Category Archives: upphovsrätt

Bilens utveckling fortsätter

Bilens utveckling är något som ständigt fortsätter och idag har elbilen blivit ett alltmer populärt transportmedel som skiner på marknaden med sin låga miljöpåverkan. Men nu visar studier att fordonet kanske inte är så miljövänligt som vi har trott.

Bilen har varit med oss länge och en av de många uppfinnarna är Benz & Co som redan år 1886 skickade patentansökan på deras ”vehicle with gas engine” (DE37435C). Idag finns över en miljard bilar i hela världen, och den har gått från att vara ångdriven, till att drivas av fossila bränslen. Nyligen introducerades den senaste trenden; elektrifieringen. Elbilen har snabbt tagit sig in på marknaden för att konkurrera med de bensin- och dieseldrivna bilarna.

Teslas patentbeslut
Bilföretaget Tesla är en av biltillverkarna som satsar på elbilen. År 2014 tog VD:n Elon Musk det kontroversiella beslutet att släppa företagets patent för att få fler företag att välja att producera elbilar. Elon ansåg att Tesla inte kunde producera tillräckligt många elbilar i den takt som behövdes för att hantera miljöutsläppet och släppte därför sitt patent på företagets elbilar och superladdare. Elon skriver i pressmeddelandet att Tesla inte kommer strida i patenträttegångar med andra som väljer att använda deras teknik för att påskynda utvecklingen av hållbara transportmedel.

Är elbilen en miljöbov?
Däremot framställdes det år 2017 i studien ”The Life Cycle Energy Consumption and Greenhouse Gas Emissions from Lithium-Ion Batteries” av IVL Svenska Miljöinstitutet att produktionen av elbilsbatterierna inte är så miljövänlig som vi kanske trott. Studien visar att produktionen av batteriet för en personbil släpper ut i genomsnitt 150–200 kg koldioxidekvivalenter för varje kWh batteri. Produktionen av ett batteri på 30 kWh har då släppt ut upp till sex ton koldioxid innan den ens kommit ut på vägarna. Så trots elbilens stora miljöfördelar döljer det sig även en del miljönackdelar längre bak i produktionsledet.

Elbilens framtid
Men alltfler företag väljer trots allt att satsa på elektrifieringen och Göran Finnveden, vicerektor för hållbar utveckling och professor i miljöstrategisk analys på KTH, skriver på KTH:s blogg: ”I takt med att elbilsanvändningen ökar kommer olika aktörer att lära sig att bli mer effektiva. Då kommer också priser och miljöpåverkan att minska. Därför är det viktigt att satsa på ny teknik så att den får en chans att utvecklas.”

Vad elbilens framtid än har att erbjuda är det tydligt att uppfinningen är här för att stanna och driver utvecklingen mot en mer hållbar lösning.  Hur tror du att bilens framtid ser ut? Kommer vi endast använda oss av elbilar? Eller kommer det komma ett ännu mer hållbart transportmedel?

/Emma Nilsson, kommunikationspraktikant på PRV

Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet, KTH, Tesla

 

 

Kommentarer inaktiverade för Bilens utveckling fortsätter

Filed under immaterialrätt, innovation, patent, upphovsrätt

Måla av ett fotografi – ett fall för Domstolen

Markus Andersson: ”Svenska syndabockar”.

Ikväll tar SVT:s program ”Domstolen” upp fallet om målningen ”Svenska syndabockar”, ett konstverk som har debatterats flitigt även ur ett upphovsrättsligt perspektiv.

Det var konstnären Markus Andersson som år 2005 målade bilden, som till viss del baseras på ett fotografi av Christer Pettersson. Målningen ställdes senare ut på Moderna Museet. Varför tar vi upp detta på PRV-bloggen? Jo, bortsett från att undertecknad älskar konst, så är hela debatten som uppstod kring målningen mycket intressant. Eftersom bilden baseras på ett fotografi taget av Jonas Lemberg, så diskuterades det flitigt huruvida målningen utgjorde ett brott mot lagen om upphovsrätt.

