Etikettarkiv: designskydd

Svenskt Tenn – risktagande i designprocesser

Jag har fått tillfälle att intervjua Maria Veerasamy, VD för Svenskt Tenn. Här berättar hon om företagets immateriella tillgångar och hur de använder dem i sin affärsverksamhet.

Svenskt Tenn är firman som etablerade sig internationellt redan från starten. 1925 vann man Grand Prix i Paris och grundaren Estrid Ericsson inledde så småningom ett långvarigt samarbete med Josef Frank som var en internationellt erkänd arkitekt och formgivare från Wien.

Mirakel

Mirakel är ett av Josef Franks tidigaste mönster, ritat på 1920-talets senare hälft. Det lär ha fått sitt namn efter att Frank yttrat ”det var ett mirakel att en så liten rapport kunde ge upphov till något så storslaget.”

Maria Veerasamy, VD för Svenskt Tenn, berättar att samarbetet växte fram i äkta pionjäranda och företaget tog risker med sitt nytänkande formspråk och sina investeringar för tillväxt. Det unika med produktionen menar Svenskt Tenn är den ovanligt starka föreningen mellan formgivarens och hantverkarens yrke. I detta möte mellan design och hantverk ligger firmans konstnärliga grundvärdering och affärsplan – möbler och produkter skapade för att hålla för generationer framåt. Produktutvecklingen får ta tid och är därmed kostsam. Risktagandet i designprocessen har genom åren gett firman dess signum och gjort att den har blivit välkänd över världen för sina produkter. Kollektionerna är långlivade. Det finns produkter i sortimentet som designades redan på 20-talet och som fortfarande finns till försäljning.

Att vara pionjär är ett risktagande
”Att vara en banbrytande pionjär är ett risktagande. Det måste erkännas med immaterialrätten”, säger Maria Veerasamy, VD för Svenskt Tenn.” När vi blir kopierade så är det mycket beklagligt. Vi förvaltar vårt arv väl. Vi tillåter oss inte att ändra i material, produktionsmetoder och skisser för våra äldre kollektioner. Vi förhåller oss med exakthet till Josef Franks instruktioner och ritningar. Det handlar om trovärdighet mot våra formgivare och våra kunder. Vi vill säkerställa en produktion i Sverige så långt det är möjligt. Vi arbetar med närproduktion för att uppnå den särskilda kvalitet som uppstår i mötet mellan designers och hantverkare”, förklarar Maria.

Det gröna bordet kallat Oolong är formgivet av Eva Schildt för Svenskt Tenn 2012.

Det gröna bordet kallat Oolong är formgivet av Eva Schildt för Svenskt Tenn 2012.

Renommésnyltning
Okunskapen om varumärkesskydd är stor. ”Det finns de som till exempel köper tyger av oss och syr upp egna kollektioner och namnger produkterna med Svenskt Tenn. Då sker det ofta småskaligt. Med dem för vi en vänlig diskussion, då det handlar om upplysning och information. Sedan finns det de som medvetet kopierar och tillverkar produkter på ett massproducerat sätt och utifrån andra förutsättningar. Då sker intrånget utifrån en helt annan plattform”, menar Maria.

Immateriella tillgångar
Maria Veerasamy menar att Svenskt Tenns största tillgångar är pionjärandan, designprocessen och förtroendet hos formgivare, hantverkare och kunder. Historien och de designvärderingar som ligger till grund för företaget värderar man högt. Dagens formgivare samarbetar gärna med Svenskt Tenn eftersom produkterna ofta får ett långt liv, då det inte handlar om tillfälliga kollektioner som avlöser varandra. Alla produkter har därmed potential att bli klassiker.

Verktyg för immaterialrätt
Samarbetet med formgivarna sker oftast med hjälp av royalty eller på direkt uppdrag av Svenskt Tenn som en köpt designtjänst. En hel del avtal och gentlemen’s agreements har också ingåtts under företagets utveckling. Formgivarna själva förlitar sig på sin upphovsrätt och ibland ett registrerat designskydd. Immaterialrätten är en grundbult för att det här ska fungera och Svenskt Tenn arbetar metodiskt med sin immaterialrättsstrategi. Tillsammans med sitt ombud agerar man också på intrång och driver rättsprocesser när det är nödvändigt. ”Vi välkomnar utbildningsinsatser om immaterialrätten på designutbildningarna för att värna om våra formgivare och deras intressen. Små pionjärer har ofta ingen bra hjälpinstans. Det är viktigt att stödja de små, när de är på väg upp”, avslutar Maria Veerasamy.

