Kategoriarkiv: varumärke

Helgens festmåltider – med geografiska varumärken

Geografiska namn i varumärken. Hur funkar det?

Geografiska namn i varumärken. Hur funkar det?

Jokkmokks korv, Kalix Löjrom, Nyåkers Pepparkakor, Västerbottensost Bollnäsfil, Grythyttan vin, Frödinge Ostkaka och Skånsk Spettkaka. Vad har dessa varor gemensamt förutom att de är klassiker på storhelgernas uppdukade bord?

Det finns en mängd registrerade varumärken som innehåller geografiska namn, men geografiska namn kan inte användas hur som helst i varumärken. Ett varumärke som till exempel består av texten Skåneglass kan bedömas ha särskiljningsförmåga, medan de två beståndsdelarna Skåne och Glass inte har det.

Ett grundläggande krav för att få varumärkesskydd är att varumärket har särskiljningsförmåga och inte kan förväxlas med andra. Ett exempel på när ett varumärke anses sakna särskiljningsförmåga är när det enbart visar en varas eller tjänsts geografiska ursprung. Ett syfte med att i varumärkeslagen begränsa användningen av geografiska namn ligger i allmänintresset av att geografiska namn kan användas fritt av alla.

Det finns dock ett näringsmässigt intresse av att det som i praktiken används och uppfattas som ett varumärke även ska kunna skyddas som ett sådant. Därför finns det många registrerade varumärken som innehåller geografiska namn. Skyddet för dessa varumärken är dock begränsat på så sätt att ensamrätten till ett varumärke inte ger ett självständigt skydd för den del av varumärket som i sig saknar särskiljningsförmåga, till exempel Skåne.

Ortsnamn och andra geografiska namn som används i näringsverksamhet kan delas upp i olika kategorier. Det finns geografiska beteckningar som används som ursprungsindikatorer för de varor och tjänster som marknadsförs. De avser att visa på ett visst geografiskt ursprung och koppla produkter och tjänster till särskilda kvaliteter och egenskaper som förknippas med den specifika platsen. Bland dessa indikatorer innefattas skyddad ursprungsbeteckning och skyddad geografisk beteckning.

Dessa geografiska beteckningar kan användas av vilken näringsidkare som helst, förutsatt att kraven uppfylls. De innebär alltså (till skillnad från varumärken) ingen ensamrätt, utan kan snarare beskrivas som en konkurrensfördel. De kan inte för sig registreras som ett varumärke.

Skyddad ursprungsbeteckning
Den skyddade ursprungsbeteckningen, till exempel Kalix Löjrom, har stark anknytning till den aktuella platsen och får endast användas för produkter som härstammar från en viss plats och vars egenskaper är beroende av den geografiska platsens naturliga och mänskliga faktorer. För att uppfylla kraven för användning av en skyddad ursprungsbeteckning krävs att samtliga led i produktionen (råvaruproduktion, bearbetning och beredning) sker inom området.

Skyddad geografisk beteckning
För en skyddad geografisk beteckning (till exempel Skånsk Spettkaka) är kraven mindre strikta. Den identifierar en produkt som härstammar från en viss plats och vars särskilda kvalitet, rykte eller liknande kan hänföras till det geografiska ursprunget. För att få använda en geografisk ursprungsbeteckning är det tillräckligt att ett av produktionsleden sker inom området, råvarorna kan komma från en annan plats.

Ett varumärke får inte vilseleda
Ett varumärke får inte registreras om det är ägnat att vilseleda allmänheten i fråga om varan eller tjänstens geografiska ursprung. Här är allmänhetens uppfattning om den angivna platsen av stor vikt, eftersom ett vilseledande förutsätter att allmänheten har en viss uppfattning om platsen och vilken betydelse som konsumenterna fäster sig vid det.

Ett exempel gällande frågan om ett vilseledande av varans geografiska ursprung är det registrerade varumärket Bollnäsfil. Filmjölken tillverkades ursprungligen i Bollnäs, men numer i Gävle. En invändning inkom till PRV om att varumärket ansågs vara vilseledande, eftersom produkten nu tillverkas på en annan plats än vad som framgår av varumärket.

