Tag Archives: export

Möt PRV i Almedalen: Immaterialrättens betydelse för framgångsrik export och handel med andra länder

Vi myndigheter och organisationer vill ge företagen rätt verktyg och förutsättningar att arbeta affärsstrategiskt kring sina immateriella tillgångar när de handlar med andra länder. I Almedalen samtalar vi om hur vi myndigheter och organisationer kan stötta företagens export på bästa sätt.

I Almedalen 2017Det är viktigt för svensk tillväxt och konkurrenskraft att fler företag går på export, framför allt till de stora tillväxtmarknaderna. En allt större andel av ett företags värde ligger i dess immateriella tillgångar – till exempel varumärke, design, know-how eller tekniska lösningar.

För att lyckas med sin export behöver företag ta medvetna och affärsstrategiska beslut om hur man ska ta vara på sina immateriella tillgångar. PRV har därför tagit fram ett webbpaket Handel med andra länder för att hjälpa företag att se sina egna immateriella tillgångar och ta hand om dem på bästa sätt – i syfte att skapa ökat värde och affärsnytta för företaget.

Från samtalen idag på Twitter:
– Vår varumärkesstrategi har varit att etablera vårt varumärke globalt innan vi har något att sälja, säger Plantagon.

– Business Sweden och PRV samarbetar regionalt i Sverige för att lyfta immaterialrättens betydelse för svensk export, berättar Business Sweden.

– Intresset ökar för immaterialrättsfrågor – tänk globalt från början är vår uppmaning till svenska företag, säger Lena Sellgren, Business Sweden.

– Extra viktigt att tänka på sina immateriella tillgångar när man jobbar med open source, säger Susanne Ås Sivborg, PRV.

– UoH-anslag ger IPR-möjligheter för Sverige! Ökad förmåga krävs, menar Fredrik Hörstedt.

– Du behöver en innovatör som utvecklar och en entreprenör som tar ut produkten på marknaden, säger Plantagon.

– Medvetenhet kring sin IP är avgörande för att lyckas på en internationell marknad, säger SNITTS.

Medverkande:
Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom Svenska handelskammaren
Lena Sellgren, chefekonom Business Sweden
Susanne Ås Sivborg, generaldirektör på PRV
Moderator: Per Danielson, chefredaktör Ny Teknik

Arrangör: PRV

Möt PRV i Almedalen, 4 juli 2017 – här på PRV-bloggen:
Seminarium 1: Vad kan upphovsrätten göra för nyhetsrapporteringen?
Seminarium 2: I huvudet på strömmaren

/Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

3 kommentarer

Filed under immaterialrätt

PRV i Almedalen: Immaterialrätt och export – hur hänger det ihop?

Varför är det viktigt att företagen tänker strategiskt kring sina immateriella tillgångar som till exempel patent, varumärke och design? Hur kan myndigheter, organisationer och andra aktörer bidra till bättre förutsättningar för företagen att tänka strategiskt kring export? Det är några av frågorna som PRV vill diskutera på ett seminarium den 4 juli i Almedalen.

Andreas Hatzigeorgiou. Foto: Stockholms handelskammare

Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom på Stockholms handelskammare, är en av paneldeltagarna, och expert på frågor som rör företagande och export.

Andreas, hur viktig upplever du att immaterialrätten är i exportsammanhang för svenska företag?
–Immaterialrätten är ett smörjmedel för internationella affärer. Svenska företag verkar högt upp i värdekedjan och det betyder att deras affärer i hög utsträckning bygger på immateriella tillgångar. Om det inte finns tillräckligt skydd för dessa tillgångar globalt, kommer detta att hämma företagen från att ta steget ut på export. Detta skadar svensk tillväxt.

