Etikettarkiv: fysik

Ljus i fokus för årets Nobelpris i fysik

Årets Nobelpris i fysik beskriver Kungl. Vetenskapsakademien själva som uppfinningar ”med ljus som verktyg”. Extremt små objekt och otroligt snabba processer uppenbarar sig nu i nytt ljus. Med avancerade precisionsinstrument öppnas nya forskningsområden och en mängd industriella och medicinska tillämpningar.

Men vad innebär det i praktiken? PRV-bloggen tog därför hjälp av patentingenjör Siri Luthman (PhD i biomedicinsk optik) för att få grepp om uppfinningen och dess potential.

20181205_140133 retusch - kopia.png

Hur kan man förenklat förklara årets fysikpris?

Årets nobelpris i fysik delas mellan tre olika laserforskare. En av de upptäckter som belönas i år är den optiska pincetten som upptäcktes av Arthur Askin under det tidiga 70-talet. Den optiska pincetten drar nytta av Newtons tredje lag, gällande bevarandet av rörelsemängd, för att fånga små partiklar med hjälp av ljus. Något förenklat, så reflekteras eller böjer sig ljusstrålar när dom går in i ett nytt material. Enligt Newtons tredje lag utövar fotonerna en kraft när deras riktning ändras. Genom att på ett specifikt sätt fokusera och utforma en laserstråle kan man använda denna kraft för att fånga och flytta på en mikropartikel. Då ljusstrålen förflyttas, förflyttas även den fångade mikropartikeln.

Vilka användningsområden kommer kunna applicera pristagarnas forskning?

En ljusstråle kan därmed användas som en pincett på mikronivå för att studera små biomolekyler och bygga upp strukturer på en nanonivå. Forskare kan till och med använda optiska pincetter som ett verktyg för att manipulera DNA strukturer!

Vilka konkreta patenterade innovationer har kommit ur pristagarnas forskning?

Dessa optiska pincetter har redan nu stor användning inom biofysik och biomedicinsk forskning. Det finns, till exempel, flera patenterade uppfinningar på hur optiska pincetter används i mikroskop för att hålla mikropartiklar stilla så att dom kan studeras i detalj (t.ex. US6850363B1) eller för att sortera olika partiklar (t.ex. US20140248621A1).

En annan lysande idé är PRV:s företagstest Genomlysningen. Är du företagare; passa på att göra testet och hitta dina dolda immateriella tillgångar.

/Oscar Dieden – kommunikatör på PRV

Lämna en kommentar

Under immaterialrätt, patent

Nobel 2016: Upptäckt eller uppfinning?

Imorgon lördag delas Nobelpris inom fysik, kemi, medicin och litteratur ut. Fysikpriset går till David J Thouless, Duncan M Haldane och Michael Kosterlitz för teoretiska upptäckter av topologiska fasövergångar och topologiska materiefaser.

9_20161004115022_ct6g1qpwcaey-cq

Illustration: nobelprize.org

 

Enligt Alfred Nobels testamente ska priset i fysik gå till ”den som inom fysikens område har gjort den viktigaste upptäckt eller uppfinning”. Vissa menar dock att uppfinningar varit underrepresenterade och att upptäckter, i synnerhet teoretiska upptäckter, har haft större chans att bli belönade.

Om vi lämnar Nobelkommitténs bedömningar av vad som är värt att belöna, kvarstår frågan om var gränsen går mellan upptäckt och uppfinning. Vi tar några av de senaste årens fysikpris som exempel:

  • Universums accelererande expansionstakt (2011) och ojämnheter i den kosmiska bakgrundsstrålningen (2006) är definitivt upptäckter, och de har inga uppenbara kopplingar till fenomen som skulle kunna utnyttjas i framtida uppfinningar.
  • Årets nobelpris, som handlar om exotiska material, kan inom en överskådlig framtid få betydelse i utvecklingen av nya elektronikkomponenter.
  • När upptäckten av jättemagnetoresistans belönades 2007, utnyttjades redan fenomenet i kommersiellt tillgängliga produkter. Till exempel för att lagra stora kvantiteter data på hårddiskar.
  • Den blå lysdioden (2014) och CCD-sensorn (2009) skulle de flesta anse vara klara uppfinningar.

Vid någon punkt mellan upptäckten av ett fysikaliskt fenomen och tillkomsten av en kommersiell produkt som baseras på detta fenomen, görs en uppfinning, men exakt när kan vara svårt att avgöra.

Ett Nobelpris beskrivs ofta som det högsta erkännande man kan få inom fysiken, men det är förunnat ytterst få fysiker och måhända ännu färre uppfinnare. Om uppfinnare är i minoritet bland nobelpristagarna kan det kanske skänka viss tröst att vid prövning av en patentansökan är ett av kriterierna att det patentsökta måste var just en uppfinning. ”Discoveries need not apply”. Och till skillnad mot Nobelpris finns det ingen övre gräns för hur många patent som kan medges.

/Peter Rajan – patentingenjör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Nobel 2016: Upptäckt eller uppfinning?

Under patent