PRV konstaterade att enbart det faktum att ett varumärke innehåller ett ortsnamn inte automatiskt leder till att omsättningskretsen förutsätter att de produkter som saluförs under märket är framställda på den aktuella orten. Tillverkningen eller bearbetningen av livsmedel som filmjölk är inte avhängigt en viss typ av ort eller geografiskt område, utan sådana produkter kan tillverkas på mejerier i olika delar av landet. Det är en omständighet som den normalt informerade och uppmärksamma omsättningskretsen för mejerivaror får antas vara medveten om.  PRV konstaterar därmed att det inte finns något stöd för slutsatsen att Bollnäsfil skulle innebära ett vilseledande om geografiskt ursprung.

Firmanamn med geografisk plats
Allt är inte registrerade varumärken, även om vi konsumenter kanske uppfattar det så. Grythyttan vin AB är ett företag som innehar det registrerade varumärket Skogsvin. Grythyttan vin är inte skyddat som ett varumärke utan är ett företagsnamn (firmanamn), det vill säga ett företag registrerat på Bolagsverket. Ett företag kan i sitt namn använda sig av kopplingen till en geografisk plats som blir en viktig del av marknadsföringen i kombination med sina registrerade varumärken.

/Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

 

Hur har andra gjort?
Här finns inspirerande berättelser med framgångsrika företagare som arbetat strategiskt med immaterialrätt.
Företagare berättar

Lämna en kommentar

Under varumärke

Tango – ett immateriellt kulturarv

Illustration: Anna Engquist

Illustration: Anna Engquist

Skapar betydande värden över hela världen.

Idag är det tangons internationella årsdag, dansen är upptagen på Unescos lista för immateriellt kulturarv.

Dans är immateriellt och flyktigt till sin karaktär, upplevelsen är svår att ta på men har ett stort värde för den som dansar och den som tittar och lyssnar – ett levande kulturarv. Tangomusiken har inte desto mindre i sin inspelade materialiserade form skapat stora intäkter till skivbolagen, de välkända orkestrarna och musikerna – i den ordningen. Dansarna har sällan blivit förmögna, men sannolikt en och annan klubbägare och arrangör.

Det immateriella värdet har tangon gemensamt med till exempel smarta idéer. Även de kan till en början vara svåra att vidröra med handen men kan som bekant med tiden generera betydande värden.

PRV-bloggen högtidlighåller tangons årsdag med att lyssna till tangosångaren Carlos Gardel, när han sjunger Por una cabeza eftersom det är hans födelsedag idag samtidigt som vi funderar kring alla de varumärken som använder sig av ordet tango som kännetecken i sina namn.

En snabb sökning i varumärkesdatabasen ger vid handen att tango används för de mest skiftande varumärken över hela världen. Tango som ord finns i varumärken för till exempel pumpar, molntjänster, försäkringstjänster, reklamprodukter, sensorer, tobak, telekom, fordon, farkoster, öl, bryggeri, rehab och mousserat vin. Det handlar om internationella varumärken i många olika varumärkesklasser. Och nu kommer vi till själva poängen med den här artikeln. Tango är ett internationellt fenomen, dansas överallt och ett känt begrepp i hela världen, därför är det så välanvänt i varumärkessammanhang. Låt oss fråga en varumärkesspecialist om detta.

Kan man använda tango i sitt varumärke?
– Tango ensamt kan inte registreras som varumärke och användas som kännetecken för tangolektioner eller tangoshower eftersom ingen ska kunna kräva ensamrätt till ett vanligt ord som ska kunna användas fritt av alla när man pratar om dansen tango. Alltför enkla figurer, generiska beteckningar eller ord som beskriver den aktuella varan eller tjänsten anses inte uppfylla den grundläggande funktionen hos ett varumärke – att identifiera innehavarens varor och tjänster och särskilja dem från andras.

Men tango som varumärke för helt andra varor och tjänster än dans går bättre. Ovan nämnda pumpar och molntjänster har tango i sitt varumärkesnamn, men det är inte relaterat till dansen tango.

Ett annat klassiskt exempel på detta är ordet äpple som inte kan användas som kännetecken för just äpplen men däremot för datorer och telefoner.

