Kategoriarkiv: upphovsrätt

FAQ: Europeiska upphovsrättsdirektivet som parlamentet röstade igenom den 26 mars 2019

Här har vi sammanställt frågor och svar om det europeiska upphovsrättsdirektivet  med vår expert Catharina Ekdahl, jurist på PRV.

1) Varför kallas Upphovsrättsdirektivet ibland för DSM-direktivet?

Svar: Det europeiska namnet på direktivet är egentligen Digital Single Market-direktivet, dvs. DSM-direktivet, och handlar om fortsatt harmonisering av de olika medlemsländernas upphovsrättslagar hur upphovsrätten ska fungera på den digitala inre marknaden.

2) Har de nya bestämmelserna redan börjat gälla efter parlamentets beslut den 26 mars?

Svar: Nej, det återstår en omröstning i EU:s ministerråd i april. Om även ministerrådet röstar igenom direktivet dröjer det upp till två år innan medlemsländerna ska ha lagt in bestämmelserna i sina egna upphovsrättslagar. Eftersom det handlar om ett direktiv och inte en förordning finns det också visst utrymme för medlemsländerna att hitta egna lösningar i sin lagstiftning för flera av bestämmelserna i direktivet.

3) Vilka artiklar i direktivet har debatterats mest?

Svar: Det är främst artikel 15 om en ny rätt för publicister och mediebolag till ersättning när deras presspublikationer sprids av vissa typer av informationsplattformar på nätet och artikel 17 som handlar om att ansvaret för upphovsrättsligt skyddat material online föreslås ligga hos innehållsplattformar där sådant material kan laddas upp av användarna, t ex sociala medier.

4) Vad innebär artikel 15 (tidigare 11)?

Svar: I artikel 15 föreslås en ny (närstående) rättighet för publicister och mediebolag till presspublikationer som sprids online av vissa typer av informationsplattformar på nätet, exempelvis Google.

Förslaget innebär att rättighetshavarna kan kräva ersättning när spridning av presspublikationer sker på sådana informationsplattformar. Rättigheten föreslås gälla under 2 år fr o m 1 januari året efter presspublikationen publicerades.

Rättigheten har felaktigt kallats för ”länkskatt”. Den ersättning som föreslås går till rättighetshavarna och inte till staten eller EU. I förslaget föreslås även ett undantag för hyperlänkar som leder till presspublikationer.

Liknande rättighetsmodell har testats i både Spanien och Tyskland. Än så länge utan någon större framgång för medierna.

5) Kommer artikel 15 att gälla för alla typer av informationsplattformar och all användning av presspublikationer på nätet?

Svar: Nej. I förslaget till artikel 15 föreslås att följande aktörer och användningar undantas:

  • Privat eller icke-kommersiell användning av presspublikation som sker av enskilda användare.
  • Hyperlänkning som sker till presspublikation.
  • Spridning av enstaka ord eller väldigt korta utdrag från en presspublikation. (Vad ”väldigt korta” innebär i praktiken lär få fastställas i praxis av EU-domstolen.)

6) Vad innebär artikel 17 (tidigare 13)?

Svar: I artikel 17 föreslås innehållsplattformar bli ansvariga för att upphovsrättsligt skyddat material som bilder, musik, texter, videoklipp m m som laddas upp av användare som saknar rättigheter till materialet. Ansvaret kan i praktiken exempelvis innebära att innehållsplattformen tecknar avtal med olika grupper av rättighetshavare och ersätter dem för den användning som sker av användarna på plattformen. Ett annat exempel på åtgärd kan vara att innehållsplattformen väljer att införa ett filter som förhindrar uppladdning av upphovsrättsligt skyddat material på plattformen. I direktivet finns det däremot inget krav på att filter måste införas.

Den kritik som har riktas mot artikel 17 handlar om att yttrandefriheten på nätet kommer att begränsas för användarna genom innehållsplattformarnas införande av filter, t ex i sociala mediekanaler som YouTube, Facebook och Instagram.

Artikeln har i debatten kallats för ”plattformsansvaret”, ”filterkravet” eller ”plattformsfilter”.

7) Kommer artikel 17 gälla för alla typer av innehållsplattformar och allt slags material?

Svar: Nej. I direktivet föreslås följande undantag:

  • Memes, gifar och parodier.
  • Ansvarslättnader för små, nya och icke-kommersiella plattformar (plattformar som har varit i funktion kortare tid än 3 år, lägre omsättning än 10 miljoner euro årligen eller lägre än 5 miljoner unika besökare varje månad.)
  • När enskilda användares uppladdning av skyddat material sker i syfte att citera, kritisera eller recensera. Eller om det handlar om memes, gifar, parodier, karikatyr eller pastisch. Dessa tillfällen är redan idag undantaget från upphovsrätten och ska även gälla om förslaget går igenom.

/Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för FAQ: Europeiska upphovsrättsdirektivet som parlamentet röstade igenom den 26 mars 2019

Under upphovsrätt

Upphovsrätt för unga med juristen Catharina Ekdahl

Catharina Ekdahl arbetar på PRV med att höja allmänhetens kunskap om upphovsrätt. Just idag lanserar vi webbplatsen Upphovsrättsskolan och jag har fått möjlighet att byta några ord med Catharina som projektleder arbetet.

Catharina Ekdahl. Foto: Yvonne Ekholm

Catharina Ekdahl. Foto: Yvonne Ekholm

Vad är Upphovsrättsskolan?
– Upphovsrättsskolan är en webbplats och digital plattform med syfte att främja upphovsrätten. Upphovsrättsskolan innehåller en mängd spel och övningar om upphovsrätt som är riktat till elever och lärare i grundskolan. På Upphovsrättsskolan finns även en hel del övningar och material för lärarstudenter: www.upphovsrattsskolan.se

– Den pedagogiska grundtanken bygger på idén om ”learning by playing”, att eleverna ska lära sig upphovsrätt genom att spela spel och göra de övningar som webbplatsen innehåller. Det ska helt enkelt vara kul att lära sig upphovsrätt!

