Avkopplande immaterialrättsläsning på Pocketbokens dag

Det är mitt i sommaren, och avkopplande läsning långt från alla immaterialrätter hägrar… eller? Varje bok har förstås upphovsrätt, så immaterialrätten är ju automatiskt med varenda gång du läser vare sig du vill eller inte. Idag, på Pocketbokens dag, tipsar PRV-bloggen om ett par böcker som egentligen handlar om något helt annat, men ändå kommer in på immaterialrätt på ett eller annat sätt.

Fossildrottningen av Michael Mortimer

Det här är andra boken i en serie som utspelar sig bland annat i vetenskapliga miljöer runt om i världen, och med både välkända naturvetare och en och annan finurlig uppfinnare som karaktär i boken. Klart att det då förekommer patent i berättelsen. Redan på sidan 22 möter vi en medicin som har fått ”världspatent.” Det ni! Kan det möjligen vara en PCT-ansökan som gäller i cirka 140 länder som ligger till grund för patentet?

Adam och Eva av Arto Paasilinna

Huvudpersonen i den här boken har uppfunnit en ackumulator i miniformat som är lösningen på världens energikris. Som tur är har han varit smart nog att ta patent på sin uppfinning, och många är intressenterna som vill köpa patentet. En skönlitterär bok om affärsnyttan med immaterialrätt. Bättre än så kan det väl knappast bli?

Trots att det är pocketbokens dag kanske du föredrar att ta del av böckerna på något annat sätt? Till exempel som ljudbok eller e-bok. Du hittar lagliga streamingalternativ på streamalagligt.se.

Har du läst en bok i sommar där immaterialrätten dyker upp på det ena eller andra sättet? Tipsa oss gärna i kommentarsfältet i så fall.

/Henrietta Thollén, presskommunikatör PRV

Kommentarer inaktiverade för Avkopplande immaterialrättsläsning på Pocketbokens dag

Under immaterialrätt

Nyttan av att samarbeta – öppen innovation

öppen innovation

Webbseminarium om öppen innovation på PRV, med Erik Ronne, RISE.

För att ta fram dagens komplexa produkter behöver företagen samarbeta med varandra.
Immateriella rättigheter är ofta ett nödvändigt verktyg för att utveckla och skapa nya produkter och behövs i samarbeten över företagsgränser. Immateriella rättigheter möjliggör interaktion med kunder, samarbetspartners och konkurrenter i tidig utvecklingsfas. Öppen innovation som begrepp handlar sällan om att öppna upp för total insyn i företagshemligheter, nyckelinnovationer och andra bärande affärsidéer. Det handlar oftare om ett kontrollerat företagssamarbete, att i partnerskap effektivisera sina innovationsprocesser genom att utveckla och tjäna pengar tillsammans. Kort sagt, att dra nytta av varandra på ett effektivt sätt med hjälp av tillexempel nätverk, licensieringar och gemensam forskningsfinansiering. I samarbetet drar man ner kostnaderna och kommer snabbare till innovation samtidigt som man delar på risk och förtjänst. Metoden är väl beprövad i tekniska och innovationskrävande företag över hela världen. Fördelarna kan sammanfattas såhär:

  • Kostnaderna minskar.
  • Tidseffektivt – man kommer snabbare ut på marknaden.
  • Risker minimeras genom att man använder det som redan är testat.
  • Radikalare lösningar stimuleras, out of the box, eftersom man hämtar in idéer från andra håll.

Se vårt webbseminarium om öppen innovation 

Med John Sjöberg från PRV och Erik Ronne från RISE.

RISE är en sammanslagning av ett 50-tal tekniska institut i Sverige med ca 3000 forskare. Man kan likna institutet vid en gemensam samägd innovationsinfrastruktur i Sverige för teknisk tillämpad forskning. RISE ägs av Näringsdepartementet.

/ Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Nyttan av att samarbeta – öppen innovation

Under innovation

Varumärkesbyggaren Carl Larsson

Bild: Carl Larsson, självporträtt från 1912. Carl Larsson-Gården Sundborn

Bild: Carl Larsson, självporträtt från 1912. Carl Larsson-Gården Sundborn

Konstnärsrollen har utvecklats mycket genom tiderna. Bland svenska konstnärer är Carl Larsson ett av de tydligaste personliga varumärkena trots att det snart gått 100 år sedan han dog.

I ett nytt avsnitt av podcasten Tonträff för konst berättar Per Hedström som är chef för avdelningen utställningar vid Nationalmuseum om hur konstnären Carl Larsson på ett genomtänkt sätt lanserade både sin konst och en ny inredningsstil genom böcker. Carl Larssons illustrerade böcker hade en gång i tiden samma funktion som trendkänsliga heminredningstidningar har idag. Vill du ha inspiration för att bygga varumärke och nå ut med en innovativ stil är Carl Larsson en intressant föregångare.

Spridningseffekt och värderingar
Carl Larssons drivkraft att nå ut brett är fascinerande. I hans samtid fanns internationella strömningar och värderingar som handlade om att sprida skönheten till alla lager i samhället. Dessa värderingar inspirerade Carl Larsson till att göra illustrerade böcker där han skildrar sitt hem, familj med Karin och barnen, miljöerna och den nyskapande heminredningen de skapar tillsammans. Med sina illustrerade böcker kunde den goda konsten och den djärva och för sin tid moderna heminredningsstilen spridas till många. Ett konstverk är unikt och får inte samma räckvidd och tillgänglighet som böcker som publiceras i mängder av upplagor. Spridningseffekten är därmed stor vilket är viktigt för att bygga ett varumärke. Att det fanns tydliga värderingar förknippade med varumärket Carl Larsson och hans inredningsstil spelade säkert en viktig roll för varumärkesbyggandet. Det är i alla fall något som betonas idag som en viktig faktor för framgångsrika varumärken.

Tydlig och konsekvent stil
Carl Larssons konst är tydlig, konsekvent och lätt att känna igen – som vilken annan framgångsrik produkt som helst. Den är grafisk och elegant och konstnären håller sig inom en given motivvärld kring hemmet i Sundborn. Det är en idyll som målas upp och lyfts fram, en önskvärd harmoni som många längtar efter. Konsekvent tydlighet är viktigt när man bygger ett varumärke. Självklart underlättar det också om varumärket förknippas med något positivt som den idyll han målar.

Här kan du lyssna på poddavsnittet (24 min):
Så byggde Carl Larsson sitt varumärke, Tonträff för konst

Här kan du läsa mer om Carl Larsson och hans verk på museets webbplats:
Carl Larsson-Gården Sundborn

/ Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Varumärkesbyggaren Carl Larsson

Under varumärke

Boktips! Immateriella tillgångar ur ett affärsperspektiv

Bok: Intellectual Property and Business. The Power of Intangible Assets. Av Rodney D. Ryder och Ashwin Madhavan. 2014Stärk din kompetens med skön sommarläsning i hängmattan – om immateriella tillgångars betydelse för affären, företagande och världsekonomin i stort.

Boken berättar om immateriella tillgångar ur ett affärsholistiskt perspektiv. Ofta har böcker om immaterialrätt främst ett juridiskt perspektiv. Så är inte fallet med denna bok som sätter innovation och kommersialisering i centrum.

Immateriella rättigheter, öppen innovation, hur hantera risker, immaterialrättsstrategier, varumärkesbygge, licenser och samarbetsavtal, försvara tillgångar och rättigheter, royalty och franchising. Kort sagt, det här är en bred och omfattande businessbok för dig som vill lära mer om hur du bäst nyttjar dina immateriella tillgångar. Den rekommenderas eftersom inriktningen är affärsorienterad och pedagogisk. Den har en läsvänlig struktur med en överskådlig punktlista inför varje kapitel som sammanfattar det viktiga. De företagsexempel som ges ligger nära i tiden och känns relevanta för bokens huvudbudskap – att de avgörande affärsvärdena globalt sett ligger i företagens immateriella tillgångar.

