Category Archives: upphovsrätt

Möt PRV i Almedalen: I huvudet på strömmaren

I Almedalen presenterar vi en rykande färsk attitydundersökning om upphovsrätt. Vår expertpanel bryter ner attityderna inom streaming och pekar ut vem som bär ansvaret.

Seminarium 2. Almedalen 4 juli 2017.

Margareta Ternell, PRV

För att få en överblick av vilka attityder som finns runt upphovsrätt och streaming i Sverige, har PRV genomfört en undersökning riktat mot allmänheten.
– Det är så tydligt i undersökningen att det främst är de yngre som laddar ned olagligt material på nätet. Flera av dem anser inte att det är så farligt, säger Margareta Ternell, marknads- och kommunikationschef på PRV. Det som är motsägelsefullt är att två av tre ändå tycker att det är ett problem att skaparna av upphovsrättsskyddat material inte får betalt när materialet sprids olagligt. Det är oväntat, säger Margareta.

Från samtalen idag på Twitter:
– Tv-serier är det vanligaste att ladda ner olagligt. Nästan ingen laddar ner musik illegalt, berättar Margareta Ternell, PRV.

– Varför saknas alltid konsumentens röst i upphovsrättsdebatten – den behövs! David Mothander, IT och Telekomföretagen.

– 2 av 3 tycker att det är ett problem att skaparna inte får betalt. De flesta ser information som nyckeln att komma till rätta med problemet, säger Margareta Ternell, PRV.

– Piracy av musik har upphört, när det finns ett legalt alternativ så verkar det hända saker, säger Susanne Ås Sivborg, generaldirektör på PRV.

Medverkande:
Andreas Ekström, journalist Sydsvenskan
Margareta Ternell, marknads- och kommunikationschef på PRV
Monique Wadsted, advokat och delägare MAQS Advokatbyrå
Per Danielson, chefredaktör Ny Teknik, moderator

Arrangör: PRV

Möt PRV i Almedalen, 4 juli 2017 – här på PRV-bloggen:
Seminarium 1: Vad kan upphovsrätten göra för nyhetsrapporteringen?
Seminarium 3: Ökad export. Immaterialrättens betydelse för framgångsrik handel i andra länder

/Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

5 kommentarer

Filed under upphovsrätt

Möt PRV i Almedalen: Vad kan upphovsrätten göra för nyhetsrapporteringen?

I Almedalen samtalar vi idag om nyhetsförmedling ur ett upphovsrättsligt och demokratiskt perspektiv. I den digitala miljön är det enkelt att ändra material och förvanska källan. Det påverkar både nyhetskvalitet och upphovsmannens rättigheter. Vi diskuterar hur upphovsrätten skyddar nyheter.

I almedalen 2017Upphovsrätten innehåller inte bara ekonomiska rättigheter, utan också det som kallas ideella rättigheter. De ideella rättigheterna innebär bland annat att upphovsmannen har ett skydd mot att någon gör en för upphovsmannen kränkande ändring av verket, vilket man skulle kunna hävda om någon till exempel ändrade i en artikel så att den fick en helt annan vinkling. I den digitala miljön är det enkelt att skriva om och ändra material och spridning av fejkat nyhetsmaterial är en realitet. I diskussionen utgår vi från att upphovsrätten ger skydd för nyhetsmaterial.

Från samtalen idag på Twitter:
– Upphovsrätten måste vara ett viktigt verktyg för att förhindra spridning av falska nyheter, säger Catharina Ekdahl, jurist, PRV.

– Vi har bara sett början på problemet, säger David Mothander, direktör, IT &Telekomföretagen.

– Källkritik är en viktig aspekt i sammanhanget, säger Ulf Dernevik, politiskt sakkunnig hos kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke.

– Stort problem säger Eva Hamilton, ordförande för Film och TV-producenterna, och hänvisar till USA. Det vilar ett stort ansvar på en webbplats ägare.

Medverkande i diskussionen:
Ulf Dernevik, politiskt sakkunnig hos kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke
David Mothander, direktör för IT &Telekomföretagen vid Almega
Catharina Ekdahl, jurist på PRV
Eva Hamilton, ordförande Film & TV-producenterna
Moderator: journalisten Johan Hallsénius

Arrangör:
Patent- och registreringsverket (PRV)
Statens medieråd

Möt PRV i Almedalen, 4 juli 2017 – här på PRV-bloggen:
Seminarium 2 : I huvudet på strömmaren
Seminarium 3: Ökad export: Immaterialrättens betydelse för framgångsrik handel i andra länder

/Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

4 kommentarer

Filed under upphovsrätt

Spela in från egen skärm – vad säger upphovsrätten?