Catharina Ekdahl, jurist på PRV och expert inom upphovsrätt, vad exakt handlar fallet om?
– Rättsfallet, som kallas ”Svenska Syndabockar”, handlar om ifall det är tillåtet att måla av någon annans fotografi eller om det innebär intrång i fotografens upphovsrätt. Underförstått handlar fallet också om hur stark en fotografs upphovsrätt till sina bilder egentligen är och var gränsen går för att få tolka eller bearbeta det som någon annan har skapat och har upphovsrätt till.

Varför ska jag titta på ”Domstolen” ikväll?
– Om du är intresserad av upphovsrätt kan det här vara klart värt att se. Det är ett av de mest uppmärksammade upphovsrättsfallen i Sverige de senaste åren. Det som är lite unikt är att vi även kommer att få se hur Högsta domstolen jobbar. Åtminstone om man får tro programtrailern.

Tack, Catharina!

Programmet sänds ikväll kl 21.00 på SVT1 och i efterhand på SVT Play (klicka på ”Domstolen”).

//Margarita Linné, kommunikatör på PRV

2 kommentarer

Filed under upphovsrätt

Vad är likheten mellan musik, film och motorbåtar? Den gemensamma nämnaren är upphovsrätten.

Upphovsrätt är ett juridiskt skydd för en mängd olika typer av material som skapas av enskilda personer. För en tid sedan kom en dom från Patent- och marknadsöverdomstolen, som bekräftar att även motorbåtar kan tillhöra den upphovsrättsliga kategorin brukskonst. Du kan alltså hävda upphovsrätt för en motorbåt eller något annat föremål som du har designat, förutsatt att vissa krav är uppfyllda. Advokat Tobias Kempas förklarar.

De upphovsrättsliga skyddsförutsättningarna för brukskonst i EU

Av 1 § upphovsrättslagen (1960:729) framgår, att den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket. Detta gäller oavsett på vilket sätt verket har kommit till uttryck. Ett verk kan alltså vara t.ex. ett alster av brukskonst. Det som skyddas är då bruksvarans konkreta form, d.v.s. den fysiska gestaltningen av produkten. Detta skydd har mycket stor betydelse, bl.a. inom området för industriell design, inte minst eftersom det under åren har visat sig att mönsterskyddslagen (1970:485) inte ger något tillfredsställande skydd åt produkter av brukskonst.

Den svåra frågan är att avgöra vilka skyddsförutsättningar som gäller. Vilka krav måste vara uppfyllda för att brukskonst ska skyddas av upphovsrätt? Svårigheterna sammanhänger med att bruksföremålens funktion sätter gränser för den möjliga utformningen. I Sverige har dessa frågor diskuterats bl.a. i det s.k. Maglite-målet (NJA 2009 s. 159). Högsta domstolen har då bedömt att formgivningen av en ficklampa har förtjänat upphovsrättsligt skydd. Domstolen har dock samtidigt konstaterat, att det varit fråga om ett ”gränsfall”.

Ett annat, aktuellt, exempel är Patent- och marknadsöverdomstolens avgörande den 12 januari 2018 i mål PMT 11062-16. I det målet har domstolen konstaterat, att en motorbåt (Nord West 420 Flybridge) är ett alster av brukskonst, d.v.s. ett verk i upphovsrättslig mening. Domstolens avgörande är intressant, bl.a. eftersom det indikerar att de skyddskrav, som gäller för brukskonst, är harmoniserade inom EU. Domstolen hänvisar bl.a. till EU-domstolens tidigare avgöranden i mål C-5/08 (Infopaq) och mål C-145/10 (Painer). I dessa mål har EU-domstolen konstaterat, att upphovsrättsligt skydd kräver att alstret är originellt, på så sätt att det är upphovsmannens egen intellektuella skapelse. Så anses vara fallet när upphovsmannen vid skapandet har kunnat uttrycka sin kreativa kapacitet genom att göra fria och kreativa val.
Frågan är, emellertid, om EU-domstolens avgöranden (se ovan) kan anses harmonisera det upphovsrättsliga originalitetskravet för alla verk (inklusive brukskonst) eller om EUdomstolens praxis tvärtom ska uppfattas som mer begränsad. De som förespråkar en mer begränsad tolkning brukar framhålla, att de existerande EU-direktiven enligt sin ordalydelse endast harmoniserar originalitetskravet för datorprogram, databaser och fotografier. Andra menar att EU-domstolen, särskilt i mål C-5/08 (Infopaq), i praktiken har åstadkommit en harmonisering av skyddskraven för alla typer av verk.