Vad är dina drivkrafter?
– Det som driver mig som jurist är att försöka göra upphovsrätten begriplig även för icke-jurister. För upphovsrätten är en av de få rättsområden som finns i varje människas vardag. Från musiken eller ljudboken i hörlurarna på bussen eller artiklarna och fotografierna i morgontidningen, till underhållningsprogrammet på någon av tv-kanalerna på kvällen. Jag vill gärna få andra att förstå vad upphovsrätten innebär och hur mycket den betyder för alla de upphovspersoner som berikar våra liv med sina skapade verk.

”Det som är utmärkande för mig som jurist är att jag sällan rabblar paragrafer, för det tror jag helt enkelt inte att människor är intresserade av.”

Berätta om ditt fokus på upphovsrätt!
– Jag har varit verksam jurist i 25 år och med upphovsrätten i fokus hela tiden. De flesta av dessa år har jag arbetat på olika organisationer som företräder upphovspersoner inom musik, bild och text. Tyvärr verkar det idag vara en utbredd uppfattning att det som finns tillgängligt på nätet är fritt. Detta missförstånd behöver vi räta ut. Därför har jag även varit med i teamet på PRV som har tagit fram informationen om webbplatsen Streamalagligt.se, vår portal till lagliga streamingtjänster. Vi vill hjälpa människor att välja lagligt innehåll i form av film, musik och annat material som streamas från nätet. Vi tycker att det är viktigt att redan i låg ålder få veta mer om hur upphovsrätten fungerar. Därför har vi tagit fram Upphovsrättsskolan som vänder sig till elever och lärare.

Varför är upphovsrätten viktig?
– Upphovsrätten är ett viktigt skydd. Det handlar om att man ska respektera andras skapade verk och inte använda dem på ett felaktigt sätt eller utan att skaparen själv blir tillfrågad. Lika viktigt är att man förstår att det verk man själv har skapat har ett automatiskt skydd. Ingen får förändra eller manipulera det verk du har skapat. Ingen annan får tjäna pengar eller dra nytta av ditt upphovsrättsskyddade verk utanför din kontroll och vetskap.

– Upphovsrättsskyddade verk är en viktig del i Sveriges export, till exempel i form av musik, film, bild, spel och böcker och våra upphovsrättspersoner har därför stor betydelse runt om i världen. I en global värld och på internationella marknader har upphovsrätten en stark betydelse för människors möjlighet att skapa, utveckla och sälja.

” Jag tror på en attitydförändring som innebär att vi värnar upphovsrätten. Det kommer att ta tid. Det är därför så viktigt att vi involverar våra unga i det arbetet.”

Tack för samtalet, Catharina!

/Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

 

De globala målen på PRV-bloggen
I vår bloggserie #deglobalamålen uppmärksammar vi på olika sätt FN:s agenda 2030 och de initiativ som bidrar till att nå dessa mål för hållbar utveckling. Upphovsrätten spelar roll för att uppnå flera av målsättningarna: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt (mål 8), Hållbar industri, innovationer och infrastruktur (mål 9) och Hållbar konsumtion och produktion (mål 12).

1 kommentar

Under upphovsrätt

Ferranteöversättaren Johanna Hedenberg om upphovsrätten

Johanna Hedenberg har översatt Neapelkvartetten från italienska till svenska. Romanen Min fantastiska väninna blev en världssuccé och framgången har fortsatt med de tre påföljande böckerna. Berättelsens starka skildring av kvinnlig vänskap lyfts ofta fram som en framgångsfaktor. I samtalet med Johanna dyker vi ner i konsten att översätta och vilken roll upphovsrätten har.

Med ett 30-tal översatta böcker bakom sig och tidigare anställning som EU-översättare har Johanna samlat på sig djupa insikter i yrket som översättare. Hon har varit ordförande för Författarförbundets översättarsektion och är väl insatt i översättarens villkor; förhandlingar och avtal.

Johanna Hedenberg. Foto: Kristina Hedtjärn

Johanna Hedenberg. Foto: Kristina Hedtjärn

Vilken roll har upphovsrätten för översättare av litterära verk?
En avgörande roll. Facköversättning av olika slags brukstexter utan verkshöjd kräver ett gott hantverk, men litterär översättning kan snarare liknas vid ett konsthantverk. Arbetet har en konstnärlig dimension och bedöms därför som en kreativ prestation i upphovsrättslagen. När man översätter ett litterärt verk, oavsett om det handlar om fiktion, dramatik, poesi eller sakprosa, skapar man ett nytt verk som får samma slags skydd som originalverket. Litterära översättare är alltså upphovsrättspersoner i lika hög grad som författare, och när litterära verk publiceras och används på olika sätt har alla upphovsrättspersoner rätt till ersättning. Just nu finns det tyvärr inget standardavtal mellan Författarförbundet och Förläggareföreningen, men den princip som slogs fast i det gamla avtalet och blev praxis i branschen var att översättaren först får betalt för själva arbetet och utgivningen i pappersformat och sen får en så kallad sekundärersättning, en separat upphovsrättslig ersättning, för utgivning i ytterligare format som pocket och ljudbok. Översättare får precis som författare också del av den statliga biblioteksersättningen för utlåning. Bokbranschen förändras snabbt på grund av den digitala utvecklingen. Formaten blir fler och fler och det är svårt att förutspå framtiden.  Därför är det kanske viktigare än någonsin att översättarkåren slår vakt om sin upphovsrätt

Vad är en bra översättning?
En bra översättning håller sig så nära originalet som möjligt på idiomatisk svenska. Jag tycker inte att man ska försöka förbättra texter genom att stryka onödiga upprepningar, omformulera sådant som man uppfattar som banalt eller släta ut något som sticker ut. Det hör inte till uppgiften. Läsaren av översättningen ska så långt det är möjligt få samma upplevelse som läsaren av originalet. Översättaren ska behandla verket på ett respektfullt sätt.

