Etikettarkiv: EPO

Fördjupat samarbete om EU-patent – hur och när?

Före jul rapporterades att den långdragna frågan om EU-patent nu ska lösas med hjälp av s.k. fördjupat samarbeteenhanced cooperation. Som vanligt får man får intrycket att alla knutar har lösts upp, den här gången så att ett enhetligt EU-patent direkt kan börja gälla hos de medlemsstater som tröttnat på motstånd från ett par sydeuropeiska länder.

Riktigt så enkelt är det inte. En hel del jobb och tid kommer att gå åt innan allt är på plats.

Efter tio års förhandlingar drogs slutsatsen att det inte går att nå full enighet om lösningar för översättning av EU-patent. Tolv stater, däribland Sverige, Finland, Danmark, Frankrike, Storbritannien och Tyskland, begärde därför att EU-kommissionen skulle lägga förslag till Ministerrådet om att låta dem etablera ett fördjupat samarbete. Enligt det nya Lissabonfördraget är en sådan samverkan mellan en krets av likasinnade EU-stater möjlig men möjligheten har utnyttjats bara en gång tidigare.

Kommissionen svarade den 14 december med att lägga ett förslag till bemyndigande om fördjupat samarbete. Innebörden är att de tolv ska få etablera ett EU-patent inom sin krets. Övriga EU-stater ska när som helst kunna ansluta sig till samarbetet.

Beslut om bemyndigande fattas av Ministerrådet. Alla medlemsstater, alltså även de som är emot fördjupat samarbete, deltar i beslutet, men enhällighet krävs inte utan ”bara” kvalificerad majoritet. Dessutom måste Europaparlamentet ha godkänt upplägget.

Rådets beslut väntas under våren 2011. När (om) klarsignal för samarbete ges så kommer förhandlingar att tas upp mellan de tolv om hur det enhetliga patentet närmare ska utformas. Man kommer då inte att ha full frihet eftersom Rådets bemyndigande ger en ram för samarbetet. I princip får man bygga på de kompromisslösningar som fått brett stöd i EU-patentförhandlingarna hösten 2010. Innebörden är bl.a. följande.

  • Det enhetliga patentet är ett europeiskt patent som godkänts av Europeiska patentverket (EPO) och som validerats gemensamt för kretsen av EU-stater som ingår i det fördjupade samarbetet.
  • För ett sådant enhetligt patent kommer inte nationell lag utan EG-rätten att gälla.
  • Inga översättningar av patenten till nationella språk ska förekomma. Under en övergångstid ska dock översättningar kunna krävas till engelska, eventuellt också till något annat språk. Det kommer säkerligen att bli en av de större frågorna i de fortsatta förhandlingarna vilka översättningskrav som då ska gälla och hur lång övergångstiden ska vara. Vissa av de samarbetande staterna kan komma att vilja ha garantier för att engelska texter får krävas fram till dess att fungerande maskinöversättningsprogram finns på plats, vilket tycks kunna dröja.
  • Årsavgifter för enhetliga patent ska betalas direkt till EPO men viss andel av dem ska fördelas ut till de samarbetande staterna.
  • Om en europeisk patentansökan lämnas in på ett icke-officiellt EPO-språk ska sökanden, om patentet får status av enhetligt patent, ha rätt att få kostnaden för översättning av ansökan ersatt till högre belopp än som i dag erbjuds enligt den Europeiska patentkonventionen (EPC). Eventuellt kan hela kostnaden för översättningen komma att ersättas, rimligtvis då från årsavgifterna för enhetliga patent.

Det fördjupade samarbetet sker inom ramen för EU-regelverket och beslutsproceduren är reglerad i unionsfördragen. I förhandlingarna om den slutgiltiga patentordningen deltar alla EU-stater men bara de samverkande staterna har rösträtt. Vad som då behöver utarbetas är dels en EU-förordning om det enhetliga patentet (vilket nog kan komma att kallas EU-patent även om bara en begränsad krets av medlemsstater till en början omfattas), dels en särskild EU-förordning om översättningsarrangemangen. För den första förordningen räcker det med kvalificerad majoritet men för språkförordningen krävs enhällighet.

För att ”EU-patentet” ska kunna fungera krävs också ändringar i EPC. För beslut måste en s.k. diplomatkonferens sammankallas. I den ingår samtliga EPC-stater, alltså inklusive både de EU-stater som är emot fördjupat samarbete och de 11 stater – bl.a. Schweiz och Turkiet – som står utanför EU. Om diplomatkonferensen kan enas om EPC-ändringar måste beslutet godkännas – ratificeras – av parlamenten i alla 38 EPC-stater. Sådant brukar ta några år.

Den viktiga frågan om en europeisk patentdomstol för EU-patent och övriga europeiska patent omfattas inte av det fördjupade samarbetet. Här väntar man på ett ställningstagande från EU-domstolen i frågan om domstolsordningen är förenlig med unionsfördragen. EU-patentet bör kunna introduceras även om någon Europeisk domstol ännu inte kommit till stånd.

