Innovation by Collaboration med Johanna Edborg

Johanna Edborg, SNITTS

Johanna Edborg, SNITTS

För nionde året i rad arrangerar SNITTS konferensen Innovation by Collaboration. Där samlas representanter från hela det nationella innovationsstödssystemet, drygt 150 personer, samt internationella och nationella experter. I år lyfts olika aspekter av frågan hur vi breddar nyttiggörandet – både genom omvärldsbevakning och mer djupgående diskussioner. PRV ställer frågor till Johanna Edborg, kansliansvarig på SNITTS, inför årets konferens.

Konferenstemat är hur vi breddar nyttiggörandet. Vad menas?
– Konferensen pågår i två dagar och under första dagen ligger fokus på omvärldsbevakning ur ett internationellt perspektiv. Vi vill inspirera, informera och engagera genom att visa på framgångsrika exempel från omvärlden. Under andra dagen har vi ett nationellt fokus och går på djupet i hur vi ska arbeta för att nyttiggöra innovation på bästa sätt. Innovation by Collaboration är ett bra tillfälle att nätverka och diskutera de senaste frågorna inom innovationsstöd.
Konferensens webbsida

Hur kommer immaterialrätt in i nyttiggörandet?
– Att förstå immaterialrätt är centralt för att skapa fruktbar samverkan. Immaterialrättsliga aspekter är särskilt viktiga vid kommersialisering av forskning, innovation och andra samarbeten.

Vilken roll har SNITTS i innovationsstödsystemet?
– Vår roll är att främja en professionsutveckling för de som arbetar inom innovation samt att främja en neutral samverkan. Vidare arbetar vi för att öka kunskapen om våra frågor, där immaterialrätt ingår som en central del. Sammanfattningsvis arbetar vi med att synliggöra, utveckla kompetens och möjliggöra erfarenhetsutbyte inom innovationsstödsystemet.

Vad är SNITTS?
– SNITTS är Sveriges medlemsorganisation för individer och organisationer som arbetar inom det nationella innovationsstödet med kunskapsutbyte, samverkan och nyttiggörande av kunskap, forskning och utveckling.

Tack, vi ser fram emot en fördjupande dag!
PRV:s immaterialrättsexperter finns på plats under konferensen.

/Charlotte Galant, PRV

Kommentarer inaktiverade för Innovation by Collaboration med Johanna Edborg

Under innovation

Vem – om någon – äger upphovsrätten till verk som skapas av artificiell intelligens?

Artificiell intelligens (AI) är idag en självklar del av det digitala samhället. AI utför de tyngsta uppgifterna i många av de mest utmanande problemen inom datavetenskap. Vi kan också finna AI i t.ex. självkörande bilar, digitala assistenter, översättnings­verktyg och kirurgiska robotar.

En förhållandevis okänd sida av AI är dock dess kreativa sida, inklusive förmågan att skapa t.ex. musik, litterära texter och konst. Ett exempel är den tyska roboten ”e-David”, som du kan se i filmen ovan. Den använder avancerade algoritmer för att måla konstverk, på ett sätt som kan betraktas som både autonomt och oförutsägbart. Vem äger upphovsrätten till sådana verk? Kan det överhuvudtaget uppstå någon upphovrätt till sådana verk? Lagen ger inget tydligt svar på dessa frågor. Detta innebär en osäkerhet för företag som investerar i AI. Möjligheten att få ensamrätt till verk, som skapas av AI, kan vara lika viktig som möjligheten att skydda mänskligt skapade verk.

Vad är AI?

Det finns inte någon exakt definition av AI. Vissa huvuddrag går dock att ange. AI kan beskrivas som ett vetenskapsområde och en uppsättning av datoriserade teknologier, som är inspirerade av hur människan använder sitt nervsystem och sin kropp för att bl.a. känna, lära och tänka. Det kanske främsta syftet med AI är att simulera mänsklig intelligens till den grad, att t.ex. dator­program får förmåga att självständigt utföra en tilldelad uppgift utan någon mänsklig vägledning. Ibland talas om ”intelligenta agenter”, vilka förenklat beskrivs som system som är medvetna om sin omgivning och vidtar åtgärder som maximerar sina chanser att framgångsrikt uppnå sina mål.