 

Denna fråga verkar nu vara på väg att avgöras. Högsta domstolen i Portugal har nyligen, i en begäran om förhandsavgörande till EU-domstolen (mål C-683/17), frågat bl.a. hur EUdomstolen tolkar artikel 2(a) i Infosoc-direktivet 2001/29/EG med avseende på brukskonst. Frågan verkar, enkelt uttryckt, vara om EU-rätten förhindrar nationella regler som uppställer särskilda skyddskrav för brukskonst. EU-domstolens svar kommer att bli mycket intressant. Om skyddskraven för brukskonst är identiska, med de relativt låga skyddskraven för t.ex. musik och film, bör det innebära utökade möjligheter att hävda ensamrätt till industriell design.

Tobias Kempas
Advokatfirman Vinge

Kommentarer inaktiverade för Vad är likheten mellan musik, film och motorbåtar? Den gemensamma nämnaren är upphovsrätten.

Filed under immaterialrätt, upphovsrätt

Sportlov = streaminglov?

Sportlovet är i full gång och i blogginlägget ”Uråldrig uppfinning i skidbacken” skrev jag om alla som spenderar veckan i skidbacken. Men sen slog det mig att det finns ju även de som inte har några planer att dra till fjälls. Vissa väljer att hålla sig på hemmaplan och kollar hellre på film än att ge sig ut i kylan. Dock finns risken att man hamnar på en av flera olagliga streamingsajter som bryter mot upphovsrättslagen. Du kan läsa mer om upphovsrättslagen här.

Men som tur är så finns det även en hel del lagliga streamingsajter såsom; Viaplay, HBO och CMore. Min personliga favorit är Netflix och jag har kollat upp några av deras sportfilmer som passar utmärkt för alla er som stannar hemma, eller er som vill avsluta sportlovet framför tv-skärmen. Ta en titt på dessa godingarna:

Ikaros (2017): Dokumentären av Bryan Fogel presenterar oss för en värld fylld av sport, doping och skandaler.

100 meter (2016): Den kritikerrosade filmen låter tittaren följa Ramón, en man med multipel skleros, som är fastbesluten att ta sig igenom en ironman-tävling.

Concussion (2015): Följ Will Smith som rättsläkare i den verklighetsbaserade filmen som undersöker om det finns någon slags koppling mellan fotbollsspelares hjärnskakningar och permanenta hjärnskador.

Moneyball (2011): Brad Pitt spelar basebollmanagern som med hjälp av ganska ovanliga metoder sätter ihop ett basebollag.

Glory Road (2006): Året är 1965 i Texas, USA och baskettränaren Don Haskins gör ett oväntat beslut när han förstärker universitetslaget med mörkhyade spelare, vilket går emot normerna i 60-talets USA.

Så för alla er som hellre ser sportlovet som ett streaminglov; se till att göra det lagligt.

/Emma Nilsson, kommunikationspraktikant på PRV

Källa: Netflix

Kommentarer inaktiverade för Sportlov = streaminglov?

Filed under immaterialrätt, upphovsrätt

Metallica – Polarpris och piratkopiering

Bandet Metallica har funnits ända sedan 80-talet och är idag ett av världens största heavy metalband. Bandet belönas i år med svenska Polarpriset för sin musikaliska insats och motiveringen lyder; ”inte sedan Wagners känslostormar och Tjajkovskijs kanoner har någon skapat musik som varit så fysisk och ursinnig, men ändå samtidigt tillgänglig.”