Hur blir man översättare?
Det finns översättarprogram på Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) och vissa högskolor, men många översättare är självlärda. Själv har jag läst litteraturvetenskap, nordiska språk och de språk jag översätter från (främst italienska och franska, men jag behärskar också spanska och nederländska). En av mina första översättningar fick jag genom att föreslå en roman för ett förlag – det är ett sätt att komma in i branschen, men det är inte alltid så lätt. Det kan krävas en viss envishet och uthållighet för att etablera sig.

Hur översätter man en titel?
Översättningars titlar kan ibland skilja sig mycket från originalet. Titlarna sätts av bokförlagen. Där har vi som översättare oftast inget inflytande.

Hur ser samarbetet ut med bokförlagen?
Att översätta är ett ensamarbete, men när man har lämnat en översättning till ett förlag gås den igenom noga av en redaktör som ger synpunkter och föreslår ändringar. Ofta handlar det om mindre förbättringar av ordval eller meningsbyggnad, men ibland kan det behövas längre diskussioner om principfrågor eller problem.

När det har gällt mina översättningar av Ferrante för Norstedts har jag deltagit i en del evenemang: panelsamtal med förläggaren och andra och medverkan i förlagets podd. På så sätt kan man säga att jag har bidragit till att lyfta fram översättningarna samtidigt som jag förstås har fått synlighet som översättare. Men ofta är översättaren ganska osynlig och har inte så mycket kontakt med förlaget utöver det som strikt rör varje uppdrag.

Blir man rik på att översätta?
Översättare är inget höginkomstyrke. Till skillnad från författarna får vi inte royalty, så man kan inte bli rik på enstaka böcker som gör stor succé. Men som jag nämnde tidigare kan man få sekundärersättning om en bok ges ut i fler format än inbunden utgåva. En annan viktig inkomstkälla är biblioteksersättningen. Dels får man som upphovsperson en liten ersättning för varje utlån av en bok. För vissa böcker som lånas ut mycket, till exempel populära barnböcker, kan den totala ersättningen bli ganska stor. Dels avsätts en del av biblioteksersättningen till arbetsstipendier som förvaltas av Författarfonden. De kan sökas av alla översättare och författare och kan vara viktiga inte minst för den som arbetar med poesi och annan smalare litteratur.

”Kunnandet och den egna språkkänslan är översättarens främsta immateriella tillgång, berättar Johanna.”

Hur ser din arbetsprocess ut när du översätter?
Jag läser alltid boken först, ibland till och med två gånger, sätter mig in i texten och antecknar. Sen översätter jag lite i taget och försöker bli så klar som möjligt från början. Efteråt går jag igenom översättningen mot originalet och putsar på den, men det största jobbet är då redan gjort. Vissa översättare gör i stället en råöversättning som de sen bearbetar grundligt i flera omgångar. Den ena arbetsmetoden är inte bättre än den andra, det är nog mest en fråga om smak och temperament. Översättningar tar olika lång tid beroende på komplexiteten och textmängden, men ett snitt som ofta nämns är cirka 100 sidor i månaden. En roman på 300 sidor tar alltså ungefär tre månader att översätta.

Tre saker som är viktiga i översättaryrket:

  1. Översättare måste förstås ha goda kunskaper i det främmande språket och kulturen, men det främsta arbetsredskapet är den personliga språkkänslan.
  2. Som frilans behöver man ett bra nätverk. Genom Författarförbundet och Översättarcentrum kan man få kontakt med kolleger, diskutera översättningsfrågor och avtalsfrågor och få viss fortbildning.
  3. Det är viktigt att hålla koll på rättigheter och avtal. Författarförbundet och upphovsrättsorganisationen ALIS kan svara på frågor och i vissa fall ge juridisk hjälp.

Tack för samtalet!

/Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

Länkar i urval
ALIS
Administration av Litterära rättigheter I Sverige. ALIS är en upphovsrättsorganisation som företräder litterära upphovspersoner.

Översättarcentrum
ÖC driver en kostnadsfri förmedling av kvalificerade skönlitterära och facklitterära översättare.

Sveriges Författarförbund
Sveriges Författarförbund bekämpar gratisarbete genom att arbeta för moderna avtal med utgångspunkt i etablerad branschpraxis.

Biblioteksersättning
Artikel på Wikipedia om den statliga biblioteksersättningen.

De globala målen på PRV-bloggen
I vår bloggserie #deglobalamålen uppmärksammar vi på olika sätt FN:s agenda 2030 och de initiativ som bidrar till att nå dessa mål. God utbildning för alla är en grundläggande mänsklig rättighet, mål 4 i agendan. I detta sammanhang vill vi särskilt peka på berättelsen i boken Min fantastiska väninna. De två flickorna, huvudpersonerna, får helt olika liv på grund av deras skilda möjligheter till utbildning.

3 kommentarer

Under upphovsrätt

Vem – om någon – äger upphovsrätten till verk som skapas av artificiell intelligens?

Artificiell intelligens (AI) är idag en självklar del av det digitala samhället. AI utför de tyngsta uppgifterna i många av de mest utmanande problemen inom datavetenskap. Vi kan också finna AI i t.ex. självkörande bilar, digitala assistenter, översättnings­verktyg och kirurgiska robotar.

En förhållandevis okänd sida av AI är dock dess kreativa sida, inklusive förmågan att skapa t.ex. musik, litterära texter och konst. Ett exempel är den tyska roboten ”e-David”, som du kan se i filmen ovan. Den använder avancerade algoritmer för att måla konstverk, på ett sätt som kan betraktas som både autonomt och oförutsägbart. Vem äger upphovsrätten till sådana verk? Kan det överhuvudtaget uppstå någon upphovrätt till sådana verk? Lagen ger inget tydligt svar på dessa frågor. Detta innebär en osäkerhet för företag som investerar i AI. Möjligheten att få ensamrätt till verk, som skapas av AI, kan vara lika viktig som möjligheten att skydda mänskligt skapade verk.

Vad är AI?

