Kategoriarkiv: patent

Platsar du som patentingenjör på PRV?

Anna Rapp Foto: Anna Fanqvist

Är du civilingenjör eller mer inom något område är det bara söka. Men har du vad som krävs?

Som patentingenjör hjälper du ny teknik – uppfinningar – till industrin. Det är du som bedömer uppfinningarna och bestämmer om patent, alltså om någon ska få ensamrätt att tillverka och sälja produkter runt en teknisk lösning.

En patentportfölj säger något om ett företags värde, och patentaktiviteten i ett land säger något om landets innovationsklimat och möjlighet till utveckling.

– Det är väldigt tydligt att våra framgångsrika företag har väl utarbetade patentstrategier, säger Anna Rapp, chef för enheten för kundrelationer på PRV.

En patentingenjör har kundkontakt och jobbar mycket med information, så du behöver vara bra på att förklara teknik. Och du lär dig hela tiden nytt i arbetet.

Att börja sin karriär på PRV och patentingenjörsutbildningen är ett insteg i den för industrin så viktiga immaterialrätten. Härifrån ligger vägen öppen mot högre tjänster på företagens patentavdelningar eller på patentbyråerna.

– Jag har mött många nyckelspelare på företagens utvecklingsavdelningar som börjat sin bana på PRV, avslutar Anna Rapp.

Men, innan du får fatta egna beslut i våra kunders patentfrågor måste du alltså gå utbildningen till patentingenjör. Här varvas juridik och granskningsmetodik med eget arbete under handledare. Du har full lön under hela utbildningen.

Vill du lära dig mer om senaste tekniken? Vill du ha ett viktigt jobb för Sverige? Vill du vara en nyckelspelare?

Vi har annonser ute till den 18 mars!

/Stefan Hultquist, enhetschef elektroteknik PRV

Kommentarer inaktiverade för Platsar du som patentingenjör på PRV?

Under patent

Design och innovation i lyckad förening

air-s-1-1500x800Air Smart Spirometer är en svensk innovation som gör det både enklare och mindre kostsamt att mäta och bedöma andnings- och lungkapaciteten hos patienter med exempelvis sjukdomen KOL. Innovationen är patentskyddad och har redan fått flera utmärkelser.

Det finns idag c: a 160 miljoner odiagnostiserade patienter med KOL världen över. Genom att ta hjälp av modern teknik skapar innovationen möjlighet för läkare världen över att på ett snabbt och kostnadseffektivt sätt diagnostisera patienter med andnings- och lungsjukdomar.

Air Smart Spirometer är den första spirometer som används tillsammans med en smartphone. Den är designad för att ge bästa, möjliga användarupplevelse till minsta möjliga kostnad och är CE-certifierad i klass IIa för medicintekniska produkter.

År 2016 tilldelades innovationen Red Dot Design Award för utmärkt design och senare samma år utmärkelsen Design S inom kategorin industridesign, med följande motivering:

”Ett fint exempel i samtiden på en innovationsprocess som tar avstamp i behovet snarare än i produktionen. Ett sympatiskt alternativ som gör diagnostiken tillgänglig för fler – världen över.”

Produkten är patentskyddad, se SE536800 C2.

Källor, inklusive bildkälla:
http://www.healthcareinnovation.se
https://www.nuvoair.com/
http://design-s.se/

/ Siljastina Rönnkvist, kommunikatör, PRV

Kommentarer inaktiverade för Design och innovation i lyckad förening

Under design, immaterialrätt, innovation, patent

Framtidens teknik i PyeongChang

I ytterligare en vecka erbjuds möjligheten att somna och vakna till vinter-OS. Och däremellan nervöst slumra och våndas över stavbrott och laguttagningar. PyeongChang [pjong-chang]. Lättare att uttala än att stava. Under OS dessutom stavat med stort ’C’ för att ytterligare särskilja staden från grannlandets huvudstad Pyongyang. Men det är inte bara idrott som står på agendan. Sydkorea, numera en av världens mäktigaste industrinationer med jättar som Samsung, LG och Hyundai i frontlinjen, ser OS som ett reklamfönster för att demonstrera nationens tekniska förmåga.