Och hur ser då tidplanen ut? Inte lätt att säga. Vad man kan räkna med är ett rådsbeslut våren 2011 om att bemyndiga de tolv länderna att inleda fördjupat samarbete. I Bryssel hoppas man på att en diplomatkonferens om ändringar i EPC kan hållas våren 2012. Detta bör dock förutsätta att de båda förordningarna om EU-patent och översättningsarrangemang då är beslutade. Hur besvärliga förhandlingarna om dessa rättsakter kommer att bli är i dag svårt att förutse. Möjligheten finns också att rådets beslut kommer att överklagas till EU-domstolen.

Min egen försiktiga bedömning är att ett enhetligt (EU-)patent inte är på plats före 2015. Och det kan ta längre tid.

Per Holmstrand, chefsjurist på PRV

Kommentarer inaktiverade för Fördjupat samarbete om EU-patent – hur och när?

Under patent

Behövs nationella patentverk i framtiden?

Intressant ex

Varför vill man träffa ett ex? Någon som är färdig, någon som har slutat. Alison Brimelow klev av sin tjänst som EPO:s president den 1 juli i år, men när hon kommer till PRV för att under förmiddagen idag den 17 september svara på frågor från de som är intresserade, är det uppenbart att det är många som är intresserade av vad EPO:s ex-president har att säga.

Alison Brimelow bjuder frikostigt på sina erfarenheter och sina åsikter. För det finns aspeker som gör att det är en stor fördel med att vara ett ex. Du har hela erfarenheten med dig, du har haft möjlighet att få lite perspektiv och du är inte längre (lika) bunden av lojaliteter.

Alison Brimelow lyfter upp flera problemområden. Hon rör sig bekvämt mellan olika svåra ämnen och drar sig inte för att emellanåt sucka irriterat. Hon diskuterar EPO:s ansträngda ekonomi, att mängden patentansökningar som väntar på att bli granskade växer snabbare än man klarar att hantera, att det finns problem med att effektivisera patentsystemet och att hon skulle önska ett större engagemang från intressenter. Jag är nyfiken på hur Alison Brimelow ser på de nationella patentverkens roll i framtiden.

Behövs nationella patentverk i framtiden

Behövs nationella patentverk i framtiden? frågar jag Alison Brimelow. Hon använder det Brittiska patentverket för att illustrera. När man anslöt sig till EPO slutade Brittiska patentverket att rekrytera ingenjörer. Men i början av 90-talet, då det fortfarande kom in ca 30 000 ansökningar om året och personalstyrkan började minska insåg man att man behövde tänka om. Hon menar med det här att det fanns och fortfarande finns en stor efterfrågan på de nationella patentverkens tjänster. Att det i olika form finns uppgifter för de nationella patentmyndigheterna i Europa.

Sätta fingret på vilket värde man tillför

Hon uppmanar de nationella myndigheterna att analysera och tänka igenom vad de är till för; att sätta fingret på vilket värde man tillför. En liten patentmyndighet kan inte göra anspråk på att ha både full bredd och fullt djup. Det är ju det som är EPO:s styrka, som, menar Brimelow, ingen patentmyndighet i Europa kan matcha idag. Det finns andra saker de nationella myndigheterna är bra på, och det är just detta som Brimelow menar fordrar analys och eftertanke. Kanske har man en lokal industri med en teknik som man är specialiserad på, kanske finns det andra omständigheter som gör att man har bättre förutsättningar inom ett givet område. Helt klart har de nationella myndigheterna en fördel genom sin lokala förankring. Man har en bättre förståelse för miljön som de företag, uppfinnare, innovatörer och användare av systemet verkar i.

Svara upp mot lokala behov

Dessutom har man bättre förutsättningar att vara tillgänglig och närvarande än en central organisation som EPO. EPO:s medlemsstater spänner över ett stort område från Arktis till Medelhav och från Brittiska öarna till Iranska gränsen. Frågeställningarna, prioriteringarna och behoven varierar över detta stora område. De nationella patentmyndigheterna spelar i och med sin lokala förankring en viktig roll för att svara upp mot lokala behov och för att förmedla kunskap om patentsystemet.

EPO blir bättre av de nationella myndigheterna

Även EPO blir bättre av de nationella myndigheterna. Att det finns en patentmyndighet gör en medlemsstat till en bättre samarbetspartner och Brimelow menar att patentmyndigheter har bättre förutsättningar för att ställa krav på EPO i de samverkansorgan som finns, än motsvarande nationella departement skulle ha. Hon poängterar att vi måste dra fördelar av att samarbeta, istället för att konkurrera i varje läge.

Vi måste göra analysen

Vad är det då PRV ska fokusera på? Den analysen måste vi göra själva säger Alison Brimelow. Hon menar att hon inte har den insikt som krävs i vilka förutsättningar och vilka behov som finns i Sverige. Det har bara vi som verkar i Sverige.

Så nu vänder jag mig till dig. Vad säger du?

//Cecilia Hessel, enhetschef PRV

Kommentarer inaktiverade för Behövs nationella patentverk i framtiden?

Under patent