Det finns inte någon exakt definition av AI. Vissa huvuddrag går dock att ange. AI kan beskrivas som ett vetenskapsområde och en uppsättning av datoriserade teknologier, som är inspirerade av hur människan använder sitt nervsystem och sin kropp för att bl.a. känna, lära och tänka. Det kanske främsta syftet med AI är att simulera mänsklig intelligens till den grad, att t.ex. dator­program får förmåga att självständigt utföra en tilldelad uppgift utan någon mänsklig vägledning. Ibland talas om ”intelligenta agenter”, vilka förenklat beskrivs som system som är medvetna om sin omgivning och vidtar åtgärder som maximerar sina chanser att framgångsrikt uppnå sina mål.

AI och upphovsrätt

Inom EU gäller det s.k. Infosoc-direktivet, som harmoniserar medlemsländernas upphovsrätt i syfte att reflektera samhällets tekniska utveckling. Reglerna har dock inte i nämnvärd utsträckning fokuserat på frågan vem som är upphovsmannen till ett verk. Förenklat kan sägas, att två centrala villkor måste vara uppfyllda för att upphovsrätt överhuvudtaget ska uppstå. Dessa villkor får även betydelse för frågan vem som, i förekommande fall, äger upphovsrätten.

Det första kravet är att ett verk måste ge uttryck åt något. Skaparens intellektuella process (idé, tanke, känsla o.s.v.) måste uttryckas i konkret form, t.ex. en text eller en tavla. Upphovsrätten är alltså ett formskydd. Det andra kravet är att verket ska vara originellt i den meningen, att det är upphovs­mannens egen intellektuella skapelse. Så anses vara fallet om verket avspeglar upphovs­mannens personlighet. Detta i sin tur, anses, vara fallet när upphovsmannen i samband med skapandet har kunnat uttrycka sin kreativa kapacitet genom att göra fria och kreativa val.

För verk skapade av AI är det förstås originalitetskriteriet som ger upphov till frågor. Kan AI, som är uppbyggd på algoritmer, sätta den nödvändiga personliga prägeln på ett verk? Kravet, att verket ska vara upphovs­mannens egen intellektuella skapelse, har i andra situationer ansetts innebära att endast människor kan skapa upphovsrättsligt skyddade verk. Ett äldre, svenskt, exempel är den konst som skapades av ”Pierre Brassau”. Denne målare fick mycket beröm för sin konst, men det visade sig ganska snart att Brassau var en schimpans. Han hette i själva verket Peter och bodde i Borås djurpark. Peters verk kunde inte skyddas av upphovsrätt. Ett annat, modernt, exempel är de s.k. monkey selfies som makakerapan Naruto har skapat med en oövervakad kamera. Amerikansk domstol har ganska nyligen fått anledning att bekräfta, att djur inte kan skapa upp­hovs­rättsliga verk. Narutos fotografiska självporträtt (se exempel nedan) saknar alltså upphovsrättsligt skydd.

Apan Naruto.

Förhållandet, att djur inte kan skapa upphovsrättsligt skyddade verk, är kanske inget stort problem. Om detsamma gäller verk, som skapas av AI, kan det dock få stora ekonomiska konse­kvenser. AI kan potentiellt skapa miljontals verk, som kan vara lika ekonomiskt betydelsefulla som mänskligt skapade verk. Här märks bl.a. AI-genererad musik, som tycks bli allt vanligare. Om upphovsrätt inte kan uppstå, till AI-genererade verk, skulle sådana verk kunna användas fritt, av vem som helst. En närliggande fråga är vem som äger upphovsrätten (om vi utgår från att det finns en sådan rätt). Utgångspunkten, åtminstone på sikt, är ju att det inte finns någon människa som har varit nämnvärt delaktig i skapandet av verket som sådant. I UK finns speciella regler, som anger att upphovs­mannen till datorgenererade verk är ”the person by whom the arrangements necessary for the creation of the work are undertaken”. Motsvarande (uttryckliga) bestämmelser finns inte i den svenska lagen och inte heller i Infosoc-direktivet.

Däremot finns det flera svenska regler och EU-bestämmelser som indikerar, att AI över­huvudtaget inte kan skapa upphovsrättsligt skyddade verk. Ett exempel är reglerna om upphovsrättens giltighetstid, vilka anger att tiden beräknas från upphovsmannens död. Ett annat exempel är de rättigheter som upphovsrätten faktiskt innebär, såsom rätten att framställa exemplar av verket, rätten att göra verket allmänt tillgängligt, rätten att ingå överlåtelse- eller licensavtal och rätten att motsätta sig sådana ändringar eller återgivningar av verket som kränker upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende. Kan AI utöva sådana rättigheter? Går det att kränka en AI-maskins anseende?

Det skulle kunna hävdas att den människa som har skapat AI-maskinen är upphovsman, eftersom verket existerar som en följd av att människan har försett maskinen med dess egenskaper och inställningar. Ett sådant synsätt förutsätter dock att AI inte fungerar autonomt, d.v.s. att maskinen inte kan lära sig av egna erfarenheter och inte kan göra fria (egna) val. Hypotesen, att ”människan bakom maskinen” ska vara upphovsman, fungerar alltså inte beträffande mer avancerad AI, åtmin­stone inte så länge det är ett skyddskrav att verket ska avspegla upphovsmannens personlighet.

En generell genomgång, av gällande bestämmelser och rättspraxis, antyder alltså att avancerad AI som huvud­regel inte kan skapa upphovsrättsligt skyddade verk. Detta kan anses vara otillfreds­ställande. Det behövs en strategi, inte minst inom EU, för att modernisera och anpassa reglerna till AI. Vi behöver utveckla de traditionella upphovsrättsliga skyddskraven. Detta behov har också uppmärk­sammats av Europa­parlamentet, som nyligen har begärt framtagande av kriterier för att AI-producerade verk ska kunna betraktas som ”egen intellektuell skapelse” (se s. 26 i denna publikation).

Den klassiska och filosofiska frågan, vad en människa egentligen är, har alltså återuppstått. Denna gång i upphovsrättslig skepnad. Juridik är onekligen spännande!

//Tobias Kempas, Advokatfirman Vinge

 

Kommentarer inaktiverade för Vem – om någon – äger upphovsrätten till verk som skapas av artificiell intelligens?

