Etikettarkiv: företagshemligheter

En mustig familjehemlighet

JulmustIII

Personerna på bilden vill vara anonyma i sitt missbruk.

Schhhhh – jag har en syster som är tungt beroende. Det är svårt att hjälplöst stå bredvid, bevittna missbruket. Det eskalerar under elva månader för att helt balla ur vid jul.

Hon tömmer hushållskassan, bunkrar i absurda mängder, blir aggressiv utan påfyllning och tuggar fradga om någon vill att hon delar med sig.

Det handlar om det svarta bubblande guldet – julmusten. Häromdagen mmsade missbrukaren ett foto från frukost: det är tydligen godare med Apotekarnes än Gevalia som fastebrytande dryck.

Medan vissa går allt djupare ner sig i läskträsket har en familj gjort lyckosamt företag av sin bruna brygd – Roberts AB. Deras recept på mustessens är drygt 100 år gammalt och det är alltså samma extrakt som säljs till alla bryggerier.

Humle, malt och hemliga kryddor
Julmustens slutliga smak beror på hur varje fabrikant mixar med mängden koncentrat, kolsyra, vatten och sötning. Humle och malt är de enda kända komponenterna.

– Vi har sedan start hållit receptet skyddat inom ägarfamiljen. Bara tre personer känner till alla ingredienser och kan tillsätta dem vid tillverkningen. Vår främsta styrka är att musten behåller sin mystik genom hemlighållandet av receptet, den obrutna traditionen och att den är så förknippad med julen. Vi är också väldigt restriktiva med att ta emot besökare i vår produktionsanläggning, berättar VD Bodil Arvider.

Företagshemlighet som immateriell tillgång
Hemlighetsmakeriet är ett högst medvetet sätt att hantera receptet som en mycket värdefull immateriell tillgång. Men varför kan inte Roberts AB till exempel ta patent på sin dunderdryck? Jag kollar med varumärkesexperten Anton BlombergPRV:s kundsupport.

– Ett recept uppfyller inte immaterialrättsliga krav för patent, varumärke eller designskydd: det är inte en teknisk lösning, ordet ”julmust” är för allmänt för att kunna särskiljas och det är inte en design.  Så man kan alltså inte skydda sammansättningen, men man behöver heller inte berätta vad den består av. Är receptet en företagshemlighet blir det ändå svårt att kopiera.

Det plingar till i mobilen, ytterligare ett mms: syster är i mataffären vid en lastpall must till orimligt lågt pris. Hon ser ut som Joakim von Anka inför ett bad i pengabingen.

Det får räcka nu. Nu vet jag vad det blir i julklapp, men säg det inte till någon: ett medlemskap i Julmusters Anonymous. Det bör väl vara ända fram till påska? Schhhhh…

Här läser du mer om företagshemligheter
Har ditt företag outnyttjade immateriella tillgångar? Gör vårt företagstest.

2 kommentarer

Under immaterialrätt, varumärke

Immaterialrätten är serverad, kryddad med goda exempel och inspiration.

Puffbild_case

Vad har Ejes choklad, Swedish Hasbeens, Skistar och Middagsfrid gemensamt? Vilket osynligt band snörper ihop Sandqvists väskor med Svensk Tenn, Hope och Casall?

Jo, de ståtar alla som exempel på PRV:s webbsida företagare berättar. Där har vi plockat en vacker bukett av svenska entreprenörer med väldigt skilda inriktningar. Från träningskläder till matleveranser, trätofflor till skidanläggningar.

Det som binder ihop dem är hanteringen av immaterialrätt: alla har de målmedvetet och strategiskt på sina respektive sätt arbetat med patent, varumärke och designskydd för att ta hand om sina tillgångar. Om de har lyckats?  Eeeeh, sover Dolly på rygg? Är IKEA ett blytungt registrerat varumärke?

Gå in på webben och läs själv, vettja. Nitton fascinerande berättelser om framgångsrika företagare som lyckats med hjälp av envishet, idérikedom och driv. Knökat med galet bra tips, inspiration och tänkvärda knep.

