Kategoriarkiv: varumärke

Patent, varumärke och design i siffror

photo-1436918898788-ebce04d38e46I förra veckan lanserade PRV den årliga Statistikårsboken. Den innehåller unik information och statistik om innovation och immaterialrätt. I Statistikårsboken redovisas status och trender för immaterialrättsansökningar inom områdena patent, varumärke och design för 2015, med historik bakåt under 2000-talet.

Även om det under perioder varit vikande intresse för att söka olika former av immaterialrättsliga skydd genom PRV, kan man konstatera att svenskars intresse för detta sammantaget i världen stått sig fortsatt starkt. Som exempel på det kan man se att antalet internationella ansökningar inom patent och varumärkesområdet, med anknytning till Sverige, har mer än fördubblats under en tjugoårsperiod.

Under perioden 2006-2015 kan man konstatera en nedgång av antalet inkomna nationella patentansökningar till PRV. Det beror till stor del på en ökad internationalisering, då Sverige emellanåt inte är huvudmarknad för de produkter företagen utvecklar. De senaste åren har det dock skett en stabilisering av antalet inkomna nationella patentansökningar till PRV.

– När man, på det nationella planet, tittar på PRV:s kunder och intressenter ser man att de flesta som söker exempelvis patent är små och medelstora företag. Det i jämförelse med EPO som attraherar fler större företag. PRV har 68 procent av patentsökande från små och medelstora företag, medan EPO har 26 procent. PRV fortsätter alltså att fylla en viktig funktion för Sveriges små och medelstora företag, säger Jan Wernerson, chefscontroller på PRV.

Nytt för i år är kapitlet om miljöteknik. Där konstaterar PRV bland annat att 2015 var andelen internationella patentansökningar inom miljöteknik 10 procent, vilket är en ökning med 5 procent jämfört med år 2000.

Visste du dessutom att:

  • Sverige är på plats 2 över länder i världen med inlämnade internationella patentansökningar (PCT) per capita.
  • Kvinnliga formgivare står bakom 19 procent av alla designansökningar. 6 procent av alla patentansökningar kommer från kvinnliga uppfinnare.
  • 23 procent  av alla svenska publicerade patentansökningar är digital kommunikationsteknik. Stora skillnader sett till industristruktur i Norden.
  • PRV har 68 procent av patentsökande från SMF/privatpersoner. EPO har 26 procent.

Här hittar du Statistiksårsboken 2015.

/Oscar Dieden – kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Patent, varumärke och design i siffror

Under design, patent, varumärke

Vad kostar det att registrera ett varumärke?

Eva Björk

Eva Björk, en av medarbetarna i PRV:s kundsupport

Många ärenden till PRV:s kundsupport handlar om varumärkesfrågor. Men vad är det kunderna funderar över på området? Vi ringde upp Eva på supportnumret 08-782 28 00 för att ta reda på mer.  

Hej Eva! Du har koll på varumärken – vad är kundernas vanligaste frågor?

– Självsökande kunder vill veta varför de ska registrera sitt varumärke, vilket slags skydd man söker och hur man gör. Vi tipsar ofta om länkarna ”Guide inför varumärkesansökan” och ”Ansöka om varumärke” för bra grundinformation. Det är viktigt att veta att det finns många olika typer av varumärken och vad alla alternativ betyder så att varumärket får rätt skydd.

Med kunden i luren kan Eva hjälpa till att söka på ett identiskt namn i Svensk varumärkesdatabas för att se om det redan finns registrerat. Det är upp till kunden att sedan välja att göra en ansökan.

– När man ansöker måste man ange vad varumärket ska användas till och inom vilken klass man vill registrera det. Ofta undrar kunden just vad som menas med att klassificera varor och tjänster – de vill ju bara registrera ett namn eller en logga. Men klassificeringen är grunden för varumärkesskyddet.

Varför är det viktigt med klassificering?
– Jo, det är lätt att tro att varumärket är registrerat för alla varor och tjänster, men i själva verket söker man skydd i en eller flera klasser man har valt ut. Ta varumärkena Always och Snickers, som exempel. De finns skyddade inom olika klasser – från bindor och choklad till arbetskläder – och ägs av olika företag.

Eva berättar att de alltid råder kunden att titta igenom sin varumärkesansökan noga innan den lämnas in. Det är mycket svårt att göra några ändringar i efterhand av varumärket eller varuförteckningen.

– Enligt varumärkeslagen får ändringen inte ändra helhetsintrycket av det redan ansökta eller registrerade varumärket.

Hur mycket kostar det att ansöka om varumärkesskydd?
– Det finns två ansökningsavgifter beroende på ansökningssätt. Vår e-tjänst ”Svensk Varumärkesansökan” är billigast. Söker du skydd in en klass kostar det 1800 kronor och gör du en pappersansökan får du lägga på 500 kronor. Sedan betalar du 900 kronor för varje ytterligare klass. Alla prisuppgifter finns på sidan avgifter och betalning.

