Etikettarkiv: deglobalamålen

De globala målen: Framtidens transportmedel

El-cyklar, el-sparkcyklar, el-skateboards och allsköns eldrivna ståhjulingar. Elbilsexplosionen verkar dröja ännu ett tag, men gång- och cykelstråken vimlar numera av eldrivna färdmedel. Ur miljösynpunkt knappast bättre än att promenera eller trampa utan assistans, men om alternativet är en transport med ett fordon med förbränningsmotor, är det förmodligen av godo.

Ja, bollen verkar vara i rullning, men vilka ytterligare färd- och hjälpmedel kommer vi få se framöver? Som ett led i bloggserien om FN:s globala mål, #deglobalamålen, har PRV-bloggen spanat efter framtida transportmedel och transportsätt i patentdatabaserna. Detta för att knyta an till mål nr 9; Hållbar industri, innovationer och infrastruktur.

Kliver man ut från PRV:s lokaler i Stockholm möts man numera av uppradade el-sparkcyklar redo att transportera dig till önskad destination mot en hyrkostnad. Fler och fler verkar även införskaffa egna, privata sparkcyklar. Problemet är att dessa lämpar sig dåligt för längre transporter och är, om inte otillåtna, så i varje fall besvärliga, att medföra på kommunala färdmedel.
Som ofta hittar jag en lösning i patentlitteraturen. Fordonstillverkaren Ford har identifierat samma problem och lämnat in en patentansökan på en el-sparkcykel som kan flyga(!), se US2018029431. Tanken är att man tar el-sparkcykeln från bostaden till tåg- eller busstationen. Väl där viker man ihop sparkcykeln till en slags drönare som flyger iväg och möter upp vid önskad station/hållplats, varifrån man sedan fortsätter på el-sparkcykeln till slutdestinationen, typiskt arbetsplatsen.

Flygande el-sparkcykel enligt Ford.

Onekligen en intressant idé. Låter dock som att det kan bli trångt i luftrummet, och man vill ju helst inte att det börjar regna sparkcyklar…

Drönare verkar hursomhelst vara framtidens melodi. T.ex. har e-handelsföretaget Amazon demonstrerat ett drönarbaserat leveranssystem, Prime Air, som man avser driftsätta inom kort. Flera patent finns kring detta, se t.ex. US9459620. Med gester och röstkommandon ska man kunna kommunicera med drönaren och bestämma landningsplats. Hoppas bara att man inte blir snuvad på leveransen av en skicklig imitatör.

Drönarleverans à la Amazon.

Drönarkonceptet kommer även utökas till persontransporter om man får tro den patenterade lösningen presenterad i US10150524. Kanske faktiskt den ultimata totallösningen på transportproblemen. Världen fylls med små kiosker som kan inrymma såväl passagerare som annan last. Önskad destination knappas in och närmsta lediga drönare söker upp och dockar till kiosken. Sedan flyger man till slutdestinationen där drönaren kopplar loss sig och lämnar kiosken med dess innehåll. Man har även en tänkt sig en motsvarighet till bussar. Flera kiosker radas upp på led och blir upphämtade av en och samma jättedrönare som dockar till hela raden av kiosker. Bussdrönare har sedan en egen gräddfil på en egen flyghöjd ovanför de stråk som singeldrönarna trafikerar. Genialiskt.

Transportsystem med kiosker och drönare.

Drönare i all ära, men för längre transporter krävs det förmodligen andra lösningar. Dagens flygtrafik är ju med all rätt ifrågasatt på grund av de utsläpp som flygmotorerna genererar. Flygplan som drivs av elektriska motorer är en potentiell lösning. I databaserna finner man mängder av patentsökta varianter. Ett förslag som sticker ut visas i WO2014036328. Här tänker man sig flygplan med eldrift där den elektriska energin genereras av solceller på planens undersida. Nätverk med solspeglar på marken reflekterar och koncentrerar solljuset till flygplanen. Konceptet kallas Solar Relay Aircraft (SRA). Det påpekas även att man för säkerhets skull inkluderar förbränningsmotorer som reservkraft om solskenet mot förmodan skulle utebli.

Solar Relay Aircraft. Framtidens flygtrafik?

