Etikettarkiv: formgivning

Svenskt Tenn – risktagande i designprocesser

Jag har fått tillfälle att intervjua Maria Veerasamy, VD för Svenskt Tenn. Här berättar hon om företagets immateriella tillgångar och hur de använder dem i sin affärsverksamhet.

Svenskt Tenn är firman som etablerade sig internationellt redan från starten. 1925 vann man Grand Prix i Paris och grundaren Estrid Ericsson inledde så småningom ett långvarigt samarbete med Josef Frank som var en internationellt erkänd arkitekt och formgivare från Wien.

Mirakel

Mirakel är ett av Josef Franks tidigaste mönster, ritat på 1920-talets senare hälft. Det lär ha fått sitt namn efter att Frank yttrat ”det var ett mirakel att en så liten rapport kunde ge upphov till något så storslaget.”

Maria Veerasamy, VD för Svenskt Tenn, berättar att samarbetet växte fram i äkta pionjäranda och företaget tog risker med sitt nytänkande formspråk och sina investeringar för tillväxt. Det unika med produktionen menar Svenskt Tenn är den ovanligt starka föreningen mellan formgivarens och hantverkarens yrke. I detta möte mellan design och hantverk ligger firmans konstnärliga grundvärdering och affärsplan – möbler och produkter skapade för att hålla för generationer framåt. Produktutvecklingen får ta tid och är därmed kostsam. Risktagandet i designprocessen har genom åren gett firman dess signum och gjort att den har blivit välkänd över världen för sina produkter. Kollektionerna är långlivade. Det finns produkter i sortimentet som designades redan på 20-talet och som fortfarande finns till försäljning.

Att vara pionjär är ett risktagande
”Att vara en banbrytande pionjär är ett risktagande. Det måste erkännas med immaterialrätten”, säger Maria Veerasamy, VD för Svenskt Tenn.” När vi blir kopierade så är det mycket beklagligt. Vi förvaltar vårt arv väl. Vi tillåter oss inte att ändra i material, produktionsmetoder och skisser för våra äldre kollektioner. Vi förhåller oss med exakthet till Josef Franks instruktioner och ritningar. Det handlar om trovärdighet mot våra formgivare och våra kunder. Vi vill säkerställa en produktion i Sverige så långt det är möjligt. Vi arbetar med närproduktion för att uppnå den särskilda kvalitet som uppstår i mötet mellan designers och hantverkare”, förklarar Maria.

Det gröna bordet kallat Oolong är formgivet av Eva Schildt för Svenskt Tenn 2012.

Det gröna bordet kallat Oolong är formgivet av Eva Schildt för Svenskt Tenn 2012.

Renommésnyltning
Okunskapen om varumärkesskydd är stor. ”Det finns de som till exempel köper tyger av oss och syr upp egna kollektioner och namnger produkterna med Svenskt Tenn. Då sker det ofta småskaligt. Med dem för vi en vänlig diskussion, då det handlar om upplysning och information. Sedan finns det de som medvetet kopierar och tillverkar produkter på ett massproducerat sätt och utifrån andra förutsättningar. Då sker intrånget utifrån en helt annan plattform”, menar Maria.

Immateriella tillgångar
Maria Veerasamy menar att Svenskt Tenns största tillgångar är pionjärandan, designprocessen och förtroendet hos formgivare, hantverkare och kunder. Historien och de designvärderingar som ligger till grund för företaget värderar man högt. Dagens formgivare samarbetar gärna med Svenskt Tenn eftersom produkterna ofta får ett långt liv, då det inte handlar om tillfälliga kollektioner som avlöser varandra. Alla produkter har därmed potential att bli klassiker.

Verktyg för immaterialrätt
Samarbetet med formgivarna sker oftast med hjälp av royalty eller på direkt uppdrag av Svenskt Tenn som en köpt designtjänst. En hel del avtal och gentlemen’s agreements har också ingåtts under företagets utveckling. Formgivarna själva förlitar sig på sin upphovsrätt och ibland ett registrerat designskydd. Immaterialrätten är en grundbult för att det här ska fungera och Svenskt Tenn arbetar metodiskt med sin immaterialrättsstrategi. Tillsammans med sitt ombud agerar man också på intrång och driver rättsprocesser när det är nödvändigt. ”Vi välkomnar utbildningsinsatser om immaterialrätten på designutbildningarna för att värna om våra formgivare och deras intressen. Små pionjärer har ofta ingen bra hjälpinstans. Det är viktigt att stödja de små, när de är på väg upp”, avslutar Maria Veerasamy.

Tack för intervjun!

Lär dig mer om varumärke och andra immaterialrätter i PRV-skolan online.

Anna Engquist, webbansvarig på PRV

Kommentarer inaktiverade för Svenskt Tenn – risktagande i designprocesser

Under immaterialrätt

En möbelformgivare undrar om patent

“ Jag är möbelformgivare och har arbetat med att utveckla ett bord under en längre tid. Konstruktionen har hela tiden förbättrats och nu har jag hittat den bärande idén. Min senaste prototyp vill jag gärna visa upp på möbelmässan för att attrahera en affärspartner som är beredd att ansvara för produktion och försäljning. Jag har ännu inte sökt designskydd i Sverige, men det tänkte jag göra. Tidigare har jag sökt designskydd för andra möbler och det är lätt att göra på egen hand och inte särskilt dyrt. Mina ritningar har jag skickat till mig själv i ett rekommenderat brev för att kunna visa min upphovsrätt om någon kopierar min lösning. En kollega i branschen tipsade mig om det. Jag vet inte om det har någon betydelse, men det skadar i alla fall inte.

Nu undrar jag om mitt bord skulle kunna bli ett patent?

Jag har aldrig sökt patent förut och min lösning känns unik. Bordskonstruktionen består av en teknisk lösning som jag själv aldrig har sett tidigare och bordet är lätt att låta tillverka och mångfaldiga. Är patentering något för mig. Vad tror du? “

Rådgivarens korta svar:

  1. Stopp. Visa inte ditt bord på möbelmässan innan du vet om du vill söka patent. Då förstör du nämligen nyhetsvärdet och patent är i princip inte längre möjligt att få. Detta är mycket viktigt för dig att känna till.
  2. Innan du går vidare med en patentansökan är det bra att låta göra en tekniköversikt för att få en första bild av om din lösning verkligen är ny och lämpar sig för patent. Om så verkar vara fallet…
  3. Fundera över ditt affärsstrategiska upplägg. På vilka marknader i världen är det sannolikt att du ska du sälja ditt bord?
  4. Innan du pratar med någon om din lösning ska du se till att teckna ett sekretessavtal. Det finns avtalsexempel att ladda ner hos t ex Svenska uppfinnareföreningen.
  5. Sök professionell hjälp av ett patentombud för att diskutera dina möjligheter och för att få ett så heltäckande och rätt skydd som möjligt på de marknader där du ska agera.
  6. I Svensk Patentdatabas kan du ta del av patentskrifter för t ex bord. Läs gärna och bekanta dig med det särskilda sätt att skriva som är typiskt för patent och patentkrav. Det ger dig en grundförståelse för hur man formulerar en patentansökan. Se olika patent för bord i Svensk Patentdatabas.
  7. Överväg att söka designskydd (mönsterskydd) och se till att du väntar med det till efter att du har lämnat in din patentansökan, så att du inte förstör dina möjligheter till ett patent. Att uppfinningen är ny är en av de aspekter som är avgörande för att kunna få ett patent. Du kan också begära att PRV hemlighåller din mönsterskyddsansökan i högst sex månader från ansökningsdagen.
  8. Överväg att dessutom söka varumärkesskydd.
  9. Som formgivare är du kanske medlem i organisationen Svensk Form?
    Deras rådgivning i immaterialrättsliga frågor är direkt skräddarsydd för frågor som dina.
  10. Har du ytterligare frågor kontakta gärna PRV

Länktips:

Patent (avgifter, e-tjänster, blanketter, broschyrer med mera)
Design ( mönsterskydd – avgifter, e-tjänster, blanketter, broschyrer med mera)
Varumärke (avgifter, e-tjänster, blanketter, broschyrer med mera)
Upphovsrätt

Observera:

Ovanstående dialog är exempel på en vanlig immaterialrättslig frågeställning hos en möbelformgivare. I vårt svar har detaljer som är relevanta för vissa situationer utelämnats för att göra råden klara och tydliga. Råden kan därför inte vara mer än ungefärliga eftersom faktorer och förutsättningar varierar betydligt från fall till fall. Läsarna uppmanas därför att söka fördjupad professionell rådgivning för sina immaterialrättsliga frågeställningar om affärsstrategisk IP-strategi och patentering.

