Category Archives: upphovsrätt

Samma motiv, två verk och två upphovspersoner

Kocken. Målningar av Isaac Grünewald och Sigrid Hjertén, 1924

Kocken. Målningar av Isaac Grünewald och Sigrid Hjertén, 1924

Samma motiv, målat simultant vid samma tillfälle av olika konstnärer, sida vid sida inför modellen, kanske har de till och med klämt färgen ur samma färgtuber. Konstnärerna är Isaac Grünewald och Sigrid Hjertén. Målningarna ska enligt uppgift avbilda en kock de lärde känna på deras favoritkrog i Paris, Le Dôme i Montparnasse.*

Konstnärligt skapande skyddas av upphovsrätten. Skyddet går inte att ansöka om utan uppstår automatiskt när verket kommer till – i detta fall målades de båda konstverken år 1924.

Unika och självständiga?
För att räknas som ett konstnärligt verk och skyddas av upphovsrätten ska verket vara unikt, självständigt och personligt präglat. Bägge dessa målningar är unika, självständiga och i hög grad personligt präglade, kan man tycka. På olika sätt, med olika konstnärliga uttryck som teckning, ljusdagrar och skuggor, färg, penselföring och komposition, har konstnärerna var för sig skapat sitt eget konstnärliga verk. Isaac är upphovsperson till sin målning och Sigrid till sin. Dessa upphovsrätter uppstod i den stund de målade sina verk.

Kan man ifrågasätta det unika i målningarna?
I tvister om upphovsrätt är det upp till en domstol att bedöma huruvida ett verk är tillräckligt unikt, självständigt och personligt för att skyddas av upphovsrätten.

Hur länge gäller upphovsrätten?
Upphovsrätten gäller så länge upphovspersonen lever och i ytterligare 70 år därefter. Isaac gick bort 1946 och Sigrid 1948.

Vad innebär upphovsrätten?
Upphovspersonen till ett verk har en ensamrätt att bestämma vem som får framställa exemplar av verket och hur eller om verket ska göras tillgängligt för allmänheten genom att till exempel publiceras på nätet eller spridas på annat sätt. Upphovspersonen har även en ideell rätt som innebär att han eller hon ska namnges när verket används och att verket inte får användas i kränkande sammanhang eller att någon bearbetar eller manipulerar verket på ett kränkande sätt.

Länk till att läsa mer om upphovsrätt.

/Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

 

*Anders Wahlgren, Sigrid och Isaac, Prisma 2007, sid 203

Målningarna är fotograferade på Waldemarsudde, under en tidsbegränsad utställning sommaren 2018. Foto: Anna Engquist

Lämna en kommentar

Filed under upphovsrätt

Samtal med författaren Sara Lundberg om immateriella tillgångar

Sara Lundberg, författare och illustratör. Fotograf: Ola Kjellbye

Sara Lundberg, författare och illustratör. Fotograf: Ola Kjellbye

Sara Lundberg är författare och konstnär och har över 20 års erfarenhet av bokproduktion. Hennes senaste bok ”Fågeln i mig flyger vart den vill” fick Augustpriset förra året. Vi pratar här om vilken roll de immateriella tillgångarna har för hennes verksamhet.

Vilka är dina viktigaste tillgångar?
-Min erfarenhet. Jag har skapat sex egna böcker och illustrerat ett trettiotal och har mer än tjugo års erfarenhet inom bokbranschen. Bakom mig har jag långa utbildningar och ingående kunskaper inom konst och illustration. Med tiden blir jag bättre, jag hittar min röst och vågar ta ut svängarna, både som författare och konstnär. Att samla erfarenheter tar tid och kraft. Kunskap, förvärvad skicklighet och erfarenhet är idag mina största immateriella tillgångar.

Vad betyder Augustpriset för dig?
-Priset är en kvalitetsstämpel som går hem i alla sammanhang. Det är väl känt och betyder mycket för en författares etablering – det höjer statusen på författarens personliga varumärke. Priset gör dessutom att bokförsäljningen skjuter i höjden. Både att bli nominerad och att få Augustpriset har ett stort immateriellt värde. Det fattar man först när det händer.

Hur skulle du beskriva ditt konstnärskap?
-Bild och text i kombination finns i hela mitt konstnärskap. Jag föredrar att vara upphovsperson till hela verket. Tidigare i mitt yrkesliv arbetade jag ofta på uppdrag som illustratör. Idag gör jag det mer sällan. Kombinationen text och bild är spännande. Det uppstår något nytt i mötet mellan en stämningsfull bild och en precis text. I bästa fall uppstår det ett magiskt möte.