Vad brukar ni mer tipsa om?
Ibland kan det vara bra för kunden att kontakta ett ombud för att få mer ingående hjälp och strategier för sitt varumärke. Vi kan ge allmän information och vägledning, men inte vara rådgivare eller konsult.

Finns det något som kunderna knorrar om?
– Det händer att de tycker att vi har lång handläggningstid. Då förklarar vi processens alla steg: en ansökan kräver en ganska omfattande granskning och ska göras rättssäkert enligt varumärkeslagen. Då brukar förståelsen vara större!

Kommentarer inaktiverade för Vad kostar det att registrera ett varumärke?

Under immaterialrätt, varumärke

Att sälja på sitt eller annans namn

Idrottsstjärnorna säljer saker på sina namn. Senast i raden Zlatan. Jag blir lite inspirerad att lansera något själv. Nu har jag ju varken förnamn, efternamn eller idrottskarriär att falla tillbaka på, men jag känner Benjamin Winsner, varumärkesjurist.

Benjamin, kan jag registrera varumärke i annans (kändis) namn?

Det beror på hur speciellt namnet är som kändisen bär på. Enligt 2 kap. 10 § 2 p. så får du inte registrera ett varumärke som är ägnat att uppfattas som någon annans egenartade efternamn, allmänt kända konstnärsnamn eller likartat namn, om användningen av märket skulle medföra en nackdel för bäraren av namnet och om namnet uppenbarligen inte syftar på någon sedan länge avliden.

Dessa tre punkter måste vara uppfyllda för att det ska finnas ett hinder för att registrera någon annans namn.

Vad gäller den första delen så måste det handla om ett egenartat namn/allmänt känt konstnärsnamn eller likartat namn.

Med egenartat namn menas ett namn som utpekar tillhörighet till en specifik släkt. I praxis talar man om ett namn som enbart har 70-80 bärare, men det viktigaste är att alla bärare ska tillhöra en och samma släkt.

Svensson skulle till exempel inte räknas som en specifik släkt, men Winsner räknas som egenartat. Vad gäller allmänt känt konstnärsnamn – eller likartat namn – ska detta vara ett namn som inte är ditt eget.

Patentbesvärsrätten har i dom 13-086 konstaterat att det inte förelåg några hinder för ett bolag att registrera namnet ESTRID ERICSON – som är en känd konstnärinna – då det var hennes riktiga namn och inte ett konstnärsnamn.

Det är nämligen så att inom namnrätten (där formuleringen allmänt känt konstnärsnamn är taget från) tolkar man konstnärsnamn som ett särskilt artistnamn under vilket en konstnär arbetat och blivit känd.

Den andra delen är lite knepigare då man måste visa att användningen av märket skulle innebära en nackdel för personen med namnet.

Man skulle dock kunna tänka sig att det skulle kunna medföra sig en nackdel för en väldigt känd person inom en specifik idrott, som har ett egenartat efternamn, om ett företag skulle registrera hans/hennes namn som ett kännetecken för varor/tjänster som denna person är känd för.

Det skulle i praktiken innebära att den personen inte kan marknadsföra sig själv för just de varor och/eller tjänsterna.

Vad gäller den tredje delen så ska personen inte sedan länge vara avliden. Praxis på området visar att detta innebär att en person som har varit död över 70 år anses vara sedan länge avliden.

För att sammanfatta så kan du inte registrera någon kändis namn om de har ett egenartat efternamn, om det är till deras nackdel samt att personen inte är sedan länge avliden. Detta gäller även om man vill registrera någons artistnamn som personen inte bär som riktigt namn.

Har jag (som kändis eller okändis) något slags ”bättre rätt” till mitt personnamn som varumärke än mannen på gatan?

Egentligen inte om man ser till svaret ovan, men som kändis kan det vara lättare att inarbeta ditt namn. Man kan få rätt till ett kännetecken genom att registrera det hos PRV, men det finns även regler som säger att om du använder ett kännetecken i tillräcklig omfattning, så att det uppfattas som ett kännetecken för dig, så kan det anses inarbetat.

Det får då samma skydd som ett registrerat varumärke. Man kan kanske anta att det är lättare för en kändis att få exponering i en större omfattning än en vanlig person på gatan, och därmed kanske ha lättare att bevisa att man har inarbetat sitt namn som kännetecken och inte enbart har det som namn.

I båda situationerna måste man tänka på att det finns regler som hindrar andras användning av ditt namn och bild i reklam. För det krävs ditt samtycke.

Min son har visat talang med pärlor och pärlhalsband. Vi funderar på att starta firma. Vi vill heta ”Hultquist-Ekero”. Nu lär det finnas en juvelerare som heter ”Hultquist-Copenhagen”. Hur ”nära” får jag registrera? Kan jag ägna mig åt smycken?