Är det smart att använda internationella begrepp i varumärken?
– Om det är ett bra grepp eller ej beror på mottagarna. På internationella marknader kan det vara en fördel då ett internationellt begrepp är lätt att komma ihåg, uttala och föra vidare till andra. Nackdelen skulle kunna vara att mottagaren inte uppfattar varifrån varumärket kommer. I vissa sammanhang vill varumärken tydligt kopplas till sitt geografiska ursprung för att dra nytta av vad det signalerar. Så gör varumärket Fjällräven som är mycket populärt i Japan, kanske just för att det förknippas med vår internationellt välkända fjällvärld. ( I exemplet med tango är det rätt tydligt att de varumärken som använder ordet inte avser att bli förknippade dansens ursprung, Buenos Aires. Det är mer sannolikt att man vill leda tankarna till kontakt och samstämmighet som krävs i dansen. Och så ligger ordet tango bra i munnen på de flesta språk.)

När man använder generella, internationella begrepp i varumärken föreligger en större risk för att ett identiskt eller liknande märke redan finns, jämfört med påhittade eller mer ovanliga ord. Detta eftersom generella, internationella ord används av så många fler människor. Ett varumärke får inte registreras om det är förväxlingsbart med ett redan existerande märke, det vill säga om de så lika att de kan förväxlas och de avser varor av samma eller liknande slag.

Så blev det i ärendet med klädmärket twist & tango som fick avslag på ansökan om varumärkesskydd för ordkombinationen ”twist & tango” eftersom det bedömdes vara förväxlingsbart med flera äldre varumärken. Företaget har däremot kunnat registrera sin logotyp som ett figurativt EU-varumärke. De figurativa delarna av märket i sin kombination medförde att märket särskilde sig i tillräcklig grad från de äldre märkena och därmed inte bedömdes vara förväxlingsbart med dem.*

Att tänka på innan du ansöker om varumärke:

  1. Är ditt varumärke unikt?
  2. Sök i databaser och se om ditt önskade varumärke redan finns registrerat.
  3. Ta reda på om ditt varumärke uppfyller kraven för varumärke.

/ Njut av tangons årsdag, önskar Anna Engquist, strateg digitala medier, PRV

__________________________________________

* twist & tango:s logotyp finns registrerad som ett figurativt EU-varumärke (reg. Nr 008718207) i klasserna 3, 14, 18 och 25.

Lämna en kommentar

Under varumärke

Kanelbullen far ut i världen

Fabrique är bageriet som tagit kanelbullen ut i världen. I Stockholm finns 17 butiker, i London 4 och nu öppnar man upp en butik på Manhattan i New York.

fabrique

Om man tittar på figurmärket ovan så kan man se att det innehåller det som särpräglar Fabrique som varumärke; kvalitet och hantverk i en klinisk industriell bagerimiljö. Paradoxen fabrik och hantverk skapar ett spänningsfält som dröjer sig kvar i minnet.

– Våra butiker är inredda så att man kan se hur vi bakar och det bidrar till att skapa trygghet och garanti för kunden, berättar Charlotta Zetterström, grundare och marknadschef på Fabrique. Det händer att andra kopierar vårt upplägg med produktnamn och butikernas utseende. Men det är svårt att kopiera vårt kunnande kring råvaror och smaker, eftersom det bygger på egna recept och relationerna med våra leverantörer av smör och mjöl. Vi använder rena råvaror, bakar för hand, med naturlig jästid, inga e-ämnen och får märka våra produkter med ”Äkta vara”.

Företaget startade sin verksamhet 2008 och har sedan jäst organiskt med fler och fler butiker allt efter efterfrågan. Det är en personalintensiv verksamhet med många anställda. När företaget startade sin första butik i Stockholm visste man inte att man inom några år skulle expandera utomlands. Det var därför naturligt att först registrera ett varumärke i Sverige för att sedan gå vidare och ansöka om ett EU-varumärke när verksamheten etablerades i London.

– Londonborna älskar våra Cinnamon buns och äter dem gärna till frukost, berättar Charlotta.

Fabrique Artisan Bakery finns registrerat som ett EU-varumärke i 3 klasser: 30, 35 och 43 som omfattar bageriprodukter, återförsäljning och utskänkning. Se Svensk Varumärkesdatabas.

Charlottas bästa tips till företagare

  1. Var ärlig med ditt erbjudande
  2. Jobba hårt med kvalitet
  3. Kommunicera konsekvent

bullplat

PRV-bloggen tipsar
Handel med andra länder.
Här kan du läsa mer om vad du ska tänka på när du går ut på en internationell marknad.