Själv hoppas jag att luftskeppen snart gör comeback. Kombinerat med solceller känns det som en smart lösning. Patentsökta varianter finns naturligtvis. Den nu aktuella flygplanstillverkaren Boeing ser dessutom luftskeppen som framtidens energikälla. Enligt deras patent US8006933 placeras luftskepp med enorma solpaneler på strategiska platser. Den genererade elektriciteten distribueras till elnätet via långa kablar mellan skepp och kraftstation.

Boeings elnät med luftskepp.

Avslutningsvis ett alternativ till de populära el-cyklarna; segelcykeln, se WO2007081411. En trehjulig trampcykel med uppfällbar mast och rullsegel.

Segelcykel.

Äntligen kan man kryssa fram på cykelbanan på riktigt.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

 

Andra inlägg i bloggserien #deglobalamålen:

Immaterialrättens betydelse för världshandeln
Upphovsrätt för unga med juristen Catharina Ekdahl
Vi firar internationella kvinnodagen med patent
Ferranteöversättaren Johanna Hedenberg om upphovsrätten
En vegetarisk dag med kocken och entreprenören Eugen Stolin
Tänd ljuset i vintermörkret med ljusdesigner Lena Hildeman

1 kommentar

Under innovation

En vegetarisk dag med kocken och entreprenören Eugen Stolin

Chokladpraliner som är växtbaserade. Foto: Mykola Bondarenko

Chokladpraliner som är växtbaserade. Foto: Mykola Bondarenko

Idag firas den nationella vegetariska dagen, med syfte att uppmuntra till en hållbar livsform med låg inverkan på klimatet. I vår bloggserie #deglobalamålen uppmärksammar vi FN:s agenda 2030 och olika initiativ som bidrar till att nå dessa mål. Här intervjuar jag kocken och entreprenören Eugen Stolin som uteslutande arbetar med växtbaserad mat om hur han tänker kring immateriella tillgångar.

Eugens arbete som kock, företagare, kursledare och entreprenör bidrar till flera mål i agendan; mål 13 som handlar om att bekämpa klimatförändringarna, mål 2 Ingen hunger, mål 3 Hälsa och välbefinnande och mål 12 Hållbar konsumtion och produktion, för att nämna några målsättningar i FN:s agenda.

Växtbaserad mat
Kocken Eugen Stolins strävan är att lyfta det växtbaserade köket till en kvalitativ och inspirerande höjd. Som grundare av Vegetariska Kockars Förening och tävlingsledare för den växtbaserade mattävlingen – Plantable Cooking Contest – är han väl insatt i utvecklingen av växtbaserad mat. Hans senaste satsning är lyxchoklad, Pure Joy, som skapar lyxiga, handgjorda praliner med enbart ingredienser från växtriket.

Har du sökt varumärke?
– Pure Joy befinner sig i starten och vi har inte gjort det ännu, av olika skäl. Förhoppningsvis kan vi knoppa av denna satsning i ett eget företag och då kommer vi att behöva tänka igenom hur vi skyddar varumärket. Mattävlingen Plantable Cooking Contest är däremot ett registrerat varumärke, berättar Eugen.

Är du rädd för att bli kopierad?
– Både ja och nej. Mycket av det vi gör handlar om hantverk som är svårt att kopiera. Att skapa mat handlar ofta om mode och inspiration från andra kockar och konditorer, plus att upphovsrätt inte gäller recept. Så det är svårt att förebygga kopiering inom mitt område. Vi lägger ner mycket arbete på att hamna högt upp i sökresultaten. Det är viktigt att jobba med text och bild på våra produkter för att synas på ett bra sätt. Ibland förekommer det att hela webbsidan blir kopierad, inklusive texter och bilder, för att kapa trafik. Det vill man som företagare inte bli utsatt för. Det är troligen den vanligaste formen för piratverksamhet som vi kan råka ut för. Därför är vi noga med att bevaka sökresultaten och hur vi förekommer på internet.