Gilles LambertRyktet går att Apple kommer att lansera en ny inspelningsfunktion av egen skärm på mobiltelefonen eller iPaden till hösten. Ryktet har bekräftats av Apple och funktionen finns faktiskt tillgänglig redan nu, fast i en betaversion.

Inspelningsfunktionen är helt enkelt en modern variant av den gamla skärmdumpen, fast i rörlig form. Säkerligen en funktion som kommer att användas av många för att mer levande kunna visa en pågående aktivitet på skärmen. Funktionen innebär även en möjlighet att redigera inspelningen live.

Men vad händer om den aktivitet som pågår på skärmen involverar upphovsrättsligt skyddat material? Kanske visas en film, ett spel eller framförs det musik på den egna skärmen. Eller kanske något annat verk som omfattas av upphovsrättslagens skydd. Ett verk som sedan spelas in med hjälp av funktionen och läggs upp i sociala medier.

I upphovsrättslagen finns det sedan länge en inskränkning som innebär att var och en får kopiera nästan allt upphovsrättsligt skyddat material för sitt privata bruk utan tillstånd från den som äger rättigheterna. Så länge det skyddade materialet är publicerat eller offentliggjort på annat sätt sedan tidigare med upphovspersonens tillstånd, kan inskränkningen för privat bruk användas. En eller ett par kopior får därför skapas för privat bruk eller för den närmaste vän- och familjekretsen. Det här innebär att själva inspelningen med den nya funktionen skulle vara okej om det skyddade materialet som spelas in är lagligt. Att däremot lägga upp inspelningen på sitt sociala mediekonto ingår inte i inskränkningen för privat bruk. Då kan det istället handla om fildelning.

Ytterligare något man bör vara försiktig med gäller redigeringen av inspelningen. Om det sker en grov manipulering eller med inslag som exempelvis är politiska, religiösa eller pornografiska kan det vara fråga om kränkning av upphovspersonens ideella upphovsrätt.

/Catharina Ekdahl, jurist PRV

Kommentarer inaktiverade för Spela in från egen skärm – vad säger upphovsrätten?

Filed under upphovsrätt

Auddly krediterar rätt kreatör

– Vi ska bygga ny infrastruktur i musikindustrin. Vi hoppas kunna sätta Sverige på kartan som det land som löste frågan om upphovsrätt och ersättning vid musikproduktion. Så säger Niclas Molinder, grundare av stiftelsen Music Rights Awareness Foundation och företaget Auddly.

Niclas Molinder

Musikindustrin är en bransch som genererar mycket pengar, där värden är helt immateriella och där kunskapen om rättigheter i allmänhet är låg.

Digitaliseringen och datorerna har naturligtvis påverkat musikbranschen något enormt. Det är nu möjligt för fler att skapa mer. Blivande hits cirkulerar världen över på halvfärdiga filer, där kompositörer lägger till sina bidrag allteftersom.

Björn och Benny satt tillsammans i studion och bestämde sig för att dela lika på intäkterna. Det är inte lika enkelt längre. Och när upphovsmännen aldrig träffas i studion, hur vet man då vem som gjort vad i en låt och vilka som ska ha betalt? Man talar om två utmaningar: ”payments” och ”credits”.

En poplåt har idag i snitt fyra kompositörer, men Niclas Molinder har noterat produktioner med uppåt 17 kompositörer. ”Credits” – att man varit med – syntes ju förut på skivfodralet, men hur syns man i dagens streamingkonsumtion?

Det gäller att man minns vem som gjorde vad, kanske en sen kväll förra året. Och det är bara de som var i studion som vet hur det gick till. På något sätt behöver data samlas in och kreatörerna komma överens.

Molinder, som själv är musikproducent, menar att många musikskapare är så inne i musiken att administrationen – eller juridiken – blir helt underordnad. Men om en siffra är fel – eller att man inte är överens – fryser utbetalningarna.

Det kallas ”oidentifierbara pengar”. Och kanske är det branschens största problem som Niclas Molinder nu säger sig ha en lösning på: Auddly, ett verktyg för att notera vem som gjort vad i en musikproduktion.

Men Molinder insåg att det inte räcker med ett verktyg för datainsamling. Musikkreatörerna måste också utbildas i rättigheter och skyldigheter. Därför har han grundat Music Rights Awareness Foundation (MRA) tillsammans med Björn Ulvaeus och Max Martin. MRA drivs non-profit – överskottet i återinvesteras.