Men Metallica är inte bara känd för sin musik, utan även för att de kämpar mot piratkopiering. Piratkopiering innebär olovlig kopiering eller olaglig digital distribution av immaterialrättsligt skyddat material. Något som upphovsrätten skyddar är konstnärligt skapade verk och där är musikverk inkluderade. Upphovsrätten är inget man ansöker om eller registrerar, utan något som uppstår automatiskt när ett originellt verk skapas. Och Metallica är ett band med många originella verk. Därför var det inte så överraskande när de år 2000 stämde fildelningsprogrammet Napster. Via Napster kunde man ladda ner gratis mp3-filer med musik. Bland dessa filer fanns både utgivna och outgivna låtar av Metallica.

Till tidningen Rolling Stone sa Metallicas trumslagare Lars Ulrich; ”Med varje projekt så går vi igenom en ansträngande kreativ process för att skapa musik som vi känner representerar Metallica /…/ vi tar vårt arbete väldigt seriöst, som de flesta artister gör. Det är därför irriterande att veta att vår konst blir spridd som någon slags handelsvara istället för konst.” Metallica uppmuntrade också andra kreatörer att ta ställning mot Napsters olagliga spridning och i juni år 2001 stängdes programmet ner.

Piratkopiering är dock något som än idag är ett stort hot för många enskilda upphovspersoner, företag och organisationer. Ju större företag du har, desto större risk att råka ut för piratkopiering. Om du vill lära dig mer om hur du skyddar dig eller ditt företag mot piratkopiering, läs vidare här!

 

/Emma Nilsson, kommunikationspraktikant på PRV

 

1 kommentar

Filed under immaterialrätt, upphovsrätt

Design Thinking – ett samband mellan kreativitet och affärsnytta

Design Thinking är en metod som ofta används för att lösa utmaningar inom såväl design som affärsstrategi och olika former av utvecklingsprojekt. När Ideos CEO Tim Brown höll sitt andra TED-talk argumenterade han just för att allmänheten skulle sätta design i ett större sammanhang för att också kunna förstå dess genomslag ur ett större perspektiv. Tim Brown förklarar att nyckeln till innovation inte handlar om produkter som ett isolerat fenomen. Det består i att hitta en lösning som framgångsrikt kan förena kreativitet med affärsnytta – genom att integrera tre saker.

design_thinking.jpg

 

Desirability

Tim Brown beskriver Desirability som ”what humans need”, vad människor behöver. Kända innovationer genom historien som tryckpressen eller internet har lyckats med att tillgodose människan med verktyg som inte tidigare funnits, och som förändrat dess möjligheter och beteenden i grunden.

”I’d like to suggest that if we take a different view of Design and focus less on the object and more of Design Thinking as an approach that we might actually see the results in a much bigger impact.”

Tim Brown

Feasibility

Feasibility kan enkelt översättas till ”genomförbarhet” och i synnerhet teknisk genomförbarhet. Feasibility ställer ofta frågan om hur en specifik lösning kan implementeras för att göra verksamheten mer hälsosam och stark. För organisationer handlar denna aspekt ofta om att utvärdera sina befintliga tillgångar – såväl ekonomiska, tekniska som intellektuella – och sätta en potentiell innovation i förhållande till dessa; hur långt ifrån dagens verksamhet är denna lösning från dagens verksamhet och vilken risk innebär en eventuell implementering?

Viability

Viability syftar främst till ekonomisk livskraft. Detta handlar delvis om att skapa något som är så pass omfattande och livskraftigt att det kan stå sig långsiktigt. En viktig förutsättning för ekonomisk livskraft är även designskydd, även kallat formskydd och mönsterskydd. För att en produkt ska kunna designskyddas så krävs att den är ny – att designen skiljer sig från all tidigare offentliggjord design – och att designen har en särprägel. Det är även viktigt för ditt företag att registrera ditt varumärke och få ensamrätt till varumärket för dina varor och tjänster. Varumärket hjälper dig att nå ut till kunder, affärspartners och investerare. Att registrera det är en viktig del i ditt strategiska arbete och kan leda till bättre affärer.

Lär dig mer

Vill du lära dig mer om hur du kan göra ditt företags varumärke starkare? PRV erbjuder kurser löpande under våren. Nästa kurs är grundkursen i varumärke som ger dig en bra förståelse för de juridiska förutsättningarna för dig som jobbar såväl strategiskt som operativt. Kursen riktar sig till alla – oavsett om du kommer från ett globalt högteknologiskt företag, en reklambyrå, en liten startup eller eller rentav representerar dig själv.

