Ung entreprenör – från ord till handling

En app som lär ut programmering, laddare som passar alla telefoner eller hunduthyrning. Snart nytt år, och med det även nya möjligheter. Kanske är 2017 året när just din idé ska bli verklighet. Men hur går man som ung entreprenör tillväga?

df8fg42fy_0-sander-smeekes

Sverige kryllar av unga talanger och eldsjälar med en längtan efter att starta företag, förändra världen och driva olika kreativa projekt. Viljan finns, idéerna är det absolut ingen brist på – men hur går man från ord till handling?

PRV-bloggen tog ett snack med barn- och ungdomsförfattaren Ingrid Remvall. Hon har skrivit boken Idésmart. Boken är ett sätt att ge alla unga, oavsett bakgrund, bättre möjligheter att förvalta sitt idékapital, att realisera sina drömmar och att möta framtiden.

Ingrid har suttit med i juryn för Ung Företagsamhet och har hållit i workshops inom kreativitet och skrivande i olika skolor. Boken är ett samarbete mellan Ingrid och Young Innovation HUB, initierat genom Fryshuset.

Här är Ingrids tre tips till unga entreprenörer.

1. Skapa rätt förutsättningar för din idé

Låt förarbete och planering få ta lite tid. Om ni är flera som ska samarbeta, se till att hitta bra verktyg för er att arbeta tillsammans – att ni vill samma sak och att ni skapar ett tryggt gruppklimat. Skapa tydliga mål med det du vill åstadkomma och se till att de är realistiska och mätbara. Gör en aktivitetsplan som tar dig genom de olika delarna i ditt arbete, det blir en karta att följa under resans gång och visar när saker och ting ska göras och vem som ska göra det.

2. Vrid och vänd på din idé, det finns ofta mer att hämta

Hur kan din idé bli ännu bättre, mer relevant för målgruppen, skalbar, mer unik, bättre för samhället? Genom att använda olika kreativa övningar kan du slipa på din idé och få den att lyfta ännu mer. Ha kul och tänk fritt!

3. Glöm inte paketeringen

En idé kan vara hur fantastisk som helst i ditt huvud, men lyckas du inte få andra att se det du ser tjänar det inget till. Kanske kan du bygga en prototyp, göra en film med en kund som berättar hur hen använder din tjänst eller skapa en moodboard med bilder och ord som visar på det du vill göra. Sätt ihop en grym presentation och se till att du presenterar den som den förtjänar. Tro på dig själv och kom ihåg att det enda misslyckandet som finns är att aldrig våga prova!

idesmart.se finns det en mall för aktivitetsplan, checklista för ”smarta” mål och olika kreativa övningar för att utveckla din idé.

prv.se kan du inspireras av hur andra har skapat framgångsrika företag genom att ta hand om sina immateriella tillgångar. Där kan du även skapa värde för din innovation med hjälp av patent, design- och varumärkesskydd. Du kan även testa ditt företag och lär dig mer i PRV-skolan.

/Oscar Dieden – kommunikatör på PRV

 

1 kommentar

Filed under innovation

Vad ska jag med ett varumärke till?

Företagsnamnet är registrerat på Bolagsverket. Då är det väl bara att tuta och köra? För det där med varumärke verkar onödigt, det är väl nästan samma sak som företagsnamn? Känner du igen dig i funderingarna? Då rekommenderar jag att du läser vidare.

2

Vid en första anblick kan det verka som att företagsnamn och varumärke är detsamma, men det finns några avgörande skillnader.

Kännetecken eller namn

Företagsnamn och varumärke ÄR faktiskt två olika saker. Den snabba versionen är att varumärket är kännetecknet för din produkt eller tjänst och företagsnamnet är, precis som det låter, namnet på ditt företag.

Endast ett eller flera

Du kan ha flera varumärken, kanske ett varumärke för varje produkt eller tjänst. Det är inte alls ovanligt. Ett exempel är Cloetta som har drygt 600 varumärken registrerade hos PRV. Men företagsnamn, det har du bara ett (såvida du inte har flera företag förstås, men det är en annan historia).

Frivilligt eller ett måste

Att registrera ett företagsnamn är något som du som företagare måste göra (förutom om du har enskild firma), att ansöka om varumärke är däremot helt frivilligt, men det har många fördelar. Det ger dig ensamrätt till varumärket och kan öka värdet på ditt företag. Varumärket ger dig en tydligare position på marknaden och det i sin tur kan leda till bättre affärer.