Hur ser du på att designskydda kartonger och praliner?
– Delar i vår grafiska profil och våra designade askar går att skydda med designskydd. Det är något vi kommer att göra längre fram. Våra handmålade praliner skyddar vi inte för vi ser det som konst och här gäller upphovsrätten, ifall de är tillräckligt unika. I formgivningen av våra praliner inspireras vi ofta av andra konstnärer och olika stilar. Pablo Picasso lär ha sagt ”Good artists copy; great artists steal”. Jag tanker ofta på att inspiration från människa till människa är en viktig drivkraft för kreativitet och innovation. Det är också grunden för den förening jag har grundat, Vegetariska Kockars Förening.

Hur bidrar kurser till att öka de immateriella tillgångarna?

Eugen Stolin och Mykola Bondarenko, kollegor och pralintillverkare.

Eugen Stolin och Mykola Bondarenko, pralintillverkare

– Vi bygger vårt varumärke på hantverk och kvalitet. Att erbjuda kurser i hur man jobbar med choklad och skapar praliner, hjälper oss att förmedla kunskap om hur mycket arbete som ligger bakom. När man som konsument saknar den insikten har man svårt att sätta värde på arbetet. I matlagning fokuserar man ofta enbart på råvarorna och ser då inte hur mycket kunskap, kraft och tid det tar att skapa enastående rätter och produkter.

Hur ser du på möjligheterna att skala upp din verksamhet?
– Det viktigaste i mitt hantverk är dess själ. Det bästa sättet att skala upp är att inspirera och lära andra människor om det jag själv brinner för, att skapa förutsättningar för nästa generation att vilja fortsätta arbeta med skapande för ett växtbaserat kök. Att ”skala upp” i mitt fall får varken handla om volymer eller effektivisering där maskiner tar över för att öka lönsamheten. Det måste handla om själen. Därför har jag inga direkta planer på att erövra internationella marknader eller kunna erbjuda våra praliner till hela Sveriges befolkning.
– Men för att ändå belysa frågan vill jag berätta att vi har långsiktiga planer på att lansera Plantable Cooking Contest på andra marknader. Poängen med tävlingen är att bjuda in matlagare som tillsammans skapar spännande och innovativ växtbaserad mat till skillnad från att enbart tävla mot varandra. Det konceptet vill vi förmedla vidare och sprida, förklarar Eugen.

Tack för samtalet och lycka till med ditt företagande!

/Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

Testa ditt företag!
Gör en genomlysning av ditt företag och hitta dina dolda immateriella tillgångar med vårt smarta test.

FN:s globala mål
Länkar till andra inlägg i serien #deglobalamålen

3 kommentarer

Under innovation

Tänd ljuset i vintermörkret med ljusdesigner Lena Hildeman

Ljussättningen av våra stadsrum, fasader, broar och parker är något vi ofta tar för givet. Ljusbilden är i hög grad immateriell och svår att ta på, men den skapar stark stämning i miljön samtidigt som den bidrar till trygga och hållbara städer och samhällen, i enlighet med #deglobalamålen som FN slagit fast i sin agenda för hållbar utveckling.

Vanadis Vattentorn. Ljusdesign och foto av Lena Hildeman.

Vanadis Vattentorn. Ljusdesign av Lena Hildeman. Foto: Sten Jansin

En ljussättning kan åtnjuta skydd enligt upphovsrätten om den bedöms vara tillräckligt unik och särpräglad, som alla andra konstnärliga verk. Inte sällan har den en kraftfull verkan. Bakom en ljusdesign ligger ett konstnärligt arbete i ljus och färg, mängder av avväganden kring ljusförhållanden i den omgivande miljön och ett avancerat kunnande inom ljusteknik. Lena Hildeman är ljusdesigner med mer än tjugo års erfarenhet av ljussättning av offentliga miljöer. Här berättar hon om sitt spännande arbete.