MRA bedriver projekt i Afrika. Afrikansk musik sprids världen över, men musikskaparna får inte korrekt betalt. Det visade sig att kunskapen om rättigheter och ersättning var låg. Genom att erbjuda studiotid knyter MRA många kreatörer till sig. Motprestationen är att de tar del av utbildningen.

Med ett lyckat projekt i några afrikanska länder hoppas man kunna ”plugga in” konceptet i övriga världen. Och det är en häftig målsättning: Sätta Sverige på kartan som det land som löste frågan om upphovsrätt och ersättning…

Jag hade förmånen att höra Niclas Molinder under regeringens temadag om immateriella värden på Rosenbad i veckan. Niclas och andra företrädare för politik, myndigheter, organisationer och företag finner du här!

/Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

6 kommentarer

Filed under upphovsrätt

Upphovsrättens vara eller icke vara

Den 18-20 maj stod danska kollektiva förvaltningsorganisationer på upphovsrättens område värdar för den internationella konferensen ALAI 2017.

Under rubriken ”Copyright – to be or not to be” diskuterade några av världens ledande upphovsrättsjurister och andra sakkunniga om upphovsrätten fyller någon funktion i dagens samhälle och om den i så fall kommer att överleva i den pågående digitala utvecklingen.

En rad argument för upphovsrättens ”att vara” framkom under konferensen. Upphovsrätten som garant för yttrandefriheten och en förutsättning för de investeringar som krävs för skapande av filmer, musik och konstverk. Upphovsrättens sociala dimension som gör att alla människor, oavsett ekonomiska förutsättningar, har möjlighet att få ta del av det som skapas tack vare att upphovspersoner får ersättning för skapandet. Upphovsrätten bidrar med andra ord till social rättvisa.

Upphovsrättens ekonomi var en annan av konferensens huvudfrågor. Diskussioner fördes om pengar är en avgörande drivkraft för upphovspersonernas skapande. Flera av experterna var överens om att ekonomisk ersättning aldrig har varit och heller inte nu är den enda drivkraften för skapande av upphovsrättsligt skyddade verk, även om det ger möjlighet för upphovspersoner att åtminstone delvis livnära sig på sitt skapande. Upphovsrättens betydelse för ett lands ekonomiska tillväxt var en annan aspekt av upphovsrättens ekonomi. Flera internationella undersökningar visar att upphovsrätten tillsammans med patent, varumärke och design har stor betydelse för ett lands ekonomiska tillväxt. Den kollektiva rättighetsförvaltningen var det tredje spår i diskussionen om upphovsrättens ekonomi som belystes.

Konferensen avslutades med en paneldebatt om upphovsrättens vara eller inte vara i framtiden. Samtliga talare var överens om att upphovsrätten fyller en viktig funktion i samhället på många olika plan och att den därför måste framtidssäkras. Däremot behöver lagstiftningen ses över för att bättre möta de krav som ställs från olika håll och utmaningar som digitaliseringen innebär. Detta hänger i sin tur samman med behovet av en ökad respekt hos allmänheten för upphovsrätten.

/Catharina Ekdahl – jurist på PRV

Kommentarer inaktiverade för Upphovsrättens vara eller icke vara

Filed under upphovsrätt

Upphovsrättstvist i New York

Den 8 mars i år, på Internationella kvinnodagen, fick New York-borna uppleva en alldeles ny bronsskulptur vid slutet av Broadway, ett stenkast från Wall Street.

Skulpturen Fearless Girl av konstnären Kristen Visbal, symboliserar feministisk styrka och möjligheter. Datumet var med andra ord valt med omsorg av det lobbyföretag som står bakom placeringen och som även har finansierat skulpturen.

Fearless Girl är tänkt att finnas på plats under ett års tid. Men skulpturen skapade en omfattande tvist av upphovsrättslig karaktär redan första dagen. Sex meter bort står nämligen en annan staty, Charging Bull. Charging Bull placerades där redan 1989 som en symbol för kraft och optimism i motgångarna efter den stora börskraschen ett par år tidigare.

När Fearless Girl placerades mitt emot Charging Bull i mars i år ansåg konstnären Arturo di Modica att hans skulptur fått en helt annan och kränkande innebörd. Istället för optimism har Charing Bull blivit en symbol för hot, menar Di Modica. Han har därför krävt att staden New York ska flytta Fearless Girl till en annan plats där den inte längre kan dra nytta av och påverka hans egen skulptur.

