Etikettarkiv: Ferrante

Ferranteöversättaren Johanna Hedenberg om upphovsrätten

Johanna Hedenberg har översatt Neapelkvartetten från italienska till svenska. Romanen Min fantastiska väninna blev en världssuccé och framgången har fortsatt med de tre påföljande böckerna. Berättelsens starka skildring av kvinnlig vänskap lyfts ofta fram som en framgångsfaktor. I samtalet med Johanna dyker vi ner i konsten att översätta och vilken roll upphovsrätten har.

Med ett 30-tal översatta böcker bakom sig och tidigare anställning som EU-översättare har Johanna samlat på sig djupa insikter i yrket som översättare. Hon har varit ordförande för Författarförbundets översättarsektion och är väl insatt i översättarens villkor; förhandlingar och avtal.

Johanna Hedenberg. Foto: Kristina Hedtjärn

Johanna Hedenberg. Foto: Kristina Hedtjärn

Vilken roll har upphovsrätten för översättare av litterära verk?
En avgörande roll. Facköversättning av olika slags brukstexter utan verkshöjd kräver ett gott hantverk, men litterär översättning kan snarare liknas vid ett konsthantverk. Arbetet har en konstnärlig dimension och bedöms därför som en kreativ prestation i upphovsrättslagen. När man översätter ett litterärt verk, oavsett om det handlar om fiktion, dramatik, poesi eller sakprosa, skapar man ett nytt verk som får samma slags skydd som originalverket. Litterära översättare är alltså upphovsrättspersoner i lika hög grad som författare, och när litterära verk publiceras och används på olika sätt har alla upphovsrättspersoner rätt till ersättning. Just nu finns det tyvärr inget standardavtal mellan Författarförbundet och Förläggareföreningen, men den princip som slogs fast i det gamla avtalet och blev praxis i branschen var att översättaren först får betalt för själva arbetet och utgivningen i pappersformat och sen får en så kallad sekundärersättning, en separat upphovsrättslig ersättning, för utgivning i ytterligare format som pocket och ljudbok. Översättare får precis som författare också del av den statliga biblioteksersättningen för utlåning. Bokbranschen förändras snabbt på grund av den digitala utvecklingen. Formaten blir fler och fler och det är svårt att förutspå framtiden.  Därför är det kanske viktigare än någonsin att översättarkåren slår vakt om sin upphovsrätt

Vad är en bra översättning?
En bra översättning håller sig så nära originalet som möjligt på idiomatisk svenska. Jag tycker inte att man ska försöka förbättra texter genom att stryka onödiga upprepningar, omformulera sådant som man uppfattar som banalt eller släta ut något som sticker ut. Det hör inte till uppgiften. Läsaren av översättningen ska så långt det är möjligt få samma upplevelse som läsaren av originalet. Översättaren ska behandla verket på ett respektfullt sätt.

Hur blir man översättare?
Det finns översättarprogram på Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) och vissa högskolor, men många översättare är självlärda. Själv har jag läst litteraturvetenskap, nordiska språk och de språk jag översätter från (främst italienska och franska, men jag behärskar också spanska och nederländska). En av mina första översättningar fick jag genom att föreslå en roman för ett förlag – det är ett sätt att komma in i branschen, men det är inte alltid så lätt. Det kan krävas en viss envishet och uthållighet för att etablera sig.

Hur översätter man en titel?
Översättningars titlar kan ibland skilja sig mycket från originalet. Titlarna sätts av bokförlagen. Där har vi som översättare oftast inget inflytande.

Hur ser samarbetet ut med bokförlagen?
Att översätta är ett ensamarbete, men när man har lämnat en översättning till ett förlag gås den igenom noga av en redaktör som ger synpunkter och föreslår ändringar. Ofta handlar det om mindre förbättringar av ordval eller meningsbyggnad, men ibland kan det behövas längre diskussioner om principfrågor eller problem.

När det har gällt mina översättningar av Ferrante för Norstedts har jag deltagit i en del evenemang: panelsamtal med förläggaren och andra och medverkan i förlagets podd. På så sätt kan man säga att jag har bidragit till att lyfta fram översättningarna samtidigt som jag förstås har fått synlighet som översättare. Men ofta är översättaren ganska osynlig och har inte så mycket kontakt med förlaget utöver det som strikt rör varje uppdrag.

Blir man rik på att översätta?
Översättare är inget höginkomstyrke. Till skillnad från författarna får vi inte royalty, så man kan inte bli rik på enstaka böcker som gör stor succé. Men som jag nämnde tidigare kan man få sekundärersättning om en bok ges ut i fler format än inbunden utgåva. En annan viktig inkomstkälla är biblioteksersättningen. Dels får man som upphovsperson en liten ersättning för varje utlån av en bok. För vissa böcker som lånas ut mycket, till exempel populära barnböcker, kan den totala ersättningen bli ganska stor. Dels avsätts en del av biblioteksersättningen till arbetsstipendier som förvaltas av Författarfonden. De kan sökas av alla översättare och författare och kan vara viktiga inte minst för den som arbetar med poesi och annan smalare litteratur.

”Kunnandet och den egna språkkänslan är översättarens främsta immateriella tillgång, berättar Johanna.”

Hur ser din arbetsprocess ut när du översätter?
Jag läser alltid boken först, ibland till och med två gånger, sätter mig in i texten och antecknar. Sen översätter jag lite i taget och försöker bli så klar som möjligt från början. Efteråt går jag igenom översättningen mot originalet och putsar på den, men det största jobbet är då redan gjort. Vissa översättare gör i stället en råöversättning som de sen bearbetar grundligt i flera omgångar. Den ena arbetsmetoden är inte bättre än den andra, det är nog mest en fråga om smak och temperament. Översättningar tar olika lång tid beroende på komplexiteten och textmängden, men ett snitt som ofta nämns är cirka 100 sidor i månaden. En roman på 300 sidor tar alltså ungefär tre månader att översätta.

Tre saker som är viktiga i översättaryrket:

  1. Översättare måste förstås ha goda kunskaper i det främmande språket och kulturen, men det främsta arbetsredskapet är den personliga språkkänslan.
  2. Som frilans behöver man ett bra nätverk. Genom Författarförbundet och Översättarcentrum kan man få kontakt med kolleger, diskutera översättningsfrågor och avtalsfrågor och få viss fortbildning.
  3. Det är viktigt att hålla koll på rättigheter och avtal. Författarförbundet och upphovsrättsorganisationen ALIS kan svara på frågor och i vissa fall ge juridisk hjälp.

Tack för samtalet!

/Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

Länkar i urval
ALIS
Administration av Litterära rättigheter I Sverige. ALIS är en upphovsrättsorganisation som företräder litterära upphovspersoner.

Översättarcentrum
ÖC driver en kostnadsfri förmedling av kvalificerade skönlitterära och facklitterära översättare.

Sveriges Författarförbund
Sveriges Författarförbund bekämpar gratisarbete genom att arbeta för moderna avtal med utgångspunkt i etablerad branschpraxis.

Biblioteksersättning
Artikel på Wikipedia om den statliga biblioteksersättningen.

De globala målen på PRV-bloggen
I vår bloggserie #deglobalamålen uppmärksammar vi på olika sätt FN:s agenda 2030 och de initiativ som bidrar till att nå dessa mål. God utbildning för alla är en grundläggande mänsklig rättighet, mål 4 i agendan. I detta sammanhang vill vi särskilt peka på berättelsen i boken Min fantastiska väninna. De två flickorna, huvudpersonerna, får helt olika liv på grund av deras skilda möjligheter till utbildning.

3 kommentarer

Under upphovsrätt