Fotbolls-VM med klassisk boll i ny kostym

PRV-bloggen har för vana att spana efter uppfinningar relaterade till pågående idrottsevenemang. Så här under brinnande fotbolls-VM, som för övrigt går överraskande och fantastiskt bra för vårt svenska landslag, kan jag inte låta bli att snegla lite på vad årets mästerskap för med sig för innovationer.

Videoassisterande domare (VAR – Video Assistant Referee) är väl kanske den mest påtagliga nymodigheten. Så värst mycket ny teknik innefattas inte i systemet, även om metoden i sig kan tolkas som innovativ.
Nä, vill man vara säker på att hitta ny teknik kan man alltid spana in huvudredskapet; fotbollen. Ända sedan VM 1970 i Mexico har Adidas utvecklat speciella matchbollar för varje världsmästerskap. Den första benämndes Telstar och är idag något av en arketyp för fotbollar. Denna ikoniska boll bestående av 20 vita hexagoner och 12 svarta pentagoner var framtagen för att synas extra bra i de svartvita TV-utsändningarna.

Adidas Telstar 1970

Adidas Telstar – originalet från 1970. Uppskattad av bl.a. västtyske Gerhard ”der Bomber” Müller som nätade med den inte mindre än tio gånger under Mexico-VM och vann skytteligan.

Årets officiella matchboll, Telstar 18, är faktiskt en hyllning till nämnda original. Bollen liknar i viss mån den handsydda förebilden, men under ytan är det andra grejor. En avancerad lagerstruktur med paneler av termoplastisk polyuretan och polyuretanskum erbjuder konstanta elastiska egenskaper över stora temperaturområden. Panelerna skarvas ihop med avancerad fogning som gör bollen extra vattenbeständig. Dessutom är bollen försedd med ett NFC (Near Field Communication)-chip som lagrar specifik information om bollen och som kan läsas av med t.ex. en smarttelefon.

Adidas Telstar 18

Adidas Telstar 18 – matchbollen för årets turnering. En hyllning till originalet.

Bollen är således fulladdad med immateriella värden och rättigheter. Varumärken (Adidas, Telstar, FIFA World Cup Russia 2018, etc.), mönsterskydd (se USD816786 (S)) och ett antal patentskyddade och patentsökta strukturer (se t.ex. US9919483 B2 och EP3097959 A1).

Man blir allt lite nyfiken på hur den kommer se ut i Qatar 2022. Tittar man på nyligen utfärdade Adidas-patent, se US9849361 B2 och US9710711 B2, kanske man de facto skådar i kristallkulan. En fotboll full med sensorer och accelerometrar som känner av bollträff, skruv, hastighet, m.m. och med en tillhörande app som berättar hur du ska träffa bollen för att erhålla önskad bollbana. Dessutom; kombinerat med ett par smarta glasögon med head up-display som dirigerar dig till rätt position.

Med nästa generation bollar kan visst alla skruva in den i krysset…

Jag vet inte… Hoppas den förblir rund i alla fall.

Heja Sverige!

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

 

Källor: FIFA.com, adidas.com

Kommentarer inaktiverade för Fotbolls-VM med klassisk boll i ny kostym

Filed under immaterialrätt, innovation

Sekretessavtal för spelutvecklare

Bild: Louise Meijer

Bild: Louise Meijer. Above the mist.

Immaterialrätt för spelutvecklare är en särskild ingång för alla de som arbetar med att ta fram spel. Det är en tillväxtbransch i Sverige där upphovsrättsfrågorna och varumärkesfrågorna är särskilt viktiga.

Spelutveckling arbetar på en internationell och global arena där immaterialrättsfrågorna är avgörande för framgång. I spelutveckling krävs det nära samspel mellan upphovsrättspersoner, konceptutvecklare, manusförfattare, illustratörer, programmerare, spelutvecklare, investerare och förläggare. Då kommer sekretessavtalen till stor nytta eftersom anställningsformerna ofta kan variera. Inte sällan handlar det om frilans, projektanställningar, korttidsuppdrag och andra sätt att kompetensförsörja en hel spelproduktion.