Kan man äga ett recept?
Här kan du läsa om immaterialrätt och recept. Vad gäller kring specifikt kunnande, verkshöjd och upphovsrätt till ett bakverk?

/Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV.

2 kommentarer

Under varumärke

Ett varumärke ska ha särskiljningsförmåga…

_MG_6754Foto: Kenneth Hellman

Vad menas med särskiljningsförmåga?
Det namn du vill ha som ditt varumärke ska uppfattas som ett kännetecken för din vara eller tjänst för att kunna registreras. Det får inte vara ett generellt beskrivande uttryck som till exempel bryggmalet eller mörkrostat. Det ska ha särskiljningsförmåga utöver några andra krav.

Varför får varumärket inte vara beskrivande?
Alla som till exempel tillverkar kaffe måste ha rätt att använda sådana generella ord för att beskriva sitt kaffe i sin marknadsföring. Därför går det inte att registrera ett varumärke som är beskrivande.

Varumärket ska dessutom vara unikt och inte gå att förväxlas med ett annat varumärke för liknande varor och tjänster. Gör en sökning i Svensk Varumärkesdatabas för att söka liknande varumärken. Och se det som en första egen orientering, det kan finnas fler varumärken som du inte hittar.
Svensk Varumärkesdatabas

Vad har varumärke och kaffe gemensamt?
Det finns som bekant flera varumärken för kaffe som arbetar medvetet med sitt varumärke, t ex Löfbergs Lila som har registrerat sin lila färg hos PRV. Här intervjuar vi Johan & Nyström om hur de tänker kring sitt varumärkesarbete.
Intervju med Johan & Nyström

Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Ett varumärke ska ha särskiljningsförmåga…

Under varumärke

Varumärkesbyggaren Carl Larsson

Bild: Carl Larsson, självporträtt från 1912. Carl Larsson-Gården Sundborn

Bild: Carl Larsson, självporträtt från 1912. Carl Larsson-Gården Sundborn

Konstnärsrollen har utvecklats mycket genom tiderna. Bland svenska konstnärer är Carl Larsson ett av de tydligaste personliga varumärkena trots att det snart gått 100 år sedan han dog.

I ett nytt avsnitt av podcasten Tonträff för konst berättar Per Hedström som är chef för avdelningen utställningar vid Nationalmuseum om hur konstnären Carl Larsson på ett genomtänkt sätt lanserade både sin konst och en ny inredningsstil genom böcker. Carl Larssons illustrerade böcker hade en gång i tiden samma funktion som trendkänsliga heminredningstidningar har idag. Vill du ha inspiration för att bygga varumärke och nå ut med en innovativ stil är Carl Larsson en intressant föregångare.

Spridningseffekt och värderingar
Carl Larssons drivkraft att nå ut brett är fascinerande. I hans samtid fanns internationella strömningar och värderingar som handlade om att sprida skönheten till alla lager i samhället. Dessa värderingar inspirerade Carl Larsson till att göra illustrerade böcker där han skildrar sitt hem, familj med Karin och barnen, miljöerna och den nyskapande heminredningen de skapar tillsammans. Med sina illustrerade böcker kunde den goda konsten och den djärva och för sin tid moderna heminredningsstilen spridas till många. Ett konstverk är unikt och får inte samma räckvidd och tillgänglighet som böcker som publiceras i mängder av upplagor. Spridningseffekten är därmed stor vilket är viktigt för att bygga ett varumärke. Att det fanns tydliga värderingar förknippade med varumärket Carl Larsson och hans inredningsstil spelade säkert en viktig roll för varumärkesbyggandet. Det är i alla fall något som betonas idag som en viktig faktor för framgångsrika varumärken.

Tydlig och konsekvent stil
Carl Larssons konst är tydlig, konsekvent och lätt att känna igen – som vilken annan framgångsrik produkt som helst. Den är grafisk och elegant och konstnären håller sig inom en given motivvärld kring hemmet i Sundborn. Det är en idyll som målas upp och lyfts fram, en önskvärd harmoni som många längtar efter. Konsekvent tydlighet är viktigt när man bygger ett varumärke. Självklart underlättar det också om varumärket förknippas med något positivt som den idyll han målar.