Bok: Intellectual Property and Business. The Power of Intangible Assets.
Av Rodney D. Ryder och Ashwin Madhavan. 2014

Boken finns tillgänglig på PRV:s bibliotek
Vårt bibliotek har samlingar inom immaterialrätt, teknik och patentinformation. Biblioteket ger dig tillgång till litteratur och databaser. Vi hjälper dig att hitta den information du behöver!

/ Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Boktips! Immateriella tillgångar ur ett affärsperspektiv

Under immaterialrätt

Rådgivning i innovativa, digitala och skalbara tillväxtbolag

Fredrik Stenman är affärsrådgivare för innovativa och digitala tillväxtbolag hos Inkubera i Örebroregionen. Rådgivningen gäller skalbara lösningar som kräver ett holistiskt synsätt på företagande och affär.

Fredrik Stenman. Företagsrådgivning i digitala bolag.

Fredrik Stenman. Rådgivning i digitala bolag.

Med erfarenheter som VD, bolagsbyggare och affärscoach vill Fredrik fokusera på affärsidén och koppla den till försäljning, marknad, rekrytering, riskhantering, kompetensförsörjning, avtalsskrivning, eftermarknad och budgetering. Kort sagt alla de saker som behöver hänga ihop för att bygga ett framgångsrikt och hållbart företag.

”Det är otroligt inspirerande för mig att möta innovativa människor i olika skeden i företagandet”, säger Fredrik.

I sin roll som rådgivare möter Fredrik entreprenörer i olika faser; innovativa start-ups, forskare vid universitet och högskola och innovatörer i etablerade och högteknologiska industribolag. Den gemensamma nämnaren är att entreprenören har tagit fram en smart bärande idé som är digital, innovativ och skalbar. Teknikområdena kan skifta.

”Utmaningen för mig som rådgivare är att tillsammans med innovatören granska och bedöma innovationen ur ett affärskritiskt perspektiv. Idén kan vara strålande, men finns det ingen köpare så måste vi skruva på erbjudandet”, berättar Fredrik.

Just denna process kan vara krävande för den som har utvecklat en idé. Inte sällan handlar det om kompromisser och vidareutveckling.

”Min erfarenhet är att denna process är särskilt krävande för den skolade forskaren. Det har sin förklaring i forskarvärlden och i den forskningskultur som finns vid lärosätena”, reflekterar Fredrik.

I ett patentintensivt Sverige behöver vi bli bättre på att kommersialisera våra innovationer. Det är ett välkänt faktum som känns igen i flera patentintensiva europeiska länder.

”Vi kan lära mycket av andra och det klimat som finns internationellt, till exempel i Silicon Valley. Där är ruljangsen stor med en skön mix av innovatörer, forskare, investerare, bolagsbyggare och rådgivare. Ofta växlar en och samma person mellan rollerna och bidrar med sin kompetens i flödet”, berättar Fredrik.

Strategier för immateriella rättigheter
Det immaterialrättsliga perspektivet kommer in mycket tidigt i rådgivningen. Initialt screenar man idén, företaget och människorna bakom. Det handlar om att utvärdera hela idén och företagets möjligheter för att se om det är meningsfullt att fördjupa rådgivningen.

”Som rådgivare går man in helhjärtat i en givande relation med innovatören, då måste man tro fullt ut på framgången. Min roll är att nå resultat tillsammans med entreprenören”, avslutar Fredrik.

En bra rådgivare, enligt Fredrik:

  • Åstadkommer resultat med entreprenören.
  • Är driven och hjälper till att få rätt saker utförda.
  • Har förståelse för nyttan med de immateriella tillgångarna och innovation.
  • Förstår vad som är unikt med idén, vad som skiljer den från konkurrenternas.
  • Har välgrundade insikter om affären och kundperspektivet.
  • Har mycket djup insikt om hur man bygger företag.

Länktips för rådgivare
På PRV arbetar vi med att stärka dig i din roll som företags-, affärs- eller innovationsrådgivare, när det gäller rådgivarkompetens inom immaterialrätt och immateriella tillgångar. Se material och aktiviteter på prv.se.
Företagsrådgivare

/ Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Rådgivning i innovativa, digitala och skalbara tillväxtbolag

Under innovation

Fritt fram att dela gif:ar och memes?