Den rättsliga grunden för di Modicas krav är en motsvarighet i den amerikanska upphovsrättslagen till den ideella upphovsrätten. Den ideella upphovsrätten skyddar bland annat upphovspersonen från att slippa hitta sina skapade verk i ett kränkande sammanhang eller bearbetade på ett kränkande sätt. I den amerikanska upphovsrättslagen är den ideella upphovsrätten uttryckt så att den förhindrar avsiktlig snedvridning, stympning eller annan ändring av verket som skadar upphovspersonens rykte och anseende.

/Catharina Ekdahl – jurist på PRV

Kommentarer inaktiverade för Upphovsrättstvist i New York

Filed under upphovsrätt

Världsbokdagen med upphovsrätten

Pippi. Saltkråkan AB

Saltkråkan AB berättar om hur man förvaltar de stora immateriella tillgångar som Astrid Lindgren skapade. Illustration: Ingrid Vang Nyman.

Världsbokdagen och upphovsrätten firas den 23 april, en temadag instiftad av Unesco, för att uppmärksamma boken och upphovsrättens betydelse för människors utveckling. Med böcker och upphovsrätt sprids kunskap, tankar och nya idéer över hela världen. PRV-bloggen helgar dagen med lästips av olika slag. Kryp upp i soffan med härlig läsning och fira World Book and Copyright Day!

/Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

4 kommentarer

Filed under upphovsrätt

Vem äger pussyhaten?

pussyhat_wiki

Foto: Brian Allen, Voice of America / Wikipedia

 

En rosa stickad mössa med kattöron sprids över världen. Mössorna är för det mesta stickade hemma av olika privatpersoner, men följer alla en och samma beskrivning för att få de karakteristiska öronen. Den har blivit en symbol för jämställdhet och kvinnors lika rätt och värde. Men hur fungerar det egentligen med stickbeskrivningar och upphovsrätt?

Christian Nilsson, senior jurist på Patent- och registreringsverket, reder ut begreppen.

Vad gäller när det kommer till upphovsrätt och stickbeskrivningar?
Beskrivningen skyddas av upphovsrätt. Det skyddet uppkommer automatiskt, förutsatt att beskrivningen är tillräckligt originell. Upphovsrätten är alltså inget skydd som skaparen behöver söka.

Ok. Men om jag vill vara extra säker, kan jag då söka något skydd för en stickbeskrivning?
Du kan söka mönsterskydd för beskrivningen. Genom en mönsterskyddsregistrering får du ett bevis på att du har ensamrätt till din unika design.

Du skulle också kunna söka varumärkesskydd för utstyrseln (produktens utseende).

I fallet med pussyhaten, vem har upphovsrätten till stickbeskrivningen och till själva mössan som blir produkten av stickningen?
Det är skaparna till stickbeskrivningen som har upphovsrätten till såväl beskrivningen som till själva mössan, förutsatt att beskrivningen och mössan är tillräckligt originella. Med originell menas att den är resultatet av skaparnas egna intellektuella prestation.

Det innebär förstås inte att alla som stickar en mössa begår ett intrång i upphovsrätten. Det är upp till skaparna hur de vill använda sig av sin upphovsrätt.

Skaparna till pussyhaten sprider beskrivningen på internet själva och uppmanar andra att sticka och bära mössan. Har de ändå upphovsrätt?
Det spelar ingen roll hur skaparna väljer att sprida sin produkt, de har ändå alltid upphovsrätt. Skaparna kan mycket väl släppa sin produkt fri för alla att använda. Men tänk dig att någon helt plötsligt förvanskar mössan, till exempel genom att lägga till eller ta bort något, och börjar använda den i ett helt annat syfte. Då kan skaparna använda sig av sin upphovsrätt. Och den som har förvanskat mössan och gjort en för skaparna kränkande ändring har då gjort sig skyldig till intrång.

Skulle jag kunna söka designskydd för pussyhaten om jag sticker en?
Nej, det kan du inte. För att du ska få designskydd för mössan måste det vara en ny, inte tidigare känd design. Den som har skapat en ny design har visserligen tolv månader på sig att söka designskydd från det att designen blev känd. Men det gäller just skaparna, och ingen annan.

/Henrietta Thollén, kommunikatör på PRV

4 kommentarer

Filed under upphovsrätt

Bredbandsbolaget, Swefilmer och Pirate Bay – en reflektion

datormus-hand

Knappast någon som är intresserad av immaterialrätt kan ha undgått att Patent- och marknadsöverdomstolen nu avgjort målet mellan Bredbandsbolaget och Universal Music Aktiebolag, Sony Music Entertainment Sweden AB, Warner Music Sweden Aktiebolag, Nordisk Film A/S, Aktiebolaget Svensk Filmindustri (rättighetshavarna).