// Mikael Norberg Tot, PRV

 

P.s. Jag har valt att inte översätta begreppen ”Design Thinking”, ”Desirability”, ”Feasibility” och ”Viability” på grund av att de är tydligt förankrade termer i denna teori. Istället har jag valt att redogöra för begreppens betydelse under respektive stycke. D.s.

Kommentarer inaktiverade för Design Thinking – ett samband mellan kreativitet och affärsnytta

Filed under design, immaterialrätt, upphovsrätt

Sony måste betala miljonbelopp i upphovsrättsersättning

Sony importerade under 2009-2010 mobiltelefoner som Högsta domstolen nyligen bedömde har kunnat användas för privatkopiering av musik och film. Mobiltelefonerna innehöll nämligen en mediaspelare och ett  externt minneskort som följde med och gjorde sådan kopiering möjlig. Organisationen Copyswede, en organisation som företräder upphovspersoner som bl.a. har rätt till ersättning för kopiering på lagringsmedier som är särskilt ägnade för privatkopiering , väckte redan 2009 talan mot Sony om detta. HD:s bedömning innebär att mobiltelefonerna och det tillhörande externa minneskortet ska anses vara en enda anordning som varit särskilt ägnad för privatkopiering. På samma sätt som när det gäller vissa andra typer av lagringsmedier ska Sony därför enligt lagen betala ersättning till upphovspersonerna. Sony är enligt HD:s dom skyldiga att betala ca 1,7 mkr till Copyswede. Pengar som Copyswede sedan fördelar ut till de berörda upphovspersonerna.

Läs mer om nyheten i sin helhet här!

/ Catharina Ekdahl, jurist och projektledare på PRV

Kommentarer inaktiverade för Sony måste betala miljonbelopp i upphovsrättsersättning

Filed under upphovsrätt

Ny databas för kreativa verk

Upphovsrätten utgör den ekonomiska grunden för den kreativa industrin och stimulerar innovation, skapande, investeringar och produktion. Storskalig digitalisering och spridning av verk är ett sätt att skydda Europas kulturarv. Upphovsrätten är ett viktigt verktyg för att se till att den kreativa sektorn får ersättning för sitt arbete.

herrelosa1

Det finns miljontals herrelösa verk bland annat på bibliotek, på museer samt i film- och radioarkiv inom EU. Verken ska samlas i en gemensam databas hos EUIPO. Institutionerna som bevarar alla dessa verk kallas kulturarvsinstitutioner.

Ett herrelöst verk är ett verk vars rättsinnehavare är okänd eller inte går att finna. PRV är samordnare för registrering av herrelösa verk och tar emot anmälningar från kulturarvsinstitutioner.

Hur ska databasen användas?

Enligt ett EU-direktiv har kulturarvsinstitutioner fått möjlighet att digitalisera verk som anses herrelösa och tillhandahålla dem på begäran, till exempel på sin webbplats. PRV  är nationell samordnare för registrering av herrelösa verk, och har till uppgift att godkänna organisationers anmälan om status som kulturarvsinstitution.

Anmälningar som uppfyller kraven för att klassas som en kulturarvsinstitution vidarebefordras av PRV till EUIPO. Kulturarvsinstitutionen får sedan inloggningsuppgifter och kan därefter anmäla herrelösa verk för registrering i databasen.

Registreringen möjliggör för rättighetshavare att ge sig tillkänna för att kunna hindra fortsatt användning av verket och också ha rätt till viss ersättning från den som använt verket. Genom databasen får både kulturarvsinstitutioner, rättsinnehavare och allmänhet tillgång till gemensam och enhetlig information om herrelösa verk.