Under seminariet kommer vi bland annat lyfta frågan om hur organisationer som till exempel Stockholms handelskammare kan hjälpa företagare att tänka strategiskt kring sina immateriella tillgångar vid export. Hur upplever ni det på handelskammaren: vilka är de största utmaningarna för svenska företag som vill exportera?
–Jag upplever alltmer att företagen inte längre uppfattar synliga hinder som det stora problemet för deras internationella affärer. Det är andra typer av brister – såsom otillräckligt immaterialrättsligt skydd – som gör att företagen tvekar att expandera globalt.

Har du några konkreta tips till företagare som vill exportera?
–Stockholms Handelskammare har nyligen initierat en strategi för ökad internationalisering. Vi vill tillsammans med ett flertal aktörer genomföra omkring 40 åtgärder som vi identifierat som viktiga för att göra näringslivet i huvudstadsregionen mer globalt och konkurrenskraftigt. Ett konkret tips är att analysera vilka marknader som är bäst lämpade för relevant produkt och tjänst, samt att tidigt se över hur man kan få tillgång till de nätverk och kontakter som behövs för att lyckas på en ny e marknad. Under min tid på Utrikesdepartementet reste jag till över 30 länder i delegationer med svenska företag och det gjorde mig stolt att se hur långt i framkant vi ligger. Men svenska företag behöver bli bättre på att marknadsföra sig och använda det svenska varumärket som hävstång ute i världen.

***

Seminariet ”Ökad export – immaterialrättens betydelse för framgångsrik handel i andra länder” börjar klockan 10.00. Följ diskussionerna på Twitter under #prvsverige.

Möt PRV i Almedalen

PRV kommer i år att ha tre seminarier i Almedalen för att lyfta viktiga frågor om innovation, företagande och tillväxt. Möt oss centralt på Strandgatan 13 den 4 juli kl. 08.00-11.00.

Här kan du läsa mer om seminarierna.

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för PRV i Almedalen: Immaterialrätt och export – hur hänger det ihop?

Filed under immaterialrätt

Tre fällor i det brasilianska patentregelverket

edu-lauton-72302.jpgDet finns förvisso en rik uppsjö av diverse fällor, snaror och försåt i det brasilianska regelverket för det immateriella rättsskyddet, men här vill jag ta upp tre ofta förekommande och viktiga fallgropar.

Nämnda trenne gropar äro följande:

1. INPI:s BALANSER (BACKLOG)

Denna fälla är i och för sig omöjlig att kringgå, eftersom den drabbar samtliga som söker patent i Brasilien. Med andra ord en enda jättefallgrop som alla drösar ner i. Denna allomfattande rävsax är backlogen. Således tar det mellan 8 och 14 år innan man över huvud taget får ett första föreläggande från INPI (det brasilianska patentverket). Det beror på tekniskt område om det tar 8 eller 14 år, eller något däremellan. Således är man relativt sett snabb inom metallurgi och väldigt långsam inom exempelvis läkemedel och elektronik. Det låter som en ironi, men det händer även att man får ett ”direktgodkännande” efter 13-14 år! Som en viss kompensation till detta finns det en minimigaranti på 10 års skyddstid från och med patentbeviljandet, även om detta skulle innebära ett överskridande av den grundläggande skyddstiden på 20 år från ansökningsdagen.

I princip finns det TVÅ sätt att påskynda behandlingen:

a) Man kan bevisa att någon i Brasilien begår intrång på de avhängiga kraven. Även ett varningsbrev till den utpekade intrångsgöraren räknas som bevis.

b) Man går till federal domstol mot INPI och hävdar att sistnämnda begår förvaltningsbrott.

Således anses enligt brasiliansk förvaltningslag att onormalt långa väntetider utgör ett brott begånget av den senfärdiga förvaltningsenheten ifråga. Vanligtvis kan man inom ett år få ett beslut från domstolen, vilket ålägger INPI att skicka ut ett förstaföreläggande inom 3 månader och komma till beslut inom ett år.

