Category Archives: upphovsrätt

Vem äger pussyhaten?

pussyhat_wiki

Foto: Brian Allen, Voice of America / Wikipedia

 

En rosa stickad mössa med kattöron sprids över världen. Mössorna är för det mesta stickade hemma av olika privatpersoner, men följer alla en och samma beskrivning för att få de karakteristiska öronen. Den har blivit en symbol för jämställdhet och kvinnors lika rätt och värde. Men hur fungerar det egentligen med stickbeskrivningar och upphovsrätt?

Christian Nilsson, senior jurist på Patent- och registreringsverket, reder ut begreppen.

Vad gäller när det kommer till upphovsrätt och stickbeskrivningar?
Beskrivningen skyddas av upphovsrätt. Det skyddet uppkommer automatiskt, förutsatt att beskrivningen är tillräckligt originell. Upphovsrätten är alltså inget skydd som skaparen behöver söka.

Ok. Men om jag vill vara extra säker, kan jag då söka något skydd för en stickbeskrivning?
Du kan söka mönsterskydd för beskrivningen. Genom en mönsterskyddsregistrering får du ett bevis på att du har ensamrätt till din unika design.

Du skulle också kunna söka varumärkesskydd för utstyrseln (produktens utseende).

I fallet med pussyhaten, vem har upphovsrätten till stickbeskrivningen och till själva mössan som blir produkten av stickningen?
Det är skaparna till stickbeskrivningen som har upphovsrätten till såväl beskrivningen som till själva mössan, förutsatt att beskrivningen och mössan är tillräckligt originella. Med originell menas att den är resultatet av skaparnas egna intellektuella prestation.

Det innebär förstås inte att alla som stickar en mössa begår ett intrång i upphovsrätten. Det är upp till skaparna hur de vill använda sig av sin upphovsrätt.

Skaparna till pussyhaten sprider beskrivningen på internet själva och uppmanar andra att sticka och bära mössan. Har de ändå upphovsrätt?
Det spelar ingen roll hur skaparna väljer att sprida sin produkt, de har ändå alltid upphovsrätt. Skaparna kan mycket väl släppa sin produkt fri för alla att använda. Men tänk dig att någon helt plötsligt förvanskar mössan, till exempel genom att lägga till eller ta bort något, och börjar använda den i ett helt annat syfte. Då kan skaparna använda sig av sin upphovsrätt. Och den som har förvanskat mössan och gjort en för skaparna kränkande ändring har då gjort sig skyldig till intrång.

Skulle jag kunna söka designskydd för pussyhaten om jag sticker en?
Nej, det kan du inte. För att du ska få designskydd för mössan måste det vara en ny, inte tidigare känd design. Den som har skapat en ny design har visserligen tolv månader på sig att söka designskydd från det att designen blev känd. Men det gäller just skaparna, och ingen annan.

/Henrietta Thollén, kommunikatör på PRV

4 kommentarer

Filed under upphovsrätt

Bredbandsbolaget, Swefilmer och Pirate Bay – en reflektion

datormus-hand

Knappast någon som är intresserad av immaterialrätt kan ha undgått att Patent- och marknadsöverdomstolen nu avgjort målet mellan Bredbandsbolaget och Universal Music Aktiebolag, Sony Music Entertainment Sweden AB, Warner Music Sweden Aktiebolag, Nordisk Film A/S, Aktiebolaget Svensk Filmindustri (rättighetshavarna).

Den centrala bestämmelsen för frågan är Art 8.3 i Infosocdirektivet (som ska tolkas i ljuset av bl.a. direktivets skäl 59). I artikeln stadgas att ”Medlemsstaterna skall se till att rättsinnehavare har möjlighet att begära ett föreläggande gentemot mellanhänder [internetleverantörer] vars tjänster utnyttjas av tredje part för att begå intrång i en upphovsrätt eller närstående rättighet”.