Hur ser du på ditt personliga varumärke?
-Idag kan jag välja att göra uppdrag som jag helhjärtat tror på och välja bort. Det bygger mitt varumärke konsekvent och över tid. Priser, nomineringar, stipendier och några valda sammanhang är ett viktigt ramverk för varumärket. Att människor läser och tycker om mina böcker är det väsentliga – att de känner igen min röst.

Vill du nå ut internationellt?
-Det är fantastiskt att få bli översatt, gärna till de större språken. Den svenska marknaden är trots allt begränsad. Min senaste bok har blivit översatt till arabiska och sydkoreanska. I Sydkorea är man mycket intresserad av svensk barn- och ungdomslitteratur och hänger med i det som ges ut. Den arabiska översättningen är i första hand gjord för en inhemsk marknad då arabiskan är ett växande språk i Sverige. Förhoppningarna finns att boken ska vara intressant även i arabiska språkområden.

-Just i dagarna har jag fått ett glädjande besked om att min senaste bok även ska översättas till engelska. Det är mitt förlag Mirando Bok i samarbete med den litterära agenten Koja Agency som skapat kontakter med ett nordamerikanskt förlag.

-Den historia man berättar får gärna vara universell, tidlös och ta upp frågor som är relevanta för människor, oavsett var de bor. Min senaste bok tar upp frågor som är djupt mänskliga; finna sig själv och sin egen väg trots omgivningens kompakta motstånd. Jag anpassar aldrig mina berättelser för särskilda målgrupper, analyser eller marknader. Det måste få vara ett fritt, personligt och kompromisslöst berättande. Jag har märkt att det äkta berättandet säljer – åtminstone i mitt fall. En berättelse som går på export går inte att förutspå.

Har du en litterär agent?
-Inte ännu för min personliga del då det inte är så vanligt för författare inom barn- och ungdomsböcker. I Sverige har vi Koja Agency som gör mycket för att sprida svensk barnlitteratur utomlands. De samverkar med förlagen i Sverige för att få till samarbeten och utlandsrättigheter med förlag i andra länder.

Hur arbetar du med bokförlagen?
-Det har blivit många olika förlagssamarbeten genom åren, nu senast med förlaget Mirando Bok. Jag äger upphovsrätten till mina bilder och texter. Jag är noga med avtalen och slarvar inte med det. Det är viktigt om det till exempel skulle bli en försäljningsframgång som ger mycket royalty. Bokförlagen äger rätt till bokutgivningen, genom våra förlagskontrakt. Skulle jag mot förmodan vilja sälja mina bilder i original, kan jag göra så. Jag gör det i undantagsfall, eftersom jag ibland ställer ut hela bokverk, när tillfälle ges.

Vilken betydelse har utställningar för dig?
-Jag ställer gärna ut mina illustrationer i miljöer och sammanhang som gör att de lyfts fram på ett bra sätt. Mina illustrationer till ”Fågeln i mig flyger vart den vill” finns i sommar utställda på Bildmuseet i Umeå. Det är ett konstmuseum med väldigt fina utställningsytor och som lockar många besökare. Det är viktigt för mig att bilderna får rätt inramning.

Använder du sociala medier för marknadsföring?
-Här förlitar jag mig på förlagen och biblioteken. Det ger mig arbetsro och tid att utveckla mina bokidéer fullt ut. Sociala medier är ett bra verktyg för spridning. Som författare kan man dessutom få direktkontakt med sina läsare under processens gång. Det är en arbetsmetod som faktiskt inte passar mig, min process blir mer störd än hjälpt av det. Jag lägger hela min energi på att skriva och illustrera berättelser – det är ett medvetet val.

Blir du kopierad?
-Det händer att organisationer använder mina bilder olovligen, på ett omedvetet sätt. Då tar jag hjälp av intresseorganisationen Svenska Tecknare och deras jurister. Ofta löser vi det mot ersättning.

Arbetar du med film och teater?
-Mina berättelser blir ibland teateruppsättningar. Då gör andra teatermanus och scendekor. Det lämnar jag med varm hand till experter inom området, då teater är ett helt annat språk. För detta har Teaterförbundet arbetat fram standardavtal som används i branschen, till exempel om royalties för föreställningar.

-Många av mina berättelser kan fungera som filmmanus. Filmproduktion är kantad med avtal. Jag har upphovsrätt till mina verk och förlagskontrakt för enskilda böcker. Det är helt klart intressant med film av flera skäl. Böcker säljs ofta i större upplagor med hjälp av film.