2. VARNINGSBREV

Enligt brasiliansk rättspraxis kan man endast få någon ersättning för patentintrång från och med den dag då intrångsgöraren erhållit ett varningsbrev. Visserligen kan man inte hävda en patentansökan vid delstatlig domstol innan patent beviljats, men skadestånd, det kan man få från den dagen motparten mottagit ett varningsbrev. Har man inte skickat något varningsbrev, ja då får man ”bara” skadestånd från och med beviljandedagen. Dessutom har varningsbrevet den fördelen att man med detta kan begära påskyndad behandling vid INPI, såsom nämnts ovan.

3. ROYALTIES TILL UTLANDET

Vid ett patentbaserat licensavtal kan man endast skicka royalties från Brasilien till utlandet om:

a) patentet beviljats, samt

b) licensavtalet är registrerat av INPI.

Det kan således dröja många år innan licenstagaren kan skicka royalties till licensgivaren i exempelvis Sverige, eftersom det tar så lång tid att få beviljat patent. Detta gäller även mellan ett dotterbolag i Brasilien och moderbolaget i utlandet. INPI brukar vanligtvis registrera ett avtal inom en månad från begäran.

001.png

Med vänlig hälsning från Magnus i Rio,
Patentombud vid MONTAURY PIMENTA, MACHADO & VIEIRA DE MELLO, Rio de Janeiro

 

Kommentarer inaktiverade för Tre fällor i det brasilianska patentregelverket

Filed under patent

Solklara strategier för tacksamma lösningar

Den solenergi som jorden tar emot från solen under en timme skulle kunna täcka alla människors energibehov under ett år. Med det som utgångspunkt utvecklar SolTech (aktuella på dagens Immaterialrättsdag) smart tillvaratagande av solenergin.

Sverige är ett av världens mest innovativa länder. Ökad rörlighet, digitalisering och öppna innovationsprocesser får idéer att spridas snabbt och skapar större möjligheter till export, globalt samarbete och kunskapsutbyte. Idag arrangerar PRV Immaterialrättsdagen 2017. Fokus är på export av smart innovation: att förvalta företagstillgångar på en internationell marknad kräver immaterialrätt i bagaget. Bland talarna finns SolTechs vd Frederic Telander.

Kai-Feng-City-Goverment

Kai Feng City Government – solcellsanläggning Bild: SolTech

SolTech är ett svenskt solenergiföretag som specialiserat sig på att genom estetiskt tilltalande lösningar verka för att varje byggnad ska producera mer energi än vad den förbrukar. Bland produkterna finns bland annat solel från glastak. PRV-bloggen fick en pratstund med Frederic.

Vad gör SolTech unika?
– Att våra lösningar är estetiska och ekonomisk tilltalande. Vi levererar till exempel ett tak som samtidigt producerar el.

Hur viktigt är en tydlig immaterialrättsstrategi och hur arbetar ni med era immateriella tillgångar?
– Det är en stor och komplex fråga. Jag kommer att utveckla det under mitt anförande på Immaterialrättsdagen. Men två, av många, viktiga aspekter, utöver själva patenten och underliggande utvecklingsarbete, är att vi är noggranna med avtalsskrivningarna gentemot tredje part och att vi värderar relation till människor högt.

Ni är internationellt aktiva; vilka tips har ni till företag som vill börja exportera?
– Sverige har ett gott renommé, men vi är en liten marknad. Därför är export viktigt, men frågan är hur man ska exportera. Bland annat är det viktigt att man väljer rätt marknad. Begränsar och fokuserar! Och börja med hemmamarknaden, där lär man sig mycket.

Immaterialrättsdagen går att följa på prv.se.

/Oscar Dieden – kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Solklara strategier för tacksamma lösningar

Filed under immaterialrätt

Så ett frö och skörda framgång

Onsdagen den 26 april är det Immaterialrättsdagen. Fokus är på export av smart innovation. Dit räknas fröföretaget Nelson Seed.