1 218 st synkroniserade Intel Shooting Star-drönare bjöd på en världsrekorduppvisning under OS-invigningen.
Foto: Intel Corporation.

Trots några vallamissar och missade hopp får man nog ändå hittills betrakta evenemanget som en sportslig svensk succé. Åtminstone fler medaljer än vad jag vågat hoppats på. Och däribland ett par oväntade bäst-när-det-gäller-mest-prestationer som imponerar. Sticker väl egentligen ut som lite osvenska, men därav dubbel glädje när de faktiskt inträffar.

Men åter till tekniken. På plats i PyeongChang har man möjlighet att ta del av det senaste i teknikutveckling. Här följer ett par exempel:

5G. På utvalda platser kring OS-anläggningarna kan man prova på att vara uppkopplad mot ett 5G-nät – nästa generation av mobilnät som utlovar 10-faldig dataöverföringskapacitet jämfört med dagens 4G-nät. Vissa grenar kan härigenom följas direkt i 360 graders virtuell verklighetsvy [Virtual reality – VR]. Något som kräver omedelbar och omfattande överföring av bilddata.

Artificiell Intelligens (AI). Självlärande robotar är utplacerade inom OS-området och på flygplatsen i Seoul för att informera och vägleda besökare.

Självkörande bussar. Besökare erbjuds transport mellan vissa arenor i självkörande bussar som kontrolleras över nämnda 5G-nät.

5G, AI och självkörande fordon är alla aktiva områden i patentvärlden. Relaterade patent och patentansökningar finns klassificerade på bl.a. följande CPC-klasser:

H04B  7/00 Radio transmission systems, i.e. using radiation field

H04W  88/00 –  Devices specially adapted for wireless communication networks, e.g. terminals, base stations or access point devices

G06N 3/02Computer systems based on biological models using neural network models

G05D 1/0088 – Control of position, course or altitude of land, water, air, or space vehicles, e.g. automatic pilot characterized by the autonomous decision making process, e.g. artificial intelligence, predefined behaviours

Patentlitteratur med dessa klassificeringar kan man själv beskåda i t.ex. Svensk Patentdatabas.

Lite i skymundan har slalomtävlingen för robotar avgjorts i PyeongChang; Ski Robot Challenge, se här.
Ser ut att ha en bit kvar till världseliten, men jag anar ändå en väg framåt. Humanoider iklädda gul-blå tävlingsdräkt som sopar banan med röda armén i väster.
Skicka in din ansökan redan idag via prv.se. Det är bara fyra år till nästa OS.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

 

 

 

 

 

 

3 kommentarer

Under innovation, patent

Framtiden är kommen

Drönare, självgående fordon och Wifi-toarullar. Det är några av de patenterade uppfinningarna Svenska dagbladets artikel med PRVs Stefan Hultquist nämner. Vart vi än vänder oss möts vi av teknikens under, och uppfinningar som för några år sedan var helt otänkbara dyker upp i vår vardag. Så sent som igår fick jag höra om en lampa som kopplades till telefonen. Du kan alltså tända lampan med hjälp av din smartphone, istället för att resa dig upp för att tända den själv.

När jag hör om sådant tänker jag på den klassiska filmen Back to the Future II där de visade att i framtiden fanns det minsann flygande skateboards (framtiden var då 2015). När jag var yngre var tanken helt ofattbar men 2014 introducerades hoverboards för första gången i Kina, och 2015 släpptes nyheten att Lexus att skapat en riktig flygande skateboard. Det är små, vardagliga saker som hela tiden fortsätter att utvecklas till avancerade, tekniska lösningar. Det som kanske känns som omöjligt idag kan lika väl vara en självklarhet om några år.

Jag väntar med spänning för att se vilka nya uppfinningar som kommer att offentliggöras inom de kommande åren. Vad skulle du vilja se för uppfinningar?

