Tag Archives: databas

Ny databas för kreativa verk

Upphovsrätten utgör den ekonomiska grunden för den kreativa industrin och stimulerar innovation, skapande, investeringar och produktion. Storskalig digitalisering och spridning av verk är ett sätt att skydda Europas kulturarv. Upphovsrätten är ett viktigt verktyg för att se till att den kreativa sektorn får ersättning för sitt arbete.

herrelosa1

Det finns miljontals herrelösa verk bland annat på bibliotek, på museer samt i film- och radioarkiv inom EU. Verken ska samlas i en gemensam databas hos EUIPO. Institutionerna som bevarar alla dessa verk kallas kulturarvsinstitutioner.

Ett herrelöst verk är ett verk vars rättsinnehavare är okänd eller inte går att finna. PRV är samordnare för registrering av herrelösa verk och tar emot anmälningar från kulturarvsinstitutioner.

Hur ska databasen användas?

Enligt ett EU-direktiv har kulturarvsinstitutioner fått möjlighet att digitalisera verk som anses herrelösa och tillhandahålla dem på begäran, till exempel på sin webbplats. PRV  är nationell samordnare för registrering av herrelösa verk, och har till uppgift att godkänna organisationers anmälan om status som kulturarvsinstitution.

Anmälningar som uppfyller kraven för att klassas som en kulturarvsinstitution vidarebefordras av PRV till EUIPO. Kulturarvsinstitutionen får sedan inloggningsuppgifter och kan därefter anmäla herrelösa verk för registrering i databasen.

Registreringen möjliggör för rättighetshavare att ge sig tillkänna för att kunna hindra fortsatt användning av verket och också ha rätt till viss ersättning från den som använt verket. Genom databasen får både kulturarvsinstitutioner, rättsinnehavare och allmänhet tillgång till gemensam och enhetlig information om herrelösa verk.

/Oscar Dieden – kommunikatör PRV

Lämna en kommentar

Filed under upphovsrätt

Sök gamla patent med hjälp av DPK!

”Ångpannor för energialstring jämte armatur ävensom ångledning”

Ja, så kunde en titel i det tyska patentklassystemet (DPK) se ut. Det gör den inte längre*. Som ni kanske har läst så har vi moderniserat den svenska versionen av DPK. Med anledning av det kan det vara läge att påminna om vad DPK är, och hur det kan användas för sökning i Svensk Patentdatabas.

Patentklassystemen bygger på att innehållet i patentdokument identifieras genom att man ger dem koder (klassymboler) som väljs från en klasslista som innehåller all känd teknik. Klassymbolerna kan sedan användas för sökning i databaser. På det sättet kan man göra mer precisa sökningar än man kan med hjälp av ord i texten.

De idag mest använda klassystemen är IPC (det internationella patentklassystemet) och CPC (det kooperativa patentklassystemet, ägt av EPO och USPTO). Alla svenska patentdokument som publicerats 1972 och senare har klassning i dessa system. För äldre dokument är situationen mer komplicerad. Bara ungefär 20 % av de äldre dokumenten har klassning i IPC och CPC. Ungefär 80 % har i stället klassning i det tyska klassystemet DPK, som användes i Sverige och många andra europeiska länder innan IPC infördes. Vilka dokument som har vad beror i huvudsak på teknikområdet. Inom en del teknikområden klassades gamla dokument om när IPC infördes. De har nu också fått CPC. Inom andra teknikområden gjorde man inte den investeringen, utan de har fortfarande bara klassning i DPK. Så kommer det nog att förbli, eftersom det knappast är försvarbart att investera i omklassning av över 200 000 dokument, av vilka många handlar om föråldrad teknik.

Många gamla dokument innehåller dock intressant information, till exempel inom områden som inte påverkats av datorisering eller moderna material. Om man är intresserad av teknikhistoria finns det mycket att gräva i. Hur gör man då? Låt oss ta ett exempel – här i Stockholmstrakten är det inte särskilt aktuellt just nu (paraplyer är mer aktuella…), men säg att vi är intresserade av isbrytare.

DPK-klasslistorna finns här! Med ledning av titlarna kan man leta efter rätt klass i listan över de 89 klasserna. Om man rullar ner i listan hittar man klass 65, som har titeln ”Skeppsbyggnad; Sjöfart”. Om man öppnar filen och söker i texten hittar man ”Isbrytare” på första sidan, med klassymbolen 65a1-3 till vänster.

Det finns också titlar på engelska, på grå bakgrund. Anledningen till det är att DPK inom många teknikområden reviderades under tiden IPC växte fram och tog över IPC:s indelningar. De användes under en begränsad tid och översattes inte alltid till svenska. Få svenska dokument har idag klassning i de grå delarna, eftersom den klassningen var lätt att konvertera till IPC. I de grå delarna hittar man ”Ice-breakers” på sidan 8, med symbolen 65a-35/08.