Berätta om ditt jobb!
– Jag gestaltar i större skala när jag ljussätter en byggnad eller park i ett omgivande stadsrum. Många hänsyn till den omgivande miljön måste tas, till helheten och hur övergången blir till den närliggande ljusmiljön, eftersom upplevelsen av ljus är relativt för våra sinnen. Mer ljus eller annan karaktär sätter kanske anslutande områden i en oönskad kontrast. Om till exempel ett nytt område med mycket ljus angränsar ett område med mer normala ljusnivåer, så upplever vårt synsinne skillnaden och tolkar de lägre ljusnivåerna som för mörka. De lägre nivåerna upplevs dock i ett annat sammanhang som normala, och helt tillräckliga. Detta beror på att vårt synsinne upplever ljuset relativt, till skillnad från mätinstrument som förhåller sig till fasta mätvärden. En ljusdesigner behöver dessutom ha mycket djupa insikter i ljusteknik och hänga med i den pågående LED-utvecklingen. Möjligheterna att styra och kontrollera ljuset utvecklas hela tiden, till exempel med dimring och färgväxling. Digitala lösningar förbättrar drift och förvaltning av ljus i staden. Man behöver även ta hänsyn till att våra belysningssystem började byggas upp under första halvan av förra seklet. Teknikskiftena är inte alltid så lätta att implementera i det sammanhängande gatu- och stadsrummet. Ekonomiska faktorer spelar en avgörande roll när man ska gifta ihop modern teknik med anläggningar som skapades för länge sedan. Det handlar om att kunna påvisa en tydlig koppling mellan investering och nytta. Området är starkt teknikdrivet och bygger på innovationer, ofta på smarta patenterade lösningar.

Hur ljussätter man ett stadsrum?
– I arbetet med ljusdesign förhåller man sig till de ljusplaner som kommunen arbetat fram – det är en viktig del av vårt arbete att jobba fram och sammanställa sådana ljusprogram. Stockholm anses vara försiktigt ljussatt jämfört med många andra städer i Europa. Det är en medveten målsättning som bidrar till ett mer hållbart samhälle. En fördel med en dämpad helhet som grund är att det ger bra förutsättningar för att framhäva utvalda byggnader och broar. Som ljusdesigner strävar jag efter att undvika ljusföroreningar och ljusinflation som innebär att ett område blir överbelyst så att annat intill upplevs mörkare. Relationerna mellan områden och olika stadsrum är viktiga och upplevelsen av våra offentliga rum är en viktig del av vår kultur. Förväntningar och tankar kring vad en kvällsupplevelse i en stad är, förändras och utvecklas oavbrutet.

Franzénparken i Hammarby Sjöstad. Ljusdesign och foto av Lena Hildeman.

Franzénparken i Hammarby Sjöstad. Ljusdesign och foto av Lena Hildeman.

Hur tänker du kring julbelysning i våra städer?
– I vintermörkret ser och uppskattar vi ljussättningen särskilt mycket. Många städer marknadsför sig som julstäder med shopping, marknader och julskyltning för att locka till ökad handel och turism. Handlare arbetar ihop i affärsdrivande syfte och slår sig samman i grupper för att utveckla och investera i julbelysning. Göteborg har framgångsrikt arbetat med julbelysning som en viktig beståndsdel i marknadsföring av staden. Stockholm har julpromenader till de olika belysningarna och stadens lysande renar och älgar finns överallt på sociala medier i vintermörkret. Många städer är idag transparenta och lägger ut samlad information om anläggningarnas kostnader och förbrukning i energi, eftersom det är en viktig fråga för framtiden. Energiförbrukningen vägs mot fördelarna med ökad trygghet och säkerhet.

Vad präglar ditt personliga varumärke som ljusdesigner?

Ljusdesigner Lena Hildeman. Foto: Per Kristiansen

– Mitt unika kunnande och den samlade erfarenhet jag har skaffat mig genom åren är min största immateriella tillgång. Den har jag byggt upp i de olika projekt jag haft glädjen att arbeta med; ljusplanering för kommuner, större fastighetsägare, historiska miljöer och nyexploatering, ljusprogram för stad och stadsdelar, parker, torg, fasadbelysning och konstnärlig utsmyckning. Jag arbetar med allt från övergripande planer ner till utförandet av skruvar och bultar på montage, men också formgivning av belysning, stolpar och armar. I botten är jag industridesigner. Samarbeten, upphandlingar och tävlingar hör till min vardag och fördjupar mitt kunnande. De projekt jag medverkar i är ofta stora och långvariga där viktiga arbetsrelationer förstärks. Projekten genererar ny kunskap och erfarenhet parallellt med att ny ljusteknik utvecklas och integreras i processen. Ofta är stora projekt vägledande för nya projekt och skapar praxis inom området. Det yrkeskunnande jag får genererar nya uppdrag och bygger mitt personliga varumärke på lång sikt.

Vad gör du just nu?
– Nu arbetar jag med ett ljusprogram och projektering för Slakthusområdets exploatering åt Stockholms stad. På Riddarholmen pågår upprustning och förnyelse av alla exteriöra miljöer från programfas till byggskeden. Albano är en ny stadsdel och ett nytt campus i Stockholm som utvecklas av Akademiska Hus och Svenska Bostäder. På min agenda finns också olika askgravlundar åt Svenska kyrkan. Jag arbetar hos teknikkonsulten Bjerking, där ljussättning är ett av våra nischade områden.

Tack Lena, för samtalet!

VISSTE DU ATT
Eiffeltornets ljussättning om natten är skyddat enligt upphovsrätten och får inte fotograferas och användas fritt i kommersiellt syfte, eftersom det betraktas som ett offentligt konstverk.

/Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

 

Tänd ljuset!

Gör en genomlysning på prv.se och hitta dina dolda immateriella tillgångar med vårt smarta test.

 

FN:s globala mål: Ny serie på PRVbloggen

 

Kommentarer inaktiverade för Tänd ljuset i vintermörkret med ljusdesigner Lena Hildeman

Under immaterialrätt

Patentinformation ett stöd i forskning kring antibiotikaresistens

#deglobalamålen –  Idag släpps PRV:s rapport ”Fighting antibiotic resistance – The importance of patent information when taking strategic action”.  Linus Plym Forshell, patentingenjör inom bioteknik, har skrivit rapporten. 

Ett av FN:s globala mål är mål nummer 3: hälsa och välbefinnande. Målet är att säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar. Ett led i detta är arbetet mot antibiotikaresistens, och PRV vill bidra till det arbetet med denna rapport.

47 sidor späckade med information om antibiotikaresistens, och hur patentinformation kan hjälpa forskare i arbetet med att få bukt på antibiotikaresistensen – det är rapporten  i ett nötskal. Bloggredaktionen ha träffat Linus för att ta reda på mer om temat.

Linus Plym Forshell med rapporten.

Linus, exakt vad är antibiotikaresistens?
Antibiotikaresistens innebär att den organism, oftast en bakterie, som utsätts för antibiotika inte längre är känslig för detta, dvs det hindras inte eller dör inte av den behandlande antibiotikan. Den har blivit resistent.

Hur kan patentinformation bidra i kampen mot antibiotikaresistens?
Antibiotikaresistens är en av de allvarligaste hoten mot vår hälsa globalt idag och det kommer krävas stora gemensamma insatser för att förhindra att detta blir ett ännu större problem. Bland annat behöver vi nya antibiotika, som bakterierna inte är resistenta mot. För den typen av forskning och utveckling kommer det krävas stora resurser av samhället. Här kan patentinformationen komma till hjälp när man tar strategiska beslut om vilken väg man skall gå eftersom patentinformationen beskriver vem som gjort vad, hur och när. Patentinformationen kan då ge oss en ögonblicksbild av var står idag, så vi bäst kan avgöra hur vi går vidare. Det handlar om att optimera resurserna. Här spelar patentinformationen en mycket viktig roll.

Vilken typ av information kan man få av patentinformation?
Patentinformationen innehåller ju både teknisk-, legal- och affärs-information.
Det tekniska är väl det man vanligast förknippar med patentinformation. Eftersom man får patent på en teknisk lösning på ett problem så innehåller också varje patendokument en massa teknisk information. Då det man patenterar måste fungera så innehåller patent därför korrekt och komplett teknisk information. Detta kan man då använda i olika syften. Exempelvis för forskaren som vill få inspiration till sin egen forskning eller lösa ett problem man har.

Affärsinformation här innebär att man analyserar tusentals patentdokument med hjälp av statistik. Då ”zoomar” man ut lite och ser trenderna inom ett helt teknikfält. Man kan svara på frågor som, vilka är de största aktörerna inom detta teknikområde? Vad händer över tid med patenteringen? Finns det vissa områden av tekniken där man patenterar mer/mindre? Finns det några samarbeten mellan aktörerna? Var i världen forskar man och var har man sin marknad? Denna typ av översikt, kallat Patentlandskap, kan användas mer i strategiskt syfte när man tar beslut om vilket projekt man skall satsa på och var.