AI och upphovsrätt

Inom EU gäller det s.k. Infosoc-direktivet, som harmoniserar medlemsländernas upphovsrätt i syfte att reflektera samhällets tekniska utveckling. Reglerna har dock inte i nämnvärd utsträckning fokuserat på frågan vem som är upphovsmannen till ett verk. Förenklat kan sägas, att två centrala villkor måste vara uppfyllda för att upphovsrätt överhuvudtaget ska uppstå. Dessa villkor får även betydelse för frågan vem som, i förekommande fall, äger upphovsrätten.

Det första kravet är att ett verk måste ge uttryck åt något. Skaparens intellektuella process (idé, tanke, känsla o.s.v.) måste uttryckas i konkret form, t.ex. en text eller en tavla. Upphovsrätten är alltså ett formskydd. Det andra kravet är att verket ska vara originellt i den meningen, att det är upphovs­mannens egen intellektuella skapelse. Så anses vara fallet om verket avspeglar upphovs­mannens personlighet. Detta i sin tur, anses, vara fallet när upphovsmannen i samband med skapandet har kunnat uttrycka sin kreativa kapacitet genom att göra fria och kreativa val.

För verk skapade av AI är det förstås originalitetskriteriet som ger upphov till frågor. Kan AI, som är uppbyggd på algoritmer, sätta den nödvändiga personliga prägeln på ett verk? Kravet, att verket ska vara upphovs­mannens egen intellektuella skapelse, har i andra situationer ansetts innebära att endast människor kan skapa upphovsrättsligt skyddade verk. Ett äldre, svenskt, exempel är den konst som skapades av ”Pierre Brassau”. Denne målare fick mycket beröm för sin konst, men det visade sig ganska snart att Brassau var en schimpans. Han hette i själva verket Peter och bodde i Borås djurpark. Peters verk kunde inte skyddas av upphovsrätt. Ett annat, modernt, exempel är de s.k. monkey selfies som makakerapan Naruto har skapat med en oövervakad kamera. Amerikansk domstol har ganska nyligen fått anledning att bekräfta, att djur inte kan skapa upp­hovs­rättsliga verk. Narutos fotografiska självporträtt (se exempel nedan) saknar alltså upphovsrättsligt skydd.

Apan Naruto.

Förhållandet, att djur inte kan skapa upphovsrättsligt skyddade verk, är kanske inget stort problem. Om detsamma gäller verk, som skapas av AI, kan det dock få stora ekonomiska konse­kvenser. AI kan potentiellt skapa miljontals verk, som kan vara lika ekonomiskt betydelsefulla som mänskligt skapade verk. Här märks bl.a. AI-genererad musik, som tycks bli allt vanligare. Om upphovsrätt inte kan uppstå, till AI-genererade verk, skulle sådana verk kunna användas fritt, av vem som helst. En närliggande fråga är vem som äger upphovsrätten (om vi utgår från att det finns en sådan rätt). Utgångspunkten, åtminstone på sikt, är ju att det inte finns någon människa som har varit nämnvärt delaktig i skapandet av verket som sådant. I UK finns speciella regler, som anger att upphovs­mannen till datorgenererade verk är ”the person by whom the arrangements necessary for the creation of the work are undertaken”. Motsvarande (uttryckliga) bestämmelser finns inte i den svenska lagen och inte heller i Infosoc-direktivet.

Däremot finns det flera svenska regler och EU-bestämmelser som indikerar, att AI över­huvudtaget inte kan skapa upphovsrättsligt skyddade verk. Ett exempel är reglerna om upphovsrättens giltighetstid, vilka anger att tiden beräknas från upphovsmannens död. Ett annat exempel är de rättigheter som upphovsrätten faktiskt innebär, såsom rätten att framställa exemplar av verket, rätten att göra verket allmänt tillgängligt, rätten att ingå överlåtelse- eller licensavtal och rätten att motsätta sig sådana ändringar eller återgivningar av verket som kränker upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende. Kan AI utöva sådana rättigheter? Går det att kränka en AI-maskins anseende?