Hur ser du på risktagande?
-Jag tvingas ta höga risker för att få göra de bokprojekt jag tror på. Min senaste bok tog två år att göra, utan egentligt förskott eller löfte om försäljning. Jag tjänade under arbetets gång inga pengar på det nedlagda arbetet. Även förlagen tar stora risker. Eftersom boken fick Augustpriset 2017 har jag och förlaget nu kunnat tjäna in de två årens arbete. Så ser mina förutsättningar ut. Det är inte önskvärt med ett så riskfyllt arbete. Man måste vara lite knäpp för att göra böcker.

Saras råd till andra författare och illustratörer:

  • Rusta dig med uthållighet och tålamod.
  • Var trogen ditt hjärta. Förr eller senare kommer en framgång.
  • Tro på din idé och ta den hela vägen. Det är omöjligt att veta vad som går hem hos läsarna.
  • Var noga med avtalen. Din bok kan bli en försäljningssuccé.

Länkar:

Sara Lundberg
Sara Lundbergs webbplats med hennes samlade produktion.

Mirando Bok
Mirando Bok är ett förlag inriktat på bilderböcker.

Koja Agency
Koja Agency är en svensk litterär agent, inriktad på barn- och ungdomsböcker.

/Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

Lämna en kommentar

Filed under immaterialrätt, upphovsrätt

Fritt fram att dela gif:ar och memes?

 

Bloggredaktionen vinkar.

Kan vi alla bara fundera ett tag över gif:arnas bidrag till en roligare vardag för alla? Vem känner inte till dessa små filmsnuttar där mer eller mindre roliga händelser repeteras i det oändliga? Även memes har gjort min och säkert många andras vardag lite mera lättsam.

Jag använder mig mer än gärna av dessa filmer och fyndiga bilder för att göra andra glada, även om en och annan reagerar med viss irritation när hen fått den hundrade gif:en av mig.

Det som är kul med gif:ar och memes är att det alltid går att hitta en som passar i nästan varje situation. Det som skiljer gif:ar från memes är att gif:ar är små filmsnuttar. Oftast härstammar materialet från kända filmer och tv-program. Med memes är det samma sak: de flesta baseras på bilder ur filmer, tv-program och liknande, eller gamla konstverk.

Men hur ser det ut med immaterialrätten? Får man dela sådana gif:ar och memes hur som helst? Och får man överhuvudtaget ens göra sådana bilder och filmer?

Jag har frågat Catharina Ekdahl, expert på upphovsrätt inom foto och film.

Catharina, hur ok är det att skapa en gif eller ett meme med bilder ur filmer och tv-program?

Enligt lagen behöver du egentligen tillstånd från rättighetshavarna varje gång du använder dig av någon annans upphovsrättsligt skyddade verk och sedan sprida det vidare på nätet. Du kan få använda det utan tillstånd, men då bara för privat bruk och exempelvis inte läggas upp på ett socialt mediekonto som andra kan ta del av. De flesta memes och gifar skapas ju som karikatyr eller parodi på något aktuellt. Budskapet blir att skämta eller förlöjliga något. Då kan faktiskt yttrandefriheten ta över och innebära att det är okej. Det förutsätter i så fall att memen eller gifen har ett helt annat syfte än den skyddade bilden eller filmen har, så att något nytt har skapats.

Är det ok att jag delar en gif eller ett meme som någon annat har skapat? Jag har ju inte direkt fått någon tillåtelse att dela det. Samtidigt så bygger ju sociala medier på att man delar saker med varandra.

Visst är det så att sociala medier bygger på delning av inlägg och här har företagen bakom tjänsten spelat in lite annan juridik, nämligen avtalsrätt. Genom användarvillkoren har vi godkänt att andra får dela vidare det som vi lägger upp. Enligt samma villkor är det den som först laddade upp det skyddade materialet som är ansvarig för innehållet. Även om det sker miljontals gånger varje dag runt om i världen, är det alltså i de flesta länders lagstiftning inte tillåtet att publicera eller ladda upp någon annans bilder eller filmer utan att först be om lov. Att dela någon annans meme eller gif vidare sker alltså enligt användarvillkoren. Skulle det visa sig att memen eller gifen är olaglig är det den som först laddade upp den som är ansvarig.

Jag använder dessa bilder endast i mina privata kanaler på sociala medier, jag vill alltså inte tjäna pengar med dem. Får jag fortsätta med detta eller får jag bara dela memes och gif:ar som jag har skapat själv?