Olika myndigheter

En väldigt konkret skillnad är att du ansöker om varumärke hos PRV, medan Bolagsverket är den myndighet som registrerar ditt företagsnamn.

Naturligtvis finns det flera skillnader (och likheter), mellan företagsnamn och varumärke. Frågorna brukar vara många från nystartade företag, både till PRV och Bolagsverket. På verksamt.se finns som av en händelse nya sidor om företagsnamn och varumärke samt immaterialrätt. Spana gärna in dem!

/Henrietta Thollén, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Vad ska jag med ett varumärke till?

Filed under varumärke

Handen på hjärtat – använder du bilbältet?

Visste du att trepunktsbälte minskar risken för att skadas svårt vid en kollision med cirka 50 procent. Trots det tycker tyvärr inte alla att det där med bilbälte är så viktigt enligt en undersökning som NTF nyligen gjorde. Visserligen ligger bältesanvändningen idag på i snitt 94 procent, men det är alltså fortfarande 6 procent som väljer att ta risken att skadas allvarligt vid en krock.

Trepunktsbälte

 

Lag på bälte i framsätet kom 1975, men det var inte förrän 1986 det blev lag på bälte i baksäte för alla över 15 år och 1988 kom lagen om bälte i baksätet även för barn.
Själv kör jag över 3000 mil per år och skulle aldrig komma på tanken att åka utan bälte på. Bältet i bilen är lika självklart som hjälmen när jag kör mc.

Bilbältet en svensk innovation
Visste du att det en svensk innovatör som ligger bakom vår ökade säkerhet vid bilkörning? Redan 1958 tog Volvos säkerhetsingenjör Nils Bohlin patent på trepunktsbältet.
1959 blev trepunktsbältet standard i Volvo Amazon, och Amazonen kom då att räknas som en av världens säkraste bilar.  1962 förfinades trepunktsbältet och rullbältet började ta sin form. Bröderna Stig och Lennart Lindblad grundade företaget Autoliv AB och 1967 kom rullbältet.
Lennart Lindblad fick dessutom årets Polhemspris för sin livslånga gärning att öka säkerheten i fordon.
På vår hemsida kan man läsa mer om trepunktsbältets historia och andra spännande svenska uppfinningar.

Kör försiktigt i jultrafiken!

1 kommentar

Filed under patent

Kreativt namnskapande i en innovativ bransch

Med anledning av PRV:s informationssatsning på immaterialrätt för spelutvecklare gästbloggar, under december, namnstrategen Katarina Nilsson på temat Naming in Gaming.

minecraft-529460_1280Spelindustrin är extremt kreativ och innovativ. Många spelföretag nischar sig hårt och gör sig kända för en viss typ av produkter, för en särskild utvald målgrupp. Men precis som alla andra branscher är även denna föränderlig. Ena dagen kan du vara på topp och ha marknadens hetaste spel, för att nästa dag undra varför alla gamers där ute tycks välja konkurrenten istället.

Ibland kan det helt enkelt vara dags för en förändring. Men många företag som känner att de behöver anpassa sitt utbud efter marknadens efterfrågan, glömmer bort att tänka på hur de nya produkterna påverkar varumärket i grunden.

Har den som gjort sig känd för spektakulära actionspel verkligen samma trovärdighet när det kommer till strategispel eller fantasy? Eller kan den nya riktningen rentav ge motsatt effekt, att varumärket börjar ifrågasättas då man går utanför sin nisch?

Battlefield och My Little Pony på samma bana – en omöjlighet?

Att utvecklas och anpassa sig är ett sätt att överleva, men brand stretching – det vill säga att tänja på gränserna för sitt varumärke – är en fin balansgång. Här är rätt namnstrategi en viktig framgångsnyckel. Ett sätt att testa en ny målgrupp utan att kannibalisera på varumärket, är att välja en ny typ av namn som inte direkt förknippas med den övriga produktkatalogen.

De stora spelkoncernerna har vanligen en stor bredd och flera dotterbolag, vilket gör det lättare att prova olika typer av spel parallellt. En flopp innebär ekonomisk förlust, inte att företaget går under. Men även om problemet främst gäller independentbolagen som inte har samma resurser för att täcka ett misslyckande, kan även företagsjättar gå på en nit när det kommer till brand stretching.