Det är inte särskilt förvånande att sidan om sekretessavtal är den information som tilldrar sig störst intresse i vårt webbpaket för spelutvecklare. Även sidan för upphovsrätt och registrera varumärke är särskilt välbesökta, därefter patent för dataspel, något som förekommer men är mindre vanligt. Så bra, tycker vi på PRV, att webbingången Immaterialrätt för spelutvecklare kommer till nytta. Bara i år har vi haft över 8 000 sidvisningar. Webbingången har tagits fram i samarbete med Dataspelsbranschen.

Länkar till urval i innehållet:

Immaterialrätt för spelutvecklare
Sekretessavtal
Registrera varumärke
Upphovsrätt
Patent för dataspel
Intervjuer med erfarna spelutvecklare

Bild och intervju: Louise Meijer

/ Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Sekretessavtal för spelutvecklare

by | 3 juli, 2018 · 10:38

Mitt livs största ekonomiska misstag

Att vara efterklok och för sent inse att man har gjort fel har vi alla varit med om. När det handlar om innovationer och skapande finns det all anledning att vara extra varsam. Du kan på förhand inte veta vilken användning din idé kan tänkas få. Inte heller kan du förutsäga spridningen av ditt verk – till exempel musik, konst eller litteratur.

Om man frågar en rådgivare inom immaterialrätt så brukar man få rådet att tänka stort, åtminstone lite större än de egna blygsamma förhoppningarna. Varför då? Jo, för att bädda för en affärsframgång av internationella mått. Ifall att det händer. Om man på förhand har gjort en genomlysning och förstått värdet av sina immateriella tillgångar kan man med immateriella rättigheter som patent, varumärke, designskydd och upphovsrätt komma långt i sitt förebyggande arbete. Att även avtala på rätt sätt om sina tillgångar i affärssammanhang är ett viktigt angränsande område.

Testa ditt företag – gör Genomlysningen

Den dagen jag sålde rättigheterna till La Cumparsita begick jag mitt livs största ekonomiska misstag…

Tangoteckning_Copyright_Anna Engquist_2018Så säger Gerardo Matos Rodriguez om den tangolåt han komponerade som ung, La Cumparsita från 1914. Tyvärr sålde han tidigt alla rättigheterna ett skivbolag. Rodriguez var ung, oerfaren och kunde inte i sin vildaste fantasi föreställa sig den lavinartade framgång tangolåten fick.

La Cumparsita har fått en enorm spridning över världen. Det är den mest kända tangolåten någonsin och den avslutar varenda tangokväll i alla länder. Den finns i otaliga versioner och inspelningar med olika orkestrar, på olika språk och med olika texter. Man har försett tangolåten med lyrik mot Rodriguez vilja och den har sjungits och spelats till internationell framgång av stora tangosångare och älskade orkestrar genom tiderna. Varje tangoorkester sätter en ära i att göra sin egen särskilda tolkning av verket där orkestern ges möjlighet att visa upp sin specialitet och briljera. Listan kan göras lång. Idag är La Cumparsita även utnämnd till Uruguays folkliga nationalsång. Kort sagt en oanad användning på det hela taget. Hur skulle Rodriguez som ung okänd kompositör i Montevideo kunna förutspå en sådan spridning? La Cumparsita har sålt i miljontals skivor med olika skivbolag. Bara en enda inspelning från 1937 med d’Arienzos orkester har sålt i 16 miljoner skivor hos skivbolaget Odeon.

La Cumparsita var Rodriguez stora ekonomiska misstag men även ett konstnärligt missöde – inte att förglömma. Han hävdade att verket var instrumentalt från början och önskade att det skulle förbli så. Rodriguez blev därför indragen i långa juridiska processer där han motsatte sig att man satte lyrik till verket. Det är en egen angränsande upphovsrättshistoria i sig och han lyckades aldrig helt förhindra andra att infoga lyrik till den instrumentala tangon. Han tvingades mer eller mindre att skriva en egen text till låten på grund av domslutet. Det var högst motvilligt och den egna låttexten från 1926 gick aldrig hem hos tangopubliken. Som upphovsperson ägde han inte längre fulla rättigheter till verket.

