Intervju med Peter Strömbäck, ny GD på PRV

Peter Strömbäck, GD på PRV

Peter Strömbäck, GD på PRV

Vi välkomnar PRV:s nya generaldirektör Peter Strömbäck med en intervju här på PRV-bloggen. Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar heter den utredning Peter gjorde 2015. Flera av förslagen i utredningen har blivit verklighet och samtalet tar sin utgångspunkt i den.

Hur ser du på vårt regeringsuppdrag att höja medvetenheten om immaterialrätt?
Det är mycket viktigt. Det finns ett stort behov. Branschens yrkesverksamma har djup insikt men de breda lagren av företagare vet alldeles för lite om immaterialrätt.

Några lärdomar från din utredning som du vill förmedla till bloggens läsare?
I utredningsarbetet hittade jag tio utmaningar och problem som kan sammanfattas så här: Det finns totalt sett en låg kännedom om immaterialrätt i samhället. Vi behöver mer medel som till exempel IP-checkar för att stimulera små- och medelstora företag att arbeta med immaterialrättsliga strategier. Finansieringsformen på PRV behövde förändras. Det är ingen avhandling utan en konkret och beslutsorienterad utredning. Här finns utredningen att läsa i sin helhet.

Immaterialrättens roll i innovationssystemet. Vad tror du om utvecklingen i Sverige?
Immaterialrätten får en ökad roll och blir allt viktigare särskilt i FOU. Jag vill bidra till att immaterialrätten kommer in tidigare i FOU-processerna. Det är viktigt att avsätta tid och medel initialt för att göra rätt från början. Det är avgörande när man sen kommersialiserar forskningsresultaten.

PRV har en ny finansieringsform, vad betyder det?
En anslagsfinansierad verksamhet ger oss möjlighet att arbeta med kunskapshöjande insatser och våra frågor får större gehör i politiken. Den nya finansieringsformen är därför strategiskt viktig.

Hur står vi oss jämfört med andra länder i kvalitet?
PRV har ett gott renommé internationellt. Det är överlag bra att titta på vad andra gör, det finns goda pusselbitar att plocka lite var stans i världen. Till exempel är den sydkoreanska industriella utvecklingen fantastiskt inspirerande för andra länder. Storbritannien är särskilt bra på att uttrycka sig och formulera frågeställningar som vi kan ta lärdom av.

Kommer vi att bilda ett råd för immateriella tillgångar vid PRV?
Det är en fråga för regeringen men absolut ett förslag från utredningen att driva vidare. Jag har inte släppt idén att immaterialrätten behöver större uppmärksamhet i statlig verksamhet och då komma in som en självklar del i forsknings- och utvecklingsprojekt i statlig regi.

Har du något särskilt inom digitaliseringsområdet som du vill lyfta fram?
Digitaliseringen går jättefort, men ändå inte. Vi ska se till det som ger kunder och medarbetare väsentliga förbättringar. Yttre och inre effektivitet. Projektet Mina sidor, där kunder ska kunna följa sina ärenden på PRV online, är ett bra exempel på det.

Ledarskapsfrågor ligger dig varmt om hjärtat. Hur är ett bra ledarskap?
Värdegrundsbaserat ledarskap med nyfikenhet och idérikedom. Hur vi spelar tillsammans är viktigt. Man kan jämföra det med lagsporten. Jag vill betona betydelsen av en övergripande spelidé. Den är viktig för framgång.

Tack för samtalet!

/Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

 

Kommentarer inaktiverade för Intervju med Peter Strömbäck, ny GD på PRV

Filed under immaterialrätt

Platsar du som patentingenjör på PRV?

Anna Rapp Foto: Anna Fanqvist

Är du civilingenjör eller mer inom något område är det bara söka. Men har du vad som krävs?

Som patentingenjör hjälper du ny teknik – uppfinningar – till industrin. Det är du som bedömer uppfinningarna och bestämmer om patent, alltså om någon ska få ensamrätt att tillverka och sälja produkter runt en teknisk lösning.

En patentportfölj säger något om ett företags värde, och patentaktiviteten i ett land säger något om landets innovationsklimat och möjlighet till utveckling.

