Tag Archives: immaterialrättsstrategi

Att shoppa IP tjänster är inte lika lätt som att köpa lösgodis

När jag köper lösgodis vet jag att det eventuellt kommer att resultera i lite illamående, men… vem bryr sig om det på en lördag när man faktiskt får ge efter för sötsuget?

Jag tar sikte på lösgodishyllan och köper en stor påse, jag har just fått lön, pengar är inget problem, jag vet vad jag vill ha. Bara att köra!

Tre faktorer driver köp

Här återfinns tre faktorer som driver på mitt godisköp; behov, kapital och kunskap.

Samma faktorer driver köp av IP tjänster (och eventuellt andra typer av shopping, men det ligger utanför scopet av det här blogginlägget). Här följer några exempel på hur behov, kapital och kunskap kan vara fördelat i en organisation och hur det kan ställa till problem när man shoppar IP-tjänster.

Behovet av IP kan se olika ut för den enskilde uppfinnaren och ledningen. Uppfinnaren kan se en möjlighet till patentering av hens ide. Det är ett tekniskt genombrott, ett intresse eller ett personligt mål. Kanske även en KPI. Ledningens behov av IP är av en annan natur, där strävar man efter att nå eller bibehålla en konkurrenskraftig marknadsposition. IP är en investering som måste stötta den strävan.

Ofta finns kapitalet någon annanstans än viljan, dvs. den som ser ett behov av att skydda med hjälp av IP måste ofta kommunicera behovet till den som fattar beslutet. Ett av problemen är att det inte alltid finns strukturer som stöttar den kommunikationen, och i en större organisation kan det vara svårt för en uppfinnare att nå fram till rätt beslutsfattare. Även om hen lyckas så kan den osynkade behovsbilden ställa till det när man ska fatta beslut om en investering.

Nyckeln är kunskap men kunskapen som krävs när det gäller investering i IP är multidisciplinär. Många gånger hamnar IP frågan på en individ eller enhet inom företaget som har som huvuduppgift att skapa IP, dvs. det är den som uppfinner och som har kontakt med en patentkonsult som även får sköta övriga IP-relaterade frågor.

Den detaljerade teknikkunskapen som en uppfinnare eller utvecklare har är essentiell men den behöver kompletteras med kunskap från andra delar i organisationen för att tillgodose behovet som finns från ledningen, dvs. att stötta en marknadsposition genom att t.ex. bidra till möjliggörandet av en viss typ av affärsmodell, differentiera en produkt på marknaden eller bygga ett varumärke.

När jag köper lösgodis har jag koll på de tre drivande faktorerna, de hjälper mig att köpa rätt sort och rätt mängd så att jag förhoppningsvis undviker illamåendet och inte spenderar onödigt mycket. Samma gäller när man köper IP-tjänster. Alla organisationer är olika och behoven (till skillnad från ett godisbehov) påverkas ofta av externa faktorer vilket gör det hela ännu svårare.

Sammanfattningsvis är det alltså inte lika lätt att köpa IP-tjänster som att köpa lösgodis.

//Annelie Viksten, IP Strategy advisor på Awapatent

Kommentarer inaktiverade för Att shoppa IP tjänster är inte lika lätt som att köpa lösgodis

Filed under immaterialrätt

Spel ska lära företag om immaterialrätt

spel1

Foto: Karianne Bø, House of Knowledge

Idag är en allt större del av företagens tillgångar immateriella. För att säkra lönsamheten är det därför extra viktigt för dem att hantera dessa tillgångar på ett strategiskt sätt. Detta kan ske på flera sätt, till exempel genom olika avtal och immaterialrättsliga lösningar. Men hur ska man tänka kring hantering av immateriella tillgångar?

En hantering av immateriella tillgångar kräver en noga genomtänkt strategi. Det kan ju vara så att företagets viktigaste tillgång är själva varumärket. Då kan det vara klokt att registrera det. Eller så är det ett företag som specialiserat sig på att utveckla ny teknik. Då kanske patent är den rätta vägen att gå. Ett tjänsteföretag däremot kanske rentav har andra tillgångar, som till exempel kundlistor, avtal och arbetsmetoder. Men förmodligen så har företaget flera immateriella tillgångar som behöver hanteras på olika sätt.

För att underlätta för företagen att fatta beslut kring hanteringen av sina immateriella tillgångar har företaget House of Knowledge utvecklat ett system där beslutsfattare genom workshopbaserade rollspel ska lära sig att tänka strategiskt kring immateriella tillgångar och immaterialrätt.

Vi har pratat med Magnus Hakvåg, grundare och ägare av företaget.