I upphovsrätten pratar man ofta om privat bruk. Det innebär att man får framställa exemplar av det som någon annan har skapat, så länge det sker för sitt eget bruk eller sin närmaste familj- eller vänkrets. Men att sprida exemplar av någon annans skyddade verk i sociala medier anses i stort sett aldrig ske för privat bruk. Kretsen av personer som kan ta del av exemplaret är helt enkelt för stor. Då spelar det heller ingen roll om du inte tjänar några pengar på det.

Hur är det med memes som baseras på bilder som är mer än 70 år gamla? Ett av mina favoritkonton på Instagram använder klassiska konstverk och pryder dem med mer eller mindre roliga textsnuttar.

I det här fallet bygger själva meme:t på konstverk som inte längre har något upphovsrättsligt skydd och därför är helt okej. Finns egentligen bara en paragraf i upphovsrättslagen som skulle kunna användas i sammanhanget och det är det s.k. klassikerskyddet. Det är ett skydd, som trots att det vanliga upphovsrättsskyddet har upphört, kan användas för klassiska verk som används på ett grovt kränkande eller stötande sätt. Sker det kan någon av akademierna bakom den konstform som det gäller väcka talan i domstol för att stoppa användningen. Men det har hittills aldrig har hänt i svensk rätt.     

Stort tack för samtalet, Catharina!

Hmm, det jag alltså behöver tänka på i framtiden är att se om gif:en eller meme:t är en karikatyr eller parodi på något. De flesta är ju det när jag tänker efter. Och när det kommer till memes som baserar på gamla konstverk så verkar det vara ganska lugnt att dela dessa, om de inte är grovt kränkande eller stötande för då kommer klassikerskyddet in.

För dig som gillar konst och är nyfiken på vad memes är:  @_classic_memes på Instagram berikar nätet med en perfekt kombination av konst och humor! 😀

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

3 kommentarer

Filed under upphovsrätt

Mitt livs största ekonomiska misstag

Att vara efterklok och för sent inse att man har gjort fel har vi alla varit med om. När det handlar om innovationer och skapande finns det all anledning att vara extra varsam. Du kan på förhand inte veta vilken användning din idé kan tänkas få. Inte heller kan du förutsäga spridningen av ditt verk – till exempel musik, konst eller litteratur.

Om man frågar en rådgivare inom immaterialrätt så brukar man få rådet att tänka stort, åtminstone lite större än de egna blygsamma förhoppningarna. Varför då? Jo, för att bädda för en affärsframgång av internationella mått. Ifall att det händer. Om man på förhand har gjort en genomlysning och förstått värdet av sina immateriella tillgångar kan man med immateriella rättigheter som patent, varumärke, designskydd och upphovsrätt komma långt i sitt förebyggande arbete. Att även avtala på rätt sätt om sina tillgångar i affärssammanhang är ett viktigt angränsande område.

Testa ditt företag – gör Genomlysningen

Den dagen jag sålde rättigheterna till La Cumparsita begick jag mitt livs största ekonomiska misstag…

Tangoteckning_Copyright_Anna Engquist_2018Så säger Gerardo Matos Rodriguez om den tangolåt han komponerade som ung, La Cumparsita från 1914. Tyvärr sålde han tidigt alla rättigheterna ett skivbolag. Rodriguez var ung, oerfaren och kunde inte i sin vildaste fantasi föreställa sig den lavinartade framgång tangolåten fick.

La Cumparsita har fått en enorm spridning över världen. Det är den mest kända tangolåten någonsin och den avslutar varenda tangokväll i alla länder. Den finns i otaliga versioner och inspelningar med olika orkestrar, på olika språk och med olika texter. Man har försett tangolåten med lyrik mot Rodriguez vilja och den har sjungits och spelats till internationell framgång av stora tangosångare och älskade orkestrar genom tiderna. Varje tangoorkester sätter en ära i att göra sin egen särskilda tolkning av verket där orkestern ges möjlighet att visa upp sin specialitet och briljera. Listan kan göras lång. Idag är La Cumparsita även utnämnd till Uruguays folkliga nationalsång. Kort sagt en oanad användning på det hela taget. Hur skulle Rodriguez som ung okänd kompositör i Montevideo kunna förutspå en sådan spridning? La Cumparsita har sålt i miljontals skivor med olika skivbolag. Bara en enda inspelning från 1937 med d’Arienzos orkester har sålt i 16 miljoner skivor hos skivbolaget Odeon.