/Katarina Nilsson – VD på namnbyrån Eqvarium

 

Kommentarer inaktiverade för Kreativt namnskapande i en innovativ bransch

Filed under immaterialrätt

Plastgranar i all ära

Rödgran, kungsgran, silvergran eller plastgran? I dagarna är många av oss på jakt efter årets julgran. Blir det en ”riktig” sådan står väl valet mellan en klassisk rödgran eller någon form av ädelgran. Själv är jag uppvuxen med rödgranar som för mig luktar jul. Å andra sidan är ädelgranar i allmänhet vackrare och barrar mindre. Kan man inte välja återstår ju konstgjord gran och här har det säkert passerat en hel del patentsökta varianter genom åren. PRV-bloggen spanar in patenterade plastgranar.

plastgran-4Jag minns att morfar någon gång på 80-talet hakade på trenden och skaffade plastgran. ”Kolla in den här – ser ut som en riktig gran, men barrar aldrig och kan förvaras i en påse mellan jularna. Fantastiskt.” Sen dess har den nog hängt med, numera aningen slokörad och uppenbart syntetisk. Minns faktiskt inte att jag någon gång instämt i dess förträfflighet…

Ja, det var väl på 1980-talet som plastgranen slog i de svenska hemmen, men konstgjorda julgranar har funnits betydligt längre än så. I patentsammanhang har de t.o.m. en egen klass; A47G 33/06 – Artificial Christmas trees. Verkar innehålla runt 1 700 dokument. Det äldsta patentet jag hittar är från 1882 – Imitation Christmas tree, se US255902 A. Så kanske kom de på 80-talet i alla fall…

Sedan hittar jag en drös bortglömda varianter som förtjänar nytt ljus:

Konstgjord julgran patenterad 1882

Julgran med inbyggd snöfallsgenerator – US4076234 A

Julgran med inbrottslarm – US4623878 A

Osynlig julgran – US4612219 A

Kombinerad klädhängare och julgran – US5054622 A

Vill man överträffa grannen kan man satsa på en elektrifierad variant innefattande grandoftsgenerator, musikspelare och roterande toppstjärna, se US5455750 A.

Så ut och skaffa gran nu. Går man bet kan man ju alltid hävda att den osynliga granen redan är på plats. För övrigt saknar jag lite artificiell intelligens (AI) i granen. Det ligger ju i tiden och skulle kunna vara den ultimata jul-koordinatorn. En gran som ser allt, hör allt och påverkar omgivningen åt rätt håll:

”Äntligen ättika i långkålen!”

”En ångmaskin! Det har jag önskat mig varje jul sedan 1971.”

”Fantastiskt. Hur fick ni fram en taxi så här dags på julafton?”
”Fru Gran bokade tydligen redan i förra veckan.”

Kanske något att söka patentskydd för? Läs om hur på prv.se.

God Jul.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV.

Kommentarer inaktiverade för Plastgranar i all ära

Filed under patent

Vad säger dina produktnamn om ditt varumärke?

Med anledning av PRV:s informationssatsning på immaterialrätt för spelutvecklare gästbloggar, under december, namnstrategen Katarina Nilsson på temat Naming in Gaming.

pexels-photo-123335.jpgSyns du så finns du. En utnött klyscha – men icke desto mindre sann. Konsten är att synas på rätt sätt och att spela säkert brukar inte leda till stående ovationer.

För att bygga ett starkt varumärke gäller det att tänka långsiktigt och inte stirra sig blind på rådande trender och konkurrenternas tjänster och produkter. Namn är en central del av varumärket. Rätt namn bör spegla din verksamhets vision och väcka nyfikenhet hos målgruppen. Det får även gärna kännas lika fräscht om 5-10 år som idag.

Spelindustrin har liksom filmindustrin ganska tydliga målgrupper för sina produkter. Branscherna delar även samma problem – konkurrensen är stenhård, stora pengar står på spel och minsta missbedömning kan leda till att intresset bleknar. Floppen är ett faktum. Detta skapar naturligtvis en ängslighet som gör att man spelar säkert – vilket också innebär att väldigt få produkter verkligen sticker ut från mängden.

Spelens och filmernas namn vittnar om exakt detta. Lek med tanken att du skulle byta ut titlarna på två spel eller filmer i samma genre – skulle det spela någon som helst roll? Skulle någon ens märka skillnaden? Faran med generiska namn – oavsett bransch – är att de inte bidrar till att stärka varumärket på sikt. Den som verkligen har en egen vision och vill skapa något eget, behöver också noga överväga namnen på produkterna.

Vi brukar säga att fel namn i värsta fall orsakar din verksamhet stor skada, medan ett bra och väl genomtänkt namn alltid är en bra investering.

