsnämnden till Mälaröarnas nyheter.

Första generationen var 50-tal med grenar som slalom, höjdhopp och downhill. Första SM i slalom hölls 1978, medan första officiella SM hölls först 2017 då skateboard kommit med i Riksidrottsförbundet. Och 2020 rullar den alltså in i de olympiska spelen. Blir det en skejtare som tänder elden?

Vem uppfann skateboarden?

Skateboarden lanserades på 40-talet. Jag har inte hittat någon krediterad uppfinnare, men George Powell har stått för mycket av utvecklingen.

Brädan klassas i Cooperative Patent Classification på A63C 17/01, för den som vill leta vidare i den fria databasen Espacenet. ”Skateboard” ger 25 träffar i Svensk patentdatabas, varav 8 är patent fortfarande i kraft i Sverige.

Den som rent allmänt vill söka efter patentskrifter på sitt område bör också titta i Google patents. Men man får gärna vara lite försiktig så man inte röjer för mycket information om uppfinningen innan man lämnat in sin patentansökan. Prova gärna söka på skateboard!

Har du fler frågor kring vad du själv kan göra innan du lämnar in patentansökan eller går till ett patentombud är du välkommen att kontakta vår kundsupport!

Lycka till!

/Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

ps. En svensk gjorde stunten i filmen Tillbaka till framtiden 1985, Per Welinder. Och tydligen är den flygande hoverboarden inte längre så långt från hyllorna. Oklart i skrivande stund hur Ekerö kommun kommer ställa sig till den?

ps.2 Försök landa med fötterna över respektive hjulpar när du gör en ollie, så minskar risken att brädan knäcks!

ps.3 ”Skateboard” är en låt av popgruppen Magnum Bonum. LA Run i original. Titeln ovan är hämtad ur refrängen.

Källa: Mälaröarnas nyheter, Svt och en hel del Wikipedia.
Tack till Anders Bruun!

Kommentarer inaktiverade för Ner ner ner nerför backen ner

Under patent

Peter Ericsson Nestler – om tillit och trygghet som framgångsfaktor

Peter Ericsson_LinkedIn

Peter Ericsson Nestler som är Director IPR Defensive Strategies på Ericsson talade på forum för erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning som arrangerades av PRV på Valhallavägen igår. Temat för dagen var samverkan mellan forskningsfinansiärer, akademi och näringsliv. På plats fanns representanter för varje respektive grupp och Peter Ericsson Nestler talade om sina erfarenheter av, vad han menar, är en underskattad aspekt i samarbeten – tillit och trygghet.

Tillit och trygget avgörande för god samverkan

Peter Ericsson Nestler talade på temat tillit och trygghet och beskriver varför och på vilket sätt detta är viktigt för god samverkan. Samarbeten underlättas genom att parterna förstår varandra och förutsättningen för detta är att skapa ömsesidigt förtroende och tillit. Peter menar dock att detta steg alltför ofta förbises i processen, vilket försvårar samarbetet. Han efterlyser därför ett tydliggörande inom organisationer för hur man bygger tillit och förtroende. Han säger själv att det handlar om att ”våga öppna upp sig om sådant som kan vara svårt att prata om”. Mer konkret gäller det att skapa en gemensam grund att stå på, med en full transparens om vad båda parterna vill ha ut av projektet för att sedan komma överens om samarbetets spelregler.

Potentialen i samverkan består i att underlätta för människan

Även om Ericsson är ett stort företag så menar Peter att det är väldigt viktigt att samverka med lärosäten av olika slag för den spjutspetskompetens de besitter, men även för att lära sig som angränsade områden som Ericsson kan anamma eller rentav behöver lära sig att förhålla sig till. Peter nämner Artificiell intelligens och internet och things som två nutida teman som Ericsson ständigt arbetar med, med frågeställningen om hur allt runtomkring oss kan underlätta livet för människan.