 

Bloggredaktionen vinkar.

Kan vi alla bara fundera ett tag över gif:arnas bidrag till en roligare vardag för alla? Vem känner inte till dessa små filmsnuttar där mer eller mindre roliga händelser repeteras i det oändliga? Även memes har gjort min och säkert många andras vardag lite mera lättsam.

Jag använder mig mer än gärna av dessa filmer och fyndiga bilder för att göra andra glada, även om en och annan reagerar med viss irritation när hen fått den hundrade gif:en av mig.

Det som är kul med gif:ar och memes är att det alltid går att hitta en som passar i nästan varje situation. Det som skiljer gif:ar från memes är att gif:ar är små filmsnuttar. Oftast härstammar materialet från kända filmer och tv-program. Med memes är det samma sak: de flesta baseras på bilder ur filmer, tv-program och liknande, eller gamla konstverk.

Men hur ser det ut med immaterialrätten? Får man dela sådana gif:ar och memes hur som helst? Och får man överhuvudtaget ens göra sådana bilder och filmer?

Jag har frågat Catharina Ekdahl, expert på upphovsrätt inom foto och film.

Catharina, hur ok är det att skapa en gif eller ett meme med bilder ur filmer och tv-program?

Enligt lagen behöver du egentligen tillstånd från rättighetshavarna varje gång du använder dig av någon annans upphovsrättsligt skyddade verk och sedan sprida det vidare på nätet. Du kan få använda det utan tillstånd, men då bara för privat bruk och exempelvis inte läggas upp på ett socialt mediekonto som andra kan ta del av. De flesta memes och gifar skapas ju som karikatyr eller parodi på något aktuellt. Budskapet blir att skämta eller förlöjliga något. Då kan faktiskt yttrandefriheten ta över och innebära att det är okej. Det förutsätter i så fall att memen eller gifen har ett helt annat syfte än den skyddade bilden eller filmen har, så att något nytt har skapats.

Är det ok att jag delar en gif eller ett meme som någon annat har skapat? Jag har ju inte direkt fått någon tillåtelse att dela det. Samtidigt så bygger ju sociala medier på att man delar saker med varandra.

Visst är det så att sociala medier bygger på delning av inlägg och här har företagen bakom tjänsten spelat in lite annan juridik, nämligen avtalsrätt. Genom användarvillkoren har vi godkänt att andra får dela vidare det som vi lägger upp. Enligt samma villkor är det den som först laddade upp det skyddade materialet som är ansvarig för innehållet. Även om det sker miljontals gånger varje dag runt om i världen, är det alltså i de flesta länders lagstiftning inte tillåtet att publicera eller ladda upp någon annans bilder eller filmer utan att först be om lov. Att dela någon annans meme eller gif vidare sker alltså enligt användarvillkoren. Skulle det visa sig att memen eller gifen är olaglig är det den som först laddade upp den som är ansvarig.

Jag använder dessa bilder endast i mina privata kanaler på sociala medier, jag vill alltså inte tjäna pengar med dem. Får jag fortsätta med detta eller får jag bara dela memes och gif:ar som jag har skapat själv?

I upphovsrätten pratar man ofta om privat bruk. Det innebär att man får framställa exemplar av det som någon annan har skapat, så länge det sker för sitt eget bruk eller sin närmaste familj- eller vänkrets. Men att sprida exemplar av någon annans skyddade verk i sociala medier anses i stort sett aldrig ske för privat bruk. Kretsen av personer som kan ta del av exemplaret är helt enkelt för stor. Då spelar det heller ingen roll om du inte tjänar några pengar på det.

Hur är det med memes som baseras på bilder som är mer än 70 år gamla? Ett av mina favoritkonton på Instagram använder klassiska konstverk och pryder dem med mer eller mindre roliga textsnuttar.