Under upphovsrätt

Samma motiv, två verk och två upphovspersoner

Kocken. Målningar av Isaac Grünewald och Sigrid Hjertén, 1924

Kocken. Målningar av Isaac Grünewald och Sigrid Hjertén, 1924

Samma motiv, målat simultant vid samma tillfälle av olika konstnärer, sida vid sida inför modellen, kanske har de till och med klämt färgen ur samma färgtuber. Konstnärerna är Isaac Grünewald och Sigrid Hjertén. Målningarna ska enligt uppgift avbilda en kock de lärde känna på deras favoritkrog i Paris, Le Dôme i Montparnasse.*

Konstnärligt skapande skyddas av upphovsrätten. Skyddet går inte att ansöka om utan uppstår automatiskt när verket kommer till – i detta fall målades de båda konstverken år 1924.

Unika och självständiga?
För att räknas som ett konstnärligt verk och skyddas av upphovsrätten ska verket vara unikt, självständigt och personligt präglat. Bägge dessa målningar är unika, självständiga och i hög grad personligt präglade, kan man tycka. På olika sätt, med olika konstnärliga uttryck som teckning, ljusdagrar och skuggor, färg, penselföring och komposition, har konstnärerna var för sig skapat sitt eget konstnärliga verk. Isaac är upphovsperson till sin målning och Sigrid till sin. Dessa upphovsrätter uppstod i den stund de målade sina verk.

Kan man ifrågasätta det unika i målningarna?
I tvister om upphovsrätt är det upp till en domstol att bedöma huruvida ett verk är tillräckligt unikt, självständigt och personligt för att skyddas av upphovsrätten.

Hur länge gäller upphovsrätten?
Upphovsrätten gäller så länge upphovspersonen lever och i ytterligare 70 år därefter. Isaac gick bort 1946 och Sigrid 1948.

Vad innebär upphovsrätten?
Upphovspersonen till ett verk har en ensamrätt att bestämma vem som får framställa exemplar av verket och hur eller om verket ska göras tillgängligt för allmänheten genom att till exempel publiceras på nätet eller spridas på annat sätt. Upphovspersonen har även en ideell rätt som innebär att han eller hon ska namnges när verket används och att verket inte får användas i kränkande sammanhang eller att någon bearbetar eller manipulerar verket på ett kränkande sätt.

Länk till att läsa mer om upphovsrätt.

/Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

 

*Anders Wahlgren, Sigrid och Isaac, Prisma 2007, sid 203

Målningarna är fotograferade på Waldemarsudde, under en tidsbegränsad utställning sommaren 2018. Foto: Anna Engquist

Kommentarer inaktiverade för Samma motiv, två verk och två upphovspersoner

Under upphovsrätt

Samtal med författaren Sara Lundberg om immateriella tillgångar

Sara Lundberg, författare och illustratör. Fotograf: Ola Kjellbye

Sara Lundberg, författare och illustratör. Fotograf: Ola Kjellbye

Sara Lundberg är författare och konstnär och har över 20 års erfarenhet av bokproduktion. Hennes senaste bok ”Fågeln i mig flyger vart den vill” fick Augustpriset förra året. Vi pratar här om vilken roll de immateriella tillgångarna har för hennes verksamhet.

Vilka är dina viktigaste tillgångar?
-Min erfarenhet. Jag har skapat sex egna böcker och illustrerat ett trettiotal och har mer än tjugo års erfarenhet inom bokbranschen. Bakom mig har jag långa utbildningar och ingående kunskaper inom konst och illustration. Med tiden blir jag bättre, jag hittar min röst och vågar ta ut svängarna, både som författare och konstnär. Att samla erfarenheter tar tid och kraft. Kunskap, förvärvad skicklighet och erfarenhet är idag mina största immateriella tillgångar.

Vad betyder Augustpriset för dig?
-Priset är en kvalitetsstämpel som går hem i alla sammanhang. Det är väl känt och betyder mycket för en författares etablering – det höjer statusen på författarens personliga varumärke. Priset gör dessutom att bokförsäljningen skjuter i höjden. Både att bli nominerad och att få Augustpriset har ett stort immateriellt värde. Det fattar man först när det händer.

Hur skulle du beskriva ditt konstnärskap?
-Bild och text i kombination finns i hela mitt konstnärskap. Jag föredrar att vara upphovsperson till hela verket. Tidigare i mitt yrkesliv arbetade jag ofta på uppdrag som illustratör. Idag gör jag det mer sällan. Kombinationen text och bild är spännande. Det uppstår något nytt i mötet mellan en stämningsfull bild och en precis text. I bästa fall uppstår det ett magiskt möte.

Hur ser du på ditt personliga varumärke?
-Idag kan jag välja att göra uppdrag som jag helhjärtat tror på och välja bort. Det bygger mitt varumärke konsekvent och över tid. Priser, nomineringar, stipendier och några valda sammanhang är ett viktigt ramverk för varumärket. Att människor läser och tycker om mina böcker är det väsentliga – att de känner igen min röst.

Vill du nå ut internationellt?
-Det är fantastiskt att få bli översatt, gärna till de större språken. Den svenska marknaden är trots allt begränsad. Min senaste bok har blivit översatt till arabiska och sydkoreanska. I Sydkorea är man mycket intresserad av svensk barn- och ungdomslitteratur och hänger med i det som ges ut. Den arabiska översättningen är i första hand gjord för en inhemsk marknad då arabiskan är ett växande språk i Sverige. Förhoppningarna finns att boken ska vara intressant även i arabiska språkområden.

-Just i dagarna har jag fått ett glädjande besked om att min senaste bok även ska översättas till engelska. Det är mitt förlag Mirando Bok i samarbete med den litterära agenten Koja Agency som skapat kontakter med ett nordamerikanskt förlag.

-Den historia man berättar får gärna vara universell, tidlös och ta upp frågor som är relevanta för människor, oavsett var de bor. Min senaste bok tar upp frågor som är djupt mänskliga; finna sig själv och sin egen väg trots omgivningens kompakta motstånd. Jag anpassar aldrig mina berättelser för särskilda målgrupper, analyser eller marknader. Det måste få vara ett fritt, personligt och kompromisslöst berättande. Jag har märkt att det äkta berättandet säljer – åtminstone i mitt fall. En berättelse som går på export går inte att förutspå.