Här är tre tips för att förbättra ditt företags namnprocesser:

Gå inte vilse innan ni ens startat

Är din produktfamilj på väg i olika riktningar eller kannibaliserar produkterna på varandra? En strategisk namnplattform hjälper dig att få en bra överblick över företagets namnutmaningar.

Tänk framåt

En viss typ av namn kan bli mycket populära under en tid, för att sedan kännas helt daterade. Rätt namn får produkten att leva längre och om den blir ikonisk – som många spel och filmer blir – kommer folk att förknippa namnet med just ert varumärke.

Gör er business till ett sant nöje

Språkliga utvärderingar. Kvalitetskontroller, juridiska frågor och strategibeslut. Namngivning handlar om så mycket mer än att bara ”hitta på några sköna förslag”. Många drabbas av kreativ härdsmälta när de inser detta och det är ju inte meningen. En namnprocess ska alltid kännas spännande, rolig och nyskapande! Behöver ni lite hjälp på vägen? Anlita ett proffs.

Det finns alltid undantag, men det räcker att ta en snabb titt på topplistorna för att konstatera hur likriktat spelbranschen tänker kring namn. Den röda tråden är att det handlar om beskrivande, snarare än associativa, namn. Men det senare – om namnet är bra – är vad som verkligen skapar intresse och en känsla, både för produkten och för bolaget bakom.

/Katarina Nilsson – VD på namnbyrån Eqvarium

Kommentarer inaktiverade för Vad säger dina produktnamn om ditt varumärke?

Filed under immaterialrätt

Dagens boktips: UppfinnarJohanna

Det är när vi börjar läsa som det lyfter. Orden passar ihop och meningarna bildar melodier. Ungarna tystnar. Snart kommer skrattet. PRV-bloggen har läst UppfinnarJohanna – hela sviten.

johanna-x-3

Att vara uttalad normkritisk är svårt. Det finns en inbyggd problematik i att den som säger sig gå emot en norm själv måste definiera den. Risken finns att råka trampa på någon, eller klappa läsaren på huvudet.

Egentligen är ju normkritik inget ovanligt i sagor. Nästan varje folksaga går ut på att avslöja kollektiv dumhet – kejsaren saknar kläder – eller att fula ankungen faktiskt är lika fin som alla andra.

Böckerna om UppfinnarJohanna ges ut på Olika förlag, som ger ut ”nytänkande böcker om vardagen”. Man vill ge barn lika möjligheter att skapa en positiv identitet utan förlegade normer och föreställningar.

När det kommer till uppfinnarverksamhet slår Olika förlag huvudet på spik. Bara en av tio uppfinnare (eller patentsökare) är kvinna. Det är problematiskt.

Men, när man läser är det svårt att inte börja studera färger, former och längder. Vem är snäll och vem är smart? Och vem möter inte kraven för social samvaro? Arbetsskadad av granskning är jag, men texten blir till slut ganska tråkig…
 
Hög läsbarhet vid högläsning

Jag bestämmer mig för att ta hem trilogin om UppfinnarJohanna över helgen. Tre böcker, tre kvällar. En per kväll.

Trodde jag. Det blev alla tre böckerna, tre gånger samma kväll. Tre kvällar i rad.

Ungarna älskar UppfinnarJohanna. Böckerna är tänkta för 3-6 åringar, men det är min åttaåring (tjej) som är den ivrigaste omläsaren.

Och det är vid högläsning som det lyfter. Orden passar ihop och meningarna bildar melodier. Det låter bra. Ungarna tystnar, skrattar och blir engagerade.

Högsta betyg 

Det är tre titlar man måste ha koll på: Här kommer UppfinnarJohanna, UppfinnarJohanna & skrämselmaskinen, och Full fart, UppfinnarJohanna.

”Skrämselmaskinen” är bäst. Inte bara ur patentperspektiv – maskinen uppvisar tydlig teknisk effekt – historien håller också rent dramaturgiskt.

Alla har vi känt oro. Johanna har gått på kollisionskurs med ”taskmörten” och löser det med en maskin som skrämmer livet ur taskmörten. Nästan.

Effekten verkar ihållande, för den tidigare taskiga tjejen dyker upp som oroad åskådare i nästa bok, Full fart, UppfinnarJohanna. Här har Johanna uppfunnit en ”slippa-gå-maskin” och tagit en fungerande modell med till skolan.