Historien om La Cumparsita är både fascinerande och lärorik ur ett upphovsrättsperspektiv. Lyssna på P2 Dokumentär med José Delbono från 2016 som är källan till denna artikel. I dokumentären ges flera musikexempel och en utförligare beskrivning kring händelseutvecklingen.*

/Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

* Måndagar kl 22 i Stockholms närradio på 95,3 MHz sänds programmet Prata tango med José Delbono. Där kan man lära mer om tangomusikens utveckling.

Kommentarer inaktiverade för Mitt livs största ekonomiska misstag

Filed under upphovsrätt

Midsommar starkt varumärke

Solen färgar juninatten över Enskär. Foto: Stefan Hultquist

Naturliga uppföljaren till julmust och påskmust, midsommarmust, tycks fattas? Och kan man slänga ”midsommar” på vilket varumärke som helst? PRV-bloggen ringer Johan Nordlund, varumärkesjurist.

Molnen hopar sig, kvicksilvret sjunker och äntligen får vi det där välbehövliga regnet. Tur att midsommar kommer varje år med normalisering i väderläget.

Strax är det dags att gå ner till butiken och fylla på – sill, potatis, pilsner, jordgubbar och allt vad som hör midsommaren till. Kanske en stänkare?

Reklammakare och marknadsförare knyter förstås midsommaren närmare sina produkter. Eller i alla fall sinnebilden av midsommar med sol, vind och vatten, umgänge och, förstås, maten.

Johan, kan jag registrera ”midsommar” -produkter hur som helst?

Det finns några krav för att få registrera ett varumärke. Bland annat så får inte varumärket beskriva de varor eller tjänster som ansökningen avser. Varumärket måste också ha förmåga att peka ut varornas kommersiella ursprung (särskiljningsförmåga).

Utöver dessa två så får varumärket inte vara förväxlingsbart med något äldre varukännetecken. Ordet midsommar har olika betydelse och associationer beroende på hur du kombinerar det med andra ord och vilka varor och tjänster som din ansökan innehåller.

Finns ”midsommarmust” registrerat?

Det finns ingen gällande registrering för ordet midsommarmust. Däremot inkom det en varumärkesansökan med lydelsen midsommarmust 2010.

Hur ska du förresten själv fira midsommar?

Jag ska upp till Höga kusten, leva stuglivet, vandra och grilla. Samtidigt så kommer jag naturligtvis inte missa en enda felpassning, tunnel eller klackspark under fotbollsfesten i Ryssland.

Tack Johan! Trevlig midsommar till dig och alla bloggläsare!

/Stefan Hultquist enhetschef och utbildare PRV

Kommentarer inaktiverade för Midsommar starkt varumärke

Filed under varumärke

European Inventor Award – europeiskt innovations- och uppfinnarpris

European Inventor Award är det europeiska patentverkets, EPO, uppfinnar- och innovationspris. Syftet med priset är att lyfta fram innovatörer och uppfinnare vars arbete i olika former bidrar till förbättringar för människor runt om i världen. Priset ska uppmärksamma innovativa personer och team och hur deras nyskapande uppfinningar bidrar till lösningen på vår tids stora utmaningar, samtidigt som det också uppmärksammar hur innovationer och patentsystemet är till nytta för den europeiska ekonomin och befolkningen.

Priset delas ut av en jury i fem kategorier:

  • industri,
  • forskning,
  • icke EPO-länder,
  • små- och medelstora företag,
  • livsgärning.

Dessutom finns Popular prize, där allmänheten avgör vem som vinner genom en öppen omröstning på EPO:s webbplats.

I år delas priset ut för trettonde gången sedan starten 2006.

Svensk uppfinnare nominerad

epo18_Mahdjoubi-0041

Mehrdad Mahdjoubi Foto: EPO

I år är den svenske uppfinnaren Mehrdad Mahdjoubi nominerad i kategorin små- och medelstora företag för utvecklingen av världens första cirkulära duschsystem. Oas som systemet heter sparar 90 procent vatten och 80 procent energi jämfört med vanliga duschar. Duschsystemet, som endast förbrukar fem liter vatten per dusch, har skapat helt nya möjligheter till effektivare vattenanvändning.

epo18_Mahdjoubi-0367

Det cirkulära duschsystemet Oas. Foto: EPO

Direktsänd ceremoni

Priset delas ut på en ceremoni i Paris idag, den 7 juni. Är du nyfiken på hur det går för Mehrdad Mahdjoubi? Hela ceremonin direktsänds via EPO:s Innovation TV och Facebooksida.