/Emma Nilsson, kommunikationspraktikant på PRV

Kommentarer inaktiverade för Framtiden är kommen

Under immaterialrätt, innovation, patent

Uråldrig uppfinning i skidbacken

Sportlovet drar in över Sverige och många väljer att åka till fjällen för att spendera den aktivitetsfyllda veckan i ett riktigt vinterland. Under de kommande veckorna är skidbackarna fullpackade med människor som i full fart susar förbi på diverse vintersportsredskap. Ett av de populäraste är nog skidorna. Skidan är dock inte en ny uppfinning. Ett av många bevis på skidans långa historia hittades år 1924 i Kalvträsk, Västerbotten då man fann den berömde Kalvträskskidan som visade sig vara över 5200 år gammal. Skidan är alltså äldre än Egyptens pyramider!

Den uråldriga uppfinningen har sedan länge legat nära många hjärtan och idag finns det flera olika varianter på skidan. Ett exempel på en sådan variant är SE1350231-5, en längdåkningsskida som blev beviljad patent 2015:

se1350231-5.png

Eller varför inte ta en kik på SE1562683, en skida med bindningsmonteringshjälp, som patenterades 2003:

Det är ju trots allt inte så förvånande att det finns så olika slags skidor, med tanke på den höga åldern, och du kan hitta en hel del intressanta skidor och skidrelaterade produkter  på Svensk Patentdatabas.
Ha det så kul i skidbacken!

/Emma Nilsson, kommunikationspraktikant på PRV

Källa: Visit Västerbotten

 

1 kommentar

Under patent

Charlie kom in via patentavdelningens Summer Internship – sök du med!

Charlie Börjeson
Foto: Siljastina Rönnkvist


Den elfte juni är det så dags för årets Summer Internship på patentavdelningen. Vi har träffat Charlie Börjeson som kom in på PRV via förra årets program.

Charlie, vad pluggar du?

Teknisk fysik på KTH. Jag var klar med trean när jag började på PRV.

Vad var det som lockade med PRV?

Jag ville se hur allt jag lärt mig på KTH faktiskt tillämpades i industrin. Jobbet på PRV erbjöd en övergripande inblick, eftersom man både får se aktuella patentansökningar och äldre patentdokument från hela världen. Ett utmärkt tillfälle att få lära sig om hur patent är kopplat till utvecklingen.

Jag tycker det är kul att förstå hur saker och ting fungerar. Och det är något man måste göra med varje ny patentansökning man handlägger. Jag tycker också att det är kul med språk. Man använder mycket språkkunskaper i granskningen.

Har du lärt dig något?

Ja! Både patent och teknik. Under utbildningsveckan fick vi en grundlig genomgång i hur en patentansökan är uppbyggd samt hur den granskas och bedöms. Vi fick även mer allmän information om hur man söker patent i flera länder samtidigt, även om det inte var helt nödvändigt för våra arbetsuppgifter.

Mätteknikgruppen, som jag jobbar i, handlägger ärenden inom många olika teknikområden. Så bara genom mitt dagliga arbeta lär jag mig mycket om hur olika matematiska eller fysiska koncept tillämpas i dagens teknik.

Något jag inte hade väntat mig var att jag skulle bli så uppmärksam på alla uppfinningar som finns runt omkring mig i vardagen. Varje vardagspryl har många fler uppfinningar än vad man kanske först tror.

Tror du att du kommer ha nytta av det du lärt dig?

Patentkunskaperna kommer definitivt att komma till nytta i arbetslivet. Bara att veta hur man söker efter publicerade ansökningar i är jättekul och lärorikt och något jag redan fått nytta av. Jag skaffade nyligen ett par fiffiga cykellyktor som drivs kontaktlöst av hjulen när man cyklar. Exakt hur de fungerade hittade jag i några patentansökningar bara genom att söka i patentinformation på nätet.

En mer specifik nytta jag fått av jobbet är att jag sett så mycket från olika teknikområden, vilket hjälpt mig att överblicka arbetsmarknaden i Sverige och själv känna efter vilken teknik jag tyckt varit roligast att handlägga. Det kommer hjälpa mig in på rätt yrkesbana.

Kan du rekommendera PRV som arbetsplats?

Ja, det är en trevlig arbetsmiljö med bra arbetsvillkor. Arbetsuppgifterna är både tekniskt och språkligt krävande, eftersom man både måste kunna tekniken och kunna se om det finns otydligheter i patentansökan, vilket jag tycker är kul. Arbetet är rätt så självständigt vilket passat mig.