Sverige är ett av världens mest innovativa länder. Ökad rörlighet, digitalisering och öppna innovationsprocesser får idéer att spridas snabbt och skapar större möjligheter till export, globalt samarbete och kunskapsutbyte.

about_nelson_seed_3

Bild: Nelson Seed

 

Smarta städer med stadsodlingar och hållbara ekologiska lösningar är en global marknad. En marknad som fröföretaget Nelson Seed siktar mot.

Nelson Seed är ett innovations- och forskningsföretag inom Nelson Garden-koncernen. Nelson Seed startade sin verksamhet 2013 och har sitt huvudkontor i Tingsryd, medan laboratoriet ligger i Lund. Nelson Seed kommer till Immaterialrättsdagen för att prata om hur de arbetar med sina immateriella tillgångar.

Nelson Garden är ett familjeägt fröföretag baserat i Sverige och de distribuerar idag sina produkter till över tusen butiker i hela Norden. Huvudägare är grundarens son Torsten Nilsson. PRV-bloggen fick en liten pratstund med honom.

Vad gör Nelson Seed unika?
– Vår priming-metod. Priming innebär att man får fröet att gro mycket snabbare och homogenare. Tidigare priming-metoder har begränsat fröets livstid, men vår världsunika metod behåller det behandlade fröets livslängd. Det resulterar i stora förändringar och förbättringar för alla i kedjan. Vår metod är dessutom helt ekologisk. Vår patenterade metod för frön kommer att göra stor skillnad för odlare världen över och bidra till en hållbare miljö.

Hur viktigt är en tydlig immaterialrättsstrategi och hur arbetar ni med era immateriella tillgångar?
– Väldigt avgörande för att lyckas på världsmarknaden. Vi har lagt mycket resurser och tid på detta arbete. Vi har inte nöjt oss med ett patent, utan även gjort skyddande patent och med en systematik i vilka länder i världen där respektive patent är sökta. I synnerhet på våra huvudmarknader. Processens produkt Optigrow är varumärkesskyddad i en rad olika länder världen över.

Hur förvaltar ni era företagstillgångar på en internationell marknad?
– Vi låter en patentbyrå hålla i alla patent, alla varumärken och även i bevakningen. I kontrakt med kunderna kommer patentbyrån att vara ansvariga för att rapportera intrångsförsök.

Immaterialrättsdagen går att följa på prv.se. Anmäl dig här.

”Bedöm inte varje enskild dag enligt den skörd du skördar, utan utifrån de frön du planterar” Robert Louis Stevenson

/Oscar Dieden – kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Så ett frö och skörda framgång

Filed under immaterialrätt

Att väx(t)a på höjden

För ett långsiktigt hållbart samhälle måste maten komma närmare konsumenten. Det har det svenska företaget Plantagon tagit fasta på genom sina vertikala växthus i urbana miljöer – en innovation som drastiskt kan minska användandet av våra naturresurser.

Dagens matförsörjning ligger långt ifrån stadskärnan med transporter som sliter hårt på miljön och står för en betydande del av produktionskostnaden. Plantagons affärsidé grundar sig på visionen att långsiktigt hållbart kunna nära en ökande befolkning genom att producera maten där flertalet befinner sig – i storstaden.

Plantagon 860x296

Bild: Plantagon

 

PRV-bloggen fick en intervju med Owe Pettersson, operativt ansvarig på Plantagon.

Hur skulle du beskriva er innovation?
– Stadsodling i sig är inget nytt, men vår innovation är desto mer nytänkande: genom att skapa odlingsbanor i spiralform staplas växtligheten på höjden. Ett patenterat transportsystem förflyttar odlingslådorna långsamt från golv till tak och gör att den naturliga belysningen fördelas jämnt mellan plantorna. Lösningen ger ökad odlingsvolym på mindre yta dyrbar mark.