/Oscar Dieden – kommunikatör PRV

Kommentarer inaktiverade för Ny databas för kreativa verk

Filed under upphovsrätt

Bokmässa, boktips och en dyr historia

Dustin Lee

Foto: Dustin Lee/Unsplash

Imorgon startar året bokmässa i Göteborg. Då kommer förväntansfulla författare, besökare och branschfolk flockas för att köpa, sälja och diskutera litteratur. Via upphovsrätten får författarna ensamrätt att själva bestämma över sina verk. Om den inte respekteras kan intrång uppstå och leda till sanktioner. I USA kan det bli en riktigt dyr historia.

Den svenska upphovsrätten regleras i Upphovsrättslagen och skyddar olika konstnärliga verk som exempelvis musik, film och litteratur. Skyddet uppstår automatiskt i samband med att ett verk kommer till och ger upphovspersonen ensamrätt att bestämma över sina verk. Skyddet gäller så länge upphovspersonen lever och därefter i ytterligare 70 år.

Författaren John Steinbeck tilldelades nobelpriset i litteratur 1962 och avled sex år senare. Under sin livstid skrev han klassiker som ”Möss och människor”, ”Det stora kalaset” och ”En underbar torsdag”.

Nyligen har en infekterad familjestrid avgjorts om kommande filmatiseringar av författaren John Steinbecks verk ”Vredens druvor” och ”Öster om Eden”.

Författarens styvdotter Waverly Scott Kaffaga äger rättigheterna till Steinbecks verk. För tre år sedan stämde hon svärdottern Gail Steinbeck och dennes man Thom. Enligt Waverly hade Gail och Thom falskeligen hävdat upphovsrätt till verken och medvetet sinkat kommande filmatiseringar av de klassiska verken.

Waverly Scott Kaffaga gick vinnande ur striden och har nu tilldömts böter – på c: a 103 miljoner kronor. Hon säger sig vara nöjd med att domstolen tillerkänner dödsboets rätt till John Steinbecks verk, och på så vis gör det möjligt för världen att uppleva dem på nytt. *

Bokmässan i Göteborg pågår mellan den 28 september – 1 oktober. Läs mer om den här

Här kan du läsa mer om hur svensk upphovsrätt fungerar.

På PRV-bloggens redaktion älskar vi böcker! Här är våra bästa boktips:

Anna:
”Sapiens” och ”Homo Deus” av Yuval Noah Harari
Tänkvärt kring människans utveckling och vart mänskligheten är på väg. En författare som hjälper läsaren att öppna sina ögon och se världen på ett nytt sätt. Ifrågasättande av invanda föreställningar och många kopplingar till teknikutveckling och innovation.

Rebecka:
”Conversations with friends” av Sally Rooney
Hon har beskrivits som en brittisk Lena Dunham och boken handlar om samtal vänner emellan. Rekommenderas varmt!

Oscar:
”1947” av Elisabeth Åsbrink
Om ett bortglömt, men händelserikt år i världshistorien. Välskrivna essäer som mixar storpolitik med vardagliga händelser.

 Margarita:
The Three-Body Problem” av Liu Cixin
Boken handlar om hur några fysiker och matematiker genom ett dataspel kommit underfund med att vår jord hotas av utomjordingar. Det så kallade trekropparsproblemet spelar en stor roll i denna historia som startar i kulturrevolutionens Kina. Denna bok är en av de bästa böckerna jag läst inom scifi-genren, eftersom man lär sig mycket om matematik, fysik och Kinas historia! Det är den första boken i en trilogi, jag läser för närvarande den sista delen, hur spännande som helst! Ett tips när du läser: ha Wikipedia-appen redo för att kolla upp fysikaliska och matematiska begrepp!

 Laura:
Atlas över avlägsna öar: femtio öar som jag aldrig besökt och aldrig kommer att besöka” av Judith Schalansky
Intressant läsning för alla som riskfritt vill besöka avlägsna platser och åka kommunalt till jobbet i innerstan – samtidigt.

 Henrietta:
”1Q84” av Haruki Murakami
En trilogi som utspelar sig i Japan år 1984. Genom tre huvudpersoners öden får vi fundera på om det vi uppfattar är den sanna och enda verkligheten. Allt på Murakamis drömlika sätt att berätta. Fantastiskt!