Framtidens ekosystem

Peter Ericsson Nestler uttrycker en önskan om att andra myndigheter bortom innovationsområdet också skulle delta i samarbetsträffar som denna för att komma med annorlunda infallsvinklar än de som vanligtvis presenteras. Han menar att ett brett samarbete skapar och främjar ett ekosystem mellan forskningsfinansiärer, akademi och näringsliv där alla kan växa och kan blomstra av att delta i. Dessutom hoppas han att fler kan skapa handfasta tillvägagångssätt för hur det bäst skapas tillit och trygghet i samverkansprojekt.

Kommentarer inaktiverade för Peter Ericsson Nestler – om tillit och trygghet som framgångsfaktor

Under immaterialrätt, innovation, patent

Finalen i specialeffekteri är igång

Foto: Thomas Hanses

Idag händer det! Den stora finalen i Eurovision Song Contest 2018 is on! I veckor har jag förberett mig både mentalt och fysiskt för att kunna mäkta med denna tävlingarnas tävling! Min Eurovision-lista på Spotify går på repeat sedan flera veckor tillbaka, självklart har jag lyssnat in mig på samtliga bidrag, jag kan till och med sjunga med i många refränger!

Men var kommer denna begeistring för Eurovision ifrån egentligen? Och vad har detta med immaterialrätt att göra?

Jag försöker minnas de första gångerna jag såg tävlingen. Jag satt i soffan bredvid min mamma, och tyckte mest att alla låtar lät lika tråkiga, bortsett från enstaka etno-bidrag som jag brukade hålla på eftersom de stack ut.

Men sen hände Carola! Jag var 12 år ung och kunde inte låta bli att ryckas med av hennes låt! Jag minns hur jag brukade sjunga ”Fångad av en stormvind” och blåsa med hårtorken rätt in i ansiktet på mig för att få den där stormkänslan. Efter det blev vindmaskinen ett obligatoriskt inslag på Eurovision-scenen.

På senare år skulle teknikens under bjuda oss på ännu mera spektakel: vem minns inte Bulgariens LED-inferno (2007) eller Rysslands helt otroliga klätter-video-vägg (2016)?

Fast med Lordi (2006) och Teräsbetoni (2008) är det nog Finland som intar tronen på specialeffekternas olymp, med förhållandevis ganska analoga effekter. Med eld, rök, vind och fyrverkerier går det att komma ganska långt, och det är deras bidrag som etsat sig fast på hornhinnan.

Eurovision – trist utan patent

Vad skulle Eurovision vara utan specialeffekter? Vad skulle den kitschiga balladen eller den obligatoriska rocklåten vara utan en rökmaskin som denna:  CN203564792 ”Immediately stopping stage fogger”? Med den här rökmaskinen kan rökproduktionen avbrytas väldigt snabbt (både publik och artist måste ju kunna se något under framträdandet). Röken skapas genom att tryckluft för fram rökvätska till ett värmeelement. Där förångas vätskan till en gas som sedan sprayas ut i rummet. När rökproduktionen ska avbrytas rinner den kvarvarande oljan vid värmeelementet ned via en ventil till en tank och det får till följd att rökproduktionen stoppas.  

Patent  CN203564792

En trend som startat under de senaste åren är att använda delar av eller hela scenen som en stor bildskärm, där valfri bild visas och ger illusionen av att artisten är en del av det som visas på bild. En prototyp för denna idé fanns redan på slutet av förra seklet, med patentnummer  US5865519. ”Device for displaying moving images in the background of a stage”, och den ser, jämfört med kvällens scenbygge, rätt avskalad ut:

Patent US5865519 

 

Om det börjar bli för tjatigt med vind, eld och rök kanske EBU (European Broadcasting Union) kan börja satsa på mer lågmälda, men ack så effektiva psykedeliska effekter. En favorit som jag hittade i patentdatabasen Espacenet är denna hatt som producerar såpbubblor, WO2015033477 .

Patent WO2015033477

Såpbubblorna innehåller en doft som beskriver det hattbäraren  sjunger om. En passande bild till doften kan projiceras på såpbubblan när den svävar i luften för att förstärka upplevelsen innan bubblan spricker och doften släpps ut!