Artikeln motsvaras av 53 b § upphovsrättslagen. Efter en redogörelse för förutsättningar för direktivkonform tolkning av svensk lagstiftning, med bl.a. hänvisningar till Björnekulla-målet, C-371/02 där EUD uttalar att den nationella domstolen är skyldig att (under vissa förutsättningar) tillämpa direktivkonform tolkning även där sådan står i strid med förarbetena till den nationella bestämmelsen,

När en nationell domstol gör en tolkning av nationell rätt är den, oavsett om det rör sig om bestämmelser som antagits före eller efter ett direktiv, skyldig att i den utsträckning det är möjligt tolka den nationella rätten mot bakgrund av direktivets ordalydelse och syfte så att det resultat som avses i direktivet uppnås och därmed agera i överensstämmelse med artikel 249 tredje stycket EG (se, bland annat, dom av den 13 november 1990 i mål C-106/89, Marleasing, REG 1990, s. I-4135, punkt 8, svensk specialutgåva, volym 10, s. 575, och av den 12 februari 2004 i mål C-218/01, Henkel, REG 2004, s. I-1725, punkt 60), även om det finns upplysningar av motsatt innebörd, om hur lagen skall tolkas, i förarbetena till den nationella bestämmelsen

konstaterar domstolen att 53 b § upphovsrättslagen är civilrättslig- och inte straffrättslig lagstiftning.

Således är inte domstolen bunden av en straffrättslig tolkning av begreppet medverkan (i 53 b upphovsrättslagen) utan använder sig av en lexikalisk definition av begreppet. Det krävs alltså inte någon straffrättslig medverkan, ens i objektiv mening, för att ett föreläggande ska kunna utfärdas enligt 53 b upphovsrättslagen.

Domstolen bifaller därför i allt väsentligt (efter en diskussion rörande förutsättningarna för ett förbudsföreläggande i det aktuella fallet) rättighetshavarnas talan. Bredbandsbolaget förbjuds genom föreläggande att medverka till intrång genom att förpliktigas hindra bolagets abonnenters tillgång till tjänsterna The Pirate Bay och Swefilmer. Domen kan inte överklagas.

Allmänna reflektioner
På ett mer allmänt plan kan det finnas anledning att reflektera lite över upphovsrättens själva raison d’être. Det förs stundtals en ganska intensiv debatt där olika intressegrupper menar att upphovsrätten är förlegad och med hjälp av för sociala medier tacksamma one liners argumenterar för sin sak. Jag har försökt följa den här debatten ganska länge (sedan domen mot Napster för 15-16 år sedan i alla fall). Det verkar vara i huvudsak två falanger av motståndare mot upphovsrätt; dels de som inte tar några principiella ställningstaganden, utan menar att allt ska vara gratis och att det är upp till rättighetshavare att hitta fungerande affärsmodeller till detta. Dels de som menar att upphovsrätten är ett hot mot yttrande- och eller informationsfrihet och personlig integritet.

Om vi börjar med den sistnämnda grupperingen så har de min fulla respekt och sympati för sin oro. De värnar för demokratin fundamentala frågor. Men upphovsrätten är i själva verket (no pun intended) ett regelsystem som stärker dessa rättigheter. Upphovsrätten hindrar inte informationsspridning – det har den aldrig gjort. Det står var och en fritt att citera ur upphovsrättsligt skyddat material för att belysa något i, exempelvis, en politisk fråga. Det står var och en fritt att redogöra för vad som står i en bok, tidningsartikel, sägs i en pod eller visas i en film. Däremot är upphovsrätten ett skydd mot att någon, utan ditt samtycke, ändrar i en text du skrivit, använder bilder du lagt upp på sociala medier eller använder en låt du skrivit, under – exempelvis – en politisk kampanj. Det är bra, tycker jag. Det är ingen slump att upphovsrätten är grundlagsskyddad (se bl.a. 2 kap 16 § regeringsformen) – tro mig, den skrivningen är inte ett resultat av någon ”publicistlobby”.