 Siljastina:
”Sommarboken”
av Tove Jansson
I år firar Finland 100 år som självständig nation. Tove Jansson var en fantastisk, finlandssvensk författare, illustratör, konstnär och serieskapare. ”Sommarboken” utspelar sig på en sommar-ö i skärgården och handlar om livet vid havet och en vänskap över åldersgränserna. En pärla att ta till när hösten och vintern känns för lång.  

* Källa: Variety

Siljastina Rönnkvist, kommunikatör på PRV


			

Kommentarer inaktiverade för Bokmässa, boktips och en dyr historia

Filed under immaterialrätt, upphovsrätt

Är det okej att fotografera upphovsrättsligt skyddad offentlig konst?

Under nästan tre år har en rättslig process pågått mellan upphovsrättsorganisationen Bildupphovsrätt i Sverige, BUS, och den ideella föreningen Wikimedia Sverige. I mitten av sommaren fick den sitt slut när Patent- och marknadsdomstolen, PMD, meddelade sin dom.

Fotografi offentlig konstMålet handlade om webbsidan www.offentligkonst.se. En virtuell Sverigekarta där vem som helst kan söka efter och titta på olika konstverk placerade utomhus på allmän plats. Fotografier som föreställer konstverken har tagits av olika privatpersoner, föreningar och kommuner och laddats ner i en databas förvaltad av den amerikanska stiftelsen Wikimedia Commons. Via länkar till bilddatabasen har sedan konstverken visats för besökare på offentligkonst.se.

Redan hösten 2013 kontaktade BUS på uppdrag av tre medlemmar Wikimedia Sverige och menade att offentligkonst.se innebar intrång i konstnärernas upphovsrätt. Wikimedia hänvisade till den inskränkning som finns i upphovsrättslagen för andra än konstnärerna att fritt få avbilda eller fotografera offentliga konstverk utomhus på allmän plats, utan att be om lov. De menade även att de tre konstnärerna själva haft bilder av konstverken på sina egna webbsidor och därför måste anses ha godkänt att andra kunnat publicera motsvarande bilder digitalt.

Efter en gemensam förfrågan till Högsta domstolen om hur avbildning av offentlig konst ska tolkas, kom slutligen domen från PMD den 6 juli. PMD konstaterade att avbildning av offentlig konst inte innebär någon rätt att göra bilderna tillgängliga digitalt. En sådan avbildning får bara användas på exempelvis ett vykort. När det gäller länkarna till bilderna på offentligkonst.se ansåg PDM att de innebar ett upphovsrättsintrång. Motiveringen var att konstnärerna aldrig givit något tillstånd till att bilderna hamnat i databasen och därför låg där otillåtet. Något som Wikimedia känt till sedan 2013 utan att rätta till det. Wikimedia Sverige förlorade därför målet och dömdes att betala sammanlagt 750 000 kronor i vite och rättegångskostnader. Wikimedia meddelade i slutet av juli att man av ekonomiska skäl inte kommer att överklaga domen.

Vad innebär egentligen domen för dig som vill fotografera skulpturer på våra torg och i parker?
Som nämns ovan är det fritt fram att avbilda offentlig konst som står stadigvarande placerat utomhus på allmän plats. Avbildningen kan ske genom att fotografera eller teckna av konstverket. Däremot innebär inte avbildningsrätten att sedan få publicera bilden digitalt utan tillstånd från konstnären. Trots det menar BUS själva att privatpersoner som lägger upp fotografier på offentlig konst i sociala medier eller bloggar inte behöver bekymra sig. Det är när ett företag eller någon annan i organiserad form drar nytta av konstnärernas arbete, utan att be om lov och betala ersättning, som BUS anser att domen ska gälla.

För dig som istället väljer att hypertextlänka till bilder på offentlig konst är det antagligen helt okej, så länge du inte vet att det är otillåtna bilder du länkar till, har ett kommersiellt syfte eller kringgår ett lösenordsskydd. Tänk gärna på att det här även gäller länkning till annat upphovsrättsligt skyddat material än bara offentlig konst.

/ Catharina Ekdahl, jurist PRV

2 kommentarer

Filed under upphovsrätt