Här kan du lyssna på poddavsnittet (24 min):
Så byggde Carl Larsson sitt varumärke, Tonträff för konst

Här kan du läsa mer om Carl Larsson och hans verk på museets webbplats:
Carl Larsson-Gården Sundborn

/ Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Varumärkesbyggaren Carl Larsson

Under varumärke

Midsommar starkt varumärke

Solen färgar juninatten över Enskär. Foto: Stefan Hultquist

Naturliga uppföljaren till julmust och påskmust, midsommarmust, tycks fattas? Och kan man slänga ”midsommar” på vilket varumärke som helst? PRV-bloggen ringer Johan Nordlund, varumärkesjurist.

Molnen hopar sig, kvicksilvret sjunker och äntligen får vi det där välbehövliga regnet. Tur att midsommar kommer varje år med normalisering i väderläget.

Strax är det dags att gå ner till butiken och fylla på – sill, potatis, pilsner, jordgubbar och allt vad som hör midsommaren till. Kanske en stänkare?

Reklammakare och marknadsförare knyter förstås midsommaren närmare sina produkter. Eller i alla fall sinnebilden av midsommar med sol, vind och vatten, umgänge och, förstås, maten.

Johan, kan jag registrera ”midsommar” -produkter hur som helst?

Det finns några krav för att få registrera ett varumärke. Bland annat så får inte varumärket beskriva de varor eller tjänster som ansökningen avser. Varumärket måste också ha förmåga att peka ut varornas kommersiella ursprung (särskiljningsförmåga).

Utöver dessa två så får varumärket inte vara förväxlingsbart med något äldre varukännetecken. Ordet midsommar har olika betydelse och associationer beroende på hur du kombinerar det med andra ord och vilka varor och tjänster som din ansökan innehåller.

Finns ”midsommarmust” registrerat?

Det finns ingen gällande registrering för ordet midsommarmust. Däremot inkom det en varumärkesansökan med lydelsen midsommarmust 2010.

Hur ska du förresten själv fira midsommar?

Jag ska upp till Höga kusten, leva stuglivet, vandra och grilla. Samtidigt så kommer jag naturligtvis inte missa en enda felpassning, tunnel eller klackspark under fotbollsfesten i Ryssland.

Tack Johan! Trevlig midsommar till dig och alla bloggläsare!

/Stefan Hultquist enhetschef och utbildare PRV

Kommentarer inaktiverade för Midsommar starkt varumärke

Under varumärke

Vad kostar ett varumärke?

fabian-blank-78637Företag som vårdar sina varumärken utmärks av högre tillväxt, lönsamhet och bättre utveckling. Att ta vara på dina varumärken och andra immateriella tillgångar gör att du kan skapa unika konkurrensfördelar.

När det väl är dags att registrera ett varumärke dyker det för många företagare upp frågor som rör kostnaden för varumärkesregistreringen. PRV har tagit fram kostnadsexempel för varumärkesansökningar.

Sverige

För ett företag som vill ha ett skydd i Sverige för sitt varumärke betalar i regel mellan 1 800 kronor till 5 400 kronor. Kostnaden kan, beroende av hur många klasser man vill registrera sitt varumärke i, bli högre.

EU

Kostnaden för ett varumärke i EU är cirka 850 euro. Vill man att varumärket ska gälla i mer än en klass, tillkommer det cirka 150 euro för varje ytterligare varumärkesklass man väljer till i sin ansökan.

WIPO

Om du behöver skydda ditt varumärke utanför EU behöver du ansöka hos WIPO. Där kan du skydda ditt varumärke i till exempel USA och Kina. Man kan även välja EU via WIPO. En ansökan till EU och USA på kostar cirka 18 000 kronor.

Hos WIPO kan du även själva få ett kostnadsexempel genom deras avgiftskalkylator.

Varumärke i EU & USA

  • En klass: cirka 18 000 kronor
  • En klass (ansökan i färg): 20 000 kronor
  • Två klasser: 21 500 kronor
  • Fem klasser: 36 500 kronor

Varumärke i EU, USA & Kina

  • En klass: 20 000 kronor
  • Tre klasser: 31 000 kronor
  • Fem klasser: 43 000 kronor

Varumärke i EU, Norge, Schweiz & USA

  • En klass: 24 000 kronor
  • Fem klasser: 45 000 kronor

Varumärke i EU, Norge & Schweiz

  • En klass: 20 500 kronor
  • Fem klasser: 28 000 kronor
  • Lägga till färg i ansökan: cirka 2 700 kronor

Kostnadsexemplen är ungefärliga och kan avvika beroende på sammanhang. Kostnaderna är enbart ansökningsavgifter. Eventuella kostnader för ombud kan tillkomma.