– Det är väldigt tydligt att våra framgångsrika företag har väl utarbetade patentstrategier, säger Anna Rapp, chef för enheten för kundrelationer på PRV.

En patentingenjör har kundkontakt och jobbar mycket med information, så du behöver vara bra på att förklara teknik. Och du lär dig hela tiden nytt i arbetet.

Att börja sin karriär på PRV och patentingenjörsutbildningen är ett insteg i den för industrin så viktiga immaterialrätten. Härifrån ligger vägen öppen mot högre tjänster på företagens patentavdelningar eller på patentbyråerna.

– Jag har mött många nyckelspelare på företagens utvecklingsavdelningar som börjat sin bana på PRV, avslutar Anna Rapp.

Men, innan du får fatta egna beslut i våra kunders patentfrågor måste du alltså gå utbildningen till patentingenjör. Här varvas juridik och granskningsmetodik med eget arbete under handledare. Du har full lön under hela utbildningen.

Vill du lära dig mer om senaste tekniken? Vill du ha ett viktigt jobb för Sverige? Vill du vara en nyckelspelare?

Vi har annonser ute till den 18 mars!

/Stefan Hultquist, enhetschef elektroteknik PRV

Kommentarer inaktiverade för Platsar du som patentingenjör på PRV?

Filed under patent

Design och innovation i lyckad förening

air-s-1-1500x800Air Smart Spirometer är en svensk innovation som gör det både enklare och mindre kostsamt att mäta och bedöma andnings- och lungkapaciteten hos patienter med exempelvis sjukdomen KOL. Innovationen är patentskyddad och har redan fått flera utmärkelser.

Det finns idag c: a 160 miljoner odiagnostiserade patienter med KOL världen över. Genom att ta hjälp av modern teknik skapar innovationen möjlighet för läkare världen över att på ett snabbt och kostnadseffektivt sätt diagnostisera patienter med andnings- och lungsjukdomar.

Air Smart Spirometer är den första spirometer som används tillsammans med en smartphone. Den är designad för att ge bästa, möjliga användarupplevelse till minsta möjliga kostnad och är CE-certifierad i klass IIa för medicintekniska produkter.

År 2016 tilldelades innovationen Red Dot Design Award för utmärkt design och senare samma år utmärkelsen Design S inom kategorin industridesign, med följande motivering:

”Ett fint exempel i samtiden på en innovationsprocess som tar avstamp i behovet snarare än i produktionen. Ett sympatiskt alternativ som gör diagnostiken tillgänglig för fler – världen över.”

Produkten är patentskyddad, se SE536800 C2.

Källor, inklusive bildkälla:
http://www.healthcareinnovation.se
https://www.nuvoair.com/
http://design-s.se/

/ Siljastina Rönnkvist, kommunikatör, PRV

Kommentarer inaktiverade för Design och innovation i lyckad förening

Filed under design, immaterialrätt, innovation, patent

Vad är likheten mellan musik, film och motorbåtar? Den gemensamma nämnaren är upphovsrätten.

Upphovsrätt är ett juridiskt skydd för en mängd olika typer av material som skapas av enskilda personer. För en tid sedan kom en dom från Patent- och marknadsöverdomstolen, som bekräftar att även motorbåtar kan tillhöra den upphovsrättsliga kategorin brukskonst. Du kan alltså hävda upphovsrätt för en motorbåt eller något annat föremål som du har designat, förutsatt att vissa krav är uppfyllda. Advokat Tobias Kempas förklarar.

De upphovsrättsliga skyddsförutsättningarna för brukskonst i EU

Av 1 § upphovsrättslagen (1960:729) framgår, att den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket. Detta gäller oavsett på vilket sätt verket har kommit till uttryck. Ett verk kan alltså vara t.ex. ett alster av brukskonst. Det som skyddas är då bruksvarans konkreta form, d.v.s. den fysiska gestaltningen av produkten. Detta skydd har mycket stor betydelse, bl.a. inom området för industriell design, inte minst eftersom det under åren har visat sig att mönsterskyddslagen (1970:485) inte ger något tillfredsställande skydd åt produkter av brukskonst.