Det är väldigt svårt att svara på en sådan fråga utan att ha en riktig ansökan, men principen är att ett varumärke inte får vara alltför likt ett annat. Det innebär både en prövning om märkena är lika, men också en prövning om de omfattar liknande varor och tjänster.

I ditt exempel så skulle man nog anse att de är alltför lika. För att de omfattar samma varor och tjänster, men också för att är märkena alltför lika varandra.

Det dominanta i båda märkena är efternamnet Hultquist. Efterledet i båda märkena pekar endast på vart verksamheten bedrivs och man skulle förmodligen uppfatta det som samma bolag, men att de har angett städerna där butikerna är lokaliserade.

Det är alltså viktigt att både kolla på namnet och vilka varor och tjänster som omfattas. Skulle man hålla på med helt olika verksamheter skulle det kanske fungera, men det finns även här regler om ond tro som skulle kunna hindra en registrering. Exempelvis om man vet om juveleraren och tycker namnet är bra och vill använda det för en annan verksamhet.

Vetskapen att det redan används som kännetecken skulle då anses vara ett hinder för dig att få registrera märket, trots att ni inte verkar i samma bransch.

Tack Benjamin!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Kommentarer inaktiverade för Att sälja på sitt eller annans namn

Under varumärke

Zlexit, varumärken och hållbarhet

Om det gick att folkomrösta hade han nog fått stanna i landslaget. Men det går tyvärr inte. Zlatan slutar. PRVbloggen tackar för fin underhållning och resonerar lite runt varumärken.

Ingen kickar fotboll som han. Men efter EM blir det inget mer landslag, meddelade Zlatan Ibrahimovic under en pressträff på tisdagskvällen.

För politiker brukar man tala om tre typiska reträttplatser: ambassadör, landshövding eller generaldirektör. Idrottsstjärnor på nedsidan landar oftast som bisittare eller inspirationsföreläsare. Eller så startar de eget klädmärke.

Zlatan har precis sjösatt ”A-Z” – sportkläder för alla, överallt – i samarbete med norska Varner. Och det är nog rätt val. Zlatan kommer sälja i många år.

Förutom alla fantastiska mål är han ju också förnamnskändis (som Silvia och Carola). Möjligen måste han visa sig lite mer på galor och premiärer, men risken är minimal att han slutar som cirkushäst i en dokumentär av Tom Alandh.

Hållbarhet

Jag köpte min andra Dahlin-skjorta på Lundhs herrkläder i Broby. Då hade jag redan en i garderoben. Vem var Dahlin, frågar kanske du som är född runt -94? Googla det!

Och så är det ju. Hur trevliga de än är – i Mästarnas mästare – Andersson och Andersson och Andersson, så rockar de inte längre som varumärken.

Vad är det då som får ett varumärke att hålla över tiden?

Det måste handla om vilka associationer vi gör till namnen. Hur stora vi tycker att de är eller hur de definierar vilka vi vill vara.

En bra sak är ju förstås att ha blivit frimärke. I Zlatans fall lär det finnas konstsparkar och klacksparkar för ett helt häfte.

Och har man inte den dokumentationen får man gott sitta lite i soffor, eller kanske ta en förnedring i Arga snickaren på femman.

För det finns ju idrotts-kändis-varumärken som faktiskt verkar hålla över tiden. Förmodligen för att de har lyckats kombinera ett sylvasst och särskiljbart namn med en aldrig sinande kärlek från folket. Och så lite Arga snickare.

Salming hör hit. Ferry har försökt, men slinter lite på charmen. Wassberg skulle kunna höra hit, men lär vara överjävlig å snickra själv. Dessutom skulle han förmodligen slå snickaren på fingrarna, också i arga leken.

Namnet Stenmark skulle kunna sälja vad som helst (han vann en danstävling!). Och så har vi Björn Borg:

Även om Björn själv tappade bort kalsongerna under någon helikopterfärd på åttiotalet fortsätter namnet helt självt. Helt enkelt för att det är så överjävla bra: Björn Borg. Två enstaviga ord. Börjar på samma bokstav. Ett exotiskt ö. Och en John McEnroe som aldrig missar nämna namnet.

Sverige är ute ur EM. Men varumärket Zlatan har bara börjat. Lycka till!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

1 kommentar

Under varumärke

Isabella Löwengrip: ”Viktig nyckel för att lyckas i sociala medier”

Isabella Löwengrip

Hon är verksam i fyra bolag, skriver böcker, föreläser och bloggar. Isabella Löwengrip har koll på sina immateriella tillgångar och har bland annat ett av dem – varumärket – registrerat hos PRV. Hon menar att det är nyckeln till att lyckas som entreprenör.
– Har du inte koll på dina tillgångar ska du inte gå på ett investeringsmöte, säger hon.