Vad har du för råd till den som söker?

Det är viktigt att du snabbt och villigt kan ta till dig ny kunskap, då det krävs både under utbildningen och i själva arbetet. Goda språkkunskaper är också viktigt. Är du juridiskt intresserad kommer du tycka att jobbet är extra kul!

Kan du tänka dig PRV som framtida arbetsgivare?

Ja, jag trivs bra på PRV. I jobbet som patentingenjör får man också skriva mer än vad jag får som sommarpraktikant, vilket är lockande. Däremot vill jag testa att vara ute i industrin lite innan jag eventuellt kommer tillbaka till PRV. Nu när jag sett allt kul som finns därute vill jag vara med och utveckla det också!

Tack Charlie!

/Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Här kan du söka till Patent Examiner Summer Internship 2018!

Kommentarer inaktiverade för Charlie kom in via patentavdelningens Summer Internship – sök du med!

Under patent

En hundraåring i framkant

  • Här äger ett av världens största startup-evenemang rum varje år, nu senast i förra veckan: SLUSH, med fler än 2600 startup-företag och 1500 investerare från fler än 130 länder.
  • Här finns världens nordligaste tunnelbana, med åtta nya stationer som öppnades för mindre än en månad sedan.
  • Härifrån kommer världskändisar som operativsystemet Linux, kompositören Jean Sibelius och datorspelet Angry Birds.

Det handlar naturligtvis om republiken Finland, som idag firar 100 år som självständig stat. PRVbloggen uppmärksammar detta med att titta på några finländska uppfinningar från tiden kring år 1917 fram till idag.

Det första synkroniserade filmljudet

Vi börjar i Helsingfors 1896, i det som var huvudstaden i storfurstendömet Finland (där storfursten var den siste tsaren Nikolaj II). Då såg den nioårige Eric Tigerstedt bröderna Lumières första filmvisning i staden. Exempel på vad han fick se finns här.

Tigerstedt började fantisera om ljud till filmen och förverkligade detta flera år senare i Tyskland. Tyvärr avbröts detta ljud-på-film-arbete när han blev utvisad 1914 som en följd av första världskrigets utbrott. Hans tyska patent blev dessutom ogiltigförklarade, men ett brittiskt patent som beskriver en av dessa uppfinningar finns här. Se även bilden nedan.

Tigerstedts kombination av fonograf och kinematograf

Tigerstedts kombinerade kinematograf och fonograf för att spela in och återge ljud, beskrivna 1916 i patentdokumentet GB 100748 A.

Tigerstedt bosatte sig i Danmark en tid, men blev inkallad och åkte därför tillbaka till Finland för att delta i inbördeskriget 1918, i vilket han stred på den ”vita” (konservativa) sidan, som senare vann över den ”röda” sidan (kommunisterna). För att få större möjligheter att fortsätta uppfinna apparater för ljudinspelning och ljudåtergivning emigrerade han till USA 1923 och tillverkade bland annat radioapparater i New York City. Där avled han redan 1925 i sviterna av tuberkulos.

 

Snösmältning och vindkraft

År 1915 patenterade den finländske uppfinnaren Sigurd Savonius en apparat som innefattade en eldstad för att smälta snö, se här.

Snö kom till användning för att få fram dricksvatten under det berömda finska vinterkriget 1939-1940 – en av de kallaste vintrarna under 1900-talet med temperaturer som ofta låg mellan -20 och -50 grader Celsius. Att Finland klarade av att förbli självständigt trots sitt extrema militära och numerära underläge gentemot Sovjetunionen anses till viss del bero på denna köld.

Savonius är annars mest känd för sin kostnadseffektiva och tillförlitliga lösning på hur man kunde omvandla vindens rörelseenergi till elektricitet. På 1920-talet patenterade han en typ av vertikalaxlad rotor för vind- eller vattenkraft, som fortfarande används. Se exempelbilden nedan.

Savonius rotor

Exempel på Savonius vertikalaxlade rotor för vind- eller vattenkraft i patentdokumentet US 1697574 A.