Tack för intervjun!

Lär dig mer om varumärke och andra immaterialrätter i PRV-skolan online.

Anna Engquist, webbansvarig på PRV

Kommentarer inaktiverade för Svenskt Tenn – risktagande i designprocesser

Under immaterialrätt

Immaterialrätt sett på ett globalt sätt – har du alla rätt?

Skruvar du generat på dig, börjar flacka med blicken? Det här borde du ju veta i din roll som rådgivare eller företagare med den globala marknaden som arena. Vill du uppgradera dina kunskaper finns lösning inom snar framtid – WIPO-seminariet ”Immaterialrätt på den globala marknaden”.

Global immaterialrätt Välkommen till en temadag i mars för dig som vill bredda och fördjupa din kunskap om immaterialrätt ur ett internationellt perspektiv.

Du kanske har kläm på hur de nationella systemen fungerar och utgår därför från det perspektivet även i internationella sammanhang? Mindre bra. Förutsättningarna på den globala marknaden är inte identiska och tillvägagångssätten skiljer sig åt – värdefullt att ha koll på.

Seminariet tar upp legala aspekter för varumärken, design och patent: alltifrån vilka alternativa immaterialrättsliga skydd som finns till hur dessa kan försvaras vid en tvist genom skiljedomsförfarande eller medling. Du får också tips på databaser och andra verktyg som kan vara användbara när du bygger din immaterialrättsstrategi.

Behöver du känna till komplement till PCT-systemet? Det finns globala alternativ för varumärke och design som kan vara bra att veta om. Vi går igenom Madridsystemet för varumärken och Haagsystemet för designområdet.

PRV arrangerar seminariet tillsammans med FN-organet WIPO, World Intellectual property organization. Under dagen berättar organisationerna hur de samverkar för att stärka immaterialrätten globalt. PRV:s generaldirektör Susanne Ås Sivborg är på plats och bidrar till diskussionen.

Mer information och anmälan
Seminariet är kostnadsfritt, hålls på engelska och ges på två orter: På PRV i Stockholm den 12 mars kl 9:00–15:00 och i Lund den 14 mars kl 10:00–15:30. Antalet platser är begränsat.

Stockholm och Lund är två hållplatser på WIPO:s turné för att öka kunskapen om immaterialrätt i ett globalt perspektiv. Hur informationen såg ut i besöket i Köpenhamn kan du ta del av här.

—————————

Kul! Jag vill hålla mig uppdaterad och anmäla mig till seminariet i Stockholm.
Festligt! Jag känner mig både träffad och intresserad. Att gå på seminarium i Lund passar bra.

Kommentarer inaktiverade för Immaterialrätt sett på ett globalt sätt – har du alla rätt?

Under design, immaterialrätt, patent, varumärke

Släck din kunskapstörst, tänd till på våra kurser.

Sugen på att sitta på mer nischad kunskap än deltagarna i På spåret? Kanske glänsa på parmiddagen om dina kunskaper i PCT-förfarande eller ingående redogöra för värdet av immateriella ensamrätter?

Då har du kommit rätt.

På PRV har vi många inarbetade och uppskattade kurser för dig som kommer i kontakt med innovations- och immaterialrättsfrågor i jobbet och behöver bredda kunskaperna. Du kan lära dig allt ifrån hantering av ansökningar i PCT (Patent Cooperation Treaty) till att få grund- och fördjupningskunskaper inom de immateriella rättigheterna patent, varumärke och design.

Först ut – redan 29 januari – startar tvådagarsutbildningen PCT för assistenter som tidigare kursare gett totalbetyget fem på en femgradig skala. Jobbar du med internationella patentansökningar ger kursen dig både en bra inblick i Patent Cooperation Treaty och mycket goda administrativa kunskaper om hur du hanterar internationella ansökningar, främst mot PRV.