Det skulle kunna hävdas att den människa som har skapat AI-maskinen är upphovsman, eftersom verket existerar som en följd av att människan har försett maskinen med dess egenskaper och inställningar. Ett sådant synsätt förutsätter dock att AI inte fungerar autonomt, d.v.s. att maskinen inte kan lära sig av egna erfarenheter och inte kan göra fria (egna) val. Hypotesen, att ”människan bakom maskinen” ska vara upphovsman, fungerar alltså inte beträffande mer avancerad AI, åtmin­stone inte så länge det är ett skyddskrav att verket ska avspegla upphovsmannens personlighet.

En generell genomgång, av gällande bestämmelser och rättspraxis, antyder alltså att avancerad AI som huvud­regel inte kan skapa upphovsrättsligt skyddade verk. Detta kan anses vara otillfreds­ställande. Det behövs en strategi, inte minst inom EU, för att modernisera och anpassa reglerna till AI. Vi behöver utveckla de traditionella upphovsrättsliga skyddskraven. Detta behov har också uppmärk­sammats av Europa­parlamentet, som nyligen har begärt framtagande av kriterier för att AI-producerade verk ska kunna betraktas som ”egen intellektuell skapelse” (se s. 26 i denna publikation).

Den klassiska och filosofiska frågan, vad en människa egentligen är, har alltså återuppstått. Denna gång i upphovsrättslig skepnad. Juridik är onekligen spännande!

//Tobias Kempas, Advokatfirman Vinge

 

Kommentarer inaktiverade för Vem – om någon – äger upphovsrätten till verk som skapas av artificiell intelligens?

Under upphovsrätt

Ett varumärke ska ha särskiljningsförmåga…

_MG_6754Foto: Kenneth Hellman

Vad menas med särskiljningsförmåga?
Det namn du vill ha som ditt varumärke ska uppfattas som ett kännetecken för din vara eller tjänst för att kunna registreras. Det får inte vara ett generellt beskrivande uttryck som till exempel bryggmalet eller mörkrostat. Det ska ha särskiljningsförmåga utöver några andra krav.

Varför får varumärket inte vara beskrivande?
Alla som till exempel tillverkar kaffe måste ha rätt att använda sådana generella ord för att beskriva sitt kaffe i sin marknadsföring. Därför går det inte att registrera ett varumärke som är beskrivande.

Varumärket ska dessutom vara unikt och inte gå att förväxlas med ett annat varumärke för liknande varor och tjänster. Gör en sökning i Svensk Varumärkesdatabas för att söka liknande varumärken. Och se det som en första egen orientering, det kan finnas fler varumärken som du inte hittar.
Svensk Varumärkesdatabas

Vad har varumärke och kaffe gemensamt?
Det finns som bekant flera varumärken för kaffe som arbetar medvetet med sitt varumärke, t ex Löfbergs Lila som har registrerat sin lila färg hos PRV. Här intervjuar vi Johan & Nyström om hur de tänker kring sitt varumärkesarbete.
Intervju med Johan & Nyström

Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Ett varumärke ska ha särskiljningsförmåga…

Under varumärke

Samma motiv, två verk och två upphovspersoner

Kocken. Målningar av Isaac Grünewald och Sigrid Hjertén, 1924

Kocken. Målningar av Isaac Grünewald och Sigrid Hjertén, 1924

Samma motiv, målat simultant vid samma tillfälle av olika konstnärer, sida vid sida inför modellen, kanske har de till och med klämt färgen ur samma färgtuber. Konstnärerna är Isaac Grünewald och Sigrid Hjertén. Målningarna ska enligt uppgift avbilda en kock de lärde känna på deras favoritkrog i Paris, Le Dôme i Montparnasse.*

Konstnärligt skapande skyddas av upphovsrätten. Skyddet går inte att ansöka om utan uppstår automatiskt när verket kommer till – i detta fall målades de båda konstverken år 1924.

Unika och självständiga?
För att räknas som ett konstnärligt verk och skyddas av upphovsrätten ska verket vara unikt, självständigt och personligt präglat. Bägge dessa målningar är unika, självständiga och i hög grad personligt präglade, kan man tycka. På olika sätt, med olika konstnärliga uttryck som teckning, ljusdagrar och skuggor, färg, penselföring och komposition, har konstnärerna var för sig skapat sitt eget konstnärliga verk. Isaac är upphovsperson till sin målning och Sigrid till sin. Dessa upphovsrätter uppstod i den stund de målade sina verk.