/Henrietta Thollén, presskommunikatör, PRV

Kommentarer inaktiverade för European Inventor Award – europeiskt innovations- och uppfinnarpris

Filed under immaterialrätt

Ner ner ner nerför backen ner

Så har dom hävt det. Ekerö kommun. Läste i Mälaröarnas nyheter att det lokala skateboardförbudet gör en 180 spin. Nu får du återigen åka på öarna. Skateboard blir också OS-sport i Tokyo 2020.

Tankarna går till debatten om danstillståndet, alltså att man skulle kunna få dansa på vilken restaurang som helst. Och inte bara på dansrestauranger. Nu haltar parallellen för det är oklart vad som hänt med spontandansen.

Ekeröalliansen däremot kör freestyle inför valet och fiskar förstagångsröstare med fingerflips, spins och akrobatik.

Brädor i flera generationer

Vi befinner oss just nu i 4G för rullbrädor. 4G har pågått sedan slutet av 90-talet och omsluter heltidsproffs som lever på sporten, åtminstone i USA.

3G var 80-tal med stora ramper, videofilmer, sponsring och idéer om hjälm och sådana saker. En svensk profil inom sporten var Per Holknekt som 1983 startade tidskriften Transworld Skateboarding.

2G var 70-tal, med energisk och aggressiv åkstil som kom att bli dagens ”street”. Alan Gefland, ”Ollie”, blev den första att göra en ”ollie”, alltså ”poppa tailen” under det att man rätar ut brädan med främre foten. Hoppa, alltså. Ollie uppfann ollien på rampen, men det finns också en flatground-variant.

Under andra generationens framfart började åkare bryta sig in på tomter för att åka i torrlagda swimmingpooler. Och det var alltså sånt här som Ekerö kommun såg komma och ville värja sig emot.

– Under 1970-talet uppfattades rullbrädor många gånger som ett problem och därför infördes den lokala trafikföreskriften. Idag ses rullbrädor snarare som ett fortskaffningsmedel eller lekredskap. Det gör regelverket otidsenligt och onödigt och jag kommer föreslå byggnadsnämnden besluta att upphäva den lokala trafikföreskriften, säger Arnulf Langlet (M) ordförande i byggnadsnämnden till Mälaröarnas nyheter.

Första generationen var 50-tal med grenar som slalom, höjdhopp och downhill. Första SM i slalom hölls 1978, medan första officiella SM hölls först 2017 då skateboard kommit med i Riksidrottsförbundet. Och 2020 rullar den alltså in i de olympiska spelen. Blir det en skejtare som tänder elden?

Vem uppfann skateboarden?

Skateboarden lanserades på 40-talet. Jag har inte hittat någon krediterad uppfinnare, men George Powell har stått för mycket av utvecklingen.

Brädan klassas i Cooperative Patent Classification på A63C 17/01, för den som vill leta vidare i den fria databasen Espacenet. ”Skateboard” ger 25 träffar i Svensk patentdatabas, varav 8 är patent fortfarande i kraft i Sverige.

Den som rent allmänt vill söka efter patentskrifter på sitt område bör också titta i Google patents. Men man får gärna vara lite försiktig så man inte röjer för mycket information om uppfinningen innan man lämnat in sin patentansökan. Prova gärna söka på skateboard!

Har du fler frågor kring vad du själv kan göra innan du lämnar in patentansökan eller går till ett patentombud är du välkommen att kontakta vår kundsupport!

Lycka till!

/Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

ps. En svensk gjorde stunten i filmen Tillbaka till framtiden 1985, Per Welinder. Och tydligen är den flygande hoverboarden inte längre så långt från hyllorna. Oklart i skrivande stund hur Ekerö kommun kommer ställa sig till den?

ps.2 Försök landa med fötterna över respektive hjulpar när du gör en ollie, så minskar risken att brädan knäcks!

ps.3 ”Skateboard” är en låt av popgruppen Magnum Bonum. LA Run i original. Titeln ovan är hämtad ur refrängen.

