Tag Archives: design

Immaterialskräck i godishyllan

Snart är den här, årets roligaste dag (enligt undertecknad): Halloween! Varje år blir vi fler och fler som gärna låter sig skrämmas av spöken, gastar, zombier och häxor!  Och vi blir också fler som hivar i sig förSkräckliga mängder av läbbigt godis som till exempel vampyrtänder, fladdermöss, döskallar och annat smarrigt.

Utbudet av läskigt godis växer för varje år, och de flesta av dessa har en eller annan immaterialrättslig registrering. I undersökande syfte har jag tagit en djupdykning i godishyllan för att locka fram immaterialskräcken.

Skrämmiga varumärken i en klass för sig

Samtliga varumärken som jag tuggat i mig har en varumärkesregistrering. Det finns olika typer av varumärken, till exempel ett ord, en figur eller en utstyrsel.

När man ansöker om en varumärkesregistrering måste man välja för vilken varu- eller tjänsteklass varumärket ska gälla för. Klasserna samlas i den så kallade Niceklassificeringen, som är ett internationellt klassningssystem, och som omfattar 45 klasser. Dessa klasser kan sedan delas in i underklasser.

Godiset som jag (och mina kära kollegor på bloggredaktionen) mumsat på är oftast registrerat för klass 30. Denna klass gäller för bland annat ”Kaffe, kaffeersättning, te och kakao, inkluderande drycker därav, socker och naturliga sötningsmedel; mjöl och näringspreparat tillverkade av spannmål, frukostcerealier, pasta och andra degprodukter, pizzor, piroger, pajer, bröd, konditorivaror och godsaker, inkluderande chokladprodukter och godis; glass, yoghurtglass och isglass; salt, senap, ketchup, vinäger, såser, kryddor, snacksprodukter i form av popcorn och majschips samt snacksprodukter baserade på majs, ris, korn, råg eller bakverk.” Vill man registrera ett varumärke i klass 30 väljer man ett eller flera varutyper ur denna klass i sin ansökan.

Till exempel de alltid lika vita och vassa vampyrtänderna: För dessa har Cloetta registrerat ordet ”VAMPYR” i klass 30, för varutyperna kaffe, te, kakao, socker, ris, tapioka, sago, kaffeersättning; mjöl och näringspreparat av säd, bröd, käx, kakor, bakverk och konditorivaror, glass; honung, sirap; jäst, bakpulver; salt, senap; peppar, ättika, vinäger, såser; kryddor; is.

Ytterligare ett gastkramande exempel är hallon- och lakritsskallen, du vet, den svart-röda, platta döskallen som både är fin, läskig och god. Den har företaget Bubs valt att registrera som ord-varumärke i klass 30, för varutyperna konfektyrer och godis.

Det finns godis som är registrerade som flera varumärkestyper. Det klassiska, men inte särskilt läskiga, exemplet är Ahlgrens bilar.

Dessa bilar är registrerade som ordvarumärke, figurvarumärke och utstyrsel-varumärke. Med utstyrsel menas att själva varan eller varans förpackning har en speciell form. För att märket ska bli registrerat krävs det att utformningen skiljer sig markant från det som är vanligt på marknaden.

Design som ger kalla kårar

Godisbitar som har en speciell utformning kan vara designregistrerade. Under mina efterforskningar i godisaffären har jag hittat ett godis som har en designregistrering. Det är hallon-lakritsskallen som har en designregistrering. Den här läckra döskallen är alltså både varumärkesregistrerad och designregistrerad. Du hittar registreringen i Svensk designdatabas under nummer 78957.

Men nog om det. Jag måste fixa påfyllning med godis, har nämligen hört ryktas att ungarna på gården planerar sin årliga bus-eller-godis-turné. Då gäller det att bunkra upp så det inte blir bus.

Tips: Frukt funkar inte! Testade det förra året, men det blev bus i alla fall. You have been warned!

Mer immaterialskräck

Sugen på mer läskig läsning? Här finns övriga inlägg om immaterialskräck!