Den svåra frågan är att avgöra vilka skyddsförutsättningar som gäller. Vilka krav måste vara uppfyllda för att brukskonst ska skyddas av upphovsrätt? Svårigheterna sammanhänger med att bruksföremålens funktion sätter gränser för den möjliga utformningen. I Sverige har dessa frågor diskuterats bl.a. i det s.k. Maglite-målet (NJA 2009 s. 159). Högsta domstolen har då bedömt att formgivningen av en ficklampa har förtjänat upphovsrättsligt skydd. Domstolen har dock samtidigt konstaterat, att det varit fråga om ett ”gränsfall”.

Ett annat, aktuellt, exempel är Patent- och marknadsöverdomstolens avgörande den 12 januari 2018 i mål PMT 11062-16. I det målet har domstolen konstaterat, att en motorbåt (Nord West 420 Flybridge) är ett alster av brukskonst, d.v.s. ett verk i upphovsrättslig mening. Domstolens avgörande är intressant, bl.a. eftersom det indikerar att de skyddskrav, som gäller för brukskonst, är harmoniserade inom EU. Domstolen hänvisar bl.a. till EU-domstolens tidigare avgöranden i mål C-5/08 (Infopaq) och mål C-145/10 (Painer). I dessa mål har EU-domstolen konstaterat, att upphovsrättsligt skydd kräver att alstret är originellt, på så sätt att det är upphovsmannens egen intellektuella skapelse. Så anses vara fallet när upphovsmannen vid skapandet har kunnat uttrycka sin kreativa kapacitet genom att göra fria och kreativa val.
Frågan är, emellertid, om EU-domstolens avgöranden (se ovan) kan anses harmonisera det upphovsrättsliga originalitetskravet för alla verk (inklusive brukskonst) eller om EUdomstolens praxis tvärtom ska uppfattas som mer begränsad. De som förespråkar en mer begränsad tolkning brukar framhålla, att de existerande EU-direktiven enligt sin ordalydelse endast harmoniserar originalitetskravet för datorprogram, databaser och fotografier. Andra menar att EU-domstolen, särskilt i mål C-5/08 (Infopaq), i praktiken har åstadkommit en harmonisering av skyddskraven för alla typer av verk.

 

Denna fråga verkar nu vara på väg att avgöras. Högsta domstolen i Portugal har nyligen, i en begäran om förhandsavgörande till EU-domstolen (mål C-683/17), frågat bl.a. hur EUdomstolen tolkar artikel 2(a) i Infosoc-direktivet 2001/29/EG med avseende på brukskonst. Frågan verkar, enkelt uttryckt, vara om EU-rätten förhindrar nationella regler som uppställer särskilda skyddskrav för brukskonst. EU-domstolens svar kommer att bli mycket intressant. Om skyddskraven för brukskonst är identiska, med de relativt låga skyddskraven för t.ex. musik och film, bör det innebära utökade möjligheter att hävda ensamrätt till industriell design.

Tobias Kempas
Advokatfirman Vinge

Kommentarer inaktiverade för Vad är likheten mellan musik, film och motorbåtar? Den gemensamma nämnaren är upphovsrätten.

Filed under immaterialrätt, upphovsrätt

Sportlov = streaminglov?

Sportlovet är i full gång och i blogginlägget ”Uråldrig uppfinning i skidbacken” skrev jag om alla som spenderar veckan i skidbacken. Men sen slog det mig att det finns ju även de som inte har några planer att dra till fjälls. Vissa väljer att hålla sig på hemmaplan och kollar hellre på film än att ge sig ut i kylan. Dock finns risken att man hamnar på en av flera olagliga streamingsajter som bryter mot upphovsrättslagen. Du kan läsa mer om upphovsrättslagen här.

Men som tur är så finns det även en hel del lagliga streamingsajter såsom; Viaplay, HBO och CMore. Min personliga favorit är Netflix och jag har kollat upp några av deras sportfilmer som passar utmärkt för alla er som stannar hemma, eller er som vill avsluta sportlovet framför tv-skärmen. Ta en titt på dessa godingarna:

Ikaros (2017): Dokumentären av Bryan Fogel presenterar oss för en värld fylld av sport, doping och skandaler.