Föreläsaren Birgitta Holmberg Roth är en av PRV:s experter på PCT och ser kursen som en strålande möjlighet att få koll på detaljer och finesser som rör PCT:s komplicerade ansökningsprocedur. Det är också ett svårslaget tillfälle för dig att ställa frågor om systemet.

I början av februari startar den orienterande kursen om immaterialrätt. Välj att under tre dagar gå alla grundkurser – patent, varumärke och design – eller handplocka den du har störst glädje av. Oavsett får du en bra grund att gå vidare med.

Inte mycket att vänta på. Se till att säkra en plats på den kurs som passar din profil bäst. Vem vet – kanske den nya kunskapen kommer väl till hands förr än du anar.

Vart är du på väg?

Klart jag vill läsa mer om kurserna och anmäla mig!

Thérèse Ahlén, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Släck din kunskapstörst, tänd till på våra kurser.

Under design, immaterialrätt, patent, varumärke

Varumärke och design på en internationell marknad

Vi är mitt uppe i en internationell verklighet och många svenska företag söker sina marknader på en global arena. Att söka varumärkesskydd och designskydd som gäller i EU med en enda ansökan framstår som mer och mer praktiskt för många företagare, vilket man kan göra hos OHIM, Office for Harmonization in the Internal Market. Jag har fått tillfälle att samtala med min kollega Markus Dahlberg, verksamhetsutvecklare på PRV:s Design- och varumärkesavdelning, som nu är utlånad till OHIM i Alicante för arbete i olika projekt.

Vilket är ditt bästa varumärkesråd till ett svenskt företag som står i begrepp att söka varumärkesskydd som ska gälla på flera marknader i Europa?
Innan man ska söka skydd så bör man göra en gransknig för att se om varumärket man vill registrera redan används eller är registrerat. Man kan själv börja med att söka i söktjänsten TMview. Där kan man markera de länder man är intresserad av att söka skydd i och göra en sökning. Samtliga EU medlämsländer är med och förra månaden anslöt sig USA och Ryssland. Tycker man att det är svårt och tidskrävande att göra sökningar själv så finns det flera olika byråer som kan hjälpa till att göra en ”förhandsgranskning”. Även PRV erbjuder konsulttjänster för förhandsgranskning av varumärken där du får ett snabbt svar på om någon annan redan har ett identiskt eller liknande kännetecken.

Hur kan man som företagare komplettera sin varumärkesansökan så att den gäller för länder utanför Europa?
– Har man gjort en nationell varumärkesregistrering kan man välja att ansöka om en internationell registrering genom WIPO. På den blanketten så väljer man de länder som man är intresserad av att söka skydd i. På PRV:s webbplats under Internationell registrering finns en länk till en kalkylator som kan ge en hint om kostnaden.

Står företagare i Europa inför samma immaterialrättsliga frågeställningar?
– Jag skulle tro att företagare i Europa har liknande frågeställningar men lagarna och processerna är annorlunda i de olika länderna. I vissa länder har man kommit längre i att underlätta för företagarna att bland annat registrera sitt varumärke och processa kring de olika IP-rättigheterna.

Vad arbetar du med på OHIM?
– Den 29 januari är det kick-off för två nya designprojekt. Ett som rör grafisk återgivning av design. Hur man visar en design med bilder, vilka bilder som är godtagbara. Det andra projektet rör klassificering. Söker man på en produktbenämning i söktjänsten Designview kan det vara så att liknande produkter placerats i olika klasser. Just nu så förbereder vi två projektbeskrivningar som är underlaget till de två projekten.

Vad vill du ta med dig från OHIM när du är tillbaka i Sverige, på PRV?
– Innan jag började på OHIM så trodde jag att det var OHIM som styrde det mesta och att man som nationellt kontor hade lite att säga till om. Nu har jag insett att OHIM har stor respekt för varje enskilt nationellt kontor och att man verkligen lyssnar på de synpunkter som landet har. Vill man som land driva en särskild linje så är det möjligt.