Spöktakulära varumärken i en klass för sig
Skräckpatent
Rysarna som skrämmer bäst

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

 

3 kommentarer

Filed under immaterialrätt

Tjäna pengar på din idé med licenser

Funderar du som företagare på hur du kan sälja din produkt eller tjänst på en utländsk marknad? Du kanske vet att det finns en stor efterfrågan på din innovation hos andra företag? Då kanske en licens kan vara ett avtal som är aktuellt för dig.

Med en licens ger du en annan rätt att nyttja din immateriella rättighet. I klarspråk betyder det att om du till exempel äger ett patent så kan du ge någon annan rätt att använda tekniken genom en licens. Det samma gäller för ett varumärke eller ett designskydd.

Anna Lundqvist, patentingenjör och kundansvarig på PRV.

Anna Lundqvist, patentingenjör och kundansvarig på PRV, föreläser idag på ett seminarium som handlar om internationella verktyg. Några av verktygen hon tar upp ger dig som företagare möjlighet att köpa och sälja licenser.

Anna, för vilka företag kan det vara aktuellt att licensiera ut sina immateriella rättigheter? Eller att köpa en sådan för den delen?
Licensiering kan vara aktuellt för det företag som har en vara eller tjänst som man själv inte vill ha hela eller delar av tillverkning eller försäljning av. Om du exempelvis har en teknisk lösning, med ett patentskydd, som någon annan behöver i sin produktion, då kan du sälja en licens till den andra parten. Det finns flera olika typer av licenser, så läs på först.

Om ett företag ingår ett licensavtal med någon, vilken roll spelar PRV i detta?
Efter att PRV har meddelat ett patent eller registrerat ett varumärke eller designskydd så har vi inte längre med rättigheten att göra. Det är upp till rättighetsinnehavaren att sälja, licensiera eller rama in den.

På dagens seminarium presenterar du olika verktyg som ska göra det lättare för företag att hitta köpare och säljare av licenser. Hur fungerar ett sådant verktyg?
Det är en sökbar databas för respektive varumärken, designskydd, patent och upphovsrättsliga verk där den som vill sälja eller licensiera lägger in sina produkter. Sedan kan vem som helst söka bland dessa och om man är intresserad registrerar man sig gratis och får kontaktuppgifter till säljaren. Själva köpet sköts utanför verktyget.

Hur länge gäller ett licensavtal?
Ett licensavtal räcker under den tid man har skrivit in i avtalet.

Tack för samtalet, Anna!

PRV:s webbplats kan du läsa mer om licenser.

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Tjäna pengar på din idé med licenser

Filed under innovation

Ljudstark innovation har fans över hela världen

Bilder från vänster: Frantic Amber (Foto: Rickard Nilsson), Bonafide (Foto: Josefin Larsson), Entombed A.D. (Foto: Anders Ohlsson). Samtliga bilder är tagna på Sweden Rock Festival.

Idag smäller det! En av Sveriges äldsta och största festivaler, Sweden Rock Festival, slår upp sina portar för inbitna hårdrockare och metallare från hela världen som älskar att headbanga till elgitarrens och elbasens ljuva riff och melodier!

Vad vore punken, hårdrocken, svartrocken, dödsmetallen och andra suveräna musikgenrer utan den elektriska gitarren och den elektriska basgitarren? Ganska lågmäld, snällare mot öronen förvisso, men säkert även totalt urtråkig!

Men vem har vi att tacka denna uppfinning för? Och hur spelar varumärke och design in i detta?

Patent för starkare ljud

Den moderna elgitarren har ganska litet gemensamt med den akustiska gitarren som används inom bland annat klassisk musik. De sex strängarna spända över en gitarrformad träkropp och en greppbräda känns igen. Men där slutar likheterna. Elgitarren har ingen ihålig resonanslåda. Gitarrkroppen är i kompakt trä. Ljudet från elgitarren uppstår alltså inte i en ihålig låda som hos den akustiska gitarren, utan det uppstår med hjälp av en pick-up som kombineras med förstärkare.

Det är svårt att säga vem som uppfann den första moderna elgitarren. Men en titt i patentdatabasen Espacenet visar följande:

En av de första som tyftlade med förstärkning av gitarrljud var Fred C. Hammond. År 1924 fick han patent för sin uppfinning ”tone amplifying apparatus for musical instruments”. Han uppfann ljudpinnar med små mikrofoner som kunde byggas in i fioler, gitarrer och andra ihåliga stränginstrument och som kopplades till en extern förstärkare.