100 meter (2016): Den kritikerrosade filmen låter tittaren följa Ramón, en man med multipel skleros, som är fastbesluten att ta sig igenom en ironman-tävling.

Concussion (2015): Följ Will Smith som rättsläkare i den verklighetsbaserade filmen som undersöker om det finns någon slags koppling mellan fotbollsspelares hjärnskakningar och permanenta hjärnskador.

Moneyball (2011): Brad Pitt spelar basebollmanagern som med hjälp av ganska ovanliga metoder sätter ihop ett basebollag.

Glory Road (2006): Året är 1965 i Texas, USA och baskettränaren Don Haskins gör ett oväntat beslut när han förstärker universitetslaget med mörkhyade spelare, vilket går emot normerna i 60-talets USA.

Så för alla er som hellre ser sportlovet som ett streaminglov; se till att göra det lagligt.

/Emma Nilsson, kommunikationspraktikant på PRV

Källa: Netflix

Kommentarer inaktiverade för Sportlov = streaminglov?

Filed under immaterialrätt, upphovsrätt

Framtidens teknik i PyeongChang

I ytterligare en vecka erbjuds möjligheten att somna och vakna till vinter-OS. Och däremellan nervöst slumra och våndas över stavbrott och laguttagningar. PyeongChang [pjong-chang]. Lättare att uttala än att stava. Under OS dessutom stavat med stort ’C’ för att ytterligare särskilja staden från grannlandets huvudstad Pyongyang. Men det är inte bara idrott som står på agendan. Sydkorea, numera en av världens mäktigaste industrinationer med jättar som Samsung, LG och Hyundai i frontlinjen, ser OS som ett reklamfönster för att demonstrera nationens tekniska förmåga.

1 218 st synkroniserade Intel Shooting Star-drönare bjöd på en världsrekorduppvisning under OS-invigningen.
Foto: Intel Corporation.

Trots några vallamissar och missade hopp får man nog ändå hittills betrakta evenemanget som en sportslig svensk succé. Åtminstone fler medaljer än vad jag vågat hoppats på. Och däribland ett par oväntade bäst-när-det-gäller-mest-prestationer som imponerar. Sticker väl egentligen ut som lite osvenska, men därav dubbel glädje när de faktiskt inträffar.

Men åter till tekniken. På plats i PyeongChang har man möjlighet att ta del av det senaste i teknikutveckling. Här följer ett par exempel:

5G. På utvalda platser kring OS-anläggningarna kan man prova på att vara uppkopplad mot ett 5G-nät – nästa generation av mobilnät som utlovar 10-faldig dataöverföringskapacitet jämfört med dagens 4G-nät. Vissa grenar kan härigenom följas direkt i 360 graders virtuell verklighetsvy [Virtual reality – VR]. Något som kräver omedelbar och omfattande överföring av bilddata.

Artificiell Intelligens (AI). Självlärande robotar är utplacerade inom OS-området och på flygplatsen i Seoul för att informera och vägleda besökare.

Självkörande bussar. Besökare erbjuds transport mellan vissa arenor i självkörande bussar som kontrolleras över nämnda 5G-nät.

5G, AI och självkörande fordon är alla aktiva områden i patentvärlden. Relaterade patent och patentansökningar finns klassificerade på bl.a. följande CPC-klasser:

H04B  7/00 Radio transmission systems, i.e. using radiation field

H04W  88/00 –  Devices specially adapted for wireless communication networks, e.g. terminals, base stations or access point devices

G06N 3/02Computer systems based on biological models using neural network models

G05D 1/0088 – Control of position, course or altitude of land, water, air, or space vehicles, e.g. automatic pilot characterized by the autonomous decision making process, e.g. artificial intelligence, predefined behaviours

Patentlitteratur med dessa klassificeringar kan man själv beskåda i t.ex. Svensk Patentdatabas.