Vad gäller den förstnämnda grupperingen så är det knepigt på ett annat sätt. Först och främst kan det vara bra att konstatera att: Det finns inget gratis! Alternativen till att faktiskt betala för att se på film, lyssna på musik, spela dataspel är mindre intäkter till rättighetshavarna – inte bara till de stora producenterna – utan också till låtskrivarna, författarna, indiebolagen m.fl. Vad gäller gratis nyheter så fasar jag för den dag då alla tillgängliga nyheter baseras på vilken rubriksättning som är bäst för att generera många klick på FB.

/Christian Nilsson, senior jurist på PRV

 

17 kommentarer

Filed under immaterialrätt, upphovsrätt

Nobel 2016: Vilken legend äger låten?

Foto: Sony Music / licensierad under creative commons (länk längre ned)

Foto: Sony Music / licensierad under creative commons

Idag tilldelas legenden Bob Dylan nobelpriset i litteratur. Han kommer (såklart) inte vara på plats. Istället gästas konserthuset av en annan legend, Patti Smith, som ska framföra en låt av Bob Dylan för att hylla nobelpristagaren.

Varför skriver vi på PRV om detta då månntro? Jo, Dylan får priset för att han enligt den svenska akademin ”skapat nya poetiska uttryck inom den stora amerikanska sångtraditionen”. Dessa poetiska uttryck har Dylan upphovsrätt till. Han har till och med registrerat sitt namn som varumärke. Men en sak i taget.

Upphovsrätt – när konst leder till ny konst
Upphovsrätten uppstår i det ögonblicket som ett verk blir till. I samma stund som Dylan skriver ner en text eller noter så blir han upphovsrättsinnehavare. Det är alltså inget man behöver registrera eller ansöka om. Upphovsrätten, som i Sverige gäller i 70 år efter upphovspersonens död, tillfaller Dylan eftersom det är han som har skrivit texten och komponerat musiken. Det enda kravet som behöver vara uppfyllt för att upphovsrätten ska gälla är att verket är tillräckligt originellt.

Vad händer då om någon gör en cover på Dylans låt, som till exempel ikväll, när Patti Smith spelar en egen version av Dylans låt ”A hard rain’s a-gonna fall”?

Enligt upphovsrätten får Smith framföra en egen version av låten. Men det måste vara tydligt att hon framför en låt av Bob Dylan, hon får alltså inte påstå att låten är hennes. Däremot, om hennes framförande är tillräckligt originellt, då kan hon bli upphovsrättsinnehavare för sin cover-version. Men även i det fallet måste hon vara tydlig med att hon gör en egen version av Dylans låt. Detta regleras i den ideella upphovsrätten. Den innebär att Dylan har rätt att bli namngiven när låten framförs.

Varumärken allt vanligare inom musiken
Bob Dylan och Patti Smith är inte bara gudabenådade låtskrivare, de är även innehavare av varumärken. Bob Dylan har två varumärken registrerade, båda är ordmärken och gäller för klasserna 9 (innehåller bland annat CD-skivor och återgivning av ljud), 16 (bland annat trycksaker och fotografier), 25 (bland annat kläder) och 41 (bland annat kulturverksamhet). Patti Smith har sammanlagt tre varumärken registrerade, samtliga är ordmärken och gäller för samma klasser. Det blir allt vanligare för musiker och musikgrupper att registrera sina namn eller bandnamn som varumärke. Med en registrering kan de själva bestämma över i vilka kommersiella sammanhang deras namn ska synas. Bland svenska artister kan nämnas Avicii, Ghost, Sabaton och Håkan Hellström.

Om det är i samband med drycker på systembolaget eller på tröjor och muggar – med en varumärkesregistrering kan musikerna vara säkra på att ingen annan snyltar på deras hårda arbete. Och, ännu viktigare kanske, fansen kan vara säkra på att det verkligen är deras favoritartist som står bakom prylen, och att pengarna faktiskt går till artisten.