Ett annat sätt att hitta rätt klass är att göra en textsökning i klasslistorna. Skriv dpk isbrytare i fältet ”sök på prv.se” upptill till höger på sidan! Det ger en träff, som också leder till klass 65.

Man kan söka i Svensk Patentdatabas med hjälp av klassymbolerna. Använd fliken ”Klassökning” och fyll i klassymbolen i fältet ”DPK (tysk klass)”, exakt som den står i klasslistan. Om man vill söka efter flera symboler skriver man ”eller” eller ”or” mellan dem. Ibland kan man ha nytta av att trunkera med hjälp av en asterisk (*).

  • DPK-symbolen 65a1-3 ger 14 träffar, den yngsta publicerad 1968.
  • Den ”grå” DPK-symbolen 65a-35/08 (och dess subgrupper) ger inga träffar.
  • En sökning med motsvarande IPC- och CPC-symboler (B63B35/08 och subgrupper) ger 42 träffar, de äldsta publicerade 1973.

Lycka till!
Anders Bruun, PRV

*Den moderniserade titeln är ”Ångpannor för energialstring; Tillbehör för ångpannor”

Kommentarer inaktiverade för Sök gamla patent med hjälp av DPK!

by | 8 januari, 2014 · 12:29

Användarvänlighet, förutsägbarhet och kvalitet under IP-day

Igår deltog jag på IP-Day. Kul att ha OHIMs president med följe samt ett 50-tal intressenter i Storrummet hos oss på PRV!

Mr. Campinos själv var betydligt yngre än jag föreställt mig. Vet inte varför jag förväntat mig en torr, gråhårig farbror med knackig engelska..? Det visade sig i alla fall vara helt fel. Han var relativt ung, engelskan var klart godkänd och han hade humor. Under den avslutande frågestunden ifrågasatte han att vi i Sverige upprätthåller en praxis från 1958, gällande svartvita figurer, och sa att den ju är samtida med Charles de Gaulle i Frankrike… Innan dess hade han dock hyllat oss genom att säga att vi i många avseenden är modernare än OHIM, trots att vi är äldre.

Annars då? Jo, vi fick en genomgång i var både OHIM och PRV har varit, var vi är nu och vart vi är på väg. Orden användarvänlighet, förutsägbarhet och kvalitet dök upp igen och igen. Nya verktyg, databaser och projekt demonstrerades. Intrycket jag fick var att många av dessa var ny vetskap för publiken medan några redan används flitigt.

Under frågestunden kom givetvis frågor om E-filingverktygen – och om hur klassning sker i dessa. OHIM berättade att de gärna vill att kunderna använder den nya strukturen för klassning (Taxonomin), för att ”strömlinjeforma” processen och öka förutsägbarheten, men att de inte vill göra det obligatoriskt. Magnus Ahlgren, juristchef på PRV, berättade att vi jobbar på att ansluta oss till det e-filingverktyg som OHIM har. Detta innebär att nuvarande verktyg kommer att ersättas, förhoppningsvis inom sex månader.

En annan aktuell fråga från publiken rörde 3D-återgivning i designregistret. Detta är något som OHIM bevakar noga men det är inte något konkret på gång.

Ett projekt om IP-medvetenhet i Europa och jämförelser i hur IP-intensiva företag bidrar till BNP jämfört med företag i allmänhet togs emot med intresse. Undersökningen ska redovisas i oktober och det kommer att finnas möjlighet att se resultat även på nationell nivå.

De jag pratade med på den efterföljande mingellunchen, både kunder, OHIM och PRV, verkade vara nöjda med dagen.

Slutligen: President Campinos var väldigt intresserad av vad användarna har att säga. ”Get us a phonenumber to call” som han uttryckte sig. Jag vet att vår Generaldirektör Susanne Ås Sivborg har samma inställning gällande PRV. Ett sätt att föra fram synpunkter, både till oss på PRV och via oss till OHIM är att använda sig av PRV:s kundansvariga på vår Försäljningsenhet.

Hoppas vi hörs!
Anna Rapp, försäljningschef på PRV

Kommentarer inaktiverade för Användarvänlighet, förutsägbarhet och kvalitet under IP-day

Filed under varumärke

Veckans fråga: Hur vet jag om min produkt är designskyddad?

veckans-fraga
Fråga:  Jag vill designskydda min produkt, men hur vet jag att den inte redan är registrerad?

Svar:  Genom att söka i Svensk Designdatabas och RCD Designdatabas för EU kan du undersöka om någon annan har skyddat en produkt med liknande form. Du söker enklast genom att välja typ av produkt under rubrikerna Huvudklass och Underklass (Locarnoklasser). Här hittar du databaserna.