Några år senare, 1934, uppfann Loyd Loar en så kallad elektrisk pick-up.

I kombination med magneter fångade denna pick-up in strängens vibrationer och omvandlade dessa till elektriska impulser som i förstärkaren omvandlades till ljud. Även här krävdes en ihålig resonanslåda där strängens vibrationer kunde samlas. Loars uppfinning patenterades ett år senare. Loar jobbade för övrigt på företaget Acousti-Lectric Company, som senare kom att ingå gitarrföretaget Gibson.

Kort därefter, 1937 byggde George D. Beauchamp, som senare kom att bli en av grundarna av gitarrtillverkaren Rickenbacker, en egen elektromagnetisk pick-up för gitarrer.

Denna pick-up gjorde att man inte behövde ha ihåliga gitarrer. Ljudet producerades inte i den ihåliga resonanslådan, utan med hjälp av elektromagnetiska svängningar som fångades upp och förstorades av pick-upen. Det var revolutionerande i och med att man nu kunde skapa stora ljud med solida instrument, i princip brädor.

Varför nöja sig med en när man kan ha två?

Jimmy Page. Foto: Dana Wullenwaber (CC BY-SA 2.0)

Jag minns tiden då jag efter skoltid satt i ett svettigt klassrum och försökte spela ”Lilla snigel akta dig” för min entusiastiska gitarrlärare. Jag var trött, hade glömt mellisen hemma och ville bara hem. Med stor möda försökte jag bemästra de sex strängarna på gitarren (okej, för lilla snigel krävdes bara en sträng, men det kändes som flera!!!) Att lära sig spela på en dubbelhalsad gitarr fanns inte på min horisont då.

Gitarrguden Jimmy Page däremot hör till dubbelhalsarnas mästare! En föregångare till hans dubbelhalsade Gibson patenterades redan år 1941 av Neil Abrams.

För den som inte kan bestämma sig mellan elgitarr och elbas så har Christoforos Kanakis  uppfunnit en dubbelhalsad gitarr- och baskombo. Det fina med detta instrument är att det kan delas upp i två instrument! Du kan till och med välja om det ska vara två gitarrer, två basar eller både och! Man kan alltså spela själv eller med en god vän, fritt efter mottot: delad glädje är dubbel glädje!

Christoforos Kanakis gitarr- och baskombo.

Varumärken och design spelar på samma lyra

Det finns många legender inom hårdrocken, både män och kvinnor, men det finns även gitarrer som blivit legendariska. Märkena Gibson och Fender hör till de stora namnen, där bland andra Gibson Les Paul och Fender Stratocaster blivit stora tack var musiker som Slash och Yngwie Malmsteen.

Både Gibson och Fender har flera varumärken registrerade. Det intressanta är att några av dessa varumärken samtidigt är design.

Gitarren Gibson Les Paul är ett bra exempel: Om man gör en sökning på denna gitarr i databasen TMView så hittar jag följande EU-varumärken:

Nr 012092391 är ett 3D-varumärke med en bild på en gitarr. Ett 3D-varumärke är ett varumärke där märket är specificerad i en 3D-modell, varumärket gäller då hela den tredimensionella figuren som är avbildad. I detta fall är det hela gitarrkroppen. Gibson Brands har valt att registrera hela gitarrformen eftersom man vill vara säker på att ingen annan tillverkar en likadan gitarr under annat namn. Man har alltså registrerat gitarrens utseende som ett varumärke, inte som en design. Utseendet är alltså själva varumärket.

Gibsons Flying V. (Foto: CasinoKat / CC-BY SA 3.0)

Än mer ikonisk är Gibsons Flying V, en gitarr som faktiskt ser ut som ett V. Här har Gibson valt att göra en designregistrering när den gitarren kom ut 1958.

Eftersom en designregistrering endast gäller i begränsat antal år (25 i Sverige) så har flera gitarrtillverkare senare hakat på trenden och börjat tillverka egna V-formade gitarrer. Det kanske förklarar varför Gibson på senare år valt att göra varumärkesregistreringar för sina mest kända gitarrer.