Så nästa gång du träffar den där musiknörden som alltid har tröjor med mer eller mindre obskyra bandnamn på, och som alltid svamlar över vilka skivor hen nyss köpt, var glad över att det finns sådana hängivna fans, de bidrar till att musiker kan leva på det de gör.

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Nobel 2016: Vilken legend äger låten?

Filed under upphovsrätt

Så tycker vi om streaming och nedladdning

Hur ofta laddar du ned eller streamar? Vet du om upphovsrättsinnehavaren har godkänt materialet du laddar ned eller streamar? Hur stor roll spelar det om materialet du laddar ned eller streamar har upphovsrättsinnehavarens godkännande?

För att få en överblick av vilka attityder som finns runt nedladdning och streaming i Sverige, har PRV genomfört en undersökning riktat mot allmänheten. Detta i samband med startskottet för regeringens och PRV:s satsning på att öka kunskapen om upphovsrätten i digitala miljöer.

– Vårt uppdrag är att undersöka och analysera allmänhetens inställning till upphovsrätt i digitala miljöer, och för att kunna inleda arbetet är undersökningen ett viktigt avstamp. Vi behöver skaffa oss en bra överblick och sedan se hur vi ska rikta våra insatser, säger Margareta Ternell, marknads- och kommunikationschef på PRV.

_mg_0094_hi-res

Margareta Ternell, marknads- och kommunikationschef på PRV. Bild: PRV

Undersökningen i korthet:

  • 60 procent tycker att det vore värdefullt att få information om upphovsrättsinnehavarens villkor.
  • 40 procent söker aldrig själva information om upphovsrättsinnehavaren får ersättning eller inte från en sajt.
  • 86 procent av alla 18-29-åringar laddar ned eller streamar ofta eller mycket ofta.
  • 12 procent av alla 65-79-åringar laddar ned eller streamar ofta eller mycket ofta.

En majoritet tycker att information om upphovsrättsinnehavarens godkännande är värdefullt, men de flesta kollar inte vem som står bakom sajten de laddar ned eller streamar från. 40 procent av männen och 27 procent av kvinnorna tycker inte att det är viktigt eller spelar mindre roll att upphovsrättsinnehavaren godkänt om materialet får laddas ned eller streamas. Utbudet avgör till största del. Det anser 70 procent.

– Fler sajter som upphovsrättsinnehavaren står bakom med ett bra utbud av musik, tv-serier och filmer är kanske det viktigaste sättet att förbättra upphovsrättsinnehavarnas villkor, menar Margareta Ternell.

När man bryter ned resultatet på ålder och kön ser man att det framförallt är yngre män som laddar ned och streamar. I den grupp som laddar ned och streamar mest, de under 30 år, är upphovsrättsinnehavarens villkor den minst viktiga variabeln vid val av sajt för nedladdning eller streaming. Om upphovsrättsinnehavaren får betalt eller inte är också mindre viktigt.

– Det beror förmodligen på okunskap. Det är inte lätt att veta om upphovsrättsinnehavaren har gett sitt godkännande eller inte. Det är också därför vi har fått i uppdrag av regeringen att höja allmänhetens kunskap i de här frågorna, säger Margareta Ternell.

Det framkom även i undersökningen att det inte finns några geografiska attitydskillnader. Storstad eller landsbygden hade ingen påverkan på resultatet.

Intervjuundersökningen gjordes tillsammans med Sifo och omfattar cirka 1 000 svarande. De svarande var mellan 18-79 år.

/Oscar Dieden – kommunikatör på PRV

2 kommentarer

Filed under upphovsrätt

PRV samlar aktörer för upphovsrätt i digital miljö

PRV stod värd för ”Nätetikett för upphovsrätt”, en eftermiddag med fokus på upphovsrätt i digitala miljöer.