Tack Markus!

Webbtips:
I PRV-skolans filmklipp kan du höra mer om vad Markus har att berätta:
PRV-skolan

Anna Engquist, webbansvarig på PRV

Kommentarer inaktiverade för Varumärke och design på en internationell marknad

Under varumärke

Svensk designdatabas har fått ett ansiktslyft och en mängd nya funktioner

I dag kan vi på PRV glatt meddela att vi har en ny, förbättrad och mer användarvänlig version av svensk designdatabas.

Ambitionen med den förbättrade designdatabasen är att få nöjdare kunder då det blivit betydligt enklare att finna information.

I nya versionen av svensk designdatabas är det möjligt att:

  • Söka bland nationella designansökningar och registreringar liksom avförda nationella designansökningar och registreringar.
  • Det är möjligt att göra sökningar på:
    Design/produkter, klasser, statusinformation, diarieuppgifter, förnyelser.
  • Det finns en personlig funktion; ”min lista” där det är möjligt att under pågående session spara design som är av intresse.
  • Därefter kan hela listan eller varje design för sig skrivas ut och även sparas som PDF.
  • Det är möjligt att välja olika vyer utifrån det behov som finns: Textträfflista, text och bildträfflista eller bildträfflista.

Genom en designregistrering får du ett bevis på ensamrätt till din unika design och hindrar därmed andra att dra nytta av den. Ett mönster/designskydd gäller i fem år från dagen för ansökan och kan förlängas i högst 25 år.

Du finner våra databaser på prv.se.

/Stina Lilja, PR-ansvarig på PRV

1 kommentar

Under design

IP-assistent? Sista chansen att anmäla dig till årets Assistentdag!

Design blir allt viktigare i utformningen av produkter och tjänster och handlar lika mycket såväl om att bygga relationen till sina kunder som om funktionalitet.

Det rättsskydd många först kommer att tänka på när man pratar om design är just designskyddet. Men även patentskydd, varumärkesskydd och upphovsrätt kan spela en avgörande roll i designarbetet.

Som assistent i IP-branschen är det viktigt att du har samlad kunskap om hur de olika immaterialrätterna kompletterar varandra. Därför ägnar vi årets Assistentdag den 13 november till att koppla ihop de olika rättigheterna.

Bara ett fåtal platser finns i skrivande stund kvar till årets Assistentdag.

Som försmak och inspiration passar det bra att läsa vad Christina Wainikka, en av Assistentdagens experter på designområdet, har skrivit i ämnet på PRVbloggen.

Behöver patentsystemet bytas ut?
”Hygienfaktor” – borde inte immaterialrätt vara det?
Är bristande kunskap oroväckande?

Vi ses!

Kommentarer inaktiverade för IP-assistent? Sista chansen att anmäla dig till årets Assistentdag!

Under design, immaterialrätt, varumärke

IP-strategen värderar värderingsseminarium

Per Wendin, KapeaVid Vinnovas och PRV:s seminarium ”Värdering av IP-tillgångar i små och medelstora företag” lyfte en expertpanel bestående av närings­livets värderingsproffs frågan med företaget PROSK8 som exempel. Bland andra medverkade Per Wendin, IP-strateg på Kapea. Vid en pratstund efteråt passade vi på att ta del av hans samlade intryck.

 Företaget PROSK8 gör innovativa skateboardprodukter och har inte minst utvecklat utbytbara kanter till dessa – en patenterad förstärkning som gör att brädan får bättre prestanda och håller betydligt längre. Innovationen kallas ”TIP technology”.

Becket Colón, grundaren av PROSK8, har sedan starten arbetat strategiskt med företagets immateriella tillgångar, något som – tillsammans med en stark tro på innovationen – fick affärsängeln Lisa Thorén att investera i bolaget och ta steget in i verksamheten som VD.

Per Wendin, vad är ditt viktigaste medskick – hur tycker du att ett företag på bästa sätt ska använda sig av IP som ett effektivt affärsverktyg?