Källa: Mälaröarnas nyheter, Svt och en hel del Wikipedia.
Tack till Anders Bruun!

Kommentarer inaktiverade för Ner ner ner nerför backen ner

Filed under patent

Det doftar Play-Doh här

Kommer du ihåg den där färgglada doftleran med roliga tillbehör i plast som gjorde att man kunde leka industriell revolution hemma?

När min dotter sedan upptäckte Play-Doh var jag tidig med att introducera de senaste tillbehören så att ungen kunde få utlopp för sin inre ingenjör. Det var kul, även om mina ambitioner att konstruera hela städer i lera blev underminerade av att hon roffade åt sig den mesta leran för att göra huvudfotingar.

Nu har Hasbro, företaget som äger Play-Doh, fått den karakteristiska Play-Doh-doften registrerat som ett varumärke i USA, ett så kallat doft-varumärke.

Hur kan det gå till, undrar jag. Varumärken kan väl enbart vara figurmärken, ordmärken eller en kombination av båda? Och hur sparar man en doftregistrering i en varumärkesdatabas?

För att få svar på mina frågor har jag vänt mig till min kollega Johan Nordlund, varumärkesjurist på PRV.

Johan Nordlund

Johan, jag har lärt mig att ett varumärke måste kunna återges grafiskt för att kunna registreras. Hur kan en doft återges grafiskt?

Det här är ett krav som finns i dagens lagstiftning. Däremot kommer kravet att förvinna när det nya varumärkesdirektivet börjar tillämpas i Sverige. Enligt gällande praxis så går det inte att göra en tillfredställande grafisk återgivning av doftens om avses för att få en registrering. Med andra ord uppfylls inte kraven för grafisk återgivning av ett doftmärke genom en kemisk formel, en skriftlig beskrivning med ord, en deponering av ett prov av en doft eller genom en kombination av dessa faktorer (se dom av den 12 december 2002, C-273/00, ”Sieckmann”, punkterna 69–73).

Varumärket gäller för närvarande enbart i USA, men Play-Doh finns att köpa i affärer i Sverige också. Finns det några hinder som gör att doften inte kan registreras som varumärke i Sverige?

För att doften ska kunna registreras i Sverige så krävs förfarande att märket klarar en svensk varumärkesprövning. Märket måste med andra ord bland annat vara grafiskt återgivet på ett tillräckligt sätt men måste även bedömas ha särskiljningsförmåga, alltså kunna peka ut produktens kommersiella ursprung. Det bör tilläggas att det inte är självklart att en prövning får samma utkomst i Sverige som i USA.

För svenska varumärken finns ju en databas där man kan hitta varumärken som gäller i Sverige. Det finns en liknande databas för Europa. I dessa kan man hitta varumärkesregistreringar med tillhörande bilder på själva varumärket. Hur kan man spara ett doftvarumärke i en sådan databas? Och hur ska man leta efter doftvarumärken i databaser? Ska man lukta sig till dem?

Det är naturligtvis en aktuell fråga. Det är också en fråga som kommer att fortsätta vara aktuell i samband med nya direktivet. Istället för grafisk återgivning kräver det nya direktivet att märket ska kunna återges i registret på ett sätt som gör det möjligt för de behöriga myndigheterna och allmänheten att klart och tydligt avgöra vilket föremål som omfattas av skyddet. Vad som krävs i form av teknisk utveckling och bevis återstår att se.

En doft, eller parfym, består ju av olika ingredienser. Skulle man kunna registrera ett bakverk som varumärke, det består ju också av olika ingredienser?

Det är inget i lagstiftningen, varken ny eller gammal, som hindrar att ett bakverk registreras som varumärke. Utformningen på Ahlgrens bilar är ju till exempel skyddat som kännetecken. Problematiken med en sådan ansökan är istället att den sökande måste visa att bakverket uppfattas som ett kännetecken för dennes verksamhet och att omsättningskretsen har en hög vetskap om detta. Att ett märke innehåller flera olika element/ingredienser är naturligtvis inga problem, det är samma sak i ett figurvarumärke. Det är helheten som räknas!