Kan man ifrågasätta det unika i målningarna?
I tvister om upphovsrätt är det upp till en domstol att bedöma huruvida ett verk är tillräckligt unikt, självständigt och personligt för att skyddas av upphovsrätten.

Hur länge gäller upphovsrätten?
Upphovsrätten gäller så länge upphovspersonen lever och i ytterligare 70 år därefter. Isaac gick bort 1946 och Sigrid 1948.

Vad innebär upphovsrätten?
Upphovspersonen till ett verk har en ensamrätt att bestämma vem som får framställa exemplar av verket och hur eller om verket ska göras tillgängligt för allmänheten genom att till exempel publiceras på nätet eller spridas på annat sätt. Upphovspersonen har även en ideell rätt som innebär att han eller hon ska namnges när verket används och att verket inte får användas i kränkande sammanhang eller att någon bearbetar eller manipulerar verket på ett kränkande sätt.

Länk till att läsa mer om upphovsrätt.

/Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

 

*Anders Wahlgren, Sigrid och Isaac, Prisma 2007, sid 203

Målningarna är fotograferade på Waldemarsudde, under en tidsbegränsad utställning sommaren 2018. Foto: Anna Engquist

Kommentarer inaktiverade för Samma motiv, två verk och två upphovspersoner

Under upphovsrätt

Samtal med författaren Sara Lundberg om immateriella tillgångar

Sara Lundberg, författare och illustratör. Fotograf: Ola Kjellbye

Sara Lundberg, författare och illustratör. Fotograf: Ola Kjellbye

Sara Lundberg är författare och konstnär och har över 20 års erfarenhet av bokproduktion. Hennes senaste bok ”Fågeln i mig flyger vart den vill” fick Augustpriset förra året. Vi pratar här om vilken roll de immateriella tillgångarna har för hennes verksamhet.

Vilka är dina viktigaste tillgångar?
-Min erfarenhet. Jag har skapat sex egna böcker och illustrerat ett trettiotal och har mer än tjugo års erfarenhet inom bokbranschen. Bakom mig har jag långa utbildningar och ingående kunskaper inom konst och illustration. Med tiden blir jag bättre, jag hittar min röst och vågar ta ut svängarna, både som författare och konstnär. Att samla erfarenheter tar tid och kraft. Kunskap, förvärvad skicklighet och erfarenhet är idag mina största immateriella tillgångar.

Vad betyder Augustpriset för dig?
-Priset är en kvalitetsstämpel som går hem i alla sammanhang. Det är väl känt och betyder mycket för en författares etablering – det höjer statusen på författarens personliga varumärke. Priset gör dessutom att bokförsäljningen skjuter i höjden. Både att bli nominerad och att få Augustpriset har ett stort immateriellt värde. Det fattar man först när det händer.

Hur skulle du beskriva ditt konstnärskap?
-Bild och text i kombination finns i hela mitt konstnärskap. Jag föredrar att vara upphovsperson till hela verket. Tidigare i mitt yrkesliv arbetade jag ofta på uppdrag som illustratör. Idag gör jag det mer sällan. Kombinationen text och bild är spännande. Det uppstår något nytt i mötet mellan en stämningsfull bild och en precis text. I bästa fall uppstår det ett magiskt möte.

Hur ser du på ditt personliga varumärke?
-Idag kan jag välja att göra uppdrag som jag helhjärtat tror på och välja bort. Det bygger mitt varumärke konsekvent och över tid. Priser, nomineringar, stipendier och några valda sammanhang är ett viktigt ramverk för varumärket. Att människor läser och tycker om mina böcker är det väsentliga – att de känner igen min röst.

Vill du nå ut internationellt?
-Det är fantastiskt att få bli översatt, gärna till de större språken. Den svenska marknaden är trots allt begränsad. Min senaste bok har blivit översatt till arabiska och sydkoreanska. I Sydkorea är man mycket intresserad av svensk barn- och ungdomslitteratur och hänger med i det som ges ut. Den arabiska översättningen är i första hand gjord för en inhemsk marknad då arabiskan är ett växande språk i Sverige. Förhoppningarna finns att boken ska vara intressant även i arabiska språkområden.

-Just i dagarna har jag fått ett glädjande besked om att min senaste bok även ska översättas till engelska. Det är mitt förlag Mirando Bok i samarbete med den litterära agenten Koja Agency som skapat kontakter med ett nordamerikanskt förlag.