Vi har även PRV Interpat konsulttjänster som kan göra en nyhetsgranskning åt dig mot en avgift. De tar reda på om någon annan redan har ansökt om eller registrerat en identisk eller liknande skyddsrätt. De kollar även om du riskerar att göra intrång i någon annans skyddsrätt innan du lanserar något nytt på marknaden. Har du bråttom kan du få svar inom 24 timmar genom PRV Interpats expressleverans.

Lycka till!

/PRV Kundtjänst, 08-782 28 00

Kommentarer inaktiverade för Veckans fråga: Hur vet jag om min produkt är designskyddad?

Filed under design

Framgångsrik samverkan med OHIM

Sedan OHIM:s president Antonio Campinos tillträdde har OHIM utarbetat en strategisk plan där en av stöttepelarna är samverkan med de nationella myndigheterna till nytta för användarna. Inom OHIM:s Samarbetsfond har ett stort antal utvecklingsprojekt inletts, några har redan slutförts. PRV deltar i flertalet, bland annat EuroClass, Senioritetsdatabasen, TMView, DesignView och ett projekt för framtagande av gemensamma kvalitetskriterier. Vidare deltar PRV i samtliga Konvergensprojekt. Dessa projekt syftar till att skapa förutsättningar för harmoniserad praxis inom områden där tillämpningen hittills divergerat medlemsstaterna emellan och i förhållande till OHIM. Ett exempel på detta är skyddsomfånget på klassrubriker, där ett omfattande arbete pågår för att skapa samsyn och transparens. Vidare deltar PRV i utvecklingen av den så kallade Taxonomin, en hierarkisk struktur som hjälper användarna att hitta varor och tjänster så att de lättare kan ange en varuförteckning med det skyddsomfång de eftersträvar.

Läs gärna mer i OHIMs nyhetsbrev och om det europeiska nätverket för varumärken och design.

/Magnus Ahlgren, juristchef på PRV

Kommentarer inaktiverade för Framgångsrik samverkan med OHIM

Filed under varumärke

DesignView – en bra start

Skärmklipp

Först kom TMview och nu kommer DesignView. Vi som sitter och plöjer registrering efter registrering i olika register uppskattar verkligen att man kan söka i flera nationella databaser samtidigt. I träfflistan kan man på ett enkelt sätt skifta mellan List mode och Gallery mode. Gallery mode visar upp till 40 registreringar åt gången och utan att man måste scrolla upp och ned. Man kan välja att maila en träff, ladda ner den som en pdf, exportera till en Excelfil eller bara printa direkt. Än så länge är nio nationella kontor inklusive OHIM anslutna. Sverige kommer under 2013 att ansluta sig till detta! Yesss.

En glad nyhet för er som arbetar med databassökningar!

/Markus Dahlberg Informationsspecialist, PRV

Kommentarer inaktiverade för DesignView – en bra start

Filed under immaterialrätt

Undvik onödiga kostnader genom att använda PRV:s databaser

Det händer att det inkommer ansökningar som inte är registrerbara. Det beror på att de har uppenbara likheter med redan registrerade rättigheter. I och med det här vill Anton på kundtjänst passa på att lyfta fram nyttan av databaserna.
Anton Blomberg

När du har en idé och funderar på om den är unik så kan du med hjälp av PRV:s databaser göra egna kostnadsfria sökningar. I Svensk Patentdatabas kan du hitta patentansökningar och beviljade patent. I Svensk Designdatabas kan du se om en viss design är ansökt eller skyddad. I Svensk Varumärkesdatabas hittar du alla ansökta och registrerade varumärken som gäller i Sverige.

Resultatet av de sökningar du gör i databaserna är ett väldigt bra verktyg för dig när du ska fortsätta utveckla din idé. Om du hittar något som liknar eller är identisk med din idé kan det vara värt att tänka om innan du ansöker för att undvika onödiga kostnader.

Om du vill känna dig extra trygg och se om att du faktiskt är allra först ut på banan med det du vill skydda erbjuder PRV nyhetsgranskningar inom de immateriella skyddsområdena.

Lycka till med alla dina idéer!

/Stina Lilja, PR-ansvarig på PRV

Kommentarer inaktiverade för Undvik onödiga kostnader genom att använda PRV:s databaser

Filed under immaterialrätt

När är ett lager inte ett lager?

Svensk Patentdatabas ger möjlighet att söka i en enorm mängd teknisk information, både rykande aktuell teknik och teknikhistoria. När man söker efter teknik drabbas man dock ofta av att textsökningar inte är så exakta som man skulle önska. Som exempel betyder ordet ”lager” helt olika saker inom materialhantering, mekanik och geologi. Dessutom finns det en växt som heter ”lager” och ordet används även som personnamn. Om man söker efter en ”burk” kan det hända att man inte hittar det man söker, eftersom de som har skrivit texterna man söker i har kallat samma sak för ”behållare”, ”förpackning” eller ”kärl”. Finns det något sätt att komma runt dessa tvetydigheter?