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke och PRV:s generaldirektör Susanne Ås Sivborg bjöd in till samlingen som markerar startskottet för regeringens och PRV:s satsning på att öka kunskapen om upphovsrätten i digitala miljöer. På PRV i Stockholm diskuterade särskilt inbjudna nyckelaktörer kreatörernas roll för värdeskapande och vikten av upphovsrätt i digital miljö.

– Satsningen är mycket viktig för att belysa situationen för kreatörer av olika slag i vår allt mer digitala värld. PRV är en självklar aktör i arbetet med att höja kunskapen om upphovsrättens roll i den digitala miljön i och med regeringsuppdraget. Samlingen blir en viktig start på arbetet och vi ser mycket positivt på att så många deltar, kommenterar Susanne Ås Sivborg.

Bland de närvarande aktörerna:

  • kulturminister Alice Bah Kuhnke
  • Sanna Wolk, docent inom immaterialrätt, Uppsala universitet
  • Jan Rosén, professor i civilrätt, Stockholms universitet
  • Thomas Porsaeus, strateg, SVT Interaktiv
  • Ira Gladnikoff från Viaplay

 

Kommentarer under dagen från Twitter:

Kommentarer inaktiverade för PRV samlar aktörer för upphovsrätt i digital miljö

Filed under upphovsrätt

Sakernas internet och upphovsrätt – hur funkar det?

Johan Nordlund, jurist på PRV.

Johan Nordlund, jurist på PRV.

Få företeelser förenar lika många immateriella rättigheter i sig som Internet of Things, eller sakernas internet. Svårast att ta på måste vara upphovsrätten:  vem till exempel äger programkoden som gör att sakerna fungerar som de ska, eller att rumstermometern vet när vi kommer hem och ställer in exakt rätt temperatur?

Sakernas internet är det nya svarta. Allt fler enheter, både mobila och stationära, kopplas upp till nätet och erbjuder funktioner som i bästa fall ska göra vår vardag lite lättare och roligare. Vi har pratat med Johan Nordlund, som precis har kommit tillbaka från en konferens med organisationen SNITTS, där han har talat om sakernas internet och upphovsrätten.

Johan, vår vardag genomsyras allt oftare av smarta apparater eller maskiner. Smarta klockor, programmerbara kaffeautomater eller till och med bilar som automatiskt kommunicerar med vägstationer hör numera till vanligheterna. Att dessa manicker består av en mängd patenterade tekniklösningar är inte så konstigt. Men hur kommer upphovsrätten in i det hela?

– Grunden för att maskinerna och apparaterna ska kunna kommunicera med varandra är, i de allra flesta fall, datakod. Oavsett om den kod som maskinerna innehåller utmynnar i en teknisk lösning som i förlängningen kan få patentskydd så har den skapade koden upphovsrättsskydd. Datorprogram skyddas nämligen av upphovsrätt, skyddet uppkommer redan i det tillfälle som koden skapas.
Att datorprogram skyddas av upphovsrätt innebär att samtliga maskiner och program som ska kommunicera med varandra innehåller källkod, och källkod skyddas som litterära verk i enlighet med upphovsrättslagen.

Upphovsrätten är ju ett skydd som uppstår per automatik så fort verket har skapats, eller i detta fall koden har skrivits. Hur kan en person som skapar tekniska lösningar via programkod tjäna på att hävda sin upphovsrätt?

– Upphovspersonerna, kodarna i det här fallet, får som du säger rätten till det skapade verket så fort det är färdigställt och har tillräcklig originalitet. Upphovsrätten innehåller två delar, den ekonomiska och den ideella. Genom sin ideella rätt så kan upphovspersonen kräva sin rätt att bli omnämnd i samband med att verket visas upp eller sprids. Genom den ideella rätten kan upphovspersonen marknadsföra sig själv och sitt arbete då verket sprids, en nog så viktig rättighet i dagens informationssamhälle. Den ekonomiska rätten är, precis som den uppfattas, i korthet rätten att få ersättning för sitt verk då verket sprids. Den kan användas till exempel genom att licensiera ut nyttjanderättigheter till den skapade koden eller att överlåta hela sin skapelse till någon annan.