La Cumparsita var Rodriguez stora ekonomiska misstag men även ett konstnärligt missöde – inte att förglömma. Han hävdade att verket var instrumentalt från början och önskade att det skulle förbli så. Rodriguez blev därför indragen i långa juridiska processer där han motsatte sig att man satte lyrik till verket. Det är en egen angränsande upphovsrättshistoria i sig och han lyckades aldrig helt förhindra andra att infoga lyrik till den instrumentala tangon. Han tvingades mer eller mindre att skriva en egen text till låten på grund av domslutet. Det var högst motvilligt och den egna låttexten från 1926 gick aldrig hem hos tangopubliken. Som upphovsperson ägde han inte längre fulla rättigheter till verket.

Historien om La Cumparsita är både fascinerande och lärorik ur ett upphovsrättsperspektiv. Lyssna på P2 Dokumentär med José Delbono från 2016 som är källan till denna artikel. I dokumentären ges flera musikexempel och en utförligare beskrivning kring händelseutvecklingen.*

/Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

* Måndagar kl 22 i Stockholms närradio på 95,3 MHz sänds programmet Prata tango med José Delbono. Där kan man lära mer om tangomusikens utveckling.

Kommentarer inaktiverade för Mitt livs största ekonomiska misstag

Filed under upphovsrätt

Bilens utveckling fortsätter

Bilens utveckling är något som ständigt fortsätter och idag har elbilen blivit ett alltmer populärt transportmedel som skiner på marknaden med sin låga miljöpåverkan. Men nu visar studier att fordonet kanske inte är så miljövänligt som vi har trott.

Bilen har varit med oss länge och en av de många uppfinnarna är Benz & Co som redan år 1886 skickade patentansökan på deras ”vehicle with gas engine” (DE37435C). Idag finns över en miljard bilar i hela världen, och den har gått från att vara ångdriven, till att drivas av fossila bränslen. Nyligen introducerades den senaste trenden; elektrifieringen. Elbilen har snabbt tagit sig in på marknaden för att konkurrera med de bensin- och dieseldrivna bilarna.

Teslas patentbeslut
Bilföretaget Tesla är en av biltillverkarna som satsar på elbilen. År 2014 tog VD:n Elon Musk det kontroversiella beslutet att släppa företagets patent för att få fler företag att välja att producera elbilar. Elon ansåg att Tesla inte kunde producera tillräckligt många elbilar i den takt som behövdes för att hantera miljöutsläppet och släppte därför sitt patent på företagets elbilar och superladdare. Elon skriver i pressmeddelandet att Tesla inte kommer strida i patenträttegångar med andra som väljer att använda deras teknik för att påskynda utvecklingen av hållbara transportmedel.

Är elbilen en miljöbov?
Däremot framställdes det år 2017 i studien ”The Life Cycle Energy Consumption and Greenhouse Gas Emissions from Lithium-Ion Batteries” av IVL Svenska Miljöinstitutet att produktionen av elbilsbatterierna inte är så miljövänlig som vi kanske trott. Studien visar att produktionen av batteriet för en personbil släpper ut i genomsnitt 150–200 kg koldioxidekvivalenter för varje kWh batteri. Produktionen av ett batteri på 30 kWh har då släppt ut upp till sex ton koldioxid innan den ens kommit ut på vägarna. Så trots elbilens stora miljöfördelar döljer det sig även en del miljönackdelar längre bak i produktionsledet.

Elbilens framtid
Men alltfler företag väljer trots allt att satsa på elektrifieringen och Göran Finnveden, vicerektor för hållbar utveckling och professor i miljöstrategisk analys på KTH, skriver på KTH:s blogg: ”I takt med att elbilsanvändningen ökar kommer olika aktörer att lära sig att bli mer effektiva. Då kommer också priser och miljöpåverkan att minska. Därför är det viktigt att satsa på ny teknik så att den får en chans att utvecklas.”

Vad elbilens framtid än har att erbjuda är det tydligt att uppfinningen är här för att stanna och driver utvecklingen mot en mer hållbar lösning.  Hur tror du att bilens framtid ser ut? Kommer vi endast använda oss av elbilar? Eller kommer det komma ett ännu mer hållbart transportmedel?

/Emma Nilsson, kommunikationspraktikant på PRV

Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet, KTH, Tesla

 

 

Kommentarer inaktiverade för Bilens utveckling fortsätter

Filed under immaterialrätt, innovation, patent, upphovsrätt

Måla av ett fotografi – ett fall för Domstolen

Markus Andersson: ”Svenska syndabockar”.

Ikväll tar SVT:s program ”Domstolen” upp fallet om målningen ”Svenska syndabockar”, ett konstverk som har debatterats flitigt även ur ett upphovsrättsligt perspektiv.