Vad gör Plantagon unikt?
– Vi har, redan från början, haft en global agenda. Idag definierar vi ett helt nytt marknadssegment inom hållbar stadsutveckling. Vi leder utvecklingen av idéer, tekniker och affärsmodeller i syfte att tillfredsställa människors behov av trygg och säker lokalt odlad mat i städer runt om i världen.

Hur arbetar ni era immateriella tillgångar?
– Från start har vi velat skapa en liten, flexibel organisation med fokus på att först skapa värden inom bolaget: varumärket måste byggas starkt innan själva produkten och i detta arbete spelar immaterialrätterna en stor roll. Inom hållbar matproduktion har vi en fördelaktig position genom att vi är först med vår unika affärsidé. Då är patent viktiga.

Hur förvaltar ni era företagstillgångar på en internationell marknad?
– Våra främsta framtidsmarknader finns i Asien och Afrika, där matsäkerhet och -försörjning står högre på den samtida agendan. Dessutom lämpar sig den tekniska lösningen bäst för riktigt stora städer, i storleksordningen Shanghai. Med detta som utgångspunkt har Plantagon från början satsat globalt. Första steget för oss att ha i ryggen är hur vi bygger och befäster varumärket. Därefter vill vi bygga en global innovationsplattform och göra affärer internationellt.

Hur viktigt är en tydlig immaterialrättsstrategi?
– Vi är måna om att på bästa sätt få ut produkt och produktion internationellt och intresset för vårt erbjudande ökar om vi har en strategisk immaterialrättsportfölj – det är avgörande för att attrahera nytt kapital.

För att ha möjlighet att lyckas med affärer är de immateriella skyddsrätterna avgörande. Samtidigt måste man vårda de immateriella tillgångar som inte går att skydda: kontakter, know-how och affärshemligheter för att nämna några.

Owe och Plantagon deltar på PRV:s Immaterialrättsdagen den 26 april. Där berättar de mer om hur deras immaterialrättsstrategi är en naturlig del av den övergripande affärsstrategin.

/Oscar Dieden – kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Att väx(t)a på höjden

Filed under immaterialrätt

Piratkopiering – ett växande samhällsproblem

Problemet med piratkopiering växer i takt med att varor och tjänster internationaliseras och allt fler handlar på internet. Varje år stoppar EU:s tullmyndigheter ungefär 100 000 sändningar – och sammanlagt 250 miljoner artiklar – med piratkopierade varor vid EU:s yttre gräns. Piratkopiering förekommer över hela världen och inom alla branscher. Listan över varor som kopieras omfattar allt från kläder, filmer och läkemedel till livsmedel, leksaker och flygplansdelar. Enligt beräkningar från OECD kostar piratkopieringen de drabbade företagen upp till 5 000 miljarder kronor per år, eller 10 miljoner kronor per minut.

Myndighetsnätverket mot piratkopiering arrangerar ett seminarium med fokus på frågan:
Hur kan myndigheter och organisationer samarbeta för att begränsa piratkopiering, och hur kan man höja kunskapsnivån i samhället så att konsumenter känner en större trygghet när de handlar?

Inleder gör Benjamin Winsner, jurist och specialist på immaterialrätt, med fakta och konkreta exempel.

En panel bestående av Patrick Krassén, immaterialrättsansvarig på Svenskt Näringsliv, Johan Eriksson, utvecklingsansvarigpå Svensk Digital Handel, Jolanda Girzl, chef på Konsument Europa, Marie Kerttu, utredare på Läkemedelsverket samt Per Holgersson, nationell specialist i immaterialrätt på Tullverket samtalar sedan kring frågan. Moderator är Pia Sjögren.

Möt oss i Almedalen
Lokal: GRASP Studio, Norra Kyrkogatan 3 i Visby (vid Hotel Helgeand)
Datum och tid: Tisdag 30 juni kl. 15 – 16
Arrangör: Myndighetsnätverket mot piratkopiering

Välkommen!