Vad får samhället ut av att programskaparens upphovsrätt respekteras? Och hur går det ihop med spridning av upphovsrättskyddad programkod?

– Om programmerare ges möjlighet att tjäna pengar på sitt skapande gynnar det marknadens utbud och mångfald. Den stora frågan är hur upphovsrättsskyddat material distribueras. Om det finns ett enkelt och rimligt sätt att ta del av upphovsrättsskyddad kod, till exempel genom standardlicenser med förenklade och förståeliga avtalsvillkor, där kostnaden för att ta del av en grundläggande kod balanseras mot upphovspersonens rätt att få ersättning för det denne skapat, så kan incitamentet finnas kvar samtidigt som utvecklingen gynnas genom att andra får möjlighet att ta del av skapad kod.

Till slut, vilka trender inom sakernas internet ser du? Finns det någon särskild teknisk utveckling som kommer bli extra stor under de kommande två åren?

– Jag tycker att det är bredden, inte spetsområdena, som är intressant när det kommer till sakernas internet. Vi ser idag en bred implementering som sträcker sig över många, för att inte säga alla, sektorer i samhället. Tjusningen med sakernas internet är att allt från papperskorgar till flygplan kommer att kunna kopplas ihop.

Tack  för samtalet!

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV.

2 kommentarer

Filed under upphovsrätt

Får man stjäla en dans?

IMG_9760_dv

Bild: beyonce.com

Imorgon kväll intar Beyoncé och The Formation World Tour Stockholm och Friends Arena. Med hits om Crazy in Love, Halo och bloggredaktionens inofficiella hymn Run the World (Girls) är Beyoncé en av 2000-talets absolut största underhållare.

Affärsmagasinet Forbes har placerat Beyoncé på fjärde plats när de listat de 100 mäktigaste och mest inflytelserika kändisarna i världen.

I samband med att världsturnén drog igång i våras anklagades Beyoncé för att plagiera koreografin från den svenska koreografen Alexander Ekman. I videor från konserterna syns Beyoncés dansare göra ett nummer i vatten. Ett nummer med likheter med Ekmans The Swan Lake som sattes upp på Oslooperan 2014.

Men vad gäller för upphovsrätt och dans?

På PRV menar vi att man inte kan registrera något immaterialrättsligt skydd för dans (eller mim, etc.).

Däremot skyddas dans av upphovsrätt, under förutsättningen att de vanliga rekvisiten för skydd är uppfyllda: verket (det vill säga dansen) skall uppnå en viss verkshöjd till den grad att den är ett resultat av upphovsmannens egna andliga skapande och att den uppvisar en tillräckligt stor grad av originalitet. Även improviserad dans kan skyddas av upphovsrätt.

Läs mer om upphovsrätt här.

/Oscar Dieden – kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Får man stjäla en dans?

Filed under upphovsrätt

PRV i Almedalen: konsekvenserna av den illegala handeln

ideasHandeln på nätet ökar stadigt. Konsekvenserna av den illegala handeln drabbar både konsumenter som får undermåliga produkter och kreatörer, innovatörer och företagare.

Vad kan vi göra för att öka medvetenheten om farorna med piratkopierade varor och illegal handel med upphovsrättsskyddat material?

När PRV besöker Almedalen i nästa vecka kommer vi bland annat att prata om piratkopiering i digitala miljöer. En viktig fråga för det området är den illegala nedladdningen. Klas Rabe från Tillväxtverket arbetar med just den frågan och kommer att medverka på seminariet.

Klas Rabe, du ska prata om illegal nedladdning. Hur ser det ut med nedladdning 2016?