2005 startade då 14-åriga Isabella Löwengrip upp bloggen Blondinbella.se och blev snabbt en av Sveriges första stora sociala påverkare. I dag är bloggen nordens största och Isabella driver fyra bolag; bland annat koncernmoderbolaget Löwengrip Invest som fokuserar på unga och nystartande entreprenörer, föreläsningsföretaget Economista, skomärket Flattered samt hud- och hårvårdsföretaget Löwengrip Care & Color.

Trots att mer än tio år har gått sedan hon startade sin blogg var det inte förrän nyligen som hon bestämde sig för att registrera varumärket Blondinbella hos Patent- och registreringsverket, PRV. Isabella berättar att hon alltid är noggrann med att skydda bolag hon är involverad i, men att det tog lång tid för henne att landa i att Blondinbella faktiskt är ett personligt varumärke med stort värde.

– Jag förstod att namnet Blondinbella var mer än en blogg med ett stort upparbetat värde för några år sedan, när jag upptäckte att ett skoföretag hade satt upp skyltar som berättade att vissa skor var ”Blondinbellas favoriter” i butiken. Visst hade jag skrivit gott om skorna på bloggen, men det var inte okej för mig att de använde mitt namn i marknadsföringssyfte utan att jag visste om det.

”Ett måste innan investeringsmötet”
Att ha koll på immaterialrätt och immateriella tillgångar tycker Isabella är viktigt, särskilt i uppstartskedet av ett företag – och i synnerhet om du behöver investerare. Hon menar att du bör vara säker på att varumärket du tänker använda är ledigt, att produkten är ett original, domänen är tillgänglig och designen unik.

– Har du inte koll på det ska du inte gå på ett investeringsmöte. Jag har stor förståelse för att start-ups inte har en varumärkesregistrering hos PRV innan de kommer till mig. Det är något jag gärna hjälper till med, men att ha koll på hur immaterialrätten fungerar är ett måste för att kunna skapa ett framgångsrikt företag.

Isabella berättar att det var enklare för henne att registrera sina varumärken hos PRV än att hitta dagisplats till sina barn.

– Det var bara att gå in på prv.se och fylla i ett formulär. Det som kan vara klurigt är att veta vilken strategi man faktiskt ska ha – vad ska skyddas? Är det ett domännamn, en logga, mönsterskydd eller patent? Många glömmer bort sitt Instagramkonto eller sin Twitter, något som är särskilt viktigt att göra om man vill växa som företag.

Identifiera dolda tillgångar
Cirka 80 procent av ett företags värde finns i de immateriella tillgångarna som till exempel varumärken, kundlistor, innovationer, affärshemligheter och domännamn. I en tid av snabb utveckling, globalisering och digitalisering blir det viktigt att definiera dessa tillgångar för att skapa en framgångsrik verksamhet. Varumärket är ditt främsta kännetecken och väl värt att lägga tid på.

Att tänka på vid val av varumärke:

  • Gör ett ordentligt förarbete – du vill inte göra intrång i andras immateriella rättigheter. Välj ett varumärke som inte ligger för nära dina konkurrenter.
  • Kolla upp vad varumärket (ordet, figuren, färgen) har för betydelse och hur det kan tolkas i andra länder, så att du undviker att väcka anstöt.
  • Ansök om varumärkesskydd innan lanseringen så att du verkligen vet att du äger rätten till det. Det kan bli väldigt kostsamt att byta varumärke i ett senare skede.
  • Undersök sociala medier! Registrera domännamn, Twitter- och Instagramkonton och liknande sociala medier för att säkra upp ditt kännetecken.
  • Använd ditt varumärke. Bygg upp det och öka dess kännedom, då har du lättare att locka investerare, sälja licenser och expandera verksamheten.
  • Bevaka din rättighet. Du vill inte att dina konkurrenter ska dra nytta av de investeringar du gjort i ditt varumärke.

Ojämnställd statistik
I dag är kvinnor starkt underrepresenterade i PRV:s databaser. Av patentansökningarna som skickas in är bara sex procent av de som ansöker kvinnor, när det gäller design är 19 procent kvinnliga sökanden och för varumärke ligger siffran runt 30 procent. Isabella Löwengrip är inte förvånad.

– Kvinnor i stort startar ofta upp företag ämnade att hjälpa andra människor. I till exempel vårdbolag skyddar du inte innovationer på samma sätt, vilket gör statistiken ojämnställd.

Hon menar att det inte är lika komplicerat att ta fram en egen produkt som det var förr och att du nu kan hitta fabriker som producerar en liten provkollektion av till exempel kläder, porslin, möbler eller skor. Isabella tror dessutom att alla inom en snar framtid kommer att kunna uppfinna och framställa nya innovationer på ett ännu enklare sätt.

– Jag längtar till dagen då varje människa har varsin 3D-skrivare hemma, då kommer förutsättningarna att förändras.