– Ett företag måste förstå vilka immateriella tillgångar man förfogar över och hur dessa kan bidra till att skapa värde. Dessa kan till exempel vara kunskap om kunder och leverantörer, interna processer, varumärken och branding. För vissa företag, beroende på vad man utvecklar och säljer, kan även patent och design vara viktig IP. 

Under seminariet sade du att det definitivt går att öka värderingen av ett företag med hjälp av IP som en väsentlig del av verksamheten. Kan du utveckla och exemplifiera med PROSK8 som utgångspunkt?

– IP-skydd gör att man kan exkludera andra från att tillverka/sälja samma sak i ett specifikt land. På så sätt kan man undvika otillbörlig konkurrens, kopiering, och därmed upprätthålla bättre marginaler. Jag träffade nyligen ett företag vars produkter kopieras på den amerikanska marknaden, och där man varit tvungna att sänka priset från 60 USD till 30 USD. Tack vare patentskydd kan man nu vidta åtgärder. Detta exempel kommer även vara användbart för PROSK8, som ju dessutom kan licensiera teknologin tack vare sina patent och designskydd. Om inte detta varit fallet, hade deras ”TIP technology” helt enkel kunnat kopieras. Sammantaget är detta med starka patentskydd värdehöjande för företaget.

Du poängterade hur intressant och kul det var att PROSK8 hade arbetat i så stor utsträckning med immaterialrättsliga frågor. Vad ser du för fördelar – vad har företaget gjort som många andra nedprioriterar?

– PROSK8 har investerat tid och pengar i varumärkesskydd, patentskydd och designskydd i många länder. De flesta företag hade förmodligen nöjt sig med ett varumärkesskydd. Jag tror att det delvis beror på Lisa Thoréns erfarenhet från BabyBjörn, där man lärt sig (den hårda vägen) att patent och design är viktiga skydd även för produkter som inte klassas som high-tech.

Vad säger du om det som Lisa Thorén berättade – att flera av de investerare de pratat med inte tagit upp pantentfrågan? Hur kan man öka medvetenheten kring frågan?

– På mitt företag Kapea jobbar vi med att få investerare att förstå värdet av patent, och det kommer sakta. Som jag sa på seminariet, kan det bero på ”fel” investerare och/eller att man inte tänker på ”TIP technology” som en innovation.

Vad har du för sammanfattande tankar om seminariets innehåll – vad vill du lyfta fram av det panelen sade och publikens inspel?

– Det var intressant eftersom det pände över många områden. Det hade varit bra att ha en expert på varumärken och branding med i panelen. Jag rekommenderar gärna en sådan till nästa möte.

——————-

Mer om PROSK8 läser du här.

Kommentarer inaktiverade för IP-strategen värderar värderingsseminarium

Under design, immaterialrätt, patent, varumärke

Lusse Lella, Lusse Lella

StjärngossestrutInnovatör och formgivare:
Therese Cygnaeus

1. Hur fick du idén?
En av mina söner går på en musikskola så jag har sett många Luciatåg genom åren. Både han och hans bror har lite större huvuden jämfört med sina jämnåriga och strutarna jag köpte på till exempel Åhléns satt aldrig bra på huvudet. De blev aldrig riktigt runda utan plattade till sig i toppen, haksnodden skar in under hakan om den inte redan hade gått av.
Det avgörande var när jag såg en stor Luciakonsert där flera av de äldre killarna hade gjort egna strutar. Roliga i och för sig med blinkande lampor, men det förtog mycket av det stämningsfulla med Luciatåget. Det var då jag förstod att de troligtvis kände sig lite fåniga i de traditionella stjärngossestrutarna och att jag skulle ta fram en ny som skulle vara både praktisk och snygg.
Det praktiska löste jag genom att göra strutarna på samma sätt som man rullar ihop en kon i papper. Allt i ett stycke. Inga veck eller limmat. Ihopsättning görs genom att man “tråcklar” en vanlig vit pärmsnodd i de hål som är avsedda för respektive storlek. Hakbanden som jämt gick av ersattes också av pärmsnoddar. Hela nederkanten har små stansade hål som gör struten lite vackrare, men som har till syfte att man fritt kan välja hål om man vill ha snodden under hakan eller i nacken.
Det estetiska löste jag genom att trycka insidan gul och stansa ut stjärnor i struten. Det sista jag kom på, som nog är det roligaste med stuten, är att det medföljer en liten ljusdiod. Man kan på så sätt välja om man vill ha en svagt upplyst och skimrande strut.