-Den historia man berättar får gärna vara universell, tidlös och ta upp frågor som är relevanta för människor, oavsett var de bor. Min senaste bok tar upp frågor som är djupt mänskliga; finna sig själv och sin egen väg trots omgivningens kompakta motstånd. Jag anpassar aldrig mina berättelser för särskilda målgrupper, analyser eller marknader. Det måste få vara ett fritt, personligt och kompromisslöst berättande. Jag har märkt att det äkta berättandet säljer – åtminstone i mitt fall. En berättelse som går på export går inte att förutspå.

Har du en litterär agent?
-Inte ännu för min personliga del då det inte är så vanligt för författare inom barn- och ungdomsböcker. I Sverige har vi Koja Agency som gör mycket för att sprida svensk barnlitteratur utomlands. De samverkar med förlagen i Sverige för att få till samarbeten och utlandsrättigheter med förlag i andra länder.

Hur arbetar du med bokförlagen?
-Det har blivit många olika förlagssamarbeten genom åren, nu senast med förlaget Mirando Bok. Jag äger upphovsrätten till mina bilder och texter. Jag är noga med avtalen och slarvar inte med det. Det är viktigt om det till exempel skulle bli en försäljningsframgång som ger mycket royalty. Bokförlagen äger rätt till bokutgivningen, genom våra förlagskontrakt. Skulle jag mot förmodan vilja sälja mina bilder i original, kan jag göra så. Jag gör det i undantagsfall, eftersom jag ibland ställer ut hela bokverk, när tillfälle ges.

Vilken betydelse har utställningar för dig?
-Jag ställer gärna ut mina illustrationer i miljöer och sammanhang som gör att de lyfts fram på ett bra sätt. Mina illustrationer till ”Fågeln i mig flyger vart den vill” finns i sommar utställda på Bildmuseet i Umeå. Det är ett konstmuseum med väldigt fina utställningsytor och som lockar många besökare. Det är viktigt för mig att bilderna får rätt inramning.

Använder du sociala medier för marknadsföring?
-Här förlitar jag mig på förlagen och biblioteken. Det ger mig arbetsro och tid att utveckla mina bokidéer fullt ut. Sociala medier är ett bra verktyg för spridning. Som författare kan man dessutom få direktkontakt med sina läsare under processens gång. Det är en arbetsmetod som faktiskt inte passar mig, min process blir mer störd än hjälpt av det. Jag lägger hela min energi på att skriva och illustrera berättelser – det är ett medvetet val.

Blir du kopierad?
-Det händer att organisationer använder mina bilder olovligen, på ett omedvetet sätt. Då tar jag hjälp av intresseorganisationen Svenska Tecknare och deras jurister. Ofta löser vi det mot ersättning.

Arbetar du med film och teater?
-Mina berättelser blir ibland teateruppsättningar. Då gör andra teatermanus och scendekor. Det lämnar jag med varm hand till experter inom området, då teater är ett helt annat språk. För detta har Teaterförbundet arbetat fram standardavtal som används i branschen, till exempel om royalties för föreställningar.

-Många av mina berättelser kan fungera som filmmanus. Filmproduktion är kantad med avtal. Jag har upphovsrätt till mina verk och förlagskontrakt för enskilda böcker. Det är helt klart intressant med film av flera skäl. Böcker säljs ofta i större upplagor med hjälp av film.

Hur ser du på risktagande?
-Jag tvingas ta höga risker för att få göra de bokprojekt jag tror på. Min senaste bok tog två år att göra, utan egentligt förskott eller löfte om försäljning. Jag tjänade under arbetets gång inga pengar på det nedlagda arbetet. Även förlagen tar stora risker. Eftersom boken fick Augustpriset 2017 har jag och förlaget nu kunnat tjäna in de två årens arbete. Så ser mina förutsättningar ut. Det är inte önskvärt med ett så riskfyllt arbete. Man måste vara lite knäpp för att göra böcker.

Saras råd till andra författare och illustratörer:

  • Rusta dig med uthållighet och tålamod.
  • Var trogen ditt hjärta. Förr eller senare kommer en framgång.
  • Tro på din idé och ta den hela vägen. Det är omöjligt att veta vad som går hem hos läsarna.
  • Var noga med avtalen. Din bok kan bli en försäljningssuccé.