Fler företagsberättelser finns att läsa på prv.se.

/Stina Lilja, pressansvarig på PRV

Kommentarer inaktiverade för Isabella Löwengrip: ”Viktig nyckel för att lyckas i sociala medier”

Under immaterialrätt, varumärke

Zlatan bygger varumärket Sverige

Fotograf: Дмитрий Неймырок 2012. Denna bild på Zlatan Ibrahimovic är skyddad av upphovsrätten och har en Creative Commons-licens.*

Fotograf: Дмитрий Неймырок 2012. Denna bild på Zlatan Ibrahimovic är skyddad av upphovsrätten och har en Creative Commons-licens.*

Det är Sveriges nationaldag idag och imorgon lanserar Zlatan sitt nya klädmärke. Hur hänger detta ihop?

Den 7 november 2002 ansökte Zlatan för första gången om att skydda sitt förnamn hos PRV, då som ett nationellt varumärke. Han var drygt tjugo år och hade stora framgångar bakom sig – redan en internationellt etablerad spelare. Det var hög tid att skydda sitt varumärke, vilket han gjorde i tre klasser. Vilka företagsidéer hade han i åtanke? Låt se. Varumärkesklasserna 9, 18 och 25 innefattar datorprogram, väskor, kläder och skor. Tänkte han sig ett TV-spel i kombination med fotbollskor och tillhörande träningsväskor?

Därefter har Zlatan genom åren registrerat EU-varumärke i klasserna 3, 6 och 8 och de innefattar bland annat parfymer, spännen och rakhyvlar. Parfymen Zlatan Ibrahimovic Parfums kom ut på marknaden i fjol. Zlatan som entreprenör och varumärke har utvecklats och vi ser att de ursprungliga företagsidéerna fortfarande är levande. Imorgon lanserar Zlatan sitt klädmärke A-Z. Givetvis har även detta varumärke registrerats – nu av partnern Dressman. Denna gång har man valt att registrera ett internationellt varumärke via WIPO. Låt oss kort förklara skillnaderna mellan olika former av registrering nedan. Och så återgår vi till den ursprungliga frågan om hur varumärket Sverige och Zlatan hänger ihop?

”Jag är stolt över att vara svensk. Mina föräldrar kommer från andra länder, mamma är kroat och pappa är bosnier, men jag har alltid känt mig som 100 procent svensk.” säger Zlatan i en intervju i DI weekend. (DI, 7 april 2016)

Enligt Svenska institutet står landet Sverige för öppenhet, äkthet, omtänksamhet och nytänkande i människors medvetande. Detta har man kommit fram till genom omfattande marknadsundersökningar och djupanalyser av vad varumärket står för hos människor från andra länder och kontinenter, i de fall man känner till Sverige, bör tilläggas.

Varumärket Sverige kan användas i näringsverksamhet och många svenska företag har samma eller snarlika kärnvärden för sin verksamhet. En intim koppling mellan varumärket Sverige och många svenska företags framtoning skapar en stark igenkänning på den globala marknaden och är en strategisk allians som både landet och företagarna kan dra nytta av, om man vill. Varumärket Zlatan är till exempel starkt kopplat till sverigebilden 2016 med den förstärkning som skedde med volvokampanjen, där Zlatan reciterar nationalsången och kör volvo med sin familj genom orörd fjällnatur. De positiva effekterna för det enskilda företaget är påtagliga menar många svenska näringsidkare. Vi kan i Sverige inte vara bäst på allt men vi kan vara det där unika alternativet som bryter igenom. Så här uttrycker Zlatan det:

”Jag brukar skryta för mina klubbkamrater om Sverige. Jag säger: Vi är inte så många, men det vi gör, gör vi riktigt bra”, säger Zlatan i ovan nämnda intervju i DI weekend.

Ha en fin sommardag i Zverige!

/ Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

Olika former av varumärkesregistrering

  • Registrera varumärke i Sverige: Om du vill skydda ditt varumärke i Sverige ansöker du om skydd hos PRV. Ansöka om varumärke
  • Registrera varumärke i EU: Om du vill skydda ditt varumärke i EU skickar du din ansökan till EUIPO, den europeiska varumärkesmyndigheten. Ansöka om varumärke i EU.
  • Gör en internationell registrering: Om du vill skydda ditt varumärke i ett eller flera länder i världen (anslutna till Madridprotokollet) med en internationell varumärkesansökan så baseras den på en nationell. När du ansökt om ett nationellt skydd skickar du in din ansökan för internationellt skydd till PRV. Vi skickar den vidare till World Intellectual Property Organization, WIPO. Internationell registrering av varumärke

Bild

Fotograf: Дмитрий Неймырок 2012. Bilden är skyddad av upphovsrätten och har en Creative Commons-licens.
* Attribution: Football.ua [CC BY-SA 3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0), CC BY-SA 3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0) or GFDL (http://www.gnu.org/copyleft/fdl.html)%5D, via Wikimedia Commons.