Hur den går ska vi inte avslöja, men här dyker också en annan karaktär in, från det första äventyret – Surolle – som nu är snäll.

Serien om UppfinnarJohanna får betyget fem patentbrev. Det är det högsta. Böckerna är utmärkta och överkomliga klappar under granen. Vill man snåla nöjer man sig med UppfinnarJohanna & skrämselmaskinen.

5-x-patentbrev
(Fem patentbrev = högsta betyg)

Dooiiiiing..!!! Dagens boktips:
”UppfinnarJohanna” – av Ann-Christine Magnusson och Lovisa Lesse.

Nina-nina-ninanna…

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Till sist:

Jag föddes in i den försöksgrupp som förmodligen överkonsumerat boktips av Stefan Mählqvist. Svt gjorde Boktipset i över 200 avsnitt, mellan -76 och -89.

Om programmet var normkritiskt vet jag inte – en man som sträcker ut i en regnbågsfärgad soffa – men förmodligen är det ett av skälen till att antracitgrå enfärgat säljer så bra på sofforna idag. Personligen saknar jag programmet.

Mer om UppfinnarJohanna på PRV-bloggen här!

Kommentarer inaktiverade för Dagens boktips: UppfinnarJohanna

Filed under patent

Nobel 2016: Vilken legend äger låten?

Foto: Sony Music / licensierad under creative commons (länk längre ned)

Foto: Sony Music / licensierad under creative commons

Idag tilldelas legenden Bob Dylan nobelpriset i litteratur. Han kommer (såklart) inte vara på plats. Istället gästas konserthuset av en annan legend, Patti Smith, som ska framföra en låt av Bob Dylan för att hylla nobelpristagaren.

Varför skriver vi på PRV om detta då månntro? Jo, Dylan får priset för att han enligt den svenska akademin ”skapat nya poetiska uttryck inom den stora amerikanska sångtraditionen”. Dessa poetiska uttryck har Dylan upphovsrätt till. Han har till och med registrerat sitt namn som varumärke. Men en sak i taget.

Upphovsrätt – när konst leder till ny konst
Upphovsrätten uppstår i det ögonblicket som ett verk blir till. I samma stund som Dylan skriver ner en text eller noter så blir han upphovsrättsinnehavare. Det är alltså inget man behöver registrera eller ansöka om. Upphovsrätten, som i Sverige gäller i 70 år efter upphovspersonens död, tillfaller Dylan eftersom det är han som har skrivit texten och komponerat musiken. Det enda kravet som behöver vara uppfyllt för att upphovsrätten ska gälla är att verket är tillräckligt originellt.

Vad händer då om någon gör en cover på Dylans låt, som till exempel ikväll, när Patti Smith spelar en egen version av Dylans låt ”A hard rain’s a-gonna fall”?

Enligt upphovsrätten får Smith framföra en egen version av låten. Men det måste vara tydligt att hon framför en låt av Bob Dylan, hon får alltså inte påstå att låten är hennes. Däremot, om hennes framförande är tillräckligt originellt, då kan hon bli upphovsrättsinnehavare för sin cover-version. Men även i det fallet måste hon vara tydlig med att hon gör en egen version av Dylans låt. Detta regleras i den ideella upphovsrätten. Den innebär att Dylan har rätt att bli namngiven när låten framförs.

Varumärken allt vanligare inom musiken
Bob Dylan och Patti Smith är inte bara gudabenådade låtskrivare, de är även innehavare av varumärken. Bob Dylan har två varumärken registrerade, båda är ordmärken och gäller för klasserna 9 (innehåller bland annat CD-skivor och återgivning av ljud), 16 (bland annat trycksaker och fotografier), 25 (bland annat kläder) och 41 (bland annat kulturverksamhet). Patti Smith har sammanlagt tre varumärken registrerade, samtliga är ordmärken och gäller för samma klasser. Det blir allt vanligare för musiker och musikgrupper att registrera sina namn eller bandnamn som varumärke. Med en registrering kan de själva bestämma över i vilka kommersiella sammanhang deras namn ska synas. Bland svenska artister kan nämnas Avicii, Ghost, Sabaton och Håkan Hellström.

Om det är i samband med drycker på systembolaget eller på tröjor och muggar – med en varumärkesregistrering kan musikerna vara säkra på att ingen annan snyltar på deras hårda arbete. Och, ännu viktigare kanske, fansen kan vara säkra på att det verkligen är deras favoritartist som står bakom prylen, och att pengarna faktiskt går till artisten.