Magnus, varför utvecklade ni dessa spel?
Vi har upplevt att immateriella tillgångar är svåra att greppa, och företag missar ofta att ta ett strategiskt tag kring dessa tillgångar. Immateriella tillgångar och rättigheter är för många en snårig djungel av lagar och regler. Våra spel delas upp i fyra kategorier: strategy, policy, operations och compliance. På så vis får spelarna lära sig att hantera sina tillgångar på fyra olika plan.

Vilka typer av företag eller personer riktar sig den här typen av spel till?
Alla företag som vill sälja produkter eller tjänster behöver på ett eller annat sätt ta ställning till hur de ska ta hand om sina immateriella tillgångar. Man behöver inte alltid gå hela vägen och ansöka om en varumärkesregistrering, patent eller liknande. Men det är viktigt att i ett tidigt skede fundera över hur man ska ta hand om tillgångarna. Har man gjort det så har man kommit en bra bit på vägen, eftersom man då har tagit ställning till olika scenarier. Spelet hjälper företagare och beslutsfattare att börja ställa de rätta frågorna. Vilka tillgångar har jag som är viktiga för min verksamhet? Hur kan jag hävda min rätt i konfliktsituationer? Finns det andra företag som erbjuder liknande produkter och tjänster? Inkräktar jag kanske på deras område, eller de på mitt?

Alla dessa frågor och många fler uppmanas man att ta ställning till i detta spel, och i princip alla företagare kommer förr eller senare att ställas inför dessa.

På vilket sätt kan företag dra nytta av att spela dessa spel?
Vi erbjuder ju anpassade spellösningar efter varje kunds önskemål. Spelen utvecklas så att deltagarna aktivt får ta ställning till olika scenarier Men syftet med samtliga spel är att förmedla företagen ett holistiskt perspektiv på sina tillgångar och immaterialrätten. Spelen fokuserar framför allt på att få företagen att hitta sina tillgångar och spela igenom tänkbara scenarier för vad som kan hända om man hanterar sina tillgångar på ett visst sätt. På så sätt bli de varse att oavsett hur de väljer att agera så har det konsekvenser för den egna lönsamheten. Insikterna som fås genom dessa spel ska i ett senare skede tjäna som grund för strategiska beslut och policys kring hanteringen av tillgångarna.

Hur kan ett enda spel rikta sig till samtliga företag? Ställs inte företagen inför olika problem?
Tanken med spelet är att man ska börja fundera kring olika scenarier vad gäller immateriella tillgångar. Men precis som du säger så står olika företag inför olika utmaningar, och de har kommit olika längt i sin hantering av tillgångarna. Vi anpassar spelaktiviteterna efter varje företag och tar med centrala frågor som är unika för just det företaget i spelet. Det viktigaste syftet med spelet är ju att det ska tjäna som en grund för framtida strategiska beslut. Därför måste spelet anpassas efter varje enskild kund.

Stort tack för samtalet!

Våra patentingenjörer fick höra om det här spelet och blev såklart nyfikna. Under en eftermiddag testade de spelet och fick sätta sig in i rollen som den som utvecklar och säljer produkter och tjänster.

spel2

Patentingenjörer från PRV testar spelet. Foto: Karianne Bø, House of Knowledge.

 

Christin Wendel, patentingenjör på PRV, var en av dem som fick testa.
Hennes intryck:
”Den största aha-upplevelsen för mig var hur komplext det är att navigera i open source-miljöer – att man kan gå på stora nitar där om man inte vet hur avtalen fungerar. En annan lärdom var att man ska se till att inte snäva in sin IP-strategi för mycket utan hålla många vägar öppna. För den skicklige IP-spelaren kan det som börjar med en snäv teknisk innovation sluta med en världsomspännande restaurang-franchise med futuristisk image.”

Nyfiken på spelet? Du kan hitta mer information på www.hoknowledge.com.
Vill du lära dig mer om vad immateriella tillgångar är? PRV-skolan ger dig en överblick, den är webbaserad och gratis!

//Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Spel ska lära företag om immaterialrätt

Filed under immaterialrätt

Att väx(t)a på höjden

För ett långsiktigt hållbart samhälle måste maten komma närmare konsumenten. Det har det svenska företaget Plantagon tagit fasta på genom sina vertikala växthus i urbana miljöer – en innovation som drastiskt kan minska användandet av våra naturresurser.

Dagens matförsörjning ligger långt ifrån stadskärnan med transporter som sliter hårt på miljön och står för en betydande del av produktionskostnaden. Plantagons affärsidé grundar sig på visionen att långsiktigt hållbart kunna nära en ökande befolkning genom att producera maten där flertalet befinner sig – i storstaden.

Plantagon 860x296

Bild: Plantagon

 

PRV-bloggen fick en intervju med Owe Pettersson, operativt ansvarig på Plantagon.