 

AIV-foder och Nobelpriset

I ett kallt klimat som Finlands krävdes import av djurfoder för att korna skulle kunna producera näringsrik mjölk även under vinterhalvåret. Den finländske biokemisten Artturi Ilmari Virtanen utvecklade därför en konserveringsmetod för djurfoder, patenterad 1931-1932 i flera länder såsom Kanada, Schweiz, Frankrike och naturligtvis Finland.

Denna konserveringsmetod, som i praktiken sänker pH-värdet i djurfodret och därför minskar bakteriernas aktivitet, används fortfarande på många ställen med kallt klimat och produkten kallas AIV-foder efter uppfinnarens initialer. För detta fick Virtanen Nobelpriset i kemi 1945, samma år som det sista av de fyra krig som utkämpats i det självständiga Finland tog slut.

Diskställ i köksskåp

Uppfinnaren Maiju Gebhard, som var avdelningschef på Arbetseffektivitetsföreningen, utvecklade 1944 ett köksskåp med diskställ bakom skåpluckan, som fortfarande är standard i finländska kök, se foto här. Målet var att bespara de dåvarande hemmafruarna det tidsödande arbetet med att torka disken. Denna lösning patenterades inte och har inte heller gått på export.

Betongtillverkning av återvunnet material

Betong består till stor del av cement, vilken i sin tur står för en betydande andel av världens koldioxidutsläpp. Därför har den finländske forskaren och entreprenören Aino Heikkinen sedan 70-talet utvecklat och vidareutvecklat betong som även innehåller flygaska från bränsleförbränning, t ex från värmeverk, se ett av hennes patent här. För detta har hon fått flera finländska och internationella utmärkelser.

Optimerade hissystem

Uppfinnaren Marja-Liisa Siikonen är en av de finländare som erhållit flest patent de senaste åren. Hon arbetar på den kända finländska koncernen KONE OY – en av Finlands största – med att optimera flödet av människor i byggnader. Hennes senast publicerade patentansökan (en internationell PCT-ansökan) handlar om ett komplext styrsystem för en grupp hissar i en byggnad, vilka delas in i olika servicezoner baserat på den hisstrafik som är vanligast mellan olika våningsplan. KONE:s hissar och rulltrappor syns runt om i världen, inte minst på flygplatser. Titta gärna efter när du åker nästa gång!

Nu har vi alltså nått nutid i patentkavalkaden och det är dags att avsluta med hjärtliga gratulationer till Finland. Onnea Suomi!

Laura Enflo, patentingenjör på PRV och finländare

Stort tack till mina kusiner Suvi och Olli för SLUSH-tipset!

Kommentarer inaktiverade för En hundraåring i framkant

Under innovation, patent

Vinylskivans dag – länge leve grammofonen

Lådan står där på vinden. Huvudsakligen av nostalgiska själ. Modern Talking, U2, Queen, Rick Astley, Absolute Music, etc. Hmm… en trivsam vinkning från 80-talet, men knappast någon pensionsförsäkring. Nä, ska det vara värt något ska det tydligen vara förstautgåvor av tidiga Beatles. Allra helst från tiden då de fortfarande hette The Quarrymen. Sex Pistols – God Save the Queen från 1977 är också hett eftertraktad, liksom Jean Michel Jarres Musique pour Supermarché från 1983 som bara släpptes i ett exemplar innan pressmatrisen förstördes. Idag firar vi vinylskivans dag.

Egentligen är det ju en fantastisk uppfinning. En graverad plastskiva som möjliggör ljuduppspelning med god kvalitet, om och om igen. Vägen dit är spännande teknikhistoria i sig. PRV-bloggen gör en djupdykning.

Historien börjar med en bekant herre vid namn Thomas Alva Edison. Den begåvade uppfinnaren är tidigt ute med in- och återuppspelning av ljud via sin s.k. fonograf, patenterad år 1878, se US200521 A. En roterande, stanniolklädd rulle med graverade spår, vilka får en anlagd nål att vibrera och återskapa ljud. Succén är omedelbar och snart övergår man till vaxrullar som kan användas upp till tio gånger.