Länkar:

Sara Lundberg
Sara Lundbergs webbplats med hennes samlade produktion.

Mirando Bok
Mirando Bok är ett förlag inriktat på bilderböcker.

Koja Agency
Koja Agency är en svensk litterär agent, inriktad på barn- och ungdomsböcker.

/Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Samtal med författaren Sara Lundberg om immateriella tillgångar

Under immaterialrätt, upphovsrätt

Avkopplande immaterialrättsläsning på Pocketbokens dag

Det är mitt i sommaren, och avkopplande läsning långt från alla immaterialrätter hägrar… eller? Varje bok har förstås upphovsrätt, så immaterialrätten är ju automatiskt med varenda gång du läser vare sig du vill eller inte. Idag, på Pocketbokens dag, tipsar PRV-bloggen om ett par böcker som egentligen handlar om något helt annat, men ändå kommer in på immaterialrätt på ett eller annat sätt.

Fossildrottningen av Michael Mortimer

Det här är andra boken i en serie som utspelar sig bland annat i vetenskapliga miljöer runt om i världen, och med både välkända naturvetare och en och annan finurlig uppfinnare som karaktär i boken. Klart att det då förekommer patent i berättelsen. Redan på sidan 22 möter vi en medicin som har fått ”världspatent.” Det ni! Kan det möjligen vara en PCT-ansökan som gäller i cirka 140 länder som ligger till grund för patentet?

Adam och Eva av Arto Paasilinna

Huvudpersonen i den här boken har uppfunnit en ackumulator i miniformat som är lösningen på världens energikris. Som tur är har han varit smart nog att ta patent på sin uppfinning, och många är intressenterna som vill köpa patentet. En skönlitterär bok om affärsnyttan med immaterialrätt. Bättre än så kan det väl knappast bli?

Trots att det är pocketbokens dag kanske du föredrar att ta del av böckerna på något annat sätt? Till exempel som ljudbok eller e-bok. Du hittar lagliga streamingalternativ på streamalagligt.se.

Har du läst en bok i sommar där immaterialrätten dyker upp på det ena eller andra sättet? Tipsa oss gärna i kommentarsfältet i så fall.

/Henrietta Thollén, presskommunikatör PRV

Kommentarer inaktiverade för Avkopplande immaterialrättsläsning på Pocketbokens dag

Under immaterialrätt

Nyttan av att samarbeta – öppen innovation

öppen innovation

Webbseminarium om öppen innovation på PRV, med Erik Ronne, RISE.

För att ta fram dagens komplexa produkter behöver företagen samarbeta med varandra.
Immateriella rättigheter är ofta ett nödvändigt verktyg för att utveckla och skapa nya produkter och behövs i samarbeten över företagsgränser. Immateriella rättigheter möjliggör interaktion med kunder, samarbetspartners och konkurrenter i tidig utvecklingsfas. Öppen innovation som begrepp handlar sällan om att öppna upp för total insyn i företagshemligheter, nyckelinnovationer och andra bärande affärsidéer. Det handlar oftare om ett kontrollerat företagssamarbete, att i partnerskap effektivisera sina innovationsprocesser genom att utveckla och tjäna pengar tillsammans. Kort sagt, att dra nytta av varandra på ett effektivt sätt med hjälp av tillexempel nätverk, licensieringar och gemensam forskningsfinansiering. I samarbetet drar man ner kostnaderna och kommer snabbare till innovation samtidigt som man delar på risk och förtjänst. Metoden är väl beprövad i tekniska och innovationskrävande företag över hela världen. Fördelarna kan sammanfattas såhär:

  • Kostnaderna minskar.
  • Tidseffektivt – man kommer snabbare ut på marknaden.
  • Risker minimeras genom att man använder det som redan är testat.
  • Radikalare lösningar stimuleras, out of the box, eftersom man hämtar in idéer från andra håll.

Se vårt webbseminarium om öppen innovation 

Med John Sjöberg från PRV och Erik Ronne från RISE.

RISE är en sammanslagning av ett 50-tal tekniska institut i Sverige med ca 3000 forskare. Man kan likna institutet vid en gemensam samägd innovationsinfrastruktur i Sverige för teknisk tillämpad forskning. RISE ägs av Näringsdepartementet.

/ Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Nyttan av att samarbeta – öppen innovation

Under innovation

Varumärkesbyggaren Carl Larsson

Bild: Carl Larsson, självporträtt från 1912. Carl Larsson-Gården Sundborn

Bild: Carl Larsson, självporträtt från 1912. Carl Larsson-Gården Sundborn

Konstnärsrollen har utvecklats mycket genom tiderna. Bland svenska konstnärer är Carl Larsson ett av de tydligaste personliga varumärkena trots att det snart gått 100 år sedan han dog.

I ett nytt avsnitt av podcasten Tonträff för konst berättar Per Hedström som är chef för avdelningen utställningar vid Nationalmuseum om hur konstnären Carl Larsson på ett genomtänkt sätt lanserade både sin konst och en ny inredningsstil genom böcker. Carl Larssons illustrerade böcker hade en gång i tiden samma funktion som trendkänsliga heminredningstidningar har idag. Vill du ha inspiration för att bygga varumärke och nå ut med en innovativ stil är Carl Larsson en intressant föregångare.

Spridningseffekt och värderingar
Carl Larssons drivkraft att nå ut brett är fascinerande. I hans samtid fanns internationella strömningar och värderingar som handlade om att sprida skönheten till alla lager i samhället. Dessa värderingar inspirerade Carl Larsson till att göra illustrerade böcker där han skildrar sitt hem, familj med Karin och barnen, miljöerna och den nyskapande heminredningen de skapar tillsammans. Med sina illustrerade böcker kunde den goda konsten och den djärva och för sin tid moderna heminredningsstilen spridas till många. Ett konstverk är unikt och får inte samma räckvidd och tillgänglighet som böcker som publiceras i mängder av upplagor. Spridningseffekten är därmed stor vilket är viktigt för att bygga ett varumärke. Att det fanns tydliga värderingar förknippade med varumärket Carl Larsson och hans inredningsstil spelade säkert en viktig roll för varumärkesbyggandet. Det är i alla fall något som betonas idag som en viktig faktor för framgångsrika varumärken.

Tydlig och konsekvent stil
Carl Larssons konst är tydlig, konsekvent och lätt att känna igen – som vilken annan framgångsrik produkt som helst. Den är grafisk och elegant och konstnären håller sig inom en given motivvärld kring hemmet i Sundborn. Det är en idyll som målas upp och lyfts fram, en önskvärd harmoni som många längtar efter. Konsekvent tydlighet är viktigt när man bygger ett varumärke. Självklart underlättar det också om varumärket förknippas med något positivt som den idyll han målar.

Här kan du lyssna på poddavsnittet (24 min):
Så byggde Carl Larsson sitt varumärke, Tonträff för konst

Här kan du läsa mer om Carl Larsson och hans verk på museets webbplats:
Carl Larsson-Gården Sundborn

/ Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Varumärkesbyggaren Carl Larsson

Under varumärke

Boktips! Immateriella tillgångar ur ett affärsperspektiv

Bok: Intellectual Property and Business. The Power of Intangible Assets. Av Rodney D. Ryder och Ashwin Madhavan. 2014Stärk din kompetens med skön sommarläsning i hängmattan – om immateriella tillgångars betydelse för affären, företagande och världsekonomin i stort.

Boken berättar om immateriella tillgångar ur ett affärsholistiskt perspektiv. Ofta har böcker om immaterialrätt främst ett juridiskt perspektiv. Så är inte fallet med denna bok som sätter innovation och kommersialisering i centrum.

Immateriella rättigheter, öppen innovation, hur hantera risker, immaterialrättsstrategier, varumärkesbygge, licenser och samarbetsavtal, försvara tillgångar och rättigheter, royalty och franchising. Kort sagt, det här är en bred och omfattande businessbok för dig som vill lära mer om hur du bäst nyttjar dina immateriella tillgångar. Den rekommenderas eftersom inriktningen är affärsorienterad och pedagogisk. Den har en läsvänlig struktur med en överskådlig punktlista inför varje kapitel som sammanfattar det viktiga. De företagsexempel som ges ligger nära i tiden och känns relevanta för bokens huvudbudskap – att de avgörande affärsvärdena globalt sett ligger i företagens immateriella tillgångar.