2. Varför bestämde du dig för att skydda din idé?
Jag ville inte att någon annan skulle kopiera den. Det är ju min idé.

3. Tog du hjälp eller gjorde du ansökan om designskydd (mönsterskydd) själv?
Jag gjorde ansökan om designskydd själv. Jag fick lite telefonsupport från PRV:s kundtjänst.

4. Kommer du bli rik?
Självklart! Kanske inte rik på pengar, men känslomässigt, för att jag faktiskt får unga killar att tycka att en stjärngossestrut (i sitt rätta sammanhang) är lite cool.

Kortfakta:
Designskydd: Stjärnstrut/lampa
Ansökningsnummer: 2010/0563
Registreringsnummer: 81651
Ingivningsdatum: 2010-12-09

Sök i PRV:s databaser

/ Anna Engquist, webbansvarig på PRV

Kommentarer inaktiverade för Lusse Lella, Lusse Lella

Under design

Pirater hotar möbelbranschen

I lördags läste jag tidningen Dagens Industri och fastnade för en artikel på Entreprenörsidan. Det handlade om bröderna Johansson som driver företaget Johansson Design. Bröderna har designat möbler till flera tv-produktioner som Melodifestivalen, Mästerkocken och Let´s dance.
Att deras design blivit så populär i just tv-sammanhang beror att möblerna är små vilket gör att de lämpar sig väl för studior. Johansson Designs omsättning har passerat 80 Mkr, frid och fröjd så långt. Baksidan är piratkopieringen av designade möbler. I artikeln resonerar Dan Johansson om situationen:

– Trots att vår nya stol inte är klar än visar vi prototypen så mycket vi kan på mässor och i tidningar. Man måste kunna bevisa att man var först.

Det ligger mycket i det Dan säger. Du behöver kunna bevisa att du var först. Ett enkelt sätt att göra det på är genom designskydd. Då har du ett konkret datum som styrker och verifierar din rätt till designen. När du väl fått igenom din registrering är det datumet från ansökningsdagen som gäller. Ett designskydd kostar 1 900 kr, då har du ensamrätt till din design under en femårsperiod. Designskyddet går dessutom att förlänga.

I möbelbranschen är piratkopiering ett växande problem, av den anledningen har Trä & Möbelföretagen (TMF) startat kampanjen ”inget slår originalet”. Debatten behövs och frågan om originalets värde behöver lyftas. Jag ser fram emot fortsättningen.

/Stina Lilja, PR-ansvarig på PRV

Kommentarer inaktiverade för Pirater hotar möbelbranschen

Under design

Första mönsterregistreringen

När jag gick igenom gamla mönsterregistreringar i arkivet slogs jag av vilka riktiga konstverk som ligger gömda bland förra seklets registreringar.

Ljusstake

På bilden ser ni den första registreringen av mönsterskydd i Sverige år 1900. Bilden är vackert målad i akvarell av Daniel Carlsson och innehavare av registreringen var Gusums Bruks- och Fabriks Aktiebolag.

Kort historik
Den första svenska lagstiftningen för mönsterskydd kom redan 1753 och utvecklades framförallt för ex. gobeläng- och senare sidenvävarnas mönster.
Paris Convention for the Protection of Industrial Property tillkom år 1883.
1899 ändrades den svenska lagstiftningen och medgav då skydd för vissa mönster och modeller, vilket endast omfattade metallindustrin.

Det dröjde ända fram till 1970 innan vi fick den ”moderna” mönsterskyddslagen. Allt som var industriellt eller hantverksmässigt framställt kunde nu skyddas. 2002 ändrades lagstiftningen och den så kallade förprövningen försvann, förändringen innebär att PRV inte längre granskar mot tidigare kända former.

/Markus Dahlberg, Kundansvarig på PRV

Kommentarer inaktiverade för Första mönsterregistreringen

Under design