Varför har PRV gjort en rapport om detta tema? 
Problemet med antibiotikaresistens är så komplext och allvarligt att alla länder på jorden, på alla plan i samhället måste hjälpas åt och göra vad dom kan för att motverka ökningen och spridningen av antibiotikaresistens. I stort och smått. Under 2016 presenterade regeringen därför en strategi för att bekämpa antibiotikaresistens. I denna säger regeringen att man förväntar sig att alla relevanta aktörer i samhället, däribland myndigheter, förväntas samarbeta nationellt men även internationellt för att identifiera och överbrygga kunskapsluckor.
Vi på PRV tog fasta på detta och ville hjälpa på det sätt vi kan bäst. Och det är immateriella tillgångar. För några år sedan fick vi i uppdrag av näringsdepartementet att kunskapshöja allmänheten om immateriella tillgångar, vilket vi också gör idag på många olika sätt. Bland annat informerar vi om värdet av patentinformation, i stort och smått, för forskaren som behöver lösa ett problem eller ledningsgruppen som skall ta ett strategiskt beslut och funderar vilket projekt man skall satsa på. Vi försöker nå ut med budskapet att patentinformationen är en viktig del i det stora och det lilla, något som man ofta missar idag.
Vi insåg då att vårt bidrag som myndighet till att bekämpa antibiotikaresistensen skulle kunna vara denna landskapsrapport baserad på patentinformation om antibiotika och antibiotikaresistens. Med andra ord blev detta ett ypperligt tillfälle att göra nytta och bidra i denna stora samhällsfråga som angår oss alla och samtidigt visa på nyttan med patentinformation.

 

Tack för samtalet!

Rapporten finns tillgänglig här .

Detta inlägg är en del i bloggserien #deglobalamålen.
Tidigare inlägg hittar du här.

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Patentinformation ett stöd i forskning kring antibiotikaresistens

Under patent

FN:s globala mål – ny serie på PRV-bloggen

karta-globala-malen-logo-och-ikoner

Foto: Bild på de globala målen. Källa: http://www.globalamalen.se

Idag är det FN-dagen! Bussar, gator och torg smyckas med flaggor för att uppmärksamma Förenta Nationernas årsdag. PRV-bloggen firar dagen med att inleda bloggserien #deglobalamålen.

FN grundades år 1945, efter andra världskrigets slut, för att underlätta internationellt samarbete och på så sätt undvika framtida konflikter.

PRV-bloggen tar denna dag i akt för att inleda en serie om den mest ambitiösa agendan som någonsin antagits av medlemsstaterna i FN: Agenda 2030 för hållbar utveckling. Agendan innehåller 17 globala mål som ska uppfyllas fram till år 2030.

Syftet med agendan och de globala målen är:

  • att avskaffa extrem fattigdom,
  • att minska ojämlikheter och orättvisor i världen,
  • att främja fred och rättvisa,
  • att lösa klimatkrisen.

I sjutton inlägg kommer redaktionen för PRV-bloggen, och gästbloggare, att skriva om de enskilda globala målen. Hur bidrar immaterialrätterna till de globala målen? Vilken betydelse har innovation och forskning för att de globala målen uppnås?

Följ bloggredaktionen när de dyker ner i hur innovation, forskning, immateriella tillgångar och immaterialrätt bidrar till att göra världen till en bättre plats för oss alla!

/Peter Strömbäck, generaldirektör på PRV

Inlägg i bloggserien #deglobalamålen:

Framtidens transportmedel
Immaterialrättens betydelse för världshandeln
Upphovsrätt för unga med juristen Catharina Ekdahl
Vi firar internationella kvinnodagen med patent
Ferranteöversättaren Johanna Hedenberg om upphovsrätten
En vegetarisk dag med kocken och entreprenören Eugen Stolin
Tänd ljuset i vintermörkret med ljusdesigner Lena Hildeman

Kommentarer inaktiverade för FN:s globala mål – ny serie på PRV-bloggen

Under innovation