/Oscar Dieden – kommunikatör på PRV

3 kommentarer

Under varumärke

Spöktakulära varumärken i en klass för sig

photo-1421885568509-8d5319e54d89I tider av Halloween och Alla helgona är spöken ett flitigt förekommande element. Genom gammal folktro och parapsykologi har spöken, gengångare och vålnader beskrivit en avliden persons ande, själ eller immateriella skuggbild. De vetenskapliga bevis för spökens existens lyser dock med sin frånvaro, trots otaliga tester och experiment.

Men hur ser det ut med ockulta varumärken. PRV-bloggen gjorde en simpel slagning på ordet Ghost i Svensk varumärkesdatabas. Inte helt oväntat visade det sig att varumärken kopplat till olika former av underhållning dominerar. Här är de tre mest frekventa klasserna vid slagning på ordet Ghost.

  • Klass 28 omfattar huvudsakligen leksaker, apparater för spel, sportutrustning, varor för nöjen och skämtartiklar, liksom vissa varor för julgranar.
  • Klass 41 omfattar huvudsakligen tjänster som utförs av personer eller institutioner med syfte att utveckla människors eller djurs mentala förmåga samt tjänster som avser att roa, underhålla eller fånga uppmärksamhet.
  • Klass 42 inkluderar huvudsakligen tjänster utförda av personer, individuellt eller kollektivt, som kan hänföras till teoretiska och praktiska aspekter av komplexa verksamhetsområden; sådana tjänster utförs av yrkesgrupper till exempel kemister, fysiker, ingenjörer eller datorprogrammerare.

I PRV:s Svensk Varumärkesdatabas finns varumärkesansökningar och varumärkesregistreringar som gäller i Sverige. Databasen har uppgifter om varumärkets innehavare och/eller vilka varor eller tjänster som varumärkesansökan eller varumärkesregistreringen omfattar.

Mer immaterialskräck

Sugen på mer läskig läsning? Här finns övriga inlägg om immaterialskräck!

Skräckpatent
Rysarna som skrämmer bäst
Immaterialskräck i godishyllan

/Oscar Dieden, kommunikatör på PRV

3 kommentarer

Under varumärke

Att arbeta mot piratkopiering i Kina

Piratkopiering kan drabba alla företag som producerar och säljer varor. Ju mer framgångsrik du är som företagare, desto större är risken att någon kopierar dina produkter.

I samband med PRV och Awapatents seminarium om varumärke och Kina fick PRV-bloggen en pratstund med en av föreläsarna, Lars-Åke Severin från PSU China Consulting.

Hur skulle du kortfattat beskriva PSU?
PSU är ett säkerhetskonsultföretag som sedan 2006 arbetar med att identifiera och hantera risker för utländska bolag i Kina. En stor del av våra uppdrag är inriktade mot att klarlägga fakta kring internbedrägerier och varumärkesintrång.

Hur stort upplever du problemet med piratkopiering?
Piratkopiering är ett oerhört stort problem, då det inte bara är en risk för konsumenten utan dessutom skapar risker och förluster för den eller de som innehar rättigheten till varumärket. Det är dessutom ett samhällsproblem, då de som är inblandade i pirattillverkning ofta utnyttjar barn och vuxna i produktionen och betalar inte löner och försäkringar som man bör. Dessutom betalar man såklart då inte skatt heller. Vi vet sedan snart tio år att piratkopiering ofta är en organiserad brottslighet, som idag även har kopplingar mot finansiering av terrorverksamhet.

Hur är synen på piratkopiering i Kina?
Det är givetvis ett konsumentproblem även här. Ofta väljer kineserna att köpa märkesvaror utanför Kina. Man upplever helt enkelt att det inte går att lita på inhemska leverantörer, även avseende det som man betecknar som ”top brands”. Kinesiska myndigheter arbetar mer och mer aktivt mot piratkopiering, men då det utgör en ganska stor del av ekonomin i vissa provinser och städer gör man det med viss försiktighet.

