Etikettarkiv: hållbarhet

Tänd ljuset i vintermörkret med ljusdesigner Lena Hildeman

Ljussättningen av våra stadsrum, fasader, broar och parker är något vi ofta tar för givet. Ljusbilden är i hög grad immateriell och svår att ta på, men den skapar stark stämning i miljön samtidigt som den bidrar till trygga och hållbara städer och samhällen, i enlighet med #deglobalamålen som FN slagit fast i sin agenda för hållbar utveckling.

Vanadis Vattentorn. Ljusdesign och foto av Lena Hildeman.

Vanadis Vattentorn. Ljusdesign av Lena Hildeman. Foto: Sten Jansin

En ljussättning kan åtnjuta skydd enligt upphovsrätten om den bedöms vara tillräckligt unik och särpräglad, som alla andra konstnärliga verk. Inte sällan har den en kraftfull verkan. Bakom en ljusdesign ligger ett konstnärligt arbete i ljus och färg, mängder av avväganden kring ljusförhållanden i den omgivande miljön och ett avancerat kunnande inom ljusteknik. Lena Hildeman är ljusdesigner med mer än tjugo års erfarenhet av ljussättning av offentliga miljöer. Här berättar hon om sitt spännande arbete.

Berätta om ditt jobb!
– Jag gestaltar i större skala när jag ljussätter en byggnad eller park i ett omgivande stadsrum. Många hänsyn till den omgivande miljön måste tas, till helheten och hur övergången blir till den närliggande ljusmiljön, eftersom upplevelsen av ljus är relativt för våra sinnen. Mer ljus eller annan karaktär sätter kanske anslutande områden i en oönskad kontrast. Om till exempel ett nytt område med mycket ljus angränsar ett område med mer normala ljusnivåer, så upplever vårt synsinne skillnaden och tolkar de lägre ljusnivåerna som för mörka. De lägre nivåerna upplevs dock i ett annat sammanhang som normala, och helt tillräckliga. Detta beror på att vårt synsinne upplever ljuset relativt, till skillnad från mätinstrument som förhåller sig till fasta mätvärden. En ljusdesigner behöver dessutom ha mycket djupa insikter i ljusteknik och hänga med i den pågående LED-utvecklingen. Möjligheterna att styra och kontrollera ljuset utvecklas hela tiden, till exempel med dimring och färgväxling. Digitala lösningar förbättrar drift och förvaltning av ljus i staden. Man behöver även ta hänsyn till att våra belysningssystem började byggas upp under första halvan av förra seklet. Teknikskiftena är inte alltid så lätta att implementera i det sammanhängande gatu- och stadsrummet. Ekonomiska faktorer spelar en avgörande roll när man ska gifta ihop modern teknik med anläggningar som skapades för länge sedan. Det handlar om att kunna påvisa en tydlig koppling mellan investering och nytta. Området är starkt teknikdrivet och bygger på innovationer, ofta på smarta patenterade lösningar.

Hur ljussätter man ett stadsrum?
– I arbetet med ljusdesign förhåller man sig till de ljusplaner som kommunen arbetat fram – det är en viktig del av vårt arbete att jobba fram och sammanställa sådana ljusprogram. Stockholm anses vara försiktigt ljussatt jämfört med många andra städer i Europa. Det är en medveten målsättning som bidrar till ett mer hållbart samhälle. En fördel med en dämpad helhet som grund är att det ger bra förutsättningar för att framhäva utvalda byggnader och broar. Som ljusdesigner strävar jag efter att undvika ljusföroreningar och ljusinflation som innebär att ett område blir överbelyst så att annat intill upplevs mörkare. Relationerna mellan områden och olika stadsrum är viktiga och upplevelsen av våra offentliga rum är en viktig del av vår kultur. Förväntningar och tankar kring vad en kvällsupplevelse i en stad är, förändras och utvecklas oavbrutet.

Franzénparken i Hammarby Sjöstad. Ljusdesign och foto av Lena Hildeman.

Franzénparken i Hammarby Sjöstad. Ljusdesign och foto av Lena Hildeman.

Hur tänker du kring julbelysning i våra städer?
– I vintermörkret ser och uppskattar vi ljussättningen särskilt mycket. Många städer marknadsför sig som julstäder med shopping, marknader och julskyltning för att locka till ökad handel och turism. Handlare arbetar ihop i affärsdrivande syfte och slår sig samman i grupper för att utveckla och investera i julbelysning. Göteborg har framgångsrikt arbetat med julbelysning som en viktig beståndsdel i marknadsföring av staden. Stockholm har julpromenader till de olika belysningarna och stadens lysande renar och älgar finns överallt på sociala medier i vintermörkret. Många städer är idag transparenta och lägger ut samlad information om anläggningarnas kostnader och förbrukning i energi, eftersom det är en viktig fråga för framtiden. Energiförbrukningen vägs mot fördelarna med ökad trygghet och säkerhet.