Tack för samtalet!

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Det doftar Play-Doh här

Filed under immaterialrätt

En innovationsrådgivares bild av potentialen med samverkan mellan lärosäten och industri

stefan dahlen_linkedin

Stefan Dahlin är innovationsrådgivare på Grants and Innovations Office där han arbetar med att hitta nyttorelevans för forskning, eller som Stefan själv säger ”att hitta användning för forskning”. Tidigare har Stefan disputerat inom biokemi och forskat i 15 år. Stefans forskning har kommit ut på marknaden och han innehar två stycken patent för medicinteknisk produkt. Tillsammans med representanter från näringsliv, forskningsfinansiärer och lärosäten deltog och talade Stefan på den temadag som PRV arrangerade kring ämnet samverkan. Med sin erfarenhet som forskare och innovationsrådgivare delade Stefan med sig av sina tankar som en representant för ett lärosäte, Borås Högskola.

Att lära av olika beröringspunkter

Stefan Dahlin menar att temadagens gruppdiskussioner var högst relevant för Borås Högskolas verksamhet, inte minst då det fanns väldigt många gemensamma beröringspunkter och att alla närvarande deltagare kunde lära av varandra. Även om en del lärosäten har olika inriktningar så brottas man med många liknande problem i den dagliga verksamheten i att nå ut i samhället. Just mötet mellan näringsliv, forskningsfinansiärer och lärosäten gav dessutom en möjlighet att vädra många tankar och funderingar som funnits gällande de andra aktörerna utanför lärosätena, säger Stefan.

Potentialen i samverkan mellan lärosäten och industri

Många inom akademin har väldigt lite koll på att forskningsfinansiärer faktiskt kräver en strategi för immaterialrätten. Dessutom använder sig forskare i regel inte av patentdatabaserna i sin litteraturundersökning vilket kan få väldigt negativa konsekvenser för forskningen, om det sent i forskningsprocessen visar sig att den berörda forskningen exempelvis redan är patenterad.

En annan viktig aspekt för god samverkan som Stefan framhåller är språket. Han menar att ett gemensamt språkbruk ger ett ramverk som möjliggör ett konstruktivt samtal där båda kan förstå varandra. Stefan säger att industri och lärosäten behöver bli bättre på att kommunicera med varandra och att en utgångspunkt är att de närmar sig varandra genom utvidgade samarbeten som kan bidra till att skapa trygghet och tillit parterna emellan, vilket skulle underlätta.

I övrigt säger Stefan Dahlin att det i många fall saknas en ömsesidig förståelse för varandras utmaningar och vardag. Syftet med forskning är inte alltid att kommersialisera upptäckterna utan värdet av forskning bör i många fall skattas på längre sikt. Däremot är företagens roll väldigt viktig i de fall som resulterat i kommersialisering. Näringslivet är samtidigt i behov av den kunskap, innovation och utveckling som är kärnan av lärosätenas verksamhet. Om förutsättningarna för god samverkan föreligger ökar därför även möjligheterna att skapa ett klimat där tillväxt lättare kan blomstra, säger Stefan.

Kommentarer inaktiverade för En innovationsrådgivares bild av potentialen med samverkan mellan lärosäten och industri

Filed under immaterialrätt

Peter Ericsson Nestler – om tillit och trygghet som framgångsfaktor

Peter Ericsson_LinkedIn

Peter Ericsson Nestler som är Director IPR Defensive Strategies på Ericsson talade på forum för erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning som arrangerades av PRV på Valhallavägen igår. Temat för dagen var samverkan mellan forskningsfinansiärer, akademi och näringsliv. På plats fanns representanter för varje respektive grupp och Peter Ericsson Nestler talade om sina erfarenheter av, vad han menar, är en underskattad aspekt i samarbeten – tillit och trygghet.