Den centrala bestämmelsen för frågan är Art 8.3 i Infosocdirektivet (som ska tolkas i ljuset av bl.a. direktivets skäl 59). I artikeln stadgas att ”Medlemsstaterna skall se till att rättsinnehavare har möjlighet att begära ett föreläggande gentemot mellanhänder [internetleverantörer] vars tjänster utnyttjas av tredje part för att begå intrång i en upphovsrätt eller närstående rättighet”.

Artikeln motsvaras av 53 b § upphovsrättslagen. Efter en redogörelse för förutsättningar för direktivkonform tolkning av svensk lagstiftning, med bl.a. hänvisningar till Björnekulla-målet, C-371/02 där EUD uttalar att den nationella domstolen är skyldig att (under vissa förutsättningar) tillämpa direktivkonform tolkning även där sådan står i strid med förarbetena till den nationella bestämmelsen,

När en nationell domstol gör en tolkning av nationell rätt är den, oavsett om det rör sig om bestämmelser som antagits före eller efter ett direktiv, skyldig att i den utsträckning det är möjligt tolka den nationella rätten mot bakgrund av direktivets ordalydelse och syfte så att det resultat som avses i direktivet uppnås och därmed agera i överensstämmelse med artikel 249 tredje stycket EG (se, bland annat, dom av den 13 november 1990 i mål C-106/89, Marleasing, REG 1990, s. I-4135, punkt 8, svensk specialutgåva, volym 10, s. 575, och av den 12 februari 2004 i mål C-218/01, Henkel, REG 2004, s. I-1725, punkt 60), även om det finns upplysningar av motsatt innebörd, om hur lagen skall tolkas, i förarbetena till den nationella bestämmelsen

konstaterar domstolen att 53 b § upphovsrättslagen är civilrättslig- och inte straffrättslig lagstiftning.

Således är inte domstolen bunden av en straffrättslig tolkning av begreppet medverkan (i 53 b upphovsrättslagen) utan använder sig av en lexikalisk definition av begreppet. Det krävs alltså inte någon straffrättslig medverkan, ens i objektiv mening, för att ett föreläggande ska kunna utfärdas enligt 53 b upphovsrättslagen.

Domstolen bifaller därför i allt väsentligt (efter en diskussion rörande förutsättningarna för ett förbudsföreläggande i det aktuella fallet) rättighetshavarnas talan. Bredbandsbolaget förbjuds genom föreläggande att medverka till intrång genom att förpliktigas hindra bolagets abonnenters tillgång till tjänsterna The Pirate Bay och Swefilmer. Domen kan inte överklagas.

Allmänna reflektioner
På ett mer allmänt plan kan det finnas anledning att reflektera lite över upphovsrättens själva raison d’être. Det förs stundtals en ganska intensiv debatt där olika intressegrupper menar att upphovsrätten är förlegad och med hjälp av för sociala medier tacksamma one liners argumenterar för sin sak. Jag har försökt följa den här debatten ganska länge (sedan domen mot Napster för 15-16 år sedan i alla fall). Det verkar vara i huvudsak två falanger av motståndare mot upphovsrätt; dels de som inte tar några principiella ställningstaganden, utan menar att allt ska vara gratis och att det är upp till rättighetshavare att hitta fungerande affärsmodeller till detta. Dels de som menar att upphovsrätten är ett hot mot yttrande- och eller informationsfrihet och personlig integritet.

Om vi börjar med den sistnämnda grupperingen så har de min fulla respekt och sympati för sin oro. De värnar för demokratin fundamentala frågor. Men upphovsrätten är i själva verket (no pun intended) ett regelsystem som stärker dessa rättigheter. Upphovsrätten hindrar inte informationsspridning – det har den aldrig gjort. Det står var och en fritt att citera ur upphovsrättsligt skyddat material för att belysa något i, exempelvis, en politisk fråga. Det står var och en fritt att redogöra för vad som står i en bok, tidningsartikel, sägs i en pod eller visas i en film. Däremot är upphovsrätten ett skydd mot att någon, utan ditt samtycke, ändrar i en text du skrivit, använder bilder du lagt upp på sociala medier eller använder en låt du skrivit, under – exempelvis – en politisk kampanj. Det är bra, tycker jag. Det är ingen slump att upphovsrätten är grundlagsskyddad (se bl.a. 2 kap 16 § regeringsformen) – tro mig, den skrivningen är inte ett resultat av någon ”publicistlobby”.