Har du en litterär agent?
-Inte ännu för min personliga del då det inte är så vanligt för författare inom barn- och ungdomsböcker. I Sverige har vi Koja Agency som gör mycket för att sprida svensk barnlitteratur utomlands. De samverkar med förlagen i Sverige för att få till samarbeten och utlandsrättigheter med förlag i andra länder.

Hur arbetar du med bokförlagen?
-Det har blivit många olika förlagssamarbeten genom åren, nu senast med förlaget Mirando Bok. Jag äger upphovsrätten till mina bilder och texter. Jag är noga med avtalen och slarvar inte med det. Det är viktigt om det till exempel skulle bli en försäljningsframgång som ger mycket royalty. Bokförlagen äger rätt till bokutgivningen, genom våra förlagskontrakt. Skulle jag mot förmodan vilja sälja mina bilder i original, kan jag göra så. Jag gör det i undantagsfall, eftersom jag ibland ställer ut hela bokverk, när tillfälle ges.

Vilken betydelse har utställningar för dig?
-Jag ställer gärna ut mina illustrationer i miljöer och sammanhang som gör att de lyfts fram på ett bra sätt. Mina illustrationer till ”Fågeln i mig flyger vart den vill” finns i sommar utställda på Bildmuseet i Umeå. Det är ett konstmuseum med väldigt fina utställningsytor och som lockar många besökare. Det är viktigt för mig att bilderna får rätt inramning.

Använder du sociala medier för marknadsföring?
-Här förlitar jag mig på förlagen och biblioteken. Det ger mig arbetsro och tid att utveckla mina bokidéer fullt ut. Sociala medier är ett bra verktyg för spridning. Som författare kan man dessutom få direktkontakt med sina läsare under processens gång. Det är en arbetsmetod som faktiskt inte passar mig, min process blir mer störd än hjälpt av det. Jag lägger hela min energi på att skriva och illustrera berättelser – det är ett medvetet val.

Blir du kopierad?
-Det händer att organisationer använder mina bilder olovligen, på ett omedvetet sätt. Då tar jag hjälp av intresseorganisationen Svenska Tecknare och deras jurister. Ofta löser vi det mot ersättning.

Arbetar du med film och teater?
-Mina berättelser blir ibland teateruppsättningar. Då gör andra teatermanus och scendekor. Det lämnar jag med varm hand till experter inom området, då teater är ett helt annat språk. För detta har Teaterförbundet arbetat fram standardavtal som används i branschen, till exempel om royalties för föreställningar.

-Många av mina berättelser kan fungera som filmmanus. Filmproduktion är kantad med avtal. Jag har upphovsrätt till mina verk och förlagskontrakt för enskilda böcker. Det är helt klart intressant med film av flera skäl. Böcker säljs ofta i större upplagor med hjälp av film.

Hur ser du på risktagande?
-Jag tvingas ta höga risker för att få göra de bokprojekt jag tror på. Min senaste bok tog två år att göra, utan egentligt förskott eller löfte om försäljning. Jag tjänade under arbetets gång inga pengar på det nedlagda arbetet. Även förlagen tar stora risker. Eftersom boken fick Augustpriset 2017 har jag och förlaget nu kunnat tjäna in de två årens arbete. Så ser mina förutsättningar ut. Det är inte önskvärt med ett så riskfyllt arbete. Man måste vara lite knäpp för att göra böcker.

Saras råd till andra författare och illustratörer:

  • Rusta dig med uthållighet och tålamod.
  • Var trogen ditt hjärta. Förr eller senare kommer en framgång.
  • Tro på din idé och ta den hela vägen. Det är omöjligt att veta vad som går hem hos läsarna.
  • Var noga med avtalen. Din bok kan bli en försäljningssuccé.

Länkar:

Sara Lundberg
Sara Lundbergs webbplats med hennes samlade produktion.

Mirando Bok
Mirando Bok är ett förlag inriktat på bilderböcker.

Koja Agency
Koja Agency är en svensk litterär agent, inriktad på barn- och ungdomsböcker.

/Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Samtal med författaren Sara Lundberg om immateriella tillgångar

Under immaterialrätt, upphovsrätt

Fritt fram att dela gif:ar och memes?

 

Bloggredaktionen vinkar.

Kan vi alla bara fundera ett tag över gif:arnas bidrag till en roligare vardag för alla? Vem känner inte till dessa små filmsnuttar där mer eller mindre roliga händelser repeteras i det oändliga? Även memes har gjort min och säkert många andras vardag lite mera lättsam.

Jag använder mig mer än gärna av dessa filmer och fyndiga bilder för att göra andra glada, även om en och annan reagerar med viss irritation när hen fått den hundrade gif:en av mig.

Det som är kul med gif:ar och memes är att det alltid går att hitta en som passar i nästan varje situation. Det som skiljer gif:ar från memes är att gif:ar är små filmsnuttar. Oftast härstammar materialet från kända filmer och tv-program. Med memes är det samma sak: de flesta baseras på bilder ur filmer, tv-program och liknande, eller gamla konstverk.

Men hur ser det ut med immaterialrätten? Får man dela sådana gif:ar och memes hur som helst? Och får man överhuvudtaget ens göra sådana bilder och filmer?

Jag har frågat Catharina Ekdahl, expert på upphovsrätt inom foto och film.

Catharina, hur ok är det att skapa en gif eller ett meme med bilder ur filmer och tv-program?

Enligt lagen behöver du egentligen tillstånd från rättighetshavarna varje gång du använder dig av någon annans upphovsrättsligt skyddade verk och sedan sprida det vidare på nätet. Du kan få använda det utan tillstånd, men då bara för privat bruk och exempelvis inte läggas upp på ett socialt mediekonto som andra kan ta del av. De flesta memes och gifar skapas ju som karikatyr eller parodi på något aktuellt. Budskapet blir att skämta eller förlöjliga något. Då kan faktiskt yttrandefriheten ta över och innebära att det är okej. Det förutsätter i så fall att memen eller gifen har ett helt annat syfte än den skyddade bilden eller filmen har, så att något nytt har skapats.