Vem vet, kanske just ditt företag blir det tjugonde på sidan? Se till att vackert vårda dina immateriella tillgångar, så lär vi se.

/Therese Ahlén, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Immaterialrätten är serverad, kryddad med goda exempel och inspiration.

Under design, immaterialrätt, varumärke

Glassens dag för EU-medlemmar

Idag är det Europeiska dagen för hantverksmässigt tillverkad glass. Detta beslutade EU-parlamentet den 5:e juli 2012. 584 ledamöter röstade för och endast 26 emot. 7 ledamöter missade omröstningen till följd av kö till glasskiosken. Tur att man inte enbart förlorar sig i omröstningar om nödlån och sanktioner, utan ibland faktiskt ägnar sig åt något av godo – glass.

Mitt emot PRV:s lokaler på Valhallavägen finns en inrättning som säljer utomordentligt god glass. Denna levereras av Stockholms Glasshus, ett litet familjeägt företag som levererar just dagens vara – hantverksmässigt tillverkad glass. PRVbloggen har intervjuat Jannice för att få lite tips inför den stundande glassäsongen.

Kan du berätta kort om företaget?Stockholms glasshus
Stockholms Glasshus startade 1986 och är ett familjeägt företag med hantverk och smak i fokus i snart 30 år. Vi håller idag till på Birkagatan 8, där vi producerar glassen från grunden och sen levererar till våra återförsäljare. Här kan man också fika, köpa med sig tårtor, bakelser och mindre förpackningar med sig hem.

Vad är huvudingredienserna i (grädd)glass?
Vår gräddglass görs av riktiga råvaror som smör, mjölk, grädde, äkta vanilj och socker.

Har ni några hantverksmässiga knep att dela med er av?
Att alltid använda så bra råvaror som möjligt – det gör all skillnad! Dessutom är det viktigt att inte snåla på huvudråvaran. Är det jordgubbsglass då ska det också vara rikligt med härliga jordgubbar i. Ha inte för bråttom, låt saker och ting ta sin tid och smaka av hela tiden.

Är era recept hemliga?
Självklart.

Går det trender i glassmaker och i så fall, vad är i ropet inför sommarsäsongen 2015?
Javisst! De klassiska smakerna är alltid populära men glassbranschen hänger tajt ihop med matbranschen, så de smaker som är i ropet där är alltid kul att göra glass på. Nu är det trendigt att använda alger och lavar i matlagning men där har vi inte hängt på ännu. Men kommer det en förfrågan så gillar vi alltid en utmaning! Just nu har vi experimenterat med semmelglass, vi får se vad det blir till sommaren. Jag kan iallafall avslöja att vi håller på att tar fram en italiensk Körsbärs-Stracciatella. Det blir en riktig goding!

Ska glass avnjutas i bägare eller strut?
Helt klart upp till glassätaren! Själv gillar jag att ha choklad- eller kolasås på min glass och då är det alltid lättare att äta i bägare.

Vilken är din personliga favoritsmak?
Jag kan helt omöjligt välja bara en smak. Vår Dark Chocolate är oslagbar – rik chokladsmak, perfekt till en klick grädde. Vi har vår Danish Appelpie med smulpajsbitar i som är supergod till en kula Roman Vanilj (italiensk vanilj) och vår bananglass är så god med lite kolasås till. Det går helt enkelt inte att välja!

Glassbakelse

Tack för intervjun Jannice!

Semmelglass minsann. Konkurrensen hårdnar…

Lär dig mer om företagshemligheter och kompletterande skyddsformer i PRV-skolan online.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV.

1 kommentar

Under upphovsrätt

3. Julmat

lucka3

Öppna dagens lucka i PRV:s adventskalender så får du veta hur det är när hemligheten är den viktigaste tillgången i företaget.

Med önskan om en fin december,
Stina Lilja, PR-ansvarig på PRV

Kommentarer inaktiverade för 3. Julmat

Under Okategoriserade

Värdet av IP-strategi: ”best of” från fredagens seminarium – vi har hela listan!

Utvecklingen av en IP-strategi var i fokus i fredags när PRV och VINNOVA höll webbseminarium om immaterialrätt ur ett affärsstrategiskt perspektiv. Visdomsorden duggade tätt som novembernederbörd från en långt ifrån talträngd expertpanel.

Fr v: Ninni Petersson, Annika Kilander, Anders Sundelin, Anna Danestig samt Anders Karlsson

Fr v: Ninni Petersson, Annika Kilander, Anders Sundelin, Anna Danestig samt Anders Karlsson

Tillsammans med expertpanelen fick vice VD Ninni Petersson från miljöteknikföretaget Flocazur med beröm godkänt som levande exempel på nyttan av att ta fram en IP-strategi, något de kunnat göra tack vare den IP-check de fått som stöd. Checken ger små- och medelstora företag möjlighet att ta fram en strategi för att hantera sina immateriella tillgångar eller utveckla den befintliga. Stödet har pilottestats i två omgångar och ska längre fram lanseras i större skala.

Vill du ha långa versionen av seminariet tittar du på hela föreställningen i efterhand här. Vill du ha deltagarnas tänkvärdaste tankar i mer kompakt form – look no further.

PRV:s moderator Henrik Eriksson guidade galant genom förmiddagen

PRV:s moderator Henrik Eriksson guidade galant genom förmiddagen

Om vikten av att ha en IP-strategi

  • Teknik- och IP-baserade företag måste ha en IP-strategi för att kunna utveckla nya tillgångar och växa. Det är viktigt att komma igång tidigt och tänka IP för att det ska bli en naturlig del av verksamheten. Lägg in (arbetet med) IP-strategin som en del av budgeten som en godkänd kostnad att arbeta med.
    Anders Karlsson, affärs- och innovationsrådgivare, Enterprise Europe Network/Almi.
  • En IP-strategi handlar om hur du ska uppnå dina affärsmål med IP, något du kan dela upp i två delar: dels vilken portfölj du behöver för att uppnå dina mål, dels hur du ska använda din portfölj för att uppnå dina mål.
    Anders Sundelin, IP-strateg och ansvarig för affärsutveckling, CIP Professional Services.
  • Håll IP-frågorna tätt intill dig och överlåt inte arbetet till en extern part. Att ta fram en IP-strategi är en process du måste svettas igenom själv för att till fullo stå bakom den och förstå vad den innebär.
    Ninni Petersson, vice VD Flocazur
  • IP-strategin har gett oss ett skarpt hjälpmedel att bedöma företagets tillgångar. Nu vet vi vilken kategori av företag som är potentiella samarbetspartners och hur vi ska planera vår företagsstrategi framåt. Vi vet vad vi ska säga och hur mycket vi ska yppa av vår affärsplan som nu bygger på den framtagna IP-strategin.
    Ninni Petersson igen

Om skydd som inte går att registrera, till exempel affärshemligheter och know how

  • Glöm inte att företagshemligheter är också en immateriell tillgång.
    Annika Kilander, patentombud och IP-strateg, Brann AB
  • Kom ihåg att skilja på de registrerbara och registrerbara skydden – men inkludera båda i din strategi. Hur resonerar ni till exempel i ert företag om hanteringen av kunddatabaser? Anders Karlsson
  • En IP-strategi måste innehålla både egnas som andras rättigheter att förhålla sig till. Utöver de registrerbara rättigheterna patent, varumärke och designskydd behöver du också fundera på den strategiska hanteringen av know how och företagshemligheter.
    Annika Kilander
  • Börja med att tydliggöra den kunskap och de tillgångar som du har i företaget och se patent, varumärken, mönsterskydd men också avtal, som olika verktyg som tillsammans ska skapa en så bra position som möjligt för dig att uppnå dina affärsmål.
    Anders Sundelin

Vikten av varumärkesskydd

  • Kom ihåg att så snabbt som möjligt registrera både ditt varumärke och domännamn så att ingen annan hinner före.
  • Har man ett registrerat varumärke är det också viktigt att ha en varumärkesmanual internt – det i sig kan vara en del av IP-strategin.
    Anders Karlsson x 2

Om man inte har en IP-check då?

  • Har man inte en IP-check finns fortfarande mycket att göra själv: titta på din affärsmodell och dina kundrelationer. Det viktigaste är att se till att IP-strategin är en självklar del av affärsstrategin.
    Anders Karlssson
  • Det finns mycket kunskap att hämta på PRV-skolan: bra att ta sig igenom innan man träffar en konsult för att vara mer påläst och beredd.
    Anna Danestig, kundansvarig på PRV
Ninni Petersson, vice VD Flocazur

Ninni Petersson, vice VD Flocazur

Om patent

  • Du måste förstå vad du ska med ditt patent till. Redan där och då är du på god väg mot en IP-strategi. Var också medveten om hur patentlandskapet ser ut! Börja dina efterfrågningar med att göra en FTO, Freedom to Operate, för att ha koll på hur marknaden ser ut för dina produkter och tjänster.
    Annika Kilander
  • Se patent som en otrolig kunskapsdatabas för att kolla vad andra har gjort. Googla och gör en marknadsöversikt för att stärka dina insikter.
    Anders Karlsson

Om att välja IP-konsult för att ta fram strategin

  • Man kan tycka att det är dyrt att ta in en konsult för att få hjälp med sin IP-strategi. Men hur dyrt blir det om man låter bli och därför går miste om att se vilka tillgångar och samarbetspartners företaget har?
    Anders Sundelin
  • Var generös med er kunskap om företaget och branschen mot de externa konsulter ni anlitar – vi arbetar konfidentiellt. Då kan denne göra ett så bra och heltäckande arbete som möjligt. Ju mer information vi har, desto mindre kostsamt blir jobbet eftersom det blir rätt från början.
  • Prova olika konsulter till olika ändamål. Gå på kontakter, rådfråga rådgivare om vilka konsulter de har bra erfarenhet av. Var inte rädd för att kombinera olika kompetenser som får samarbeta.
    Annika Kilander x 2
  • Den bästa konsulten har bredd. En patentbyrå har bra kunskap inom registrerbara skydd, en rådgivare kan ge vägledning inom de icke registrerbara.
    Anna Danestig
  • Jag kollade inom mitt nätverk, bland annat Svenska Uppfinnareföreningen, vilka konsulter som både hade kompetens inom patent och affär. Sedan valde jag den som var bredast i kompetens och upplägg.
    Ninni Petersson

Om rådgivarens roll

  • Se till att höja din rådgivarkompetens inom IP-frågor genom att gå på PRV:s och VINNOVA:s seminarier. En bred kunskap inom området ger stort mervärde både för dig och för dina kunder.
  • Att arbeta med IP-checken är ett väldigt bra sätt för oss rådgivare att höja vår egen kompetens.
    Anders Karlsson x 2

Hur kommer man som företagare framåt?

  • För oss är vägen framåt att leta efter samarbetspartners, inte investerare. Tänk på att hitta marknadsaktörer som du vill samarbeta med kring tekniken och som kan licensiera ut den. Få hjälp av en konsult att identifiera och utveckla tillämpningspatenten som bygger på grundpatentet.
    Ninni Petersson

———————

Seminarieserien riktar sig till dig som är företags-, affärs- eller innovations­rådgivare. Du har en del kunskap om immateriella rättigheter men behöver stärka kompetensen kring affärsnyttan. Vid fredagens träff medverkade Ninni Petersson, vice VD Flocazur AB, Anders Karlsson, affärs- och innovationsrådgivare, Enterprise Europe Network/Almi, Anders Sundelin, IP-strateg och ansvarig för affärsutveckling, CIP Professional Services, Annika Kilander, patentombud och IP-strateg, Brann AB och Anna Danestig, kundansvarig, PRV.

Kommentarer inaktiverade för Värdet av IP-strategi: ”best of” från fredagens seminarium – vi har hela listan!

Under immaterialrätt, patent

Invecklat utveckla IP-strategi?

– eller seminariet då ”dyra patentpapper” omvandlas till stor affärsnytta.

FlocazurDen 7 november är det dags för höstens andra webbsända seminarium om immaterialrätt och affärsstrategi. Då träffar vi bland andra Ninni Petersson från miljöteknikföretaget Flocazur som berättar om fördelarna med att ta fram en IP-strategi, något de kunde göra tack vare VINNOVA och PRV:s IP-check.

Flocazur har patent på en miljövänlig teknik för att avskilja partiklar från vätskor genom att utnyttja och förstärka de naturkrafter som gör att partiklar binder till varandra. Fem reaktionssteg samlas i ett enda processteg, vilket gör att man inte behöver använda kemikalier. Processen blir också mycket energisnål.

Ninni, varför behövde ni ta fram en IP-strategi?
– Det har varit ovärderligt för oss av flera anledningar: när företaget befinner sig i ett skede då man har ett godkänt patent och håller på att validera tekniken men ännu inte kommit ut på marknaden är det svårt att bedöma hur man bäst lägger upp sin handlingsplan framåt. Genom en affärsdriven IP-strategi har vi fått mycket klarhet i hur vi kan ta strategiska affärsbeslut.

Vad har IP-checken och rådgivningen gjort för er?
– Den stora skillnaden är att vi nu har mycket bättre förståelse för vad det är för värden vi har i företaget. Vi har gått från ”ett” patent till 39 underliggande tillgångar! Dessutom har vi tagit fram ett teknikträd där det framgår att vi har ytterligare möjlighet till flertalet tillämpningspatent som bygger på grundpatentet – också en stor affärstillgång. Vi har lärt oss att intellektuella tillgångar är så mycket mer än bara patentet. Nu vet vi vad vi ska betrakta som affärshemligheter och vilka aktörer som är lämpliga för eventuella samarbeten. Dessutom har vi också fått tillgång till en kostnadsfri mjukvara för att hantera våra tillgångar, något vi inte visste fanns tidigare.

Hur hade verksamheten sett ut utan IP-check?
– Utan den hade vi fortfarande inte haft något bra grepp om våra tillgångar och hur vi bäst planerar runt dem, hur affärsstrategin bör se ut och åt vilket håll det är mest taktiskt att utveckla företaget. Samtidigt ökar risken för att vi kan förlora våra intellektuella tillgångar genom att vi på ett otaktiskt sätt sprider de till andra aktörer. För oss är IP ryggraden i vårt företag – att inte ha insikt om detta skulle leda till att vi kraftigt försvårar möjligheterna att ta oss ut på marknaden.

Expertpanel guidar rätt
Vid seminariet har Ninni sällskap av en expertpanel som diskuterar hur man som företag kan ta fram en IP-strategi även utan det ekonomiska stödet från en IP-check. Vi kommer också att ta upp utmaningen att hitta rätt konsulter och veta när man ska använda sig av deras kompetens. När man väl har en IP-strategi, vad är nästa steg och hur kan rådgivare och företagare hjälpas åt?

——————

Men det här är ju superintressant! Jag läser mer och anmäler mig här!

1 kommentar

Under immaterialrätt, patent

Sekretessavtal och företagshemligheter

Magnus Tonell, författare

Magnus Tonell är advokat och verksam vid Advokatfirman Fylgia.

När man som innovatör ska ut och presentera sin uppfinning eller affärsidé, kanske träffa företag som man hoppas kunna samarbeta med, är det klokt att i ett avtal reglera hur den information som ges ska hanteras. Så långt det är möjligt vill man förstås försäkra sig om att informationen behandlas konfidentiellt och inte utnyttjas av den mottagande parten.

Också inom ett företag kan det finnas behov av avtalad sekretess, i syfte att skydda företagshemligheter som affärsplaner, produktionsmetoder eller kundinformation.

Boken ”Sekretessavtal – och det rättsliga skyddet för företagshemligheter”, som gavs ut förra året, ger vägledning i hur man skriver ett sekretessavtal och går igenom vad ett sådant avtal bör innehålla, till exempel vilken information som omfattas av sekretessavtalet och vad som händer om någon part bryter avtalet.

Boken är skriven av Magnus Tonell, advokat på Advokatfirman Fylgia, och den finns förstås, om den inte är utlånad till något annat bibliotek, att läsa på PRV:s bibliotek. Vill du köpa boken kan du göra det genom Jure bokhandel där du också hittar mer information om innehållet.
/Maria Sparby, bibliotekarie på PRV

Kommentarer inaktiverade för Sekretessavtal och företagshemligheter

Under immaterialrätt

Kan man skydda det oskyddbara?

Näringslivet idag präglas till stora delar av helt andra innovationer än tekniska lösningar. Det kan handla om affärsinnovationer i form av nya affärsmodeller, såsom Spotify eller World of Warcraft. Det kan handla om tjänsteinnovationer i form av Nike+ systemet, Mobila Förskolor eller upplevelsepaket.

Innovationer i form av affärs- och tjänsteinnovationer kan normalt inte bli föremål för direkta immaterialrättsliga skydd i form av patent, mönster eller upphovsrätt. De företag som gör och investerar i dessa innovationer är dock ofta intresserade att få någon form av skydd. Det måste då bli fråga om indirekta skydd!

Till de indirekta skydden som kan användas för olika delar av affärs- och tjänsteinnovationer hör exempelvis varumärkesrätten, upphovsrätten och mönsterrätten. Hit hör också skyddet för företagshemligheter.

Skyddet för företagshemligheter innebär inte bara möjligheter att skydda information av teknisk karaktär. Skydd kan också fås för kommersiell och administrativ information, just sådan information som är av betydelse för affärs- och tjänsteinnovationer.

Kommersiell information kan handla om strategier för kommunikationen med kunderna, något som kan vara helt centralt för att klara sig i konkurrensen. Administrativ information kan handla om hur verksamheten byggs upp på bästa sätt.

Denna information kan inte få skydd någon annanstans, så skyddet för företagshemligheter är centralt för att kunna få något skydd alls för affärs- och tjänsteinnovationer. Det kan helt enkelt bli ett skydd för det oskyddbara.

Christina Wainikka, jur dr och MBA, Wainikkas Innovationsbyrå

Kommentarer inaktiverade för Kan man skydda det oskyddbara?

Under immaterialrätt

Shhh… eller patentera?

I olika beskrivningar av immaterialrättsliga skydd framhålls ibland att patent är dyra och att skydd för företagshemligheter är billigt. Det kan vara så, men som jag påpekade i ett tidigare inlägg ger det inte hela bilden.

Skyddet för företagshemligheter och patenträtten skiljer sig åt på många punkter. Valet kan därför leda till stora konsekvenser. Bland annat finns de här skillnaderna:

Offentlighet
Ett av de centrala skälen till ett patentinstitut är att det innebär informationsspridning, genom att de allra flesta patent blir offentliga. Patentverkan kan ses som enorma informationsbanker om den tekniska utvecklingen! Företagshemligheter är å sin sida inte alls offentliga, hemlighållandet är centralt i skyddet.

Krav för skydd
Patentlagstiftningen uppställer höga krav för skydd. Det är krav på nyhet, teknisk effekt och krav på uppfinningshöjd. Lagen om skydd för företagshemligheter innehåller också krav, men av ett helt annat slag. Där uppställs inget nyhetskrav, inget krav på teknisk effekt och inget direkt krav på ”höjd”. Det centrala kravet är istället kravet på att informationen skall hållas hemlig.

Skyddet
Patenträtten innebär en ensamrätt. Skyddet för företagshemligheter innebär inte en ensamrätt. Skyddet innebär bara ett skydd mot vissa typer av angrepp, såsom företagsspioneri.