Svårt att veta eftersom den sker utan att mätas. Den fakta vi har talar för att nedladdning och streaming ökar både legalt och illegalt. Flera branscher i den kulturella och kreativa sektorn, till exempel musikbranschen, har ökat sin omsättning kraftigt under flera år samtidigt som den illegala användningen också tycks öka. På ett sätt kan det ju därför se ut som att skillnaden 2016 mot tidigare är att det är större volymer digitaliserad musik i omlopp, men samma relation mellan lagligt och olagligt. Men det betyder egentligen att ännu fler soloföretagare 2016 än tidigare får svårt att gå runt på sin musiktalang. I musikbranschen är en fjärdedel av alla intäkter upphovsrättsliga intäkter – totalt några miljarder kronor per år som fördelas i tusentals rätt små belopp på individer som är artister, tonsättare, och producenter. Dessa individer försöker vara företagare och betala sin hyra. När de inte får betalt kan de inte fortsätta göra sin grej. Den som använder olagliga nättjänster för att konsumera kulturellt innehåll, väljer alltså att slå undan benen för de individer som skapar innehållet. Det försämrar för alla.

Vilka åtgärder kommer du att lyfta?

Ingen specifik åtgärd, däremot vill jag generellt lyfta att vi i det här sammanhanget måste gå längre än att försöka beräkna och belysa det ekonomiska värdet som stjäls. För de mindre företagen är det ofta minst lika farligt att det sker intrång i den ideella delen av upphovsrätten; den som är grunden för den ekonomiska ersättningen. För ett stort företag kan upphovsrättsintrång innebära stora ekonomiska problem, vilket är nog så illa. För ett litet företag kan det innebära hela existensen.

Vilka är dina förväntningar på seminariet?

Jag hoppas verkligen att PRV får positiv respons för att ni sätter fokus på de här mycket viktiga frågorna, och att ni formar en diskussion som fortsätter framöver med många olika parter inblandade, eftersom diskussionen behövs för att få till en positiv förändring. Personligen ser jag fram emot att få ny kunskap av de andra deltagarna.

 

Möt PRV under Almedalsveckan

Piratkopiering i digitala miljöer

Konsekvenserna av den illegala handeln drabbar i slutändan konsumenten som i värsta fall får undermåliga produkter där tillverkaren har tummat på såväl säkerhet som kvalitet. Konsekvenserna för musiker, innovatörer och företagare som utsätts för piratkopiering är påtagliga. Vad kan vi göra för att öka medvetenheten om farorna med piratkopierade varor och illegal handel med upphovsrättsskyddat material?

Startar: 5 juli 2016 10:30
Slutar: 5 juli 2016 11:40
Plats: Strandgatan 13, O’learys uteservering
Ort: Visby
Kontaktperson: Stina Lilja, PRV
E-post: stina.lilja@prv.se
Telefonnummer: 0703-90 21 25
Läs mer här.

Under Almedalsveckan twittrar vi under hashtaggen #prvsverige.

/ Oscar Dieden – kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för PRV i Almedalen: konsekvenserna av den illegala handeln

Filed under upphovsrätt

Tatueringar och upphovsrätt – så funkar det

photo-1444204091080-d0e664341e6b

Bild: Tim Gouw

Har ni sett alla tatuerade spelare under fotbolls-EM? Är det fler tatuerade än icke-tatuerade? Vassast är nog portugisen Quaresma; gaddad på armar, hals, ben och med varsin tår under respektive öga. Svenskarna Guidetti och Lindelöf är inte långt efter.

Men hur funkar det med upphovsrätt och tatueringar? PRV-bloggen tog ett snack med PRV:s jurist Christian Nilsson, som reder ut ansvarsfrågan.

Vad gäller generellt för tatueringar och upphovsrätt?

– Tatueringar kan skyddas av upphovsrätt. Det gäller den bild som tatueringen består av, dess grafiska utformning. Upphovsrättslagens vanliga bestämmelser gäller, precis som för bildkonst och för text.