Vad präglar ditt personliga varumärke som ljusdesigner?

Ljusdesigner Lena Hildeman. Foto: Per Kristiansen

– Mitt unika kunnande och den samlade erfarenhet jag har skaffat mig genom åren är min största immateriella tillgång. Den har jag byggt upp i de olika projekt jag haft glädjen att arbeta med; ljusplanering för kommuner, större fastighetsägare, historiska miljöer och nyexploatering, ljusprogram för stad och stadsdelar, parker, torg, fasadbelysning och konstnärlig utsmyckning. Jag arbetar med allt från övergripande planer ner till utförandet av skruvar och bultar på montage, men också formgivning av belysning, stolpar och armar. I botten är jag industridesigner. Samarbeten, upphandlingar och tävlingar hör till min vardag och fördjupar mitt kunnande. De projekt jag medverkar i är ofta stora och långvariga där viktiga arbetsrelationer förstärks. Projekten genererar ny kunskap och erfarenhet parallellt med att ny ljusteknik utvecklas och integreras i processen. Ofta är stora projekt vägledande för nya projekt och skapar praxis inom området. Det yrkeskunnande jag får genererar nya uppdrag och bygger mitt personliga varumärke på lång sikt.

Vad gör du just nu?
– Nu arbetar jag med ett ljusprogram och projektering för Slakthusområdets exploatering åt Stockholms stad. På Riddarholmen pågår upprustning och förnyelse av alla exteriöra miljöer från programfas till byggskeden. Albano är en ny stadsdel och ett nytt campus i Stockholm som utvecklas av Akademiska Hus och Svenska Bostäder. På min agenda finns också olika askgravlundar åt Svenska kyrkan. Jag arbetar hos teknikkonsulten Bjerking, där ljussättning är ett av våra nischade områden.

Tack Lena, för samtalet!

VISSTE DU ATT
Eiffeltornets ljussättning om natten är skyddat enligt upphovsrätten och får inte fotograferas och användas fritt i kommersiellt syfte, eftersom det betraktas som ett offentligt konstverk.

/Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

 

Tänd ljuset!

Gör en genomlysning på prv.se och hitta dina dolda immateriella tillgångar med vårt smarta test.

 

FN:s globala mål: Ny serie på PRVbloggen

 

Kommentarer inaktiverade för Tänd ljuset i vintermörkret med ljusdesigner Lena Hildeman

Under immaterialrätt

Patentinformation ett stöd i forskning kring antibiotikaresistens

#deglobalamålen –  Idag släpps PRV:s rapport ”Fighting antibiotic resistance – The importance of patent information when taking strategic action”.  Linus Plym Forshell, patentingenjör inom bioteknik, har skrivit rapporten. 

Ett av FN:s globala mål är mål nummer 3: hälsa och välbefinnande. Målet är att säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar. Ett led i detta är arbetet mot antibiotikaresistens, och PRV vill bidra till det arbetet med denna rapport.

47 sidor späckade med information om antibiotikaresistens, och hur patentinformation kan hjälpa forskare i arbetet med att få bukt på antibiotikaresistensen – det är rapporten  i ett nötskal. Bloggredaktionen ha träffat Linus för att ta reda på mer om temat.

Linus Plym Forshell med rapporten.

Linus, exakt vad är antibiotikaresistens?
Antibiotikaresistens innebär att den organism, oftast en bakterie, som utsätts för antibiotika inte längre är känslig för detta, dvs det hindras inte eller dör inte av den behandlande antibiotikan. Den har blivit resistent.

Hur kan patentinformation bidra i kampen mot antibiotikaresistens?
Antibiotikaresistens är en av de allvarligaste hoten mot vår hälsa globalt idag och det kommer krävas stora gemensamma insatser för att förhindra att detta blir ett ännu större problem. Bland annat behöver vi nya antibiotika, som bakterierna inte är resistenta mot. För den typen av forskning och utveckling kommer det krävas stora resurser av samhället. Här kan patentinformationen komma till hjälp när man tar strategiska beslut om vilken väg man skall gå eftersom patentinformationen beskriver vem som gjort vad, hur och när. Patentinformationen kan då ge oss en ögonblicksbild av var står idag, så vi bäst kan avgöra hur vi går vidare. Det handlar om att optimera resurserna. Här spelar patentinformationen en mycket viktig roll.

Vilken typ av information kan man få av patentinformation?
Patentinformationen innehåller ju både teknisk-, legal- och affärs-information.
Det tekniska är väl det man vanligast förknippar med patentinformation. Eftersom man får patent på en teknisk lösning på ett problem så innehåller också varje patendokument en massa teknisk information. Då det man patenterar måste fungera så innehåller patent därför korrekt och komplett teknisk information. Detta kan man då använda i olika syften. Exempelvis för forskaren som vill få inspiration till sin egen forskning eller lösa ett problem man har.