Även Rickenbacker har valt att registrera utseende som varumärken.

Varumärkena med nummer 010177004 och 010177038 är 3D-varumärken, där Rickenbacker valt att registrera utseendet för gitarrhuvudet.

För Stratocaster finns mig veterligen inga 3D-varumärken registrerade, däremot har Fender Musical Instruments Corporation valt att registrera ordet ”Stratocaster” som ordmärke för bland annat bild- och ljudsystem samt för musikinstrument.

Men nog om detta. Själv pausar jag festivalandet i år. I stället så tror jag faktiskt att jag ska damma av min (akustiska) gitarr och ge den lilla snigeln en sista chans. Vem vet, det kanske blir en gitarr-virtuos av mig i alla fall, nu på äldre dar. ,\m/

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Ljudstark innovation har fans över hela världen

Filed under immaterialrätt

Söktjänster – vår service till experter

Måns Marklund, kvalitetsansvarig på PRV.

Måns Marklund, kvalitetsansvarig på PRV.

Sedan 70 år tillbaka erbjuder PRV söktjänster inom patent, varumärke och design. Söktjänsterna ger ombud och experter inom immaterialrätt stöd i deras patent- och varumärkesstrategier. Vi har träffat Måns Marklund, kvalitetsansvarig på PRV, och pratat med honom om söktjänsterna.

Måns, vilka är det som beställer söktjänster hos PRV och varför?

–Det är framför allt ombudsfirmor och industriombud på de större företagen som anlitar oss. Våra söktjänster ger en bra grund i beslutsprocessen kring patentstrategier. Det som efterfrågas mest är nyhetsgranskningar och validitetsgranskningar, men även FTO och statussökningar inom patent är efterfrågade. Där har vi en unik möjlighet att på ett säkert och effektivt sätt ta fram status för patentfamiljer.

För att kunna göra bra sökningar är patentingenjörerna måna om att hålla en kontinuerlig dialog med kunden. Avstämningar under själva sökprocessen ger både kunden och patentingenjören möjligheten att förfina, utvidga eller ändra sökningen. På så sätt får kunden i slutändan ett underlag som ger bra grund att gå vidare med.

Bred kompetens tack vare personalstyrka
PRV:s främsta tillgång ligger i personalen. Det stora antalet patentingenjörer gör att PRV täcker samtliga teknikområden. Samtidigt är ingenjörerna uppdelade i olika teknikområden. Samtal inom enheterna och avdelningarna emellan gör att kunskapsutbytet kring terminologi, semantik, databaser och verktyg är mycket högt. På så vis bygger patentingenjörerna kontinuerligt på sin kunskap inom sökteknik.

–Vi är väldigt måna om att kompetensutveckla våra ingenjörer. Här spelar kontakten till våra kunder en viktig roll. Genom feedback får vi en bra bild av vad vi är bra på och vad vi kan bli bättre på. I min roll som kvalitetsansvarig är just den täta kundkontakten mycket viktig för att kunna vidareutveckla söktjänsterna och våra rutiner inom detta område, säger Måns.

Experterna en ovärderlig källa på kunskap
Kontakten till experterna inom immaterialrättsområdet är a och o i PRV:s arbete med att kvalitetssäkra söktjänsterna.

–Ombud är våra tentakler ut i verkligheten, säger Måns och fortsätter: Det är oftast ombuden som möter innovatörerna och som i ett tidigt skede kan se vad innovatörerna behöver. Vi lever nästan i en sorts symbios med ombuden. De vet vad vi är bra på men de sitter även på ovärderlig kunskap om vad vi kan bli bättre på. Vi är väldigt tacksamma för att vi har en så bra ombudskår och industri som hjälper oss att vara så bra vi kan!

PRV:s 115 patentingenjörer jobbar med söktjänster och samtliga har genomgått PRV:s gedigna patentingenjörsutbildning. Dessutom hanterar ingenjörerna utöver de skandinaviska språken även engelska, franska och tyska. Här kan du läsa mer om våra söktjänster.

/ Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Söktjänster – vår service till experter

Filed under immaterialrätt

Största pärlplattan snart på Arlanda

Min son kommer hem med två pärlplattor om dagen. Förra veckan var det en Turtle. Oftast är de sexkantiga och saknar begripligt mönster. Men jag säger att de är fina ändå. Han är ju bara fyra.

I Sigtuna bygger tvåhundra elever just nu världens största pärlplatta, rapporterar Lilla Aktuellt. Den mäter 40 kvadratmeter och ska hänga i avgångshallen på Arlanda.

Pärlplattan är en svensk uppfinning. Gunnar Knutsson i Vällingby experimenterade i början av 60-talet med att trä indianpärlor på tråd i olika mönster, när han kom på att pärlorna fick en helt ny vinkel om man i stället trädde dem på en träbit med spikar.

Knutsson tillverkade en återanvändningsbar fixturplatta i plast med små piggar att bygga pärlorna på. SE 217 875 visar Knutssons patent.

Eleverna i Sigtuna arbetar faktiskt enligt en metod som också är patenterad. I patentskrift SE 528 424 (Munkplast AB) visar uppfinnaren Björn Crona ett förfarande för att bilda mönster på pärlplattor:

Man tar ett foto – i detta fall skolbarnen framför rådhuset i Sigtuna – och omvandlar det till en digital bitmappad representation. Sedan läggs ett rutnät över bilden, där varje ruta får representera en pärla.

Beroende på upplösning kan rutorna komma att innehålla fler än en färg, så en algoritm får räkna ut vilken färgton som ligger närmast. Här kommer förstås antalet tillgängliga toner på pärlor att påverka slutresultatet.

För varje ruta i rutnätet sätts en siffra som motsvarar den tänkta pärlans färg (varje pärlkulör har fått ett nummer). Lilla Aktuellt visar oss detta mycket pedagogiskt i klippet ovan.

Sedan är det bara bygga. 40 kvadrat handlar nog mer än något om organisation, samarbete och tålamod, vilket man verkar besitta på Väringaskolan i Sigtuna. Samt 1,6 miljoner pärlor.

Till jul checkar världsrekordplattan in på Arlanda. Det gäckar mig dock att man väljer placera den i avgångshallen och inte i ankomsthallen?

”Welcome! you are in Sigtuna”

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Källa: SVT, Sydsvenskan & dn.se samt Svensk Patentdatabas

IMG_3250_webb3

”Turtle” (foto: Thérèse Ahlén)

Kommentarer inaktiverade för Största pärlplattan snart på Arlanda

Filed under patent

Förenklat system för formgivare och designers

Nu är det enklare för dig som är designer eller formgivare att ansöka om skydd för dina skapelser.

I den nya e-tjänsten Svensk Designansökan som vi på PRV lanserar i dag är det möjligt att ansöka om designskydd direkt på nätet. Efter att sökanden skickat in och signerat sin ansökan har PRV i dagsläget en handläggningstid på sju veckor.

– Det finns flera fördelar med det nya ansökningssystemet, säger Jenny Englund som är verksamhetsutvecklare på PRV. Det är smidigare för kunden att söka om skydd för sin unika design och det är en betydligt tydligare avgiftsstruktur än tidigare.

Kom längre med ett designskydd
En designansökan kostar 1 900 kronor och ensamrätten gäller under fem år från den dag du lämnat in din ansökan. Det är möjligt att förlänga skyddet i upp till 25 år. En designregistrering skyddar en produkts utseende. Det innebär att ingen annan får tillverka, sälja eller importera kopior av den unika designen. En förutsättning för att få designskydd är att utseendet är nytt och särpräglat.

/Stina Lilja, pressansvarig på PRV

Kommentarer inaktiverade för Förenklat system för formgivare och designers

Filed under Okategoriserade

Gör som riksdagsman Jörgen – gå en kurs i immaterialrätt

På PRV har vi ett gediget och gillat utbud av kurser inom immaterialrätt: oavsett nivån på dina förkunskaper lär vi dig mer om bland annat patent, varumärke och designfrågor. En nöjd deltagare är riksdagsledamot Jörgen Warborn, som nyligen gick grundkursen i immaterialrätt.