Endast fysikens lagar sätter gränserna för vad som är tekniskt möjligt på en Eurovision-scen! Jag hoppas att nån artist har såpbubble-hatten med sig i bagaget, för den tror jag är en given poäng-magnet.

Med eller utan såpbubblor så ser jag verkligen fram emot kvällens final och hoppas att bästa låt vinner!

//Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Finalen i specialeffekteri är igång

Under patent

Det var en uppfinnare som körde

I tisdags träffade jag en uppfinnare. Ja, inte på jobbet då, för det händer lite titt som tätt. Det här var på bussen ut till Ekerö, mitt i rusningen. Det var uppfinnaren som körde. Det här är en hyllning till alla stora och små innovatörer och uppfinnare därute.

Jag satt på 303:an och hade börjat stålsätta mig inför kvällens köande. Jag hade valt sätet längst fram och satt försjunken i någon medhavd tanke från jobbet när chauffören plötsligt frågade om det var möjligt. Detta var strax före Nockeby.

”Vaddå?” undrade jag. Jo, om det kunde vara möjligt att man fick gå på alla de där konserterna på Gröna Lund till priset som klistermärket på bakrutan av taxin framför gjorde gällande.

Det lät onekligen billigt, men – resonerade jag – förmodligen är det dragplåster. Dom som går dit åker också karusell, äter karamell och fröjdas hela kvällen.

Via väder och vind kom vi så fram till Nockeby, där vi körde fast i de väntande köerna. Högtrycket hade kommit, med längtan till landet. Därav stockningen.

Från köteori på 261:an är steget inte långt till ”fjärde filen”. Fjärde fil kan man prata hur länge som helst. Särskilt med en yrkesförare. Fjärde filen är den som fattas 261:an när man står på Nockebybron och blickar mot Drottningholm.

Fjärde filen är lösningen på… allt. Åtminstone för den som vill hem.

Det tog ledigt hela Lovön att reda ut alla alternativa byggsätt för den fjärde filen. Det här kan yrkesfolket. Bilförarna med. Och bussåkarna. Och båtåkarna…

Det står faktiskt inskrivet i grundlagen på Ekerö att man ska ägna fjärde filen en liten fundering varje dag.

Nu hade vi kommit långt. Strax stod det klart att chauffören var en innovatör. Han var smed. Han hade gjort den jättelika utsmyckningen ”Vikingahjälmen” i rondellen utanför Vikingahallen i Träkvista. Vidare hade han gjort en serie ljusstakar åt Ekerö kommun, till anställda för nit och redlighet.

Nu passerar vi centrum. Köerna som bortblåsta. Bussen rullar i 50. ”Gällstaö 3” står det på skylten. Vi är nu så mycket ”du och bror” att han frågar vart jag ska.

Jag svarar förstås och efter följdfrågor om trivsel frågar han så var jag jobbar… ”På PRV” svarar jag. ”Patent- och registreringsverket”. ”Jag är patentingenjör”.

”Vad intressant” säger mannen som kör. ”Känner du till Ehrner och Delmar?” ”Ja, visst, det är en patentbyrå?” svarar jag, varpå mannen säger: ”Dom hjälpte mig att få in patentansökan”. ”Har du patent?” frågar jag. ”Jag hade, men jag släppte det” svarar han. ”Kräfsa, heter den. En korsning mellan kratta och räfsa – den kan du kolla när du kommer till jobbet”

Jag kunde såklart inte vänta. Innanför dörren googlade jag kräfsan, och hittade en artikel i Ny Teknik från 2008. ”Låt kräfsan göra jobbet”. I Svensk patentdatabas hittade jag omedelbart SE 532676 ”Självränsande räfsa”.

Jag hade åkt med en dokumenterad uppfinnare. Yngve, smed. Och bussförare. Har du tur träffar du honom nästa gång du åker ut på Mälaröarna.

Trevlig resa!

/Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Kommentarer inaktiverade för Det var en uppfinnare som körde

Under immaterialrätt, innovation, patent