Vad gäller den förstnämnda grupperingen så är det knepigt på ett annat sätt. Först och främst kan det vara bra att konstatera att: Det finns inget gratis! Alternativen till att faktiskt betala för att se på film, lyssna på musik, spela dataspel är mindre intäkter till rättighetshavarna – inte bara till de stora producenterna – utan också till låtskrivarna, författarna, indiebolagen m.fl. Vad gäller gratis nyheter så fasar jag för den dag då alla tillgängliga nyheter baseras på vilken rubriksättning som är bäst för att generera många klick på FB.

/Christian Nilsson, senior jurist på PRV

 

17 kommentarer

Filed under immaterialrätt, upphovsrätt

Nobel 2016: Vilken legend äger låten?

Foto: Sony Music / licensierad under creative commons (länk längre ned)

Foto: Sony Music / licensierad under creative commons

Idag tilldelas legenden Bob Dylan nobelpriset i litteratur. Han kommer (såklart) inte vara på plats. Istället gästas konserthuset av en annan legend, Patti Smith, som ska framföra en låt av Bob Dylan för att hylla nobelpristagaren.

Varför skriver vi på PRV om detta då månntro? Jo, Dylan får priset för att han enligt den svenska akademin ”skapat nya poetiska uttryck inom den stora amerikanska sångtraditionen”. Dessa poetiska uttryck har Dylan upphovsrätt till. Han har till och med registrerat sitt namn som varumärke. Men en sak i taget.

Upphovsrätt – när konst leder till ny konst
Upphovsrätten uppstår i det ögonblicket som ett verk blir till. I samma stund som Dylan skriver ner en text eller noter så blir han upphovsrättsinnehavare. Det är alltså inget man behöver registrera eller ansöka om. Upphovsrätten, som i Sverige gäller i 70 år efter upphovspersonens död, tillfaller Dylan eftersom det är han som har skrivit texten och komponerat musiken. Det enda kravet som behöver vara uppfyllt för att upphovsrätten ska gälla är att verket är tillräckligt originellt.

Vad händer då om någon gör en cover på Dylans låt, som till exempel ikväll, när Patti Smith spelar en egen version av Dylans låt ”A hard rain’s a-gonna fall”?

Enligt upphovsrätten får Smith framföra en egen version av låten. Men det måste vara tydligt att hon framför en låt av Bob Dylan, hon får alltså inte påstå att låten är hennes. Däremot, om hennes framförande är tillräckligt originellt, då kan hon bli upphovsrättsinnehavare för sin cover-version. Men även i det fallet måste hon vara tydlig med att hon gör en egen version av Dylans låt. Detta regleras i den ideella upphovsrätten. Den innebär att Dylan har rätt att bli namngiven när låten framförs.

Varumärken allt vanligare inom musiken
Bob Dylan och Patti Smith är inte bara gudabenådade låtskrivare, de är även innehavare av varumärken. Bob Dylan har två varumärken registrerade, båda är ordmärken och gäller för klasserna 9 (innehåller bland annat CD-skivor och återgivning av ljud), 16 (bland annat trycksaker och fotografier), 25 (bland annat kläder) och 41 (bland annat kulturverksamhet). Patti Smith har sammanlagt tre varumärken registrerade, samtliga är ordmärken och gäller för samma klasser. Det blir allt vanligare för musiker och musikgrupper att registrera sina namn eller bandnamn som varumärke. Med en registrering kan de själva bestämma över i vilka kommersiella sammanhang deras namn ska synas. Bland svenska artister kan nämnas Avicii, Ghost, Sabaton och Håkan Hellström.

Om det är i samband med drycker på systembolaget eller på tröjor och muggar – med en varumärkesregistrering kan musikerna vara säkra på att ingen annan snyltar på deras hårda arbete. Och, ännu viktigare kanske, fansen kan vara säkra på att det verkligen är deras favoritartist som står bakom prylen, och att pengarna faktiskt går till artisten.

Så nästa gång du träffar den där musiknörden som alltid har tröjor med mer eller mindre obskyra bandnamn på, och som alltid svamlar över vilka skivor hen nyss köpt, var glad över att det finns sådana hängivna fans, de bidrar till att musiker kan leva på det de gör.

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Nobel 2016: Vilken legend äger låten?

Filed under upphovsrätt