Konkurrenterna lurar dock runt hörnet. Tyskfödde uppfinnaren Emile Berliner utvecklar en variant med en plan skiva med 12,5 cm diameter. Han kallar den grammofon, och får patent år 1887, se US372786 A. Även denna blir snabbt en succé och han grundar år 1895 Berliner Gramophone Company i Philadelphia.

Tidiga patent på fonograf och grammofon.

Edison kontrar med att året efter grunda National Phonograph Company. Efter diverse patentstrider flyttar Berliner sin verksamhet till Europa och Kanada. I Berlin grundas Deutsche Grammophon GmbH och i Montreal grundar han Gram-O-Phone Company, där det klassiska varumärket His Master’s Voice börjar användas år 1900. Figurvarumärket visar hunden Nipper som sitter framför en grammofon och lyssnar på sin döda husses röst.

”Det glada Stockholm” med Jean Claesson. Inspelad 1912 under Deutsche Grammophone. Notera den klassiska loggan för His Master’s Voice.

Fler konkurrenter sluter snart upp. Bl.a. startar den svenske uppfinnaren Carl Lindström ett företag i Berlin som tillverkar skivspelare under namnet Parlofon och i Paris grundar bröderna Pathé ett företag som säljer både grammofoner och fonografer.

”Även ett barn kan höra att det är en Parlofon”.

År 1918 blir 78 varv per minut standard för skivspelare och den rullbaserade fonografen börjar konkurreras ut. Radions framgångar och global finanskris slår dock hårt mot grammofonindustrin. Som en motåtgärd går Berliners företag år 1931 samman med Pathé och engelska Columbia som förvärvat Carl Lindström AG. Man antar namnet EMI – Electric & Musical Industries.

Samma år introduceras longplay (LP)-skivan, som roterar med 33⅓ varv per minut. Den engelska uppfinnaren Alan Blumlein, anställd av just EMI, utvecklar dessutom teknik för ljudåtergivning i stereo. En lösning som medges patentskydd två år senare, se GB394325 A.

Först år 1948 börjar man sälja LP-skivor pressade i vinylplast, så egentligen föds väl ”vinylen” då. Formaten singel och EP (Extended Play) med 45 varv per minut introduceras året därefter och sedan följer årtionden med guldår för vinylskivan.

Början till slutet(?) presenteras för konsumenterna år 1982. Philips och Sony har med gemensamma ansträngningar utvecklat en digital kompaktskiva (CD). Vinyltillverkarna darrar, men det dröjer faktiskt till år 1991 innan det säljs fler CD-skivor än grammofonskivor.

Nu är ju CD-skivan själv utrotningshotad av strömmad musik. Och den klassiska vinylskivan är på återmarsch, vilket PRV-bloggen uppmärksammat tidigare.

Utvecklingen går framåt och bakåt. Håll ut, fonografvänner.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

 

Källor: Tekniska museet, Emil Berliner Studios

Kommentarer inaktiverade för Vinylskivans dag – länge leve grammofonen

Under innovation, patent

Skräckpatent

Nej, inte uppenbart usla patent och patentansökningar, utan sådana som kan relateras till skrämselutstyrslar eller skrämselmetoder. PRV-bloggen fortsätter på temat Halloween och kollar upp patentsökta lösningar som kan vara användbara i skrämselsyfte.

”…the corpse will be maintained for an indefinite period in a perfect and life-like condition…”

Lite svårsökt visar det sig vara. Några självklara patentklasser för spökdräkter och liknande hittar jag inte, men följande torde vara relevanta:

A63J7/005Disguises for one or more persons for life-like imitations of creatures, e.g. animals, giants

A41G7/00Masks or dominoes for concealing identity, e.g. for theatrical use

Sedan finns ju en i sammanhanget mer makaber ingång, om man av en händelse vill ta med sig några zombie-kompisar på bus- eller godisrundan:

A01N1/00Preservation of bodies of humans or animals, or parts thereof

I den sistnämnda hittar jag just Method for preserving the dead, från vars patentskrift US748284 A ovanstående illustration är tagen.

Övriga ”fynd” värda att nämnas:

Utfällbara huggtänder, se US4676500 A. En bettskena som monteras i överkäken och där huggtänder fälls ut när man biter ihop tänderna.