Javisst! Ingenjörer på väldens patentverk har länge brottats med det problemet och därför utvecklat patentklassystemen. De bygger ungefär på de principer som Carl von Linné utvecklade för att ordna växter och djur. Teknik kan också delas in i ”klasser”, ”ordningar”, ”familjer” och ”släkten”, även om de kallas annorlunda i patentklassystemen. De olika posterna i klassystemen har koder som kan användas för sökning. Det är en stor fördel att kunna söka efter dessa standardiserade koder i stället för att försöka hitta alla olika synonymer för de saker som man söker efter.

Som exempel kan man hitta ett kullager på följande undan för undan mer detaljerade ställen:

F: Mechanical engineering
F16: Engineering elements or units
F16C: Bearings
F16C19/00: Bearings with rolling contact, for exclusively rotary movement
F16C19/02: – with bearing balls essentially of the same size in one or more circular rows
F16C19/14: – – for both radial and axial load
F16C19/18: – – – with two or more rows of balls

Bokstäverna och siffrorna före titlarna kallas ”klassymboler” och kan användas för sökning i Svensk Patentdatabas. Om man gör en sökning med klassymbolen F16C undviker man träffar som handlar andra betydelser av ordet lager än den som man är intresserad av.

Samtliga svenska patentdokument (med undantag för en del offentliga ansökningar från åren 1969-1974) har en klassning i något av de tre klassystemen, IPC, ECLA och DPK. Inget system täcker tyvärr hela dokumentationen:

  • Alla dokument från 1972 och senare, och cirka 20 procent av de äldre, har klassning i det Internationella Patentklassystemet (IPC), som innehåller cirka 70 000 grupper. Denna klassning är ofta i den aktuella versionen (IPC-2010.01), men många har också klassning i någon av de äldre versionerna (IPC1 – IPC7).
  • Alla dokument från 1972 och senare, och cirka 20 procent av de äldre (i huvudsak samma som har klassning i IPC), har klassning i det Europeiska Patentverkets klassystem (ECLA), som innehåller cirka 130 000 grupper. ECLA bygger på IPC, men är mycket mer detaljerat för att erbjuda mer effektiv sökning. Klassningen i ECLA uppdateras när systemet ändras.
  • Cirka 80 procent av patentdokumenten från 1971 och tidigare är klassade i det tyska klassystemet (DPK), som innehåller cirka 40 000 grupper.

Man kan läsa mer om klassystemen i hjälpfilerna till Svensk Patentdatabas. IPC-Guiden beskriver IPC, men ECLA bygger på samma grunder och används på samma sätt.

Om du är intresserad av att söka teknik på samma sätt som proffsen, pröva klassystemen!

Anders Bruun, patentinformationsspecialist på PRV

Kommentarer inaktiverade för När är ett lager inte ett lager?

Filed under patent

Svensk Patentdatabas en oändlig idébank

Måndagen den 13:e september 2010 är en milstolpe för alla användare av svensk patentinformation. Aldrig förut har så mycket svensk patentinformation tillgängliggjorts elektroniskt och gratis på ett och samma ställe.

Målet med Svensk Patentdatabas är att tillgängliggöra alla offentliga svenska patent och patentansökningar som har, har haft eller kan få rättsverkan i Sverige. Detta kombinerat med mycket goda sökmöjligheter anpassade för olika användares behov. I databasen finns dessutom registerinformation tillgänglig.

Nyttan är stor för såväl proffs som teknikintresserad allmänhet och vi hoppas att detta kan bli en innovationsinjektion för svensk teknikutveckling.Svensk Patentdatabas

Svensk Patentdatabas kan användas på många olika sätt och i olika syften. Den ger möjlighet att hitta tekniska lösningar på problem utan att behöva uppfinna själv. Den är en källa för uppslag på teknik som kan vidareutvecklas. Det går att få fram information om företag som är aktiva inom det teknikområde som du är intresserad av. Det ges möjlighet att söka information om en uppfinning redan finns eller om andra lösningar finns på samma problem. Är uppfinningen redan patenterad finns uppgifter på om patentet fortfarande är i kraft. Detta är bara några exempel på användningsområden.

Ett annat exempel på hur Svensk Patentdatabas kan användas är Östersjöprojektet (Sea of Inventions) där tekniska lösningar presenteras utifrån problemställningar rörande miljöproblem i Östersjöregionen.

Så det är med stolthet jag nu konstaterar att vi tagit ett stort kliv i rätt rikting för att underlätta för alla användare av svensk patentinformation. Trots att jag varit med under hela utvecklings och testfasen imponeras jag av mängden information och den sökfunktionalitet som erbjuds.

Johan Winther/Patentinformationschef PRV

5 kommentarer

Filed under patent