När du använder bilder från Wikimedia Commons

Fotografen anges med namn, det skall framgå att bilden är skyddad av upphovsrätt, faller under en Creative Commons-licens, bifoga en länk till bilden.
Lär dig mer om Creative Commons här

 

Kommentarer inaktiverade för Zlatan bygger varumärket Sverige

Under varumärke

Välvårdat varumärke välkomnar alla

Kättingflygaren_450x300

För mig och många andra börjar sommaren med ett traditionsenligt besök på Gröna Lund – det är inprogrammerat. Ett aktivt varumärkesarbete är en av förklaringarna till att Sveriges äldsta nöjespark är så djupt rotad i gammalt som ungt medvetande.

För några år sedan vann Gröna Lund det välrenommerade Signumpriset. Det är instiftat av IP-byrån Groth & co och uppmärksammar nordiska företag som utmärker sig i sitt långsiktiga arbete med att vårda och förvalta varumärket.

Jag träffade marknadschefen Joanna Hammar för en pratstund om vikten av en slipad varumärkesstrategi som en nyckel till framgång på nöjesfältet.

Joanna, varför är det så mycket fokus på varumärket – är det inte bara att ”köra på” med en så tacksam verksamhet?

Joanna Hammar_webbstl– Ett varumärke måste fyllas med värderingar som man jobbar efter internt och som kunderna ska känna när de besöker oss. För oss betyder vårt varumärke säkerhet, omtanke, upplevelse och effektivitet: det genomsyrar hela organisationen, både för anställda och gäster.

Hur jobbar ni vidare efter Signumpriset?

– Vi har jobbat på många fronter, men kanske mest med ett av våra huvudstatements från varumärkesplattformen: alla ska vara lika välkomna alltid. Det har tagit mest uttryck i jobbet med vårt arbetsgivarvarumärke. Vi vill att våra anställda ska spegla gästernas mångfald, och det ska ge avtryck även i vår rekrytering. Vi har bland annat satsat på att anställa 50+, unga funktionshindrade och i år även nyanlända.

För många företag är det en balansgång mellan att vårda sitt befintliga varumärke och att utveckla det utan att tappa sina kärnvärden. Hur ser ni på det?

– Det är extremt viktigt att vårda varumärket. Börjar vi slacka på värderingarna kan det gå snabbt som konsument att få andra tankar om företaget och varumärket. Vi kan försöka påverka, men håller man inte det man lovar kan man inte lura kunden. Då är det väldigt svårt att vinna tillbaka förtroendet. Ett varumärke är levande och det gäller att ha örat mot marken – det är gästen som bestämmer hur starkt vårt varumärke är. Jag skulle säga att det är en blandning mellan förvaltning och utveckling.

Hur lever ni varumärket i verksamheten?

– Jämt och ständigt! Allt vi gör andas vårt varumärke. I vår varumärkesplattform ingår mottona ”Alla ska vara lika välkomna alltid” och ”omöjligt bor inte här”, så tillsammans med våra värdeord som finns med i alla delar av organisationen och parken så jobbar vi högst praktiskt med detta.

Många tack för pratstunden, Joanna – och lycka till med tivolisäsongen!

Läs mer om varumärke på PRV:s webbplats
Läs om hur andra företag förvaltar sina varumärken

Kommentarer inaktiverade för Välvårdat varumärke välkomnar alla

Under varumärke

PRV-seminarium ur en students synvinkel

Starta företagsdagar, webbseminarium och fördjupningar. Floran av möjligheter för den kunskapstörstige är stor, om man är intresserad av PRV:s verksamhet.

I mitten av februari anordnade PRV, tillsammans med EU:s myndighet för varumärkes- och designskydd (OHIM), ett seminarium om OHIM:s verksamhet. PRV stod som värd för seminariet och representerades främst av Design- och varumärkesavdelningen samt Enheten för kundrelationer. Bland talarna fanns PRV:s generaldirektör Susanne Ås Sivborg och OHIM:s besvärsnämnders ordförande Théophile Margellos. Syftet var att informera om OHIM:s verksamhet, men även att prata om förändringar i den nya varumärkesförordningen och att berätta om besvärsnämndernas olika medlingstjänster vid OHIM. Seminariet riktade sig till verksamma inom varumärkesbranschen som vill träffa representanter från OHIM.

Bland de 40-talet åhörarna fanns det representanter från patentombud, advokatbyråer och industrin. Med var även en presumtiv varumärkesjurist, nämligen Amanda Nilsson, student vid de Affärsjuridiska programmen med Europainriktning vid Linköpings universitet. PRV-bloggen byte några ord med henne efter seminariet.

Hallå där, Amanda …

IMG_4304

Vad tyckte du om seminariet?