Är det ok att jag delar en gif eller ett meme som någon annat har skapat? Jag har ju inte direkt fått någon tillåtelse att dela det. Samtidigt så bygger ju sociala medier på att man delar saker med varandra.

Visst är det så att sociala medier bygger på delning av inlägg och här har företagen bakom tjänsten spelat in lite annan juridik, nämligen avtalsrätt. Genom användarvillkoren har vi godkänt att andra får dela vidare det som vi lägger upp. Enligt samma villkor är det den som först laddade upp det skyddade materialet som är ansvarig för innehållet. Även om det sker miljontals gånger varje dag runt om i världen, är det alltså i de flesta länders lagstiftning inte tillåtet att publicera eller ladda upp någon annans bilder eller filmer utan att först be om lov. Att dela någon annans meme eller gif vidare sker alltså enligt användarvillkoren. Skulle det visa sig att memen eller gifen är olaglig är det den som först laddade upp den som är ansvarig.

Jag använder dessa bilder endast i mina privata kanaler på sociala medier, jag vill alltså inte tjäna pengar med dem. Får jag fortsätta med detta eller får jag bara dela memes och gif:ar som jag har skapat själv?

I upphovsrätten pratar man ofta om privat bruk. Det innebär att man får framställa exemplar av det som någon annan har skapat, så länge det sker för sitt eget bruk eller sin närmaste familj- eller vänkrets. Men att sprida exemplar av någon annans skyddade verk i sociala medier anses i stort sett aldrig ske för privat bruk. Kretsen av personer som kan ta del av exemplaret är helt enkelt för stor. Då spelar det heller ingen roll om du inte tjänar några pengar på det.

Hur är det med memes som baseras på bilder som är mer än 70 år gamla? Ett av mina favoritkonton på Instagram använder klassiska konstverk och pryder dem med mer eller mindre roliga textsnuttar.

I det här fallet bygger själva meme:t på konstverk som inte längre har något upphovsrättsligt skydd och därför är helt okej. Finns egentligen bara en paragraf i upphovsrättslagen som skulle kunna användas i sammanhanget och det är det s.k. klassikerskyddet. Det är ett skydd, som trots att det vanliga upphovsrättsskyddet har upphört, kan användas för klassiska verk som används på ett grovt kränkande eller stötande sätt. Sker det kan någon av akademierna bakom den konstform som det gäller väcka talan i domstol för att stoppa användningen. Men det har hittills aldrig har hänt i svensk rätt.     

Stort tack för samtalet, Catharina!

Hmm, det jag alltså behöver tänka på i framtiden är att se om gif:en eller meme:t är en karikatyr eller parodi på något. De flesta är ju det när jag tänker efter. Och när det kommer till memes som baserar på gamla konstverk så verkar det vara ganska lugnt att dela dessa, om de inte är grovt kränkande eller stötande för då kommer klassikerskyddet in.

För dig som gillar konst och är nyfiken på vad memes är:  @_classic_memes på Instagram berikar nätet med en perfekt kombination av konst och humor! 😀

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

3 kommentarer

Under upphovsrätt

Mitt livs största ekonomiska misstag

Att vara efterklok och för sent inse att man har gjort fel har vi alla varit med om. När det handlar om innovationer och skapande finns det all anledning att vara extra varsam. Du kan på förhand inte veta vilken användning din idé kan tänkas få. Inte heller kan du förutsäga spridningen av ditt verk – till exempel musik, konst eller litteratur.

Om man frågar en rådgivare inom immaterialrätt så brukar man få rådet att tänka stort, åtminstone lite större än de egna blygsamma förhoppningarna. Varför då? Jo, för att bädda för en affärsframgång av internationella mått. Ifall att det händer. Om man på förhand har gjort en genomlysning och förstått värdet av sina immateriella tillgångar kan man med immateriella rättigheter som patent, varumärke, designskydd och upphovsrätt komma långt i sitt förebyggande arbete. Att även avtala på rätt sätt om sina tillgångar i affärssammanhang är ett viktigt angränsande område.

Testa ditt företag – gör Genomlysningen

Den dagen jag sålde rättigheterna till La Cumparsita begick jag mitt livs största ekonomiska misstag…

Tangoteckning_Copyright_Anna Engquist_2018Så säger Gerardo Matos Rodriguez om den tangolåt han komponerade som ung, La Cumparsita från 1914. Tyvärr sålde han tidigt alla rättigheterna ett skivbolag. Rodriguez var ung, oerfaren och kunde inte i sin vildaste fantasi föreställa sig den lavinartade framgång tangolåten fick.

La Cumparsita har fått en enorm spridning över världen. Det är den mest kända tangolåten någonsin och den avslutar varenda tangokväll i alla länder. Den finns i otaliga versioner och inspelningar med olika orkestrar, på olika språk och med olika texter. Man har försett tangolåten med lyrik mot Rodriguez vilja och den har sjungits och spelats till internationell framgång av stora tangosångare och älskade orkestrar genom tiderna. Varje tangoorkester sätter en ära i att göra sin egen särskilda tolkning av verket där orkestern ges möjlighet att visa upp sin specialitet och briljera. Listan kan göras lång. Idag är La Cumparsita även utnämnd till Uruguays folkliga nationalsång. Kort sagt en oanad användning på det hela taget. Hur skulle Rodriguez som ung okänd kompositör i Montevideo kunna förutspå en sådan spridning? La Cumparsita har sålt i miljontals skivor med olika skivbolag. Bara en enda inspelning från 1937 med d’Arienzos orkester har sålt i 16 miljoner skivor hos skivbolaget Odeon.

La Cumparsita var Rodriguez stora ekonomiska misstag men även ett konstnärligt missöde – inte att förglömma. Han hävdade att verket var instrumentalt från början och önskade att det skulle förbli så. Rodriguez blev därför indragen i långa juridiska processer där han motsatte sig att man satte lyrik till verket. Det är en egen angränsande upphovsrättshistoria i sig och han lyckades aldrig helt förhindra andra att infoga lyrik till den instrumentala tangon. Han tvingades mer eller mindre att skriva en egen text till låten på grund av domslutet. Det var högst motvilligt och den egna låttexten från 1926 gick aldrig hem hos tangopubliken. Som upphovsperson ägde han inte längre fulla rättigheter till verket.

Historien om La Cumparsita är både fascinerande och lärorik ur ett upphovsrättsperspektiv. Lyssna på P2 Dokumentär med José Delbono från 2016 som är källan till denna artikel. I dokumentären ges flera musikexempel och en utförligare beskrivning kring händelseutvecklingen.*

/Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

* Måndagar kl 22 i Stockholms närradio på 95,3 MHz sänds programmet Prata tango med José Delbono. Där kan man lära mer om tangomusikens utveckling.

Kommentarer inaktiverade för Mitt livs största ekonomiska misstag

Under upphovsrätt

Bilens utveckling fortsätter

Bilens utveckling är något som ständigt fortsätter och idag har elbilen blivit ett alltmer populärt transportmedel som skiner på marknaden med sin låga miljöpåverkan. Men nu visar studier att fordonet kanske inte är så miljövänligt som vi har trott.

Bilen har varit med oss länge och en av de många uppfinnarna är Benz & Co som redan år 1886 skickade patentansökan på deras ”vehicle with gas engine” (DE37435C). Idag finns över en miljard bilar i hela världen, och den har gått från att vara ångdriven, till att drivas av fossila bränslen. Nyligen introducerades den senaste trenden; elektrifieringen. Elbilen har snabbt tagit sig in på marknaden för att konkurrera med de bensin- och dieseldrivna bilarna.

Teslas patentbeslut
Bilföretaget Tesla är en av biltillverkarna som satsar på elbilen. År 2014 tog VD:n Elon Musk det kontroversiella beslutet att släppa företagets patent för att få fler företag att välja att producera elbilar. Elon ansåg att Tesla inte kunde producera tillräckligt många elbilar i den takt som behövdes för att hantera miljöutsläppet och släppte därför sitt patent på företagets elbilar och superladdare. Elon skriver i pressmeddelandet att Tesla inte kommer strida i patenträttegångar med andra som väljer att använda deras teknik för att påskynda utvecklingen av hållbara transportmedel.

Är elbilen en miljöbov?
Däremot framställdes det år 2017 i studien ”The Life Cycle Energy Consumption and Greenhouse Gas Emissions from Lithium-Ion Batteries” av IVL Svenska Miljöinstitutet att produktionen av elbilsbatterierna inte är så miljövänlig som vi kanske trott. Studien visar att produktionen av batteriet för en personbil släpper ut i genomsnitt 150–200 kg koldioxidekvivalenter för varje kWh batteri. Produktionen av ett batteri på 30 kWh har då släppt ut upp till sex ton koldioxid innan den ens kommit ut på vägarna. Så trots elbilens stora miljöfördelar döljer det sig även en del miljönackdelar längre bak i produktionsledet.

Elbilens framtid
Men alltfler företag väljer trots allt att satsa på elektrifieringen och Göran Finnveden, vicerektor för hållbar utveckling och professor i miljöstrategisk analys på KTH, skriver på KTH:s blogg: ”I takt med att elbilsanvändningen ökar kommer olika aktörer att lära sig att bli mer effektiva. Då kommer också priser och miljöpåverkan att minska. Därför är det viktigt att satsa på ny teknik så att den får en chans att utvecklas.”

Vad elbilens framtid än har att erbjuda är det tydligt att uppfinningen är här för att stanna och driver utvecklingen mot en mer hållbar lösning.  Hur tror du att bilens framtid ser ut? Kommer vi endast använda oss av elbilar? Eller kommer det komma ett ännu mer hållbart transportmedel?

/Emma Nilsson, kommunikationspraktikant på PRV

Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet, KTH, Tesla

 

 

Kommentarer inaktiverade för Bilens utveckling fortsätter

Under immaterialrätt, innovation, patent, upphovsrätt

Måla av ett fotografi – ett fall för Domstolen

Markus Andersson: ”Svenska syndabockar”.

Ikväll tar SVT:s program ”Domstolen” upp fallet om målningen ”Svenska syndabockar”, ett konstverk som har debatterats flitigt även ur ett upphovsrättsligt perspektiv.

Det var konstnären Markus Andersson som år 2005 målade bilden, som till viss del baseras på ett fotografi av Christer Pettersson. Målningen ställdes senare ut på Moderna Museet. Varför tar vi upp detta på PRV-bloggen? Jo, bortsett från att undertecknad älskar konst, så är hela debatten som uppstod kring målningen mycket intressant. Eftersom bilden baseras på ett fotografi taget av Jonas Lemberg, så diskuterades det flitigt huruvida målningen utgjorde ett brott mot lagen om upphovsrätt.

Catharina Ekdahl, jurist på PRV och expert inom upphovsrätt, vad exakt handlar fallet om?
– Rättsfallet, som kallas ”Svenska Syndabockar”, handlar om ifall det är tillåtet att måla av någon annans fotografi eller om det innebär intrång i fotografens upphovsrätt. Underförstått handlar fallet också om hur stark en fotografs upphovsrätt till sina bilder egentligen är och var gränsen går för att få tolka eller bearbeta det som någon annan har skapat och har upphovsrätt till.

Varför ska jag titta på ”Domstolen” ikväll?
– Om du är intresserad av upphovsrätt kan det här vara klart värt att se. Det är ett av de mest uppmärksammade upphovsrättsfallen i Sverige de senaste åren. Det som är lite unikt är att vi även kommer att få se hur Högsta domstolen jobbar. Åtminstone om man får tro programtrailern.

Tack, Catharina!

Programmet sänds ikväll kl 21.00 på SVT1 och i efterhand på SVT Play (klicka på ”Domstolen”).

//Margarita Linné, kommunikatör på PRV

2 kommentarer

Under upphovsrätt