I det här fallet bygger själva meme:t på konstverk som inte längre har något upphovsrättsligt skydd och därför är helt okej. Finns egentligen bara en paragraf i upphovsrättslagen som skulle kunna användas i sammanhanget och det är det s.k. klassikerskyddet. Det är ett skydd, som trots att det vanliga upphovsrättsskyddet har upphört, kan användas för klassiska verk som används på ett grovt kränkande eller stötande sätt. Sker det kan någon av akademierna bakom den konstform som det gäller väcka talan i domstol för att stoppa användningen. Men det har hittills aldrig har hänt i svensk rätt.     

Stort tack för samtalet, Catharina!

Hmm, det jag alltså behöver tänka på i framtiden är att se om gif:en eller meme:t är en karikatyr eller parodi på något. De flesta är ju det när jag tänker efter. Och när det kommer till memes som baserar på gamla konstverk så verkar det vara ganska lugnt att dela dessa, om de inte är grovt kränkande eller stötande för då kommer klassikerskyddet in.

För dig som gillar konst och är nyfiken på vad memes är:  @_classic_memes på Instagram berikar nätet med en perfekt kombination av konst och humor! 😀

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

3 kommentarer

Under upphovsrätt

Samarbete som medel för ökad kommersialisering

malinmohr_hemsida

Fotograf: Elin Vinger Elliot

Malin Mohr är projektledare på Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA). IVA består av beslutsfattare och experter från näringsliv och akademi. – I det nystartade projektet Research2Business arbetar de med målet att öka kommersialisering av forskning i näringslivet genom att främja samarbete mellan akademi och näringsliv.

Som projektledare arbetar Malin Mohr inte bara med frågor som rör innovation, forskning och entreprenörskap, utan just samverkan som verktyg för utveckling. Potentialen i samverkan mellan näringsliv och akademi är enorm menar Malin. Hon säger att det finns en stor ömsesidig vilja att ta något från ax till limpa och att båda parter har starka intressen att lära av varandra. Där forskningen saknar kunskap om kommersialisering kan näringslivet erbjuda stöd samtidigt som forskningen bidrar med ny kunskap och kompetens, säger Malin.

IVAs projekt består delvis i att sträva efter att skapa en attitydförändring, en kultur som främjar ett tätt samarbete parterna emellan. Ett sätt som hon tror kan främja fortsatt utveckling är att visa på framgångarna av lanserad forskning som tagits fram i samverkan med näringsliv.

En ytterligare utmaning för att skapa forskning i samarbete mellan akademi och industri är att skapa avtal. Utmaningen består i att inte skapa en låsningseffekt för den ena parten, där avtalet antingen är för litet eller för stort och därmed hindrar parterna från att nå sina mål. En viktig del i ett fruktbart samarbete är att etablera tillit så tidigt som möjligt genom att räta ut eventuella frågetecken och besvara frågor såsom:

  • Vilka scenarier ser vi genom samarbetet?
  • Vilken potential har samarbetet?
  • Vilken roll ska alla inblandade ha?
  • Vad gör vi med tillgångarna som tas fram?

Om dessa frågor är besvarade och svaren förankrade mellan parterna finns alla förutsättningar för samarbete, utveckling och kommersialisering säger Malin avslutande.

Kommentarer inaktiverade för Samarbete som medel för ökad kommersialisering

Under immaterialrätt, innovation

Fotbolls-VM med klassisk boll i ny kostym

PRV-bloggen har för vana att spana efter uppfinningar relaterade till pågående idrottsevenemang. Så här under brinnande fotbolls-VM, som för övrigt går överraskande och fantastiskt bra för vårt svenska landslag, kan jag inte låta bli att snegla lite på vad årets mästerskap för med sig för innovationer.

Videoassisterande domare (VAR – Video Assistant Referee) är väl kanske den mest påtagliga nymodigheten. Så värst mycket ny teknik innefattas inte i systemet, även om metoden i sig kan tolkas som innovativ.
Nä, vill man vara säker på att hitta ny teknik kan man alltid spana in huvudredskapet; fotbollen. Ända sedan VM 1970 i Mexico har Adidas utvecklat speciella matchbollar för varje världsmästerskap. Den första benämndes Telstar och är idag något av en arketyp för fotbollar. Denna ikoniska boll bestående av 20 vita hexagoner och 12 svarta pentagoner var framtagen för att synas extra bra i de svartvita TV-utsändningarna.