Det var konstnären Markus Andersson som år 2005 målade bilden, som till viss del baseras på ett fotografi av Christer Pettersson. Målningen ställdes senare ut på Moderna Museet. Varför tar vi upp detta på PRV-bloggen? Jo, bortsett från att undertecknad älskar konst, så är hela debatten som uppstod kring målningen mycket intressant. Eftersom bilden baseras på ett fotografi taget av Jonas Lemberg, så diskuterades det flitigt huruvida målningen utgjorde ett brott mot lagen om upphovsrätt.

Catharina Ekdahl, jurist på PRV och expert inom upphovsrätt, vad exakt handlar fallet om?
– Rättsfallet, som kallas ”Svenska Syndabockar”, handlar om ifall det är tillåtet att måla av någon annans fotografi eller om det innebär intrång i fotografens upphovsrätt. Underförstått handlar fallet också om hur stark en fotografs upphovsrätt till sina bilder egentligen är och var gränsen går för att få tolka eller bearbeta det som någon annan har skapat och har upphovsrätt till.

Varför ska jag titta på ”Domstolen” ikväll?
– Om du är intresserad av upphovsrätt kan det här vara klart värt att se. Det är ett av de mest uppmärksammade upphovsrättsfallen i Sverige de senaste åren. Det som är lite unikt är att vi även kommer att få se hur Högsta domstolen jobbar. Åtminstone om man får tro programtrailern.

Tack, Catharina!

Programmet sänds ikväll kl 21.00 på SVT1 och i efterhand på SVT Play (klicka på ”Domstolen”).

//Margarita Linné, kommunikatör på PRV

2 kommentarer

Filed under upphovsrätt

Vad är likheten mellan musik, film och motorbåtar? Den gemensamma nämnaren är upphovsrätten.

Upphovsrätt är ett juridiskt skydd för en mängd olika typer av material som skapas av enskilda personer. För en tid sedan kom en dom från Patent- och marknadsöverdomstolen, som bekräftar att även motorbåtar kan tillhöra den upphovsrättsliga kategorin brukskonst. Du kan alltså hävda upphovsrätt för en motorbåt eller något annat föremål som du har designat, förutsatt att vissa krav är uppfyllda. Advokat Tobias Kempas förklarar.

De upphovsrättsliga skyddsförutsättningarna för brukskonst i EU

Av 1 § upphovsrättslagen (1960:729) framgår, att den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket. Detta gäller oavsett på vilket sätt verket har kommit till uttryck. Ett verk kan alltså vara t.ex. ett alster av brukskonst. Det som skyddas är då bruksvarans konkreta form, d.v.s. den fysiska gestaltningen av produkten. Detta skydd har mycket stor betydelse, bl.a. inom området för industriell design, inte minst eftersom det under åren har visat sig att mönsterskyddslagen (1970:485) inte ger något tillfredsställande skydd åt produkter av brukskonst.

Den svåra frågan är att avgöra vilka skyddsförutsättningar som gäller. Vilka krav måste vara uppfyllda för att brukskonst ska skyddas av upphovsrätt? Svårigheterna sammanhänger med att bruksföremålens funktion sätter gränser för den möjliga utformningen. I Sverige har dessa frågor diskuterats bl.a. i det s.k. Maglite-målet (NJA 2009 s. 159). Högsta domstolen har då bedömt att formgivningen av en ficklampa har förtjänat upphovsrättsligt skydd. Domstolen har dock samtidigt konstaterat, att det varit fråga om ett ”gränsfall”.

Ett annat, aktuellt, exempel är Patent- och marknadsöverdomstolens avgörande den 12 januari 2018 i mål PMT 11062-16. I det målet har domstolen konstaterat, att en motorbåt (Nord West 420 Flybridge) är ett alster av brukskonst, d.v.s. ett verk i upphovsrättslig mening. Domstolens avgörande är intressant, bl.a. eftersom det indikerar att de skyddskrav, som gäller för brukskonst, är harmoniserade inom EU. Domstolen hänvisar bl.a. till EU-domstolens tidigare avgöranden i mål C-5/08 (Infopaq) och mål C-145/10 (Painer). I dessa mål har EU-domstolen konstaterat, att upphovsrättsligt skydd kräver att alstret är originellt, på så sätt att det är upphovsmannens egen intellektuella skapelse. Så anses vara fallet när upphovsmannen vid skapandet har kunnat uttrycka sin kreativa kapacitet genom att göra fria och kreativa val.
Frågan är, emellertid, om EU-domstolens avgöranden (se ovan) kan anses harmonisera det upphovsrättsliga originalitetskravet för alla verk (inklusive brukskonst) eller om EUdomstolens praxis tvärtom ska uppfattas som mer begränsad. De som förespråkar en mer begränsad tolkning brukar framhålla, att de existerande EU-direktiven enligt sin ordalydelse endast harmoniserar originalitetskravet för datorprogram, databaser och fotografier. Andra menar att EU-domstolen, särskilt i mål C-5/08 (Infopaq), i praktiken har åstadkommit en harmonisering av skyddskraven för alla typer av verk.