Hur upplever du synen på piratkopierade varor utifrån konsumenter?
Jag tror att de flesta är ganska förlåtande och ser det som något harmlöst. De allra flesta har vid något tillfälle köpt en väska och ett par skor som varit falska och sett det som ganska oskyldigt. Vad man inte ser är helheten. Att de som gör intrång i varumärken gör det även i patent om så krävs. Man gör det oavsett område, skor eller läkemedel spelar ingen roll så länge man tjänar pengar. Man förstår inte att man föder en industri som faktiskt skapar oerhörda problem för människor. En industri som i värsta fall kan ta livet av någon på grund av bristande produktsäkerhet. Man kan inte säga att det är ok att köpa en typ av vara, men inte en annan. Piratkopiering i alla dess former är samma andas barn.

Hur kan man arbeta förebyggande?
Nummer ett är givetvis att man skyddar sina immateriella tillgångar. Har man inte tagit ganska omfattande åtgärder för att skydda produkter, design och varumärken är man chanslös. Det gäller inte bara Kina, utan globalt. Förvånansvärt ofta missar även stora bolag delar av den processen! Sedan är information kring hur man känner igen ett original är en bra fortsättning. Då slipper den som tror sig köpa ett original att bli lurad och innehavaren av varumärket skapar en relation med sin kund. Just att skapa en relation, genom den digitala värld vi lever i, kring hur och var man köper är en av de viktigaste delarna i framtiden. Konsumenten måste kunna få sin produkt bekräftad på olika vis. Ursprungskontroll är då en del som delvis stärker skyddet och även förstärker en image kring varumärke och produkt.

Hur ska man tänka som konsument?
Kanske inte helt enkelt, men man måste förstå att man inte gynnar en harmlös industri utan faktiskt medverkar till att befästa dålig och farlig arbetsmiljö, farliga produkter och i förlängningen gynnar organiserad brottslighet. Det är samma individer bakom piratkopiering av skor som det är bakom falska mediciner och genom att gynna den industrin medverkar man till att det finns kvar och växer. I de bästa av världar hade konsumenten köpt ett varumärke som är original och som man har råd med.

Vad krävs för att ta till domstol? 
Det är i Kina inte helt okomplicerat, men det finns en process som måste följas och om så sker är lagstiftningen ganska väl utformad. Det tar dock lite tid och det är väldigt viktigt att bevis samlas in på ett fullständigt korrekt dokumenterat vis.

Har du någon faktiskt case där du satt dit nån?
Vi har just nu ett par ärenden som genom vårt arbete kunnat drivas till domstol och där vi avvaktar domslut.

Läs mer om PRV:s arbete mot piratkopiering här.

/Oscar Dieden – kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Att arbeta mot piratkopiering i Kina

Under varumärke

Att skapa värde och känsla i ett varumärke

Att vara medveten om dina immateriella tillgångar och ha en strategi för hur du ska hantera dem är en bra start när du ska skapa värde i ditt företag. Men sedan då? Det är nu vi börjar prata känslor.

I veckan föreläste Emelie Embretsen Ekmark, varumärkeshandläggare på PRV, tillsammans med Per Holknekt, superentreprenör, för 150 företagare i Linköping. Det visade sig vara en fenomenal kombination. Medan Emelie gav en livfull föreläsning om hur företag kan skapa värde i sina varumärken fokuserade Per på hur ett varumärke kan byggas och fyllas med känsla.

Emelie berättar att en verksamhet som strategiskt tar hand om sina immateriella tillgångar utmärks av högre tillväxt, lönsamhet och utveckling än en som inte gör det.

Du kan använda immaterialrätten för att få finansiering, ingå samarbete, licensiera och sälja. Varumärket är en del av alla immateriella tillgångar som företaget har, och vill du bygga ett starkt varumärke ska du börja med att skydda det. Men kom ihåg att ditt varumärke är inte vad du säger att det är. Det är vad kunderna tycker att det är.

Hur gör man då för att fylla varumärket med känsla?

Per menar att du ska fokusera på att vara unik, snarare än att vara fantastisk. Lyhördhet är en annan egenskap som han lyfter högt.

Sluta sälja, och få istället din kund att vilja köpa din produkt eller tjänst. Kom också ihåg att det kostar mer att skaffa en ny kund, än att behålla en gammal. Bygg humana relationer. Det behövs känslor i kommunikation.

Det blev mycket både matnyttigt och berörande för östgöta-företagarna att ta till sig den här dagen.

/Henrietta Thollén – kommunikatör

1 kommentar

Under varumärke