Adidas Telstar 1970

Adidas Telstar – originalet från 1970. Uppskattad av bl.a. västtyske Gerhard ”der Bomber” Müller som nätade med den inte mindre än tio gånger under Mexico-VM och vann skytteligan.

Årets officiella matchboll, Telstar 18, är faktiskt en hyllning till nämnda original. Bollen liknar i viss mån den handsydda förebilden, men under ytan är det andra grejor. En avancerad lagerstruktur med paneler av termoplastisk polyuretan och polyuretanskum erbjuder konstanta elastiska egenskaper över stora temperaturområden. Panelerna skarvas ihop med avancerad fogning som gör bollen extra vattenbeständig. Dessutom är bollen försedd med ett NFC (Near Field Communication)-chip som lagrar specifik information om bollen och som kan läsas av med t.ex. en smarttelefon.

Adidas Telstar 18

Adidas Telstar 18 – matchbollen för årets turnering. En hyllning till originalet.

Bollen är således fulladdad med immateriella värden och rättigheter. Varumärken (Adidas, Telstar, FIFA World Cup Russia 2018, etc.), mönsterskydd (se USD816786 (S)) och ett antal patentskyddade och patentsökta strukturer (se t.ex. US9919483 B2 och EP3097959 A1).

Man blir allt lite nyfiken på hur den kommer se ut i Qatar 2022. Tittar man på nyligen utfärdade Adidas-patent, se US9849361 B2 och US9710711 B2, kanske man de facto skådar i kristallkulan. En fotboll full med sensorer och accelerometrar som känner av bollträff, skruv, hastighet, m.m. och med en tillhörande app som berättar hur du ska träffa bollen för att erhålla önskad bollbana. Dessutom; kombinerat med ett par smarta glasögon med head up-display som dirigerar dig till rätt position.

Med nästa generation bollar kan visst alla skruva in den i krysset…

Jag vet inte… Hoppas den förblir rund i alla fall.

Heja Sverige!

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

 

Källor: FIFA.com, adidas.com

Kommentarer inaktiverade för Fotbolls-VM med klassisk boll i ny kostym

Under immaterialrätt, innovation

Sekretessavtal för spelutvecklare

Bild: Louise Meijer

Bild: Louise Meijer. Above the mist.

Immaterialrätt för spelutvecklare är en särskild ingång för alla de som arbetar med att ta fram spel. Det är en tillväxtbransch i Sverige där upphovsrättsfrågorna och varumärkesfrågorna är särskilt viktiga.

Spelutveckling arbetar på en internationell och global arena där immaterialrättsfrågorna är avgörande för framgång. I spelutveckling krävs det nära samspel mellan upphovsrättspersoner, konceptutvecklare, manusförfattare, illustratörer, programmerare, spelutvecklare, investerare och förläggare. Då kommer sekretessavtalen till stor nytta eftersom anställningsformerna ofta kan variera. Inte sällan handlar det om frilans, projektanställningar, korttidsuppdrag och andra sätt att kompetensförsörja en hel spelproduktion.

Det är inte särskilt förvånande att sidan om sekretessavtal är den information som tilldrar sig störst intresse i vårt webbpaket för spelutvecklare. Även sidan för upphovsrätt och registrera varumärke är särskilt välbesökta, därefter patent för dataspel, något som förekommer men är mindre vanligt. Så bra, tycker vi på PRV, att webbingången Immaterialrätt för spelutvecklare kommer till nytta. Bara i år har vi haft över 8 000 sidvisningar. Webbingången har tagits fram i samarbete med Dataspelsbranschen.