 

Denna fråga verkar nu vara på väg att avgöras. Högsta domstolen i Portugal har nyligen, i en begäran om förhandsavgörande till EU-domstolen (mål C-683/17), frågat bl.a. hur EUdomstolen tolkar artikel 2(a) i Infosoc-direktivet 2001/29/EG med avseende på brukskonst. Frågan verkar, enkelt uttryckt, vara om EU-rätten förhindrar nationella regler som uppställer särskilda skyddskrav för brukskonst. EU-domstolens svar kommer att bli mycket intressant. Om skyddskraven för brukskonst är identiska, med de relativt låga skyddskraven för t.ex. musik och film, bör det innebära utökade möjligheter att hävda ensamrätt till industriell design.

Tobias Kempas
Advokatfirman Vinge

Kommentarer inaktiverade för Vad är likheten mellan musik, film och motorbåtar? Den gemensamma nämnaren är upphovsrätten.

Filed under immaterialrätt, upphovsrätt

Sportlov = streaminglov?

Sportlovet är i full gång och i blogginlägget ”Uråldrig uppfinning i skidbacken” skrev jag om alla som spenderar veckan i skidbacken. Men sen slog det mig att det finns ju även de som inte har några planer att dra till fjälls. Vissa väljer att hålla sig på hemmaplan och kollar hellre på film än att ge sig ut i kylan. Dock finns risken att man hamnar på en av flera olagliga streamingsajter som bryter mot upphovsrättslagen. Du kan läsa mer om upphovsrättslagen här.

Men som tur är så finns det även en hel del lagliga streamingsajter såsom; Viaplay, HBO och CMore. Min personliga favorit är Netflix och jag har kollat upp några av deras sportfilmer som passar utmärkt för alla er som stannar hemma, eller er som vill avsluta sportlovet framför tv-skärmen. Ta en titt på dessa godingarna:

Ikaros (2017): Dokumentären av Bryan Fogel presenterar oss för en värld fylld av sport, doping och skandaler.

100 meter (2016): Den kritikerrosade filmen låter tittaren följa Ramón, en man med multipel skleros, som är fastbesluten att ta sig igenom en ironman-tävling.

Concussion (2015): Följ Will Smith som rättsläkare i den verklighetsbaserade filmen som undersöker om det finns någon slags koppling mellan fotbollsspelares hjärnskakningar och permanenta hjärnskador.

Moneyball (2011): Brad Pitt spelar basebollmanagern som med hjälp av ganska ovanliga metoder sätter ihop ett basebollag.

Glory Road (2006): Året är 1965 i Texas, USA och baskettränaren Don Haskins gör ett oväntat beslut när han förstärker universitetslaget med mörkhyade spelare, vilket går emot normerna i 60-talets USA.

Så för alla er som hellre ser sportlovet som ett streaminglov; se till att göra det lagligt.

/Emma Nilsson, kommunikationspraktikant på PRV

Källa: Netflix

Kommentarer inaktiverade för Sportlov = streaminglov?

Filed under immaterialrätt, upphovsrätt

Metallica – Polarpris och piratkopiering

Bandet Metallica har funnits ända sedan 80-talet och är idag ett av världens största heavy metalband. Bandet belönas i år med svenska Polarpriset för sin musikaliska insats och motiveringen lyder; ”inte sedan Wagners känslostormar och Tjajkovskijs kanoner har någon skapat musik som varit så fysisk och ursinnig, men ändå samtidigt tillgänglig.”

Men Metallica är inte bara känd för sin musik, utan även för att de kämpar mot piratkopiering. Piratkopiering innebär olovlig kopiering eller olaglig digital distribution av immaterialrättsligt skyddat material. Något som upphovsrätten skyddar är konstnärligt skapade verk och där är musikverk inkluderade. Upphovsrätten är inget man ansöker om eller registrerar, utan något som uppstår automatiskt när ett originellt verk skapas. Och Metallica är ett band med många originella verk. Därför var det inte så överraskande när de år 2000 stämde fildelningsprogrammet Napster. Via Napster kunde man ladda ner gratis mp3-filer med musik. Bland dessa filer fanns både utgivna och outgivna låtar av Metallica.