Myndighetsnätverket mot piratkopiering
(Konsument Europa/Konsumentverket, Läkemedelsverket, Polismyndigheten, Patent- och registreringsverket och Tullverket)

Kommentarer inaktiverade för Piratkopiering – ett växande samhällsproblem

Filed under immaterialrätt

Anonym midja väcker avund

När tillväxtfrågor diskuteras och europeiska länder jämförs brukar det inte dröja länge innan avundsjuka suckar riktas mot tyskarnas Mittelstand-företag. Det är detta Mittelstand som ger Tyskland den fylliga midja som på det här området är så eftersträvansvärd. ”Sverige har timglasmidja”, klagar debattörer som oroar sig för Sveriges framtid. ”Knappt några medelstora företag alls, bara små och stora.” När ekonomikrisen slog mot Europa stålsatte sig tyska företag och kunde med lite hjälp av tyska staten behålla sina anställda och tuffa på. De har trots en tämligen måttlig tysk tillväxt under det senaste decenniet fortsatt gå som tåget. Tillsammans med de kinesiska företagen har de kallats för globaliseringens vinnare.

Men vad är det egentligen för företag som utgör Mittelstand? I en tävling som utser de 100 mest innovativa företagen i Mittelstand kan man bland årets vinnare hitta företag som Fissler GmbH som gjort kastuller och stekpannor i 165 år, STAMA Maschinenfabrik som gör svarvar och fräsar, och Metabowerke som tillverkar verktygsmaskiner. Som så många andra Mittelstand-företag är de exportinriktade familjeföretag som ofta har en externt rekryterad ledning. De är kunskapsintensiva och har tillsammans en hiskelig massa patent. För den stora massan är de dock okända.

Vid en snabb titt på statistiken är det knappast uppenbart att Tyskland är speciellt annorlunda Sverige. I antal SMF per innevånare ligger Sverige före Tyskland, så även när det gäller andel av befolkningen som är anställda i mikroföretag, där ligger Tyskland näst sist i EU. I andel av befolkningen som är anställda i småföretag ligger Tyskland ett par placeringar före Sverige, som ligger precis under EU-snittet. Men mellanstora företag då? Där borde väl Tyskland glänsa ordentligt. Nej, de är elva, bara fem placeringar före Sverige.

Det går alltså inte att förklara Mittelstand-fenomenet med bara företagens storlek, det är något annat i deras natur som gör att de ständigt verkar trotsa det ekonomiska klimatet. Som nämndes tidigare är företagen i Mittelstand professionellt ledda, innovativa exportföretag i ganska traditionella branscher (maskiner, verktyg, fordonsdelar, kemi- och elektronikprodukter) men på en väldigt hög förädlingsnivå. De jobbar nära forskning och i anslutning till större företag, ofta i kluster. Vissa ekonomer pekar på det tyska lärlingssystemet som en bidragande faktor för att tillgodose det stora behovet att kompetent arbetskraft. Och så klart de passionerade ägarna och företagsledarna.

Hur än det exakta receptet lyder kan man ganska lätt konstatera att det inte är något man slänger ihop på en kafferast, men ska man börja någonstans så bör man slänga i lite exportvilja i grytan, och välutbildad personal, passionerade ägare, professionell ledning och närhet till bransch och konkurrens. Eftersom hela härligheten måste koka kanske länge innan den börjar smaka riktigt gott kan man med fördel utgå från sitt redan påbörjade kok, justera plattan, krydda lite, röra och hoppas på att midjan börjar växa.

/Tobias Selin, projektledare på PRV

Källor:
TOP 100 – die innovativsten Unternehmen im Mittelstand
Wikipedia
The German miracle keeps running (Venor, Meyer)
Eurostat
Europeiska kommissionen

Kommentarer inaktiverade för Anonym midja väcker avund

Filed under patent