Blödande skelettmask, se US6093475 A. En riktigt läskig variant där masken innefattar kanaler och munstycken varigenom låtsasblod pumpas ut via en elektrisk pump.

Halloween förknippas ju också med ljusförsedda pumpor med utskurna ansikten, vilka enligt irländsk sed ska relatera till smeden Jack som var för ond för att komma in i himlen, men som även lurade djävulen så att han inte fick komma in i helvetet heller. Dömd att irra runt som osalig ande på jorden bad han djävulen om något att lysa upp sin väg med. Djävulen kastade då några glödande kol till Jack som han lade i en ihålig kålrot som lykta.

Nåväl, de där hålen är inte helt enkla att skära ut i pumpan. Här finns det dock patentsökta lösningar att tillgå, t.ex. i klassen B26B29/063Arrangements for guiding hand cutting tools for food related applications.

Se t.ex. US3965574 A, Apparatus for forming a jack-o-lantern. En välvd skiva som spänns över pumpan och som innefattar spår för däri anordnade skärverktyg, varigenom ett ansikte enkelt skärs ut i pumpan. Fiffigt.

Skärverktyg för Halloween-pumpor.

Mer immaterialskräck

Sugen på mer läskig läsning? Här finns övriga inlägg om immaterialskräck!

Spöktakulära varumärken i en klass för sig
Rysarna som skrämmer bäst
Immaterialskräck i godishyllan

Kom ihåg; bus. Inget godis.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

3 kommentarer

Under patent

Patentinformation vs. Naturkatastrofer

Idag uppmärksammar vi Internationella dagen för begränsning av naturkatastrofer. En dag instiftad av FN:s generalförsamling år 1989. Ämnet känns ju onekligen aktuellt med tanke på att bilder på områden ödelagda av orkaner och jordbävningar har dominerat nyhetsflödet på sistone. Huruvida världen blivit en naturkatastrofsäkrare plats eller inte kan man diskutera. Däremot är det ett faktum att antalet patentsökta anordningar och metoder för att minimera skadeverkningarna har ökat. PRV-bloggen kollar lösningar i patentinformationen.

”Värst vad det regnar”. Foto: Ragnhild Haarstad.

Till att börja med får man leta på rätt ställen. All patentdokumentation klassificeras enligt åtminstone IPC (International Patent Classification) och oftast även CPC (Cooperative Patent Classification). Man kan se det som en enorm, finindelad innehållsförteckning till all världens patentdokumentation, där varje dokument sorterats in under rätt flik. Oavsett språk eller nomenklatur – i patentlitteraturen tillhör man samma familj. Faktiskt en fin tanke bara det…

Jag börjar rota lite och finner följande, uppenbart relevanta ”flikar”:

G01V1/008Earthquake measurement or prediction

G01W1/10Devices for predicting weather conditions

G01C13/002Measuring the movement of open water

G08B21/10Alarms for ensuring the safety of persons, responsive to calamitous events, e.g. tornados or earthquakes

Bakom dessa flikar hittar man massor av förslag på larm- och skyddsanordningar, t.ex. Anordning och metod för detektering av och varning för tsunamis, se SE 529670 C2.

Andra patentsökta lösningar är mer förebyggande, t.ex. Hurricane prevention system and method, se US 7520237 B1. En flytande plattform som placeras i havsområden där orkaner bildas och som pumpar upp kallt vatten från stort djup för att på så sätt sänka havets yttemperatur och därigenom motverka bildandet av orkaner.

Å andra sidan är det uppenbart att människans miljöpåverkan åtminstone i någon mån kan relateras till naturkatastrofer, så egentligen är det kanske mer relevant att söka lösningar inom andra områden, såsom avgasrening och solenergi. Tyvärr blir det lätt rundgång i resonemanget…

Det hela härrör sig nog i vanlig ordning till storpolitik och tveksamt globalt ledarskap. Vad kan patentinformation göra åt det? Försöka duger:

G06Q10/00Administration; Management

A61B5/16Devices for evaluating the psychological state

A61B5/164Lie detection

G06Q2230/00Voting or election arrangements

 

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Patentinformation vs. Naturkatastrofer

Under patent