Bok: Intellectual Property and Business. The Power of Intangible Assets.
Av Rodney D. Ryder och Ashwin Madhavan. 2014

Boken finns tillgänglig på PRV:s bibliotek
Vårt bibliotek har samlingar inom immaterialrätt, teknik och patentinformation. Biblioteket ger dig tillgång till litteratur och databaser. Vi hjälper dig att hitta den information du behöver!

/ Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Boktips! Immateriella tillgångar ur ett affärsperspektiv

Under immaterialrätt

Rådgivning i innovativa, digitala och skalbara tillväxtbolag

Fredrik Stenman är affärsrådgivare för innovativa och digitala tillväxtbolag hos Inkubera i Örebroregionen. Rådgivningen gäller skalbara lösningar som kräver ett holistiskt synsätt på företagande och affär.

Fredrik Stenman. Företagsrådgivning i digitala bolag.

Fredrik Stenman. Rådgivning i digitala bolag.

Med erfarenheter som VD, bolagsbyggare och affärscoach vill Fredrik fokusera på affärsidén och koppla den till försäljning, marknad, rekrytering, riskhantering, kompetensförsörjning, avtalsskrivning, eftermarknad och budgetering. Kort sagt alla de saker som behöver hänga ihop för att bygga ett framgångsrikt och hållbart företag.

”Det är otroligt inspirerande för mig att möta innovativa människor i olika skeden i företagandet”, säger Fredrik.

I sin roll som rådgivare möter Fredrik entreprenörer i olika faser; innovativa start-ups, forskare vid universitet och högskola och innovatörer i etablerade och högteknologiska industribolag. Den gemensamma nämnaren är att entreprenören har tagit fram en smart bärande idé som är digital, innovativ och skalbar. Teknikområdena kan skifta.

”Utmaningen för mig som rådgivare är att tillsammans med innovatören granska och bedöma innovationen ur ett affärskritiskt perspektiv. Idén kan vara strålande, men finns det ingen köpare så måste vi skruva på erbjudandet”, berättar Fredrik.

Just denna process kan vara krävande för den som har utvecklat en idé. Inte sällan handlar det om kompromisser och vidareutveckling.

”Min erfarenhet är att denna process är särskilt krävande för den skolade forskaren. Det har sin förklaring i forskarvärlden och i den forskningskultur som finns vid lärosätena”, reflekterar Fredrik.

I ett patentintensivt Sverige behöver vi bli bättre på att kommersialisera våra innovationer. Det är ett välkänt faktum som känns igen i flera patentintensiva europeiska länder.

”Vi kan lära mycket av andra och det klimat som finns internationellt, till exempel i Silicon Valley. Där är ruljangsen stor med en skön mix av innovatörer, forskare, investerare, bolagsbyggare och rådgivare. Ofta växlar en och samma person mellan rollerna och bidrar med sin kompetens i flödet”, berättar Fredrik.

Strategier för immateriella rättigheter
Det immaterialrättsliga perspektivet kommer in mycket tidigt i rådgivningen. Initialt screenar man idén, företaget och människorna bakom. Det handlar om att utvärdera hela idén och företagets möjligheter för att se om det är meningsfullt att fördjupa rådgivningen.

”Som rådgivare går man in helhjärtat i en givande relation med innovatören, då måste man tro fullt ut på framgången. Min roll är att nå resultat tillsammans med entreprenören”, avslutar Fredrik.

En bra rådgivare, enligt Fredrik:

  • Åstadkommer resultat med entreprenören.
  • Är driven och hjälper till att få rätt saker utförda.
  • Har förståelse för nyttan med de immateriella tillgångarna och innovation.
  • Förstår vad som är unikt med idén, vad som skiljer den från konkurrenternas.
  • Har välgrundade insikter om affären och kundperspektivet.
  • Har mycket djup insikt om hur man bygger företag.

Länktips för rådgivare
På PRV arbetar vi med att stärka dig i din roll som företags-, affärs- eller innovationsrådgivare, när det gäller rådgivarkompetens inom immaterialrätt och immateriella tillgångar. Se material och aktiviteter på prv.se.
Företagsrådgivare

/ Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Rådgivning i innovativa, digitala och skalbara tillväxtbolag

Under innovation