Intressant! Dagen gav mig som immaterialrättsintresserad juridikstudent ett informativt och lärorikt komplement till vardagen med uppsatsskrivning. Spännande dag, som avslutades med lunch och en rundvisning i den vackra, tegelröda byggnaden på Valhallavägen.

Vilka var dina höjdpunkter i programmet?

Under förmiddagen fick vi lyssna till Théophile Margellos, ordförande i OHIM:s besvärsnämnder, och Sven Stürmann, som berättade om besvärsnämndernas medlingstjänster, olika tekniker som används vid medling, och att man vid OHIM använder sig av medlare som är anställda vid kontoret i Alicante. Även Gustav Melanders dragning om geografiska referenser i varumärken med fokus på Art 7(1)(b) och (c) CTMR med tillhörande case-law var intressant.

Lärde du dig något nytt?

Representanter för OHIM:s överklagandenämnd informerade om förändringar i EU:s varumärkesförordning. Något nytt som jag fick lära mig var att OHIM i vår kommer att byta namn till EUIPO. I och med ändringen av namnet kommer begreppet gemenskapsvarumärke att döpas om till EU-varumärke.

Ett av syftena med seminariet var att informera om den nya varumärkesförordningen. Hur skulle du beskriva den?

De främsta förändringarna i den nya varumärkesförordningen, syftar till att effektivisera förfarandet av varumärkesregistrering på EU-nivå. De nya bestämmelserna handlar bland annat om vad som kan utgöra ett varumärke samt omfattningen av innehavarens ensamrätt till ett varumärke. För den som är varumärkesinnehavare innebär den nya förordningen en rad olika förändringar. Bland annat ska en begäran om varor och tjänsters klassrubricering lämnas in senast den 24 september 2016 för att säkerställa att varumärken som har registrerats innan den 22 juni 2012 motsvarar behovet av skydd efter de nya reglerna har trätt i kraft. Risken, om inga åtgärder vidtas, är att innehavaren förlorar skydd för varor och tjänster som omfattades av tidigare praxis.

På vilket sätt kompletterar seminariet ditt studerande?

För mig som student var det inspirerande att ges möjlighet att delta på mötet och att få en inblick i vad som är på gång gällande den moderniserade varumärkesregleringen. Som juriststudent var det intressant att få information om den nya varumärkesförordningen på ett nära håll. Något som utmärker vår utbildning är att vi ofta arbetar praktiskt med varierande case varigenom olika problem löses. Genom att närvara vid seminariet gavs jag möjligheten att fördjupa och uppdatera mina kunskaper inom varumärkesrätten.

Vad det något av seminariets innehåll som gav en aha-upplevelse?

Genom samtal med andra deltagare under förmiddagen kom jag till insikt om hur internationellt och dynamiskt varumärkesområdet är, och att det är vanligt att man arbetar med kunder från olika branscher som önskar hjälp att registrera varumärken. Lena Ehrnborg Grosshög, som arbetar med varumärkesrätt på Advokatfirman Vinge i Göteborg berättade introducerande om hur varumärkesmärkesregistrering går till. Att möta verksamma inom olika rättsområden tycker jag visserligen att mitt program är duktiga på, men som student kanske inte alltid kommer i kontakt med genom föreläsningar som ges inom ramen för programmet.

PRV-bloggen tackar Amanda för sitt deltagande och önskar henne lycka till med sina studier.

 

Kommentarer inaktiverade för PRV-seminarium ur en students synvinkel

Under varumärke

Tillräckligt varumärkesskyddad värme?

IMG_1372

I nian följde jag med en kompis på sportlovsresa. Väl vid skidbacken var hennes föräldrar måna om att köra en rejäl uppvärmning inför dagens utmaningar, men jag förstod aldrig varför vi yngre inte fick ta del av deras rykande varmkryddiga termosdryck.

Så här i efterhand tycker jag att det finns bättre sätt än spetsat Glühwein för att behålla både kroppsvärme och styrseln på skidorna. Som batteriuppvärmda strumpor, vantar och sulor. Det finns några varianter på marknaden, till exempel Thermasox, Thermamittens och Thermasoles. Hur står det till med deras varumärkesregistrering frågar sig då en yrkesskadad?

Immaterialrätt med vett
Mats Nilsson är marknadschef på Brunngård, företaget som ligger bakom produkterna under varumärket Springyard. De har valt att inte skydda själva produktnamnen men har samtidigt en tydlig immaterialrättslig strategi:

– Värmeprodukterna är en liten varugrupp i sortimentet och vi har fört ett ingående resonemang kring varumärkesskydd tillsammans med vårt ombud i dessa frågor, Awapatent. Springyard har ett internationellt varumärkesskydd i skyddsklasser som inkluderar våra värmeprodukter. Efter en utredning valde vi att bara registrera varumärket eftersom det kan vara svårt att skydda produktnamnen då de till viss del är beskrivande. Vi tycker att skyddet som ligger i Springyard är tillräckligt högt.