/ Anna Engquist, webbansvarig på PRV

3 kommentarer

Under patent

Lusse Lella, Lusse Lella

StjärngossestrutInnovatör och formgivare:
Therese Cygnaeus

1. Hur fick du idén?
En av mina söner går på en musikskola så jag har sett många Luciatåg genom åren. Både han och hans bror har lite större huvuden jämfört med sina jämnåriga och strutarna jag köpte på till exempel Åhléns satt aldrig bra på huvudet. De blev aldrig riktigt runda utan plattade till sig i toppen, haksnodden skar in under hakan om den inte redan hade gått av.
Det avgörande var när jag såg en stor Luciakonsert där flera av de äldre killarna hade gjort egna strutar. Roliga i och för sig med blinkande lampor, men det förtog mycket av det stämningsfulla med Luciatåget. Det var då jag förstod att de troligtvis kände sig lite fåniga i de traditionella stjärngossestrutarna och att jag skulle ta fram en ny som skulle vara både praktisk och snygg.
Det praktiska löste jag genom att göra strutarna på samma sätt som man rullar ihop en kon i papper. Allt i ett stycke. Inga veck eller limmat. Ihopsättning görs genom att man “tråcklar” en vanlig vit pärmsnodd i de hål som är avsedda för respektive storlek. Hakbanden som jämt gick av ersattes också av pärmsnoddar. Hela nederkanten har små stansade hål som gör struten lite vackrare, men som har till syfte att man fritt kan välja hål om man vill ha snodden under hakan eller i nacken.
Det estetiska löste jag genom att trycka insidan gul och stansa ut stjärnor i struten. Det sista jag kom på, som nog är det roligaste med stuten, är att det medföljer en liten ljusdiod. Man kan på så sätt välja om man vill ha en svagt upplyst och skimrande strut.

2. Varför bestämde du dig för att skydda din idé?
Jag ville inte att någon annan skulle kopiera den. Det är ju min idé.

3. Tog du hjälp eller gjorde du ansökan om designskydd (mönsterskydd) själv?
Jag gjorde ansökan om designskydd själv. Jag fick lite telefonsupport från PRV:s kundtjänst.

4. Kommer du bli rik?
Självklart! Kanske inte rik på pengar, men känslomässigt, för att jag faktiskt får unga killar att tycka att en stjärngossestrut (i sitt rätta sammanhang) är lite cool.

Kortfakta:
Designskydd: Stjärnstrut/lampa
Ansökningsnummer: 2010/0563
Registreringsnummer: 81651
Ingivningsdatum: 2010-12-09

Sök i PRV:s databaser

/ Anna Engquist, webbansvarig på PRV

Kommentarer inaktiverade för Lusse Lella, Lusse Lella

Under design

Vägen till Designtorget gick via PRV

Stödplattform för persondatorHarald Hynell är kustjägaren som sadlat om och blivit designer och uppfinnare. En av hans senaste produkter är en stödplattform för portabel persondator, det vill säga en patenterad laptop-kudde (SurfPillow) vars syfte är att undvika att knä och dator blir för varma då man sitter med datorn i knäet i TV-soffan.

Patentansökan för SurfPillow har handlagts på PRV. Uppfinnaren som valde att söka patent på egen hand utan hjälp av ombud har fått en del hjälp och vägledning av ansvarig handläggare, vilket till slut ledde fram till att PRV kunde godkänna patentet. Harald Hynell har även fått en del uppmärksamhet i media, bland annat med en artikel på E24 Entreprenör.

Tre frågor till ansvarig handläggare på PRV om uppfinningen:

Vad tycker du om laptop-kudden som du har beviljat patent på?

– Den är unik på så sätt att den består av både mjuka och hårda delar. De hårda uppstickande knopparna gör att det bildas ett luftlager mellan kudden och datorn som då kyls effektivt. Samtidigt kan kudden formas efter underlaget och blir bekväm att ha i knät. Kul att få handlägga en så pass vardagsanknuten uppfinning!

Har du sett den ute i handeln?

Ja, jag fick syn på den på Designtorget för ett tag sedan. Det kändes roligt att få se en produkt i butik som är baserad på ett ärende jag har handlagt.

Har du själv en SurfPillow eller skulle du kunna tänka dig att köpa en?

– Jag brukar använda en vanlig kudde till min bärbara dator hemma, men jag skulle gärna prova den här. Ett bra julklappstips!