Tid
Patenträtten är begränsat i tid. Tiden utgår från när ansökan skedde, inte från när exempelvis en produkt börjar säljas. Skyddet för företagshemligheter existerar så länge kraven är uppfyllda. Det gör att en företagshemlighet kan ha ett betydligt längre skydd, men också att skyddstiden kan vara svår att överblicka. Det kan rent av vara en betydligt kortare skyddstid än patenträttens.

Kostnad
Patenträtten innebär kostnader. Det handlar om registreringskostnader och så vidare. Dessa kostnader blir lätt synliga, vilket gör att patenträtten ofta kallas för dyr. Skyddet för företagshemligheter kallas däremot ofta för billigt, eftersom kraven som uppställs inte automatiskt leder till tydliga kostnader. För den som aktivt vill skydda företagshemligheter uppstår dock ofta olika kostnader. Det kan handla om att skriva olika typer av sekretessavtal. Eftersom lagstiftningen om skydd för företagshemligheter skiljer sig mellan olika länder kan kostnaderna för avtal vid affärer i olika länder lätt bli höga.

Så – det är väsentliga skillnader mellan patenträtten och skyddet för företagshemligheter. Visserligen kan uppfinningar i vissa fall vara aktuella för skydd i båda systemen, men det innebär inte att skydden i sig är utbytbara. Det är inte ens alltid så att patent är dyrare än ett skydd för företagshemligheter.

För att kunna ha det mest lämpade skyddet krävs ett aktivt val.

En annan sak är att skyddet för företagshemligheter också kan skydda helt andra typer av innovationer än vad patenträtten kan. Det återkommer jag till!

Christina Wainikka, jur dr och MBA, Wainikkas Innovationsbyrå

Kommentarer inaktiverade för Shhh… eller patentera?

Under patent

Inte alltid antingen eller!

Ofta när frågor om skydd för företagshemligheter tas upp görs det utifrån ett perspektiv där skyddets enda funktion är att vara ett alternativ till patent. Det talas om att det kan vara viktigt med en strategi för när något skall patenteras och när något skall behållas som företagshemlighet.

Denna svartvita syn på företagshemligheter börjar jag bli innerligt trött på!

Skyddet för företagshemligheter innebär ett skydd för sådan information som innebär ett försprång i konkurrensen. Konstruktionen av skyddet är sådan att företagshemligheter INTE är ensamrätter. Företagshemligheterna är ”bara” skyddade mot vissa typer av angrepp, som särskilt anges i lagen om skydd för företagshemligheter.

Det finns företag som i vissa fall hamnar i situationen där de kan välja vad som skall patenteras och vad som skall behållas som företagshemlighet. Skyddet för företagshemligheter har dock en än viktigare funktion i relation till patenträtten. Inom patenträtten finns ett strängt nyhetskrav. Det innebär att innan en uppfinning patentsöks bör den hållas som företagshemlighet, vilket innebär att åtgärder måste vidtas för att hålla informationen om uppfinningen hemlig. Brister det i hemlighetsskyddet kan möjligheterna att få patent gå förlorade.

En annan fråga som ofta kan få stor betydelse är hur företagen kan balansera företagshemligheter och patenträttigheter. Det är sällan så att det är ”en produkt – en uppfinning – ett patent”. Många produkter, allt från mobiltelefoner till rynkkrämer, innehåller många uppfinningar och också många patenterade uppfinningar. Från skyddsperspektiv kan det handla om att välja vad som skall skyddas genom patenträtten och vad som skall skyddas som företagshemlighet. Sådana strategier kan vara oerhört värdefulla, men också väldigt komplexa. För att få ut det bästa möjliga kan det vara nödvändigt att se på produkten i sin helhet och inte bara se på varje uppfinning för sig. Det är betydligt mer komplext än bara ett antingen eller.

Vilka konsekvenserna kan vara av det val ett företag gör återkommer jag till i ett senare inlägg.

Christina Wainikka, jur dr och MBA, Wainikkas Innovationsbyrå

1 kommentar

Under patent