Så nästa gång du träffar den där musiknörden som alltid har tröjor med mer eller mindre obskyra bandnamn på, och som alltid svamlar över vilka skivor hen nyss köpt, var glad över att det finns sådana hängivna fans, de bidrar till att musiker kan leva på det de gör.

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Nobel 2016: Vilken legend äger låten?

Filed under upphovsrätt

Nobel 2016: Upptäckt eller uppfinning?

Imorgon lördag delas Nobelpris inom fysik, kemi, medicin och litteratur ut. Fysikpriset går till David J Thouless, Duncan M Haldane och Michael Kosterlitz för teoretiska upptäckter av topologiska fasövergångar och topologiska materiefaser.

9_20161004115022_ct6g1qpwcaey-cq

Illustration: nobelprize.org

 

Enligt Alfred Nobels testamente ska priset i fysik gå till ”den som inom fysikens område har gjort den viktigaste upptäckt eller uppfinning”. Vissa menar dock att uppfinningar varit underrepresenterade och att upptäckter, i synnerhet teoretiska upptäckter, har haft större chans att bli belönade.

Om vi lämnar Nobelkommitténs bedömningar av vad som är värt att belöna, kvarstår frågan om var gränsen går mellan upptäckt och uppfinning. Vi tar några av de senaste årens fysikpris som exempel:

  • Universums accelererande expansionstakt (2011) och ojämnheter i den kosmiska bakgrundsstrålningen (2006) är definitivt upptäckter, och de har inga uppenbara kopplingar till fenomen som skulle kunna utnyttjas i framtida uppfinningar.
  • Årets nobelpris, som handlar om exotiska material, kan inom en överskådlig framtid få betydelse i utvecklingen av nya elektronikkomponenter.
  • När upptäckten av jättemagnetoresistans belönades 2007, utnyttjades redan fenomenet i kommersiellt tillgängliga produkter. Till exempel för att lagra stora kvantiteter data på hårddiskar.
  • Den blå lysdioden (2014) och CCD-sensorn (2009) skulle de flesta anse vara klara uppfinningar.

Vid någon punkt mellan upptäckten av ett fysikaliskt fenomen och tillkomsten av en kommersiell produkt som baseras på detta fenomen, görs en uppfinning, men exakt när kan vara svårt att avgöra.

Ett Nobelpris beskrivs ofta som det högsta erkännande man kan få inom fysiken, men det är förunnat ytterst få fysiker och måhända ännu färre uppfinnare. Om uppfinnare är i minoritet bland nobelpristagarna kan det kanske skänka viss tröst att vid prövning av en patentansökan är ett av kriterierna att det patentsökta måste var just en uppfinning. ”Discoveries need not apply”. Och till skillnad mot Nobelpris finns det ingen övre gräns för hur många patent som kan medges.

/Peter Rajan – patentingenjör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Nobel 2016: Upptäckt eller uppfinning?

Filed under patent

Inget skumt med företagshemligheter

juleskum_cloetta.jpg

Strategiskt varumärkesarbete är Cloettas recept för framgång, och att hantera den unika smaken som en välbevarad företagshemlighet. Foto: William Herrlin

Förra året såldes det 210 miljoner Juleskum-nissar; det trots att Cloettas Juleskum endast säljs under en begränsad tid på året. Godispåsen är den fjärde mest sålda i Sverige på årsbasis. Förutom Juleskum har Cloetta ytterligare 600 varumärken registrerade hos PRV berättar Fredrik Sjöström som är kommunikationschef på Cloettas Skandinavienkontor i Malmö.

– Vi jobbar hårt för att proaktivt skydda våra varumärken genom att registrera dem, säger han.

Cloetta är långt från ensamma på konfektyrmarknaden och i juletider strider flera godistomtar om konsumenternas uppmärksamhet. I dag kan man varken patentera eller varumärkesregistrera recept i Sverige, därför hanteras den unika smaken som en företagshemlighet.

Cloetta Juleskum är ett väl inarbetat varumärke som har funnits i sin nuvarande form sedan 60-talet. Det registrerades som ordvarumärke hos PRV först 2006 då produkten började växa i popularitet. Cloetta tillvaratar sina varumärken av två ytterst viktiga anledningar och de agerar vid intrång. På prv.se berättar Fredrik Sjöström varför.

Allt gott!
/Stina Lilja, pressansvarig på PRV

Kommentarer inaktiverade för Inget skumt med företagshemligheter

Filed under immaterialrätt, varumärke