Lite i skymundan har slalomtävlingen för robotar avgjorts i PyeongChang; Ski Robot Challenge, se här.
Ser ut att ha en bit kvar till världseliten, men jag anar ändå en väg framåt. Humanoider iklädda gul-blå tävlingsdräkt som sopar banan med röda armén i väster.
Skicka in din ansökan redan idag via prv.se. Det är bara fyra år till nästa OS.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

 

 

 

 

 

 

3 kommentarer

Filed under innovation, patent

Metallica – Polarpris och piratkopiering

Bandet Metallica har funnits ända sedan 80-talet och är idag ett av världens största heavy metalband. Bandet belönas i år med svenska Polarpriset för sin musikaliska insats och motiveringen lyder; ”inte sedan Wagners känslostormar och Tjajkovskijs kanoner har någon skapat musik som varit så fysisk och ursinnig, men ändå samtidigt tillgänglig.”

Men Metallica är inte bara känd för sin musik, utan även för att de kämpar mot piratkopiering. Piratkopiering innebär olovlig kopiering eller olaglig digital distribution av immaterialrättsligt skyddat material. Något som upphovsrätten skyddar är konstnärligt skapade verk och där är musikverk inkluderade. Upphovsrätten är inget man ansöker om eller registrerar, utan något som uppstår automatiskt när ett originellt verk skapas. Och Metallica är ett band med många originella verk. Därför var det inte så överraskande när de år 2000 stämde fildelningsprogrammet Napster. Via Napster kunde man ladda ner gratis mp3-filer med musik. Bland dessa filer fanns både utgivna och outgivna låtar av Metallica.

Till tidningen Rolling Stone sa Metallicas trumslagare Lars Ulrich; ”Med varje projekt så går vi igenom en ansträngande kreativ process för att skapa musik som vi känner representerar Metallica /…/ vi tar vårt arbete väldigt seriöst, som de flesta artister gör. Det är därför irriterande att veta att vår konst blir spridd som någon slags handelsvara istället för konst.” Metallica uppmuntrade också andra kreatörer att ta ställning mot Napsters olagliga spridning och i juni år 2001 stängdes programmet ner.

Piratkopiering är dock något som än idag är ett stort hot för många enskilda upphovspersoner, företag och organisationer. Ju större företag du har, desto större risk att råka ut för piratkopiering. Om du vill lära dig mer om hur du skyddar dig eller ditt företag mot piratkopiering, läs vidare här!

 

/Emma Nilsson, kommunikationspraktikant på PRV

 

1 kommentar

Filed under immaterialrätt, upphovsrätt

Framtiden är kommen

Drönare, självgående fordon och Wifi-toarullar. Det är några av de patenterade uppfinningarna Svenska dagbladets artikel med PRVs Stefan Hultquist nämner. Vart vi än vänder oss möts vi av teknikens under, och uppfinningar som för några år sedan var helt otänkbara dyker upp i vår vardag. Så sent som igår fick jag höra om en lampa som kopplades till telefonen. Du kan alltså tända lampan med hjälp av din smartphone, istället för att resa dig upp för att tända den själv.

När jag hör om sådant tänker jag på den klassiska filmen Back to the Future II där de visade att i framtiden fanns det minsann flygande skateboards (framtiden var då 2015). När jag var yngre var tanken helt ofattbar men 2014 introducerades hoverboards för första gången i Kina, och 2015 släpptes nyheten att Lexus att skapat en riktig flygande skateboard. Det är små, vardagliga saker som hela tiden fortsätter att utvecklas till avancerade, tekniska lösningar. Det som kanske känns som omöjligt idag kan lika väl vara en självklarhet om några år.

Jag väntar med spänning för att se vilka nya uppfinningar som kommer att offentliggöras inom de kommande åren. Vad skulle du vilja se för uppfinningar?

/Emma Nilsson, kommunikationspraktikant på PRV

Kommentarer inaktiverade för Framtiden är kommen

Filed under immaterialrätt, innovation, patent

Design Thinking – ett samband mellan kreativitet och affärsnytta

Design Thinking är en metod som ofta används för att lösa utmaningar inom såväl design som affärsstrategi och olika former av utvecklingsprojekt. När Ideos CEO Tim Brown höll sitt andra TED-talk argumenterade han just för att allmänheten skulle sätta design i ett större sammanhang för att också kunna förstå dess genomslag ur ett större perspektiv. Tim Brown förklarar att nyckeln till innovation inte handlar om produkter som ett isolerat fenomen. Det består i att hitta en lösning som framgångsrikt kan förena kreativitet med affärsnytta – genom att integrera tre saker.

design_thinking.jpg

 

Desirability

Tim Brown beskriver Desirability som ”what humans need”, vad människor behöver. Kända innovationer genom historien som tryckpressen eller internet har lyckats med att tillgodose människan med verktyg som inte tidigare funnits, och som förändrat dess möjligheter och beteenden i grunden.