Till tidningen Rolling Stone sa Metallicas trumslagare Lars Ulrich; ”Med varje projekt så går vi igenom en ansträngande kreativ process för att skapa musik som vi känner representerar Metallica /…/ vi tar vårt arbete väldigt seriöst, som de flesta artister gör. Det är därför irriterande att veta att vår konst blir spridd som någon slags handelsvara istället för konst.” Metallica uppmuntrade också andra kreatörer att ta ställning mot Napsters olagliga spridning och i juni år 2001 stängdes programmet ner.

Piratkopiering är dock något som än idag är ett stort hot för många enskilda upphovspersoner, företag och organisationer. Ju större företag du har, desto större risk att råka ut för piratkopiering. Om du vill lära dig mer om hur du skyddar dig eller ditt företag mot piratkopiering, läs vidare här!

 

/Emma Nilsson, kommunikationspraktikant på PRV

 

1 kommentar

Filed under immaterialrätt, upphovsrätt

Design Thinking – ett samband mellan kreativitet och affärsnytta

Design Thinking är en metod som ofta används för att lösa utmaningar inom såväl design som affärsstrategi och olika former av utvecklingsprojekt. När Ideos CEO Tim Brown höll sitt andra TED-talk argumenterade han just för att allmänheten skulle sätta design i ett större sammanhang för att också kunna förstå dess genomslag ur ett större perspektiv. Tim Brown förklarar att nyckeln till innovation inte handlar om produkter som ett isolerat fenomen. Det består i att hitta en lösning som framgångsrikt kan förena kreativitet med affärsnytta – genom att integrera tre saker.

design_thinking.jpg

 

Desirability

Tim Brown beskriver Desirability som ”what humans need”, vad människor behöver. Kända innovationer genom historien som tryckpressen eller internet har lyckats med att tillgodose människan med verktyg som inte tidigare funnits, och som förändrat dess möjligheter och beteenden i grunden.

”I’d like to suggest that if we take a different view of Design and focus less on the object and more of Design Thinking as an approach that we might actually see the results in a much bigger impact.”

Tim Brown

Feasibility

Feasibility kan enkelt översättas till ”genomförbarhet” och i synnerhet teknisk genomförbarhet. Feasibility ställer ofta frågan om hur en specifik lösning kan implementeras för att göra verksamheten mer hälsosam och stark. För organisationer handlar denna aspekt ofta om att utvärdera sina befintliga tillgångar – såväl ekonomiska, tekniska som intellektuella – och sätta en potentiell innovation i förhållande till dessa; hur långt ifrån dagens verksamhet är denna lösning från dagens verksamhet och vilken risk innebär en eventuell implementering?

Viability

Viability syftar främst till ekonomisk livskraft. Detta handlar delvis om att skapa något som är så pass omfattande och livskraftigt att det kan stå sig långsiktigt. En viktig förutsättning för ekonomisk livskraft är även designskydd, även kallat formskydd och mönsterskydd. För att en produkt ska kunna designskyddas så krävs att den är ny – att designen skiljer sig från all tidigare offentliggjord design – och att designen har en särprägel. Det är även viktigt för ditt företag att registrera ditt varumärke och få ensamrätt till varumärket för dina varor och tjänster. Varumärket hjälper dig att nå ut till kunder, affärspartners och investerare. Att registrera det är en viktig del i ditt strategiska arbete och kan leda till bättre affärer.

Lär dig mer

Vill du lära dig mer om hur du kan göra ditt företags varumärke starkare? PRV erbjuder kurser löpande under våren. Nästa kurs är grundkursen i varumärke som ger dig en bra förståelse för de juridiska förutsättningarna för dig som jobbar såväl strategiskt som operativt. Kursen riktar sig till alla – oavsett om du kommer från ett globalt högteknologiskt företag, en reklambyrå, en liten startup eller eller rentav representerar dig själv.

// Mikael Norberg Tot, PRV

 

P.s. Jag har valt att inte översätta begreppen ”Design Thinking”, ”Desirability”, ”Feasibility” och ”Viability” på grund av att de är tydligt förankrade termer i denna teori. Istället har jag valt att redogöra för begreppens betydelse under respektive stycke. D.s.

Kommentarer inaktiverade för Design Thinking – ett samband mellan kreativitet och affärsnytta

Filed under design, immaterialrätt, upphovsrätt