Kortfakta:
Patent: Stödplattform för portabel persondator
Ansökningsnummer: SE 0900179-3
Se fler bilder och läs patentet i Svensk Patentdatabas

/ Ulrika Westman, enhetschef på PRV

Kommentarer inaktiverade för Vägen till Designtorget gick via PRV

Under patent

Gissa designprylen!

Skaft för hushållsredskapIntervju med innovatören och formgivaren Helen Kjäll:

  1. Hur fick du idén?
    En handikappad person berättade för mig att en osthyvel med ett vinklat skaft inte var till någon hjälp för honom. Jag prövade att sätta handtaget på tvären istället och arbetade sedan vidare på en bättre lösning. Jag lät människor med reumatism och andra handikapp testa mina lösningar och ge mig förslag på förbättringar.
  2. Varför bestämde du dig för att skydda din idé?
    Jag vill skörda frukterna av mitt arbete. Jag gör vad jag kan för att skydda mina idéer, eftersom jag har lagt ner mycket kraft och engagemang på dem.
  3. Tog du hjälp eller gjorde du ansökan om mönsterskydd själv?
    Jag har gjort ansökan själv. Det var inte svårt.
  4. Kommer du bli rik?
    Nej, inte rik. Jag hoppas att det kan bli en produkt som kan komma att hjälpa åtminstone några människor.
  5. Var ska produktion ske?
    Produktionen har ännu inte startat. Jag söker bidrag från Hjälpmedelsinstitutet och fonder för att kunna komma igång med produktion.

Kortfakta:
Mönsterskydd: Skaft till hushållsredskap
Mönsteransökan nr: 2010/0305
Registrering nr: 81289
Se fler bilder från ansökan i Designregistret

Anna Engquist, webbansvarig på PRV

Kommentarer inaktiverade för Gissa designprylen!

Under design

Gissa designprylen!

Intervju med innovatören och formgivaren Måns Olai:Kräfttorn av Måns Olai

  1. Hur fick du idén?
    Min mor hade ett gammalt kräfttorn från början av seklet. Min idé bygger på en gammal förlaga.
  2. Varför bestämde du dig för att skydda din idé?
    Så fort du har en bra idé och en produkt ute på marknaden så dyker det tyvärr upp kopior. Så är det bara.
  3. Tog du hjälp eller gjorde du ansökan om mönsterskydd själv?
    Jag har gjort ansökan själv. Det var första gången och det var enkelt.
  4. Kommer du bli rik?
    Nej, inte rik. Försäljningen ska komma igång till nästa kräftpremiär.
  5. Var ska produktion ske?
    I Kina. Kräfttornet ska tillverkas i ofärgat aluminium.

Kortfakta:
Mönsterskydd: Kräfttorn
Mönsteransökan nr: 2010/0037
Registrering nr: 81224

Se fler bilder från ansökan i Designregistret

Anna Engquist, webbansvarig på PRV

Kommentarer inaktiverade för Gissa designprylen!

Under design

Gissa designprylen!

Skohorn till kryckaIntervju med innovatören och formgivaren Magnus Lindblad:

  1. Hur fick du idén?
    Min mamma som använder kryckor och två av mina tre idrottsintresserade grabbar som olyckligtvis bröt var sitt ben och fick gå med kryckor en tid har varit direkt källa till inspiration. Jag skaffade mig ett tiotal skohorn och började laborera fram en lösning. Jag har en hel bank av idéer som jag vill förverkliga. Den här idén är en i raden av en serie hjälpmedel jag utvecklar.
  2. Varför bestämde du dig för att skydda din idé?
    Jag kände tidigt att jag hade en bra lösning och fick god respons från andra. Det kändes viktigt att säkra produkten.
  3. Tog du hjälp eller gjorde du ansökan om mönsterskydd själv?
    Jag tog hjälp av en patentbyrå. Jag ville inte riskera att misslyckas på den punkten. Mönsterskydd är den skyddsform som passar min idé, eftersom jag inte kan söka patent på varken skohorn eller krycka som ju redan finns.
  4. Kommer du bli rik?
    Jag hoppas på det bästa och planerar för det värsta. Jag önskar att min produkt genererar en sådan inkomst att jag kan lägga ner mer tid och resurser på mina andra idéer.

Kortfakta:
Mönsterskydd: Skohorn till krycka
Mönsteransökan nr: 2010/0026
Registrering nr: 81174
Varumärke: Skolett

Se den färdiga produkten på Skolett.se

/Anna Engquist, webbansvarig på PRV

Kommentarer inaktiverade för Gissa designprylen!

Under design