”I’d like to suggest that if we take a different view of Design and focus less on the object and more of Design Thinking as an approach that we might actually see the results in a much bigger impact.”

Tim Brown

Feasibility

Feasibility kan enkelt översättas till ”genomförbarhet” och i synnerhet teknisk genomförbarhet. Feasibility ställer ofta frågan om hur en specifik lösning kan implementeras för att göra verksamheten mer hälsosam och stark. För organisationer handlar denna aspekt ofta om att utvärdera sina befintliga tillgångar – såväl ekonomiska, tekniska som intellektuella – och sätta en potentiell innovation i förhållande till dessa; hur långt ifrån dagens verksamhet är denna lösning från dagens verksamhet och vilken risk innebär en eventuell implementering?

Viability

Viability syftar främst till ekonomisk livskraft. Detta handlar delvis om att skapa något som är så pass omfattande och livskraftigt att det kan stå sig långsiktigt. En viktig förutsättning för ekonomisk livskraft är även designskydd, även kallat formskydd och mönsterskydd. För att en produkt ska kunna designskyddas så krävs att den är ny – att designen skiljer sig från all tidigare offentliggjord design – och att designen har en särprägel. Det är även viktigt för ditt företag att registrera ditt varumärke och få ensamrätt till varumärket för dina varor och tjänster. Varumärket hjälper dig att nå ut till kunder, affärspartners och investerare. Att registrera det är en viktig del i ditt strategiska arbete och kan leda till bättre affärer.

Lär dig mer

Vill du lära dig mer om hur du kan göra ditt företags varumärke starkare? PRV erbjuder kurser löpande under våren. Nästa kurs är grundkursen i varumärke som ger dig en bra förståelse för de juridiska förutsättningarna för dig som jobbar såväl strategiskt som operativt. Kursen riktar sig till alla – oavsett om du kommer från ett globalt högteknologiskt företag, en reklambyrå, en liten startup eller eller rentav representerar dig själv.

// Mikael Norberg Tot, PRV

 

P.s. Jag har valt att inte översätta begreppen ”Design Thinking”, ”Desirability”, ”Feasibility” och ”Viability” på grund av att de är tydligt förankrade termer i denna teori. Istället har jag valt att redogöra för begreppens betydelse under respektive stycke. D.s.

Kommentarer inaktiverade för Design Thinking – ett samband mellan kreativitet och affärsnytta

Filed under design, immaterialrätt, upphovsrätt

Uråldrig uppfinning i skidbacken

Sportlovet drar in över Sverige och många väljer att åka till fjällen för att spendera den aktivitetsfyllda veckan i ett riktigt vinterland. Under de kommande veckorna är skidbackarna fullpackade med människor som i full fart susar förbi på diverse vintersportsredskap. Ett av de populäraste är nog skidorna. Skidan är dock inte en ny uppfinning. Ett av många bevis på skidans långa historia hittades år 1924 i Kalvträsk, Västerbotten då man fann den berömde Kalvträskskidan som visade sig vara över 5200 år gammal. Skidan är alltså äldre än Egyptens pyramider!

Den uråldriga uppfinningen har sedan länge legat nära många hjärtan och idag finns det flera olika varianter på skidan. Ett exempel på en sådan variant är SE1350231-5, en längdåkningsskida som blev beviljad patent 2015:

se1350231-5.png

Eller varför inte ta en kik på SE1562683, en skida med bindningsmonteringshjälp, som patenterades 2003:

Det är ju trots allt inte så förvånande att det finns så olika slags skidor, med tanke på den höga åldern, och du kan hitta en hel del intressanta skidor och skidrelaterade produkter  på Svensk Patentdatabas.
Ha det så kul i skidbacken!

/Emma Nilsson, kommunikationspraktikant på PRV

Källa: Visit Västerbotten

 

1 kommentar

Filed under patent