Hur ligger det till egentligen? Eva Björk på PRV:s kundsupport förklarar närmare…

– Ett beskrivande produktnamn kan sätta stopp för en varumärkesregistrering eftersom det behöver ha särskiljningsförmåga: det går inte att få ensamrätt till ord som beskriver varan eller egenskaperna.

…och lägger samtidigt in en brasklapp:

– Om man använder ett namn på en produkt utan att ha registrerat det görs det alltid på egen risk. Man behöver veta att det kan finnas liknande varumärken där innehavare kanske tycker att man gör varumärkesintrång. Det är säkrast att registrera sitt varumärke för att få ensamrätt till ett unikt kännetecken.

Är ditt varumärke unikt? Sök i svensk varumärkesdatabas.

Strategiskt tänk ger bättre klirr i kassan
Så, oavsett om du väljer att lägga ditt skydd på en övergripande varumärkesnivå eller på en specifik produkt behöver du ha en uttänkt strategi för hur du hanterar dina immateriella tillgångar för att kunna göra så bra affärer som möjligt. Har du ensamrätt kan ingen annan åker snålskjuts på vad du har skapat och använda märket på sina varor och tjänster eller i sin marknadsföring.

Anlita ombud
Är du företagare? Tycker du att frågor om immaterialrätt är svåra att hantera själv? Då finns extern hjälp att få. Det kan till exempel vara bra att, som Brunngård, anlita ett ombud för att hantera dina varumärkesärenden. PRV kan ge dig allmänna tips – inte specifika rekommendationer – om vad du bör tänka på vid urvalet.

Vägledning vid val av ombud

Kära läsare – NU börjar sportlovsveckan. Vi ses i backen – sist ner är en förfrusen stortå!

Kommentarer inaktiverade för Tillräckligt varumärkesskyddad värme?

Under varumärke

Så klassar du ditt varumärke

veckans fråga

På kundsupport får vi ofta frågor om klassning av varumärkesansökan, och har man aldrig ansökt om varumärke tidigare så förstår vi att det kan vara lite krångligt.
Här är en liten sammanfattning om vad klassningen är.

Alla varor och tjänster är indelade i olika klasser enligt ett internationellt system som kallas Niceklassificeringen. Systemet består av 45 klasser, klass 1-34 innehåller varor och klass 35-45 innehåller tjänster. Varuklasserna är uppdelade efter varornas användningsområde medan tjänsteklasserna delas upp i yrkeskategorier eller vad tjänsten åstadkommer.

Den internationella klassificeringen av varor och tjänster vid registrering av varumärken upprättades genom en överenskommelse som slöts vid en diplomatkonferens i Nice den 15 juni 1957. Överenskommelsen reviderades i Stockholm 1967 och i Genève 1977 och ändrades 1979.
De länder för vilka Niceöverenskommelsen gäller utgör en särskild union inom ramen för Parisunionen för industriellt rättsskydd. Länderna har antagit och tillämpar Niceklassificeringen vid registrering av varumärken.
Varje land inom den särskilda unionen måste tillämpa Niceklassificeringen vid registrering av varumärken, antingen som huvudsystem eller som kompletterande system. I officiella bevis och kungörelser om varumärkesregistrering ska numren på de klasser i klassificeringen som märket är registrerat för anges.

Klassificeringen i enlighet med Niceöverenskommenlsen är obligatorisk vid såväl nationell registrering i de anslutna länderna, som vid internationell registrering genom WIPO:s internationella byrå. Även vid registrering genom Harmoniseringskontoret för den inre marknaden (OHIM) är Niceklassificeringen obligatorisk.

Klassningen är viktig eftersom den talar om för vilken vara och/eller tjänst som en registrering avser. Man kan inte i efterhand lägga till eller ändra klasserna, endast begränsningar är tillåtna.

Det kan vara bra att redan innan ansökan ha klart för sig vad man vill använda sitt varumärke till, vad det ska användas som kännetecken för.

När man gör sin ansökan kan man inte bara välja ett klassnummer, man måste också ange vilka varor eller tjänster i den klassen som du vill använda ditt varumärke för.

På vår hemsida finns en hel del information om klassning om man vill fördjupa sig, men det är viktigt att titta på de Allmänna anmärkningarna. Vissa varor och tjänster kan inte klassificeras med hjälp av klassrubrikerna eller klasslistan med förklaringar.

På hemsidan hittar man också klassningsverktyget TMClass, vilket vi verkligen rekommenderar att man kikar på.

Om du ändå känner osäkerhet vid klassningen eller inte hittar rätt klass för just ditt varumärke så finns vår kundsupport på plats för att hjälpa dig.

 

/Marie Östlund, kundsupport PRV

 

Kommentarer inaktiverade för Så klassar du ditt varumärke

Under varumärke

%d bloggare gillar detta: