Tag Archives: forskning

Forskare och doktorander ska lära sig mer om immaterialrätt

Foto: Stefan Stefancik / Unsplash

PRV har på uppdrag av regeringen inlett en satsning på att höja kunskapen bland doktorander och forskare om immateriella tillgångar och immaterialrätt.

Satsningen är en del i ett uppdrag från regeringen som innebär att PRV ska arbeta för att höja kunskapen bland universitet och högskolor om immateriella tillgångar och rättigheter, samt forskares och doktoranders kompetens inom dessa områden.

– På universitet och högskolor skapas ständigt nya immateriella tillgångar, till exempel forskningsresultat, mjukvara, databaser, text, foto och uppfinningar. För att kunna hantera dessa tillgångar och nyttiggöra dem på bästa sätt är det viktigt att ha grundläggande kunskaper om upphovsrätt, patent, design- och varumärkesskydd, säger Maziar Soltani, enhetschef på PRV och ansvarig för denna satsning.

Skräddarsydd utbildning för att stärka den immaterialrättsliga kompetensen
Inom ramen för denna satsning har PRV bland annat tagit fram en utbildning som erbjuds universitet och högskolor. Tredagars-utbildningen anpassas efter varje lärosätes önskemål och erbjuds i samarbete med respektive lärosäte. Utbildningen fokuserar på att förmedla grundläggande kunskaper om immaterialrätt, hur man kan hitta patentinformation inom relevant teknikområde och hur man som forskare eller doktorand kan nyttiggöra sin forskning i olika sammanhang.

För närvarande erbjuds utbildningen på flera lärosäten, som till exempel Uppsala universitet, Stockholms universitet och Kungliga Tekniska högskolan, KTH. På KTH i Stockholm har man haft utbildningen ett flertal gånger. Vid det senaste tillfället var det drygt 35 doktorander och forskare som hade anmält sig. De kom från nio olika områden, till exempel datavetenskap, kemi och elteknik.

–Ett syfte med utbildningen är att ge doktorander och forskare de verktyg de behöver för att kunna hitta information i publika patentdatabaser. Det handlar om användbar information som är relevant för deras forskningsarbete, och som ofta inte finns på annat håll, säger Maziar, och fortsätter: Dessutom vill vi ge dem de kunskaperna de behöver för att aktivt kunna ta ställning till offentliggörande av forskningsresultat, och möjligheten att senare kunna hantera resultaten strategiskt.

Om regeringsuppdraget
Uppdraget att öka kunskapen om immaterialrätt bland universitet och högskolor sträcker sig till och med år 2019. Under den tiden ska PRV verka för att skapa förbättrade förutsättningar för unik, effektiv och internationellt gångbar forskning vid svenska universitet och högskolor, som i sin tur leder till ökad tillväxt i Sverige.

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

1 kommentar

Filed under immaterialrätt

Öppen vetenskap i fokus

I veckan var jag på ett välbesökt och spännande seminarium om öppen vetenskap arrangerat av Vetenskap och Allmänhet, VA-dagen. Varför har man då ett evenemang runt öppen vetenskap (open science)? Och vad handlar det ens om?

dsc_1282

Bild: John Sjöberg, PRV

Dagen inleddes med att det öppna vetenskapsbegreppet förklarades i alla dess aspekter och genom många röster. Sammanfattat handlar det om att öka kunskapsflödet mellan forskning och omvärld genom att utnyttja de digitala verktygen som står till buds (och då givetvis också de sociala mediekanalerna). Jag fattade då att jag egentligen redan i början av 90-talet var i kontakt med öppen vetenskap. Det var under ett skolarbete som jag intervjuade professor Ulf Petterson på BMC (Uppsala biomedicinska centrum), som då var involverad i Human Genom Project, HUGO (måhända var intervjun rena smörpoäng i ämnet biologi, men de var roliga sådana). Just HUGO-projektet var i själva verket bland de första riktigt stora forskningsprojekten som bedrevs i en sann öppen vetenskapsanda. Många forskare runt om i världen bidrog i arbetet med att generera och nyttja öppna data om arvsmassan.

Bakgrunden till VA-dagens tema var att EU-kommissionen, genom forskningskommissionären Carlos Moedas, har lagt fram en vision med verkan på forskning och innovation i Europa. Visionen, som är ett fundament i EU:s forskningspolitik, är uppdelad i områdena öppen innovation, öppen vetenskap och öppen mot omvärlden. Det här viktiga visionsdokumentet finns givetvis öppet utan nedladdningskostnad (skam vore väl det annars).

Vi ska alltså gå mot ett öppnare och mer demokratiskt forskningssamhälle där forskning som finansieras av skattemedel ska vara tillgänglig för alla.

Tidigare har jag också bloggat om öppen innovation och jag tänkte därför kort kommentera hur jag ser på detta begrepp i relation till öppen vetenskap. Öppen vetenskap och öppen tillgång till vetenskapliga publikationer kan ses som rent drivmedel för innovation. Öppen innovation däremot handlar om steget vidare när uppfinningar letar sig fram till de som också har möjlighet att få uppfinningarna att blomma ut som verkliga innovationer med någon form av insteg i samhället. Det är också värt att reflektera över att ordet öppen i öppen innovation handlar om öppna företagsgränsytor, och har egentligen ingen koppling till ordet kostnadsfritt, medan ordet i öppen vetenskap genom öppen tillgänglighet och öppna data däremot faktiskt kopplar till just bland annat gratis tillgängligt över internet. Det sistnämnda gör kanske särskilt att just finansieringsfrågan för öppen vetenskap är en het politisk nöt.

Som patentingenjör vill jag betona att jag tycker att det är toppen att ny kunskap och nya uppfinningar publiceras via öppna kanaler och kommer så många till del som möjligt! Ordet patent kommer från latinets literae patentes, fritt översatt öppet brev, och alla levande ansökningar publiceras efter ett och halvt år, så vi gillar ju det här med att publicera så att kunskapen blir fritt tillgängligt över nätet. Men, och det är ett viktigt men, det måste ges utrymme för frågan om forskningen kan nyttiggöras på sådant sätt att immaterialrättigheter behövs. Om den frågan inte finns i första rum, ja då kommer vi alltid ha ett system där en patentansökan riskerar att upplevas som ett hinder för exempelvis doktorander. I själva verket borde det vara en fjäder i hatten med patent som dessutom kan erbjuda möjligheter (anställning, avknoppning, ekonomisk förtjänst, etc.). Här är det extremt viktigt med bra och snabba processer samt att det finns en förutsägbarhet i avtal mellan forskare och företag. Man kan till exempel skicka in en patentansökan och på samma dag göra en öppen publicering. Rätt hantererat ska en patentansökan inte förhala publicering och disputation!

VA-dagens rundabordsdialoger tog vid efter att vi hade fått grepp om temat och dessa var uppdelade inom fyra områden av den öppna vetenskapen: Öppen tillgång, Öppna data, Medborgarforskning och Ansvarsfull forskning och innovation. Jag satt med i en av fyra undergrupper inom dialogområdet öppna data. En kort summering av de sammanlagda dialogerna var att möjligheterna med öppen vetenskap mycket handlar om bättre fungerande demokrati och delaktighet samt ökad kreativitet. Bland utmaningarna kan nämnas hur det ska finansieras och vad plattformarna ska vara, samt att nuvarande meriteringssystem inte riktigt belönar insatser i den öppna riktningen från den enskilda forskaren.

I efterföljande stafettsamtal där en rad representanter för alla berörda parter av öppen vetenskap nyanserades bilden ytterligare. Bland annat diskuterades vikten av att det måste finnas publicerad forskning som är kvalitetsgranskad av experter, och att skiftet i distribueringen inte får hota det. Dagen avslutades med att statssekreterare Karin Röding från Utbildningsdepartementet pratade om regeringens arbete. Karin sa att frågan om öppen vetenskap är en viktig demokratiaspekt och biblioteken kommer att ha ett stort samordningsansvar. Vidare bekräftade Karin att finansieringen är en viktig och svår fråga. Under november kommer närmare besked genom presentationen av den forskningspolitiska propositionen. Nyfikna rekommenderas att titta i den!

/John Sjöberg, patentingenjör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Öppen vetenskap i fokus

Filed under innovation

KTH Innovation – ett idécentrum för forskare och teknologer

I likhet med flera andra lärosäten i Sverige erbjuder Kungliga Tekniska högskolan (KTH) kostnadsfri rådgivning om immateriella rättigheter och kommersialiseringshjälp för teknologer och anställda som vill utveckla en teknisk affärsidé. Den här stödverksamheten finns sedan knappt tio år på KTH Innovation, placerad på KTH:s campus i centrala Stockholm.

Cecilia Sandell – civilingenjör i elektroteknik med mångårig erfarenhet som granskare på PRV och som patentombud – är KTH:s expert på strategier för immaterialrätt, idéverifieringar och patentrådgivning sedan 2012. Hon och hennes femtontal kollegor på KTH Innovation möts varje år av nästan 300 idéer som kläckts av KTH:s teknologer och forskare. Cecilia är anställd på UU Innovation – en enhet för innovationsstöd vid Uppsala universitet – och arbetar halvtid på vardera ställe som en del av ett immaterialrättssamarbete mellan flera universitet i regionen. På KTH Innovation arbetar också andra yrkesgrupper, till exempel en affärsjurist och affärsutvecklingscoacher inom olika teknikområden.

”Varje nytt ärende följer en processmodell för affärsidéer som tagits fram på KTH”, säger Cecilia. ”Jag är med från och med den tidigaste fasen, då det till exempel är viktigt att undersöka om en uppfinning är ny och har uppfinningshöjd. På UU Innovation sitter en informationsspecialist som har en bred teknisk kunskap, men vid behov konsulteras också utomstående informationsspecialister. För detta finns det ekonomiska resurser från t ex Vinnova, eftersom det också är ett krav att ha gjort en nyhetsgranskning för att få mer omfattande finansieringshjälp för sitt innovationsprojekt. Jag hjälper kunden att hitta en bra strategi för immaterialrätt som löper parallellt med affärsmodellen. Det handlar inte alltid om att söka patent, utan innefattar också till exempel varumärkesskydd och domännamn”.

Borggården på KTH 2016Bild: PRV. Borggården på KTH, som ligger några meter från KTH Innovations kontor.

Är det fler teknologer än forskare som söker sig till KTH Innovation?

”Ja, hittills har det varit något fler teknologer än forskare. Relationen ligger på ungefär 60-40. Alla idéer är välkomna – de väljs inte ut eller graderas av KTH Innovation.”

Vad behöver forskare lära sig mer om inom immaterialrättsområdet?

”Ett problem jag ofta stöter på är att forskare redan publicerat sina forskningsresultat i en vetenskaplig tidskrift eller presenterat dem på en konferens. Då är det tyvärr sent att söka patent för just den uppfinningen. I sådana lägen kan jag hjälpa till att informera om hur det fungerar med patent, så att forskaren nästa gång först söker patent och efter det publicerar en forskningsartikel om sin nya uppfinning.

I min yrkesroll ingår det också att undervisa i immaterialrätt. För doktorander finns det idag kurser på KTH som delvis handlar om detta: till exempel The Sustainable Scientist, där jag som en del av KTH Innovation är gästföreläsare. Arbetet med att informera forskare om immateriell egendom pågår ständigt, inte minst på grund av att det hela tiden kommer nya doktorander och forskare till KTH.”

Vad betyder lärarundantaget för verksamheten på KTH Innovation?

”Lärarundantaget är en möjlighet för universitets- och högskoleanställda, eftersom det innebär att uppfinnaren själv har rätt till sitt patent trots att uppfinningen utvecklats under arbetstid, förutsatt att forskningsfinansiären inte krävt något annat genom avtal. Lärarundantaget kan ses som en kompensation för att lönerna är förhållandevis låga vid universiteten i Sverige, till skillnad från i USA där lönerna är högre men lärosätet istället ofta tar över patentägandet.

Lärarundantaget innebär också att uppfinnaren själv har ett stort ansvar för uppfinningens kommersialisering. Idag finns det ganska mycket hjälp att få. Exempelvis KTH Holding AB direktinvesterar i cirka fem nystartade bolag från KTH per år. Syftet med direktinvesteringarna är inte ett långsiktigt ägande, utan KTH Holding AB ska träda in som en av de första investerarna och – om möjligt – i en relativt tidig fas träda ur investeringen. Dessa direktinvesteringar ska stödja bolag med finansiering i en tidig fas, då externt riskkapital vanligtvis är svårt att få. Eventuella vinster återinvesteras i nya bolag från KTH.”

Dome of Visions och Millespottan 2016Bild: PRV. Nya ”Dome of Visions” – en kupol med hållbarhetsforskning på KTH, bredvid Carl Milles kända fontän Millespottan

Kan uppfinnaren få hjälp att skriva en patentansökan?

”Jag hjälper kunden att beskriva sin uppfinning i ord – oftast på engelska – och genom att förklara vad som ska finnas med i en patentansökan, till exempel hur patentkrav ska utformas och att beskrivningen bör innehålla flera olika utföringsformer så att patentansökan kan ändras. Sedan rekommenderar jag alltid kunden att ta kontakt med ett patentombud för att skriva klart en bra ansökan och därefter ha koll på frister. De flesta uppfinnare som kontaktat KTH Innovation lämnar in en nationell ansökan till PRV, eftersom det är ett både kvalitetsmässigt bra och billigt alternativ. Ju mer man kan skjuta på kostnader i ett nystartat företag, desto bättre.”

Det förekommer fall med oklarheter om vem som är uppfinnare, till exempel doktorander som inte fått stå med på patentansökan. Vem är det som är uppfinnare?

”Den person eller de personer som kläckt idén är uppfinnare, inte den person eller de personer som hjälpt till med grovjobbet. Det är alltså inte självklart att medförfattare på den motsvarande vetenskapliga tidskriftsartikeln ska stå med som uppfinnare på patentet. Sedan är det viktigt att komma ihåg att ett patent kan ogiltigförklaras om uppfinnaruppgifterna är felaktiga.”

Vad tycker du är det viktigaste med ditt jobb?

”Det viktigaste är att KTH Innovation kan bidra till tillväxt i Sverige. I min yrkesroll är jag med och sprider kunskap om immaterialrätt som kan tillämpas vidare också på andra håll och i andra projekt än de som når KTH Innovation. I förlängningen skulle det vara fantastiskt om vårt arbete på KTH Innovation kan bidra med att KTH kan lyckas locka till sig innovativa forskare och studenter.”

Vilket är ditt bästa råd till forskare som funderar på att patentera något?

”Att se till att immaterialrätt kommer in i forskningen tidigt, genom att försöka bredda sin forskning. Det kan innebära att fler material testas för en viss användning eller egenskap istället för bara ett enda material. På så sätt är det möjligt att få ett bredare och bättre patentskydd. Dessutom ska en uppfinnare förstås aldrig publicera eller på något annat sätt offentliggöra sin uppfinning innan patentansökan är inskickad.”

Stort tack Cecilia för intervjun och lycka till i det fortsatta arbetet!

Laura Enflo, patentingenjör på PRV

1 kommentar

Filed under innovation