Vem är ansvarig; tatueraren eller den tatuerade?

– Individ kan låta framställa en bild, det vill säga tatuera sig, för privat bruk enligt URL 12. Däremot måste den som utför tatueringen, under förutsättning av att det inte handlar om en tatuerare som enbart tatuerar ett par kompisar, ha tillstånd från upphovsmannen. Typfallet: när en privatperson anlitar en professionell tatuerare för att få en bild tatuerad innebär det att tatueraren behöver tillstånd till detta från en eventuell upphovsman.

Så; som tatuerad är det fritt fram att välja motiv. Om man är tatuerare; efterforska motiv som skulle kunna vara skyddade och kontakta i så fall upphovsrättsinnehavaren.

/ Oscar Dieden, kommunikatör på PRV

5 kommentarer

Filed under upphovsrätt

Vem äger Anne Franks dagbok?

I dagens Expressen skriver Karin Olsson om en upphovsrättslig strid som flammat upp gällande rättigheterna till Anne Franks dagbok. Som de flesta av oss vet skildrar boken den judiska flickan Annes upplevelser under andra världskriget. Stiftelsen som förvaltar boken vill inte godta att upphovsrätten löper ut 70 år efter upphovsmannens död. Hur är det då egentligen, det där med upphovsrätt? Jag frågade vår jurist Martin Berger om hur det ligger till. Martin förklarar:

Upphovsrätten gäller till utgången av det sjuttionde året efter upphovsmannens död. Därmed löper upphovsrätten till Anne Franks dagbok ut den 1/1 2016. Upphovsrätten är harmoniserad vad gäller skyddstiden och samma regler gäller alltså i hela EU och EFTA (Norge, Island, Liechtenstein och Schweiz). Om ett förlag släpper boken på franska utan tillstånd från förvaltarna av upphovsrätten begår de ett intrång. I Sverige har skyddstiden aktualiserats då rättighetsorganisation BUS (Bildkonst Upphovsrätt i Sverige) stämde ett företag som använde Edvard Munchs målning Skriet i en reklamkampanj, fyra år innan upphovsrätten löpte ut. I den allmänna debatten har på senare år även användningen av en dikt av Karin Boye i en reklamfilm kritiserats. Trots att upphovsrätten hade löpt ut menade dåvarande ständige sekreteraren i Svenska Akademin, Peter Englund, att användningen kränkte den andliga odlingens intresse. Men det är, som det brukar heta, en annan historia…

Huruvida en redaktör skulle ha egen upphovsrätt till en bok går inte att ge något klart svar på. Det beror på dennes kreativa insats i det enskilda fallet.

Mer om upphovsrätt
Upphovsrätten skyddar konstnärliga och litterära verk. Verket ska vara en produkt av någons intellektuella skapelse och ha en viss individuell särprägel och originalitet för att vara skyddat. Upphovsrätten är en ensamrätt som uppstår i samma stund som något skapas och ingen registrering behövs.

Den som skapat ett verk är att anse som upphovsman, men upphovsrätten kan överlåtas och ärvas och det är vanligt att ett förlag, en stiftelse eller den efterlevande familjen förvaltar upphovsrätten efter en avliden konstnär eller författare.

Om flera personer varit inblandad i en skapande process kan de ha gemensam upphovsrätt till ett verk. Allra tydligast är det när det gäller filmverk, där det ju kan finnas åtskilliga medarbetare som bidragit till den konstnärliga utformningen av filmen. Den som bearbetar eller översätter ett verk kan få en egen upphovsrätt till sin bearbetning. Exempelvis skulle en ny översättning av Leo Tolstojs Krig och Fred kunna vara skyddad av upphovsrätten, medan originalverket är fritt.

Trevlig helg!
/Martin Berger och Stina Lilja

 

Kommentarer inaktiverade för Vem äger Anne Franks dagbok?

Filed under immaterialrätt, upphovsrätt