Länkar till urval i innehållet:

Immaterialrätt för spelutvecklare
Sekretessavtal
Registrera varumärke
Upphovsrätt
Patent för dataspel
Intervjuer med erfarna spelutvecklare

Bild och intervju: Louise Meijer

/ Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Sekretessavtal för spelutvecklare

by | 3 juli, 2018 · 10:38

Mitt livs största ekonomiska misstag

Att vara efterklok och för sent inse att man har gjort fel har vi alla varit med om. När det handlar om innovationer och skapande finns det all anledning att vara extra varsam. Du kan på förhand inte veta vilken användning din idé kan tänkas få. Inte heller kan du förutsäga spridningen av ditt verk – till exempel musik, konst eller litteratur.

Om man frågar en rådgivare inom immaterialrätt så brukar man få rådet att tänka stort, åtminstone lite större än de egna blygsamma förhoppningarna. Varför då? Jo, för att bädda för en affärsframgång av internationella mått. Ifall att det händer. Om man på förhand har gjort en genomlysning och förstått värdet av sina immateriella tillgångar kan man med immateriella rättigheter som patent, varumärke, designskydd och upphovsrätt komma långt i sitt förebyggande arbete. Att även avtala på rätt sätt om sina tillgångar i affärssammanhang är ett viktigt angränsande område.

Testa ditt företag – gör Genomlysningen

Den dagen jag sålde rättigheterna till La Cumparsita begick jag mitt livs största ekonomiska misstag…

Tangoteckning_Copyright_Anna Engquist_2018Så säger Gerardo Matos Rodriguez om den tangolåt han komponerade som ung, La Cumparsita från 1914. Tyvärr sålde han tidigt alla rättigheterna ett skivbolag. Rodriguez var ung, oerfaren och kunde inte i sin vildaste fantasi föreställa sig den lavinartade framgång tangolåten fick.

La Cumparsita har fått en enorm spridning över världen. Det är den mest kända tangolåten någonsin och den avslutar varenda tangokväll i alla länder. Den finns i otaliga versioner och inspelningar med olika orkestrar, på olika språk och med olika texter. Man har försett tangolåten med lyrik mot Rodriguez vilja och den har sjungits och spelats till internationell framgång av stora tangosångare och älskade orkestrar genom tiderna. Varje tangoorkester sätter en ära i att göra sin egen särskilda tolkning av verket där orkestern ges möjlighet att visa upp sin specialitet och briljera. Listan kan göras lång. Idag är La Cumparsita även utnämnd till Uruguays folkliga nationalsång. Kort sagt en oanad användning på det hela taget. Hur skulle Rodriguez som ung okänd kompositör i Montevideo kunna förutspå en sådan spridning? La Cumparsita har sålt i miljontals skivor med olika skivbolag. Bara en enda inspelning från 1937 med d’Arienzos orkester har sålt i 16 miljoner skivor hos skivbolaget Odeon.

La Cumparsita var Rodriguez stora ekonomiska misstag men även ett konstnärligt missöde – inte att förglömma. Han hävdade att verket var instrumentalt från början och önskade att det skulle förbli så. Rodriguez blev därför indragen i långa juridiska processer där han motsatte sig att man satte lyrik till verket. Det är en egen angränsande upphovsrättshistoria i sig och han lyckades aldrig helt förhindra andra att infoga lyrik till den instrumentala tangon. Han tvingades mer eller mindre att skriva en egen text till låten på grund av domslutet. Det var högst motvilligt och den egna låttexten från 1926 gick aldrig hem hos tangopubliken. Som upphovsperson ägde han inte längre fulla rättigheter till verket.

Historien om La Cumparsita är både fascinerande och lärorik ur ett upphovsrättsperspektiv. Lyssna på P2 Dokumentär med José Delbono från 2016 som är källan till denna artikel. I dokumentären ges flera musikexempel och en utförligare beskrivning kring händelseutvecklingen.*

/Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

* Måndagar kl 22 i Stockholms närradio på 95,3 MHz sänds programmet Prata tango med José Delbono. Där kan man lära mer om tangomusikens utveckling.

Kommentarer inaktiverade för Mitt livs största ekonomiska misstag

Under upphovsrätt