Affärsinformation här innebär att man analyserar tusentals patentdokument med hjälp av statistik. Då ”zoomar” man ut lite och ser trenderna inom ett helt teknikfält. Man kan svara på frågor som, vilka är de största aktörerna inom detta teknikområde? Vad händer över tid med patenteringen? Finns det vissa områden av tekniken där man patenterar mer/mindre? Finns det några samarbeten mellan aktörerna? Var i världen forskar man och var har man sin marknad? Denna typ av översikt, kallat Patentlandskap, kan användas mer i strategiskt syfte när man tar beslut om vilket projekt man skall satsa på och var.

Varför har PRV gjort en rapport om detta tema? 
Problemet med antibiotikaresistens är så komplext och allvarligt att alla länder på jorden, på alla plan i samhället måste hjälpas åt och göra vad dom kan för att motverka ökningen och spridningen av antibiotikaresistens. I stort och smått. Under 2016 presenterade regeringen därför en strategi för att bekämpa antibiotikaresistens. I denna säger regeringen att man förväntar sig att alla relevanta aktörer i samhället, däribland myndigheter, förväntas samarbeta nationellt men även internationellt för att identifiera och överbrygga kunskapsluckor.
Vi på PRV tog fasta på detta och ville hjälpa på det sätt vi kan bäst. Och det är immateriella tillgångar. För några år sedan fick vi i uppdrag av näringsdepartementet att kunskapshöja allmänheten om immateriella tillgångar, vilket vi också gör idag på många olika sätt. Bland annat informerar vi om värdet av patentinformation, i stort och smått, för forskaren som behöver lösa ett problem eller ledningsgruppen som skall ta ett strategiskt beslut och funderar vilket projekt man skall satsa på. Vi försöker nå ut med budskapet att patentinformationen är en viktig del i det stora och det lilla, något som man ofta missar idag.
Vi insåg då att vårt bidrag som myndighet till att bekämpa antibiotikaresistensen skulle kunna vara denna landskapsrapport baserad på patentinformation om antibiotika och antibiotikaresistens. Med andra ord blev detta ett ypperligt tillfälle att göra nytta och bidra i denna stora samhällsfråga som angår oss alla och samtidigt visa på nyttan med patentinformation.

 

Tack för samtalet!

Rapporten finns tillgänglig här .

Detta inlägg är en del i bloggserien #deglobalamålen.
Tidigare inlägg hittar du här.

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Patentinformation ett stöd i forskning kring antibiotikaresistens

Under patent

FN:s globala mål – ny serie på PRV-bloggen

karta-globala-malen-logo-och-ikoner

Foto: Bild på de globala målen. Källa: http://www.globalamalen.se

Idag är det FN-dagen! Bussar, gator och torg smyckas med flaggor för att uppmärksamma Förenta Nationernas årsdag. PRV-bloggen firar dagen med att inleda bloggserien #deglobalamålen.

FN grundades år 1945, efter andra världskrigets slut, för att underlätta internationellt samarbete och på så sätt undvika framtida konflikter.

PRV-bloggen tar denna dag i akt för att inleda en serie om den mest ambitiösa agendan som någonsin antagits av medlemsstaterna i FN: Agenda 2030 för hållbar utveckling. Agendan innehåller 17 globala mål som ska uppfyllas fram till år 2030.

Syftet med agendan och de globala målen är:

  • att avskaffa extrem fattigdom,
  • att minska ojämlikheter och orättvisor i världen,
  • att främja fred och rättvisa,
  • att lösa klimatkrisen.

I sjutton inlägg kommer redaktionen för PRV-bloggen, och gästbloggare, att skriva om de enskilda globala målen. Hur bidrar immaterialrätterna till de globala målen? Vilken betydelse har innovation och forskning för att de globala målen uppnås?

Följ bloggredaktionen när de dyker ner i hur innovation, forskning, immateriella tillgångar och immaterialrätt bidrar till att göra världen till en bättre plats för oss alla!

/Peter Strömbäck, generaldirektör på PRV

Inlägg i bloggserien #deglobalamålen:

Framtidens transportmedel
Immaterialrättens betydelse för världshandeln
Upphovsrätt för unga med juristen Catharina Ekdahl
Vi firar internationella kvinnodagen med patent
Ferranteöversättaren Johanna Hedenberg om upphovsrätten
En vegetarisk dag med kocken och entreprenören Eugen Stolin
Tänd ljuset i vintermörkret med ljusdesigner Lena Hildeman

Kommentarer inaktiverade för FN:s globala mål – ny serie på PRV-bloggen

Under innovation