Tillit och trygget avgörande för god samverkan

Peter Ericsson Nestler talade på temat tillit och trygghet och beskriver varför och på vilket sätt detta är viktigt för god samverkan. Samarbeten underlättas genom att parterna förstår varandra och förutsättningen för detta är att skapa ömsesidigt förtroende och tillit. Peter menar dock att detta steg alltför ofta förbises i processen, vilket försvårar samarbetet. Han efterlyser därför ett tydliggörande inom organisationer för hur man bygger tillit och förtroende. Han säger själv att det handlar om att ”våga öppna upp sig om sådant som kan vara svårt att prata om”. Mer konkret gäller det att skapa en gemensam grund att stå på, med en full transparens om vad båda parterna vill ha ut av projektet för att sedan komma överens om samarbetets spelregler.

Potentialen i samverkan består i att underlätta för människan

Även om Ericsson är ett stort företag så menar Peter att det är väldigt viktigt att samverka med lärosäten av olika slag för den spjutspetskompetens de besitter, men även för att lära sig som angränsade områden som Ericsson kan anamma eller rentav behöver lära sig att förhålla sig till. Peter nämner Artificiell intelligens och internet och things som två nutida teman som Ericsson ständigt arbetar med, med frågeställningen om hur allt runtomkring oss kan underlätta livet för människan.

Framtidens ekosystem

Peter Ericsson Nestler uttrycker en önskan om att andra myndigheter bortom innovationsområdet också skulle delta i samarbetsträffar som denna för att komma med annorlunda infallsvinklar än de som vanligtvis presenteras. Han menar att ett brett samarbete skapar och främjar ett ekosystem mellan forskningsfinansiärer, akademi och näringsliv där alla kan växa och kan blomstra av att delta i. Dessutom hoppas han att fler kan skapa handfasta tillvägagångssätt för hur det bäst skapas tillit och trygghet i samverkansprojekt.

Kommentarer inaktiverade för Peter Ericsson Nestler – om tillit och trygghet som framgångsfaktor

Filed under immaterialrätt, innovation, patent

Norge allt populärare bland internationella uppfinnare

Norge_beskuren

Hur står sig Norge i jämförelse med Sverige när det kommer till innovation och uppfinningar? Nya siffror som PRV har tagit fram lagom till den 17 maj, Norges nationaldag, visar bland annat att andelen ansökningar från andra länder är större i Norge än i Sverige.

Totalt kommer det in fler patentansökningar till PRV i Sverige än vad det gör till Patentstyret i Norge varje år. Under en femårsperiod har det kommit in 8741 ansökningar till Patentstyret, medan det under samma femårsperiod kom in 12 168 ansökningar till PRV.

-Statistiken visar tydligt att det finns fler patentaktiva företag i Sverige än i Norge. Och skillnaden är förmodligen ännu större än vad siffrorna visar, eftersom många uppfinningar inte patenteras för den inhemska marknaden. Anmärkningsvärt är att andelen patentansökningar från andra länder är mycket större i Norge än i Sverige, säger Stefan Hultquist, enhetschef på PRV.

Hela 40 procent av de patentansökningar som kom in till Patentstyret år 2016 var från andra länder än Norge. Det kan jämföras med Sverige där endast 15 procent av de patentansökningar som kom in till PRV var från något annat land än Sverige.

Norrmännen flitiga att söka patent i Sverige

Hur mycket patent söker vi svenskar i vårt grannland i väst? På fem år har det kommit in 56 svenska patentansökningar till Patentstyret. Norrmännen har varit något flitigare vad gäller att ansöka om patent i Sverige. 76 ansökningar från Norge har PRV tagit emot under en femårsperiod.

-Det kan vara så att det finns fler företag i Norge som agerar på den nordiska marknaden. Då patent är en stor investering behöver man välja vilka marknader man vill verka på – såväl med tillverkning som försäljning, säger Stefan Hultquist.

Patentkampen: Norge vs. Sverige

  Norge Sverige
Antal patentansökningar från övriga världen 40% 15%
Antal nationella patentansökningar 8741 12 168
Antal patentansökningar från Norge i Sverige   76
Antal patentansökningar från Sverige i Norge 56  

 

Grattis Norge!

Text och bild: Henrietta Thollén, presskommunikatör PRV

Kommentarer inaktiverade för Norge allt populärare bland internationella uppfinnare

Filed under immaterialrätt