Warborn_h300Jörgen, varför ville du gå en grundkurs i immaterialrätt?
– Jag ansvarar för immaterialrättsliga frågor inom Moderaterna. Jag ville ha en bättre grund att stå på och tyckte att det var bra att få den av PRV:s experter. Immateriella tillgångar blir bara viktigare och viktigare för näringslivet. Frågorna är ganska komplexa och det kan vara lite kämpigt att läsa sig till allt genom att gå till lagtexten. En kurs med skarpa föreläsare och kurskamrater som man kan diskutera med gör materian mer levande.

Vad hade du för förkunskaper?
– Jag har drivit en reklambyrå, så jag hade lite förkunskaper om varumärkesfrågor och upphovsrätt. Får många år sedan gick jag en kurs som Sveriges reklamförbund (Nuvarande KOMM) arrangerade. Den gjorde mig till ansvarig reklamutgivare, ARU. Jag har också läst Strategic Brand Management på IHM och även där kom vi in på juridiken. Men det var ganska länge sedan och kunskapen är en färskvara, speciellt om du inte jobbar med det dagligen.

Vem ska gå den och varför?
– Alla som vill ha en övergripande kunskap om immaterialrätten. När jag gick kursen var jag den enda politikern – fler borde gå. Men där fanns rättighetsinnehavare från såväl stora bolag som lite mindre bolag. Vi hade flera representanter från patent- och advokatbyråer. Dessutom var det några personer från Polisen. Det var en fantastisk blandning som gav underlag för intressanta diskussionen med flera olika infallsvinklar.

Vad tar du med dig som bästa lärdom?
– Jag är övertygad om att vi alla ska försöka jobba mer med de immateriella tillgångarna. Det är viktigt för varje enskilt företag som en strategisk resurs. Det är också viktigt att fler människor i allmänhet får en trygghet i upphovsrätten. I dagens digitala samhälle har det blivit lätt att dela material som du kanske inte får dela. Jag tycker det är viktigt att vi värnar och stärker upphovsrätten för att människor och företag ska vilja fortsätta skapa musik, film, mm.

Vad är ditt övergripande intryck av kursen?
– Mycket bra! Förutom bra föreläsare och adekvata kurslokaler så uppskattade jag att allt var så genomtänkt. Både lunch och fikaraster var upplagda för maximal förståelse av immaterialrättens utmaningar och möjligheter.

Sugen på att gå en kunskapshöjande kurs även du? Våra kurser hittar du här.

Kommentarer inaktiverade för Gör som riksdagsman Jörgen – gå en kurs i immaterialrätt

Filed under design, immaterialrätt, patent, varumärke

Att utveckla en idé – bästa poden är här!

PRVVentureCuppod

Sommarsugen på att samtidigt bättra på både solbränna och befintliga kunskaper om immateriella tillgångar? Ta med dig PRV:s och Venture Cups podcast till hängmattan.

Idag är det premiär för PRV:s och Venture Cups podcast ”Att utveckla en idé. Under hela sommaren och i tio avsnitt framåt serveras insiktsfull inspiration och tilltalande tips till dig som är företagare och entreprenör.

Tillsammans med experter pratar vi försäljning, finansiering, PR och immaterialrätt. Även superentreprenören Isabella Löwengrip (japp, Blondinbella) är med och delar med sig av sina erfarenheter som företagare.

Har du en idé att utveckla? Det finns massor att både inspireras av och tänka på: några av ditt företags främsta tillgångar kan vara immateriella, det vill säga sådana man inte kan ta på som patent, varumärke och design.

Ta en app till exempel: där kan den immateriella tillgången vara namnet eller utseendet på ikonen. Eller båda. Hur gör du affärer med appen och ser till att ingen stjäl din idé? Har du en ensamrätt minskar du risken att konkurrenter kopierar det du har skapat.

I avsnittet ”Ta hand om dina tillgångar” den 8 juli möter vi PRV:s varumärkesexpert Anton Blomberg. Han om någon kan på ett enkelt sätt förklara både nytta och nödvändighet med immaterialrätt.

Plugga in lurarna, luta dig tillbaka och lyssna.

/Annika Ulltin, kommunikationschef på PRV

Kommentarer inaktiverade för Att utveckla en idé – bästa poden är här!

Filed under immaterialrätt, patent, varumärke

Immaterialrätten är serverad, kryddad med goda exempel och inspiration.

Puffbild_case

Vad har Ejes choklad, Swedish Hasbeens, Skistar och Middagsfrid gemensamt? Vilket osynligt band snörper ihop Sandqvists väskor med Svensk Tenn, Hope och Casall?

Jo, de ståtar alla som exempel på PRV:s webbsida företagare berättar. Där har vi plockat en vacker bukett av svenska entreprenörer med väldigt skilda inriktningar. Från träningskläder till matleveranser, trätofflor till skidanläggningar.

Det som binder ihop dem är hanteringen av immaterialrätt: alla har de målmedvetet och strategiskt på sina respektive sätt arbetat med patent, varumärke och designskydd för att ta hand om sina tillgångar. Om de har lyckats?  Eeeeh, sover Dolly på rygg? Är IKEA ett blytungt registrerat varumärke?

Gå in på webben och läs själv, vettja. Nitton fascinerande berättelser om framgångsrika företagare som lyckats med hjälp av envishet, idérikedom och driv. Knökat med galet bra tips, inspiration och tänkvärda knep.

Vem vet, kanske just ditt företag blir det tjugonde på sidan? Se till att vackert vårda dina immateriella tillgångar, så lär vi se.

/Therese Ahlén, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Immaterialrätten är serverad, kryddad med goda exempel och inspiration.

Filed under design, immaterialrätt, varumärke

Längtan efter det svarta guldet

Godisdöskallar nya_cmyk
Foto: Max Green Ekelin

För ett antal år sedan flyttade jag utomlands och bosatte mig i Asien. Väskan var noggrant packad; pass, Visa-kort och det obligatoriska svenska kaffet. Efter ett antal timmar i ett trångt flygplan landade jag glad i hågen på okänd, värmeböljande mark.

Det tog en vecka innan den slog till, abstinensen. Det började som ett lätt sug för att stegra till ett outhärdligt begär. Jag vandrade gata upp och gata ner, sprang i varenda butik, letade i varje vrå men det jag så hett trånade efter gick inte att finna. Till slut såg jag hägringar, små svarta apor som dansade förbi rökandes pipor med rosa strössel. Svettningarna bröt ut och jag levde i ett vakuum tills räddningen slutligen kom i form av min mamma som flög in från Sverige. Äntligen!

Nejdå, ni behöver inte vara oroliga. Det är varken droger eller alkohol jag talar om utan det svarta guldet (nåja) – lakrits! Detta söta eller salta under som absolut inte verkar finnas att få tag i öster om Uralbergen. Jag erkänner, jag är beroende. Favoriten är Djungelvrål och tätt därefter följer lakritspipor och lakritsnappar.

Den 12 april firas Lakritsdagen och jag dök självklart ner i PRV:s databaser för att se vilka immaterialrätter som finns kopplade kring denna godbit. Jag behövde inte leta särskilt länge eller gräva speciellt djupt för att hitta lakritsrelaterade tillgångar. En sökning på ordet ”Lakrits” i varumärkesdatabasen ger hela 20 träffar i sig. I övrigt återfinns naturligtvis varumärkesregistreringar på klassiker som Djungelvrål, Salty Sailor och Skipper’s Pipes. Även designdatabasen ger flera lakritsrelaterade träffar bland annat finns hallon-lakrits dödskallarnas utseende registrerat. Ja, lakrits verkar, förutom att vara beroendeframkallande, också vara en riktig immaterialrättslig guldgruva.

Till er andra lakritsjunkies därute vill jag slutligen passa på att ge handfasta tips inför resan; gör extra plats i resväskan, packa ner lagret och pröjsa för några extra kilon på flyget. Alternativt börjar ni ett avvänjningsprogram i god tid före avfärd.

Jag hoppas att ni alla får en riktigt härlig lakritsdag – det ska jag ha!

/Emelie Embretsen Ekmark , Kundsupport på PRV

2 kommentarer

Filed under varumärke