Hur skulle du beskriva er innovation?
– Stadsodling i sig är inget nytt, men vår innovation är desto mer nytänkande: genom att skapa odlingsbanor i spiralform staplas växtligheten på höjden. Ett patenterat transportsystem förflyttar odlingslådorna långsamt från golv till tak och gör att den naturliga belysningen fördelas jämnt mellan plantorna. Lösningen ger ökad odlingsvolym på mindre yta dyrbar mark.

Vad gör Plantagon unikt?
– Vi har, redan från början, haft en global agenda. Idag definierar vi ett helt nytt marknadssegment inom hållbar stadsutveckling. Vi leder utvecklingen av idéer, tekniker och affärsmodeller i syfte att tillfredsställa människors behov av trygg och säker lokalt odlad mat i städer runt om i världen.

Hur arbetar ni era immateriella tillgångar?
– Från start har vi velat skapa en liten, flexibel organisation med fokus på att först skapa värden inom bolaget: varumärket måste byggas starkt innan själva produkten och i detta arbete spelar immaterialrätterna en stor roll. Inom hållbar matproduktion har vi en fördelaktig position genom att vi är först med vår unika affärsidé. Då är patent viktiga.

Hur förvaltar ni era företagstillgångar på en internationell marknad?
– Våra främsta framtidsmarknader finns i Asien och Afrika, där matsäkerhet och -försörjning står högre på den samtida agendan. Dessutom lämpar sig den tekniska lösningen bäst för riktigt stora städer, i storleksordningen Shanghai. Med detta som utgångspunkt har Plantagon från början satsat globalt. Första steget för oss att ha i ryggen är hur vi bygger och befäster varumärket. Därefter vill vi bygga en global innovationsplattform och göra affärer internationellt.

Hur viktigt är en tydlig immaterialrättsstrategi?
– Vi är måna om att på bästa sätt få ut produkt och produktion internationellt och intresset för vårt erbjudande ökar om vi har en strategisk immaterialrättsportfölj – det är avgörande för att attrahera nytt kapital.

För att ha möjlighet att lyckas med affärer är de immateriella skyddsrätterna avgörande. Samtidigt måste man vårda de immateriella tillgångar som inte går att skydda: kontakter, know-how och affärshemligheter för att nämna några.

Owe och Plantagon deltar på PRV:s Immaterialrättsdagen den 26 april. Där berättar de mer om hur deras immaterialrättsstrategi är en naturlig del av den övergripande affärsstrategin.

/Oscar Dieden – kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Att väx(t)a på höjden

Filed under immaterialrätt

21. Tomtesäck

lucka21

– När jag plcokade upp Arvids jacka från golvet såg jag det där namnbandet på ett nytt sätt. Företaget skulle förstås heta Sandqvist.

Öppna dagens lucka i PRV:s andventskalender, där berättar Anton Sandqvist om varför en immaterialrättsstrategi var en självklarhet redan från starten på hans väskresa.

Med önskan om en fin fjärde advent,
Stina Lilja, PR-ansvarig på PRV

Kommentarer inaktiverade för 21. Tomtesäck

Filed under Okategoriserade

Från idé till affärsstrategi – hur kan immaterialrätt stärka företaget?

Jag har fått möjlighet att prata lite med Dimitris Giannoccaro om hans spännande arbete som VD för en relativt nystartad patentbyrå, eftersom Dimitris sitter med i expertpanelen i vårt webbsända frukostseminarium: Från idé till affärsstrategi – hur immaterialrätt kan stärka företaget, 10 december   som PRV och VINNOVA arrangerar tillsammans.

Vem är du i IP-världen?
– VD och grundare för Sveriges modernaste patentbyrå där jag dagligen arbetar med HUR företag kan använda immaterialrätt mer strategiskt.

Dimitris Giannoccaro, VD för IAMIP

Dimitris Giannoccaro, VD för IAMIP

Vad kan en immaterialrättsstrategi ge ett företag rent konkret?
– Möjligheten att identifiera företagets immateriella tillgångar, få en verklig bild av hur konkurrenterna jobbar med sina immateriella tillgångar samt hur företaget ska arbeta med immaterialrätt de tre kommande åren där man sambinder teknik med ekonomi.

Varför prioriteras det inte alla gånger att arbeta med en strategi för immaterialrätt?
– Det saknas processer och verktyg idag som möjliggör sådant strategiskt arbete för företagen. Ett annat problem är att man har skapat sig en falsk trygghet genom att man har skyddat (registrerat patent, design med mera) sin produkt eller idé. En strategi ska inte enbart behandla hur man skyddar sin produkt eller idé utan hur man håller konkurrenten borta från sitt affärsområde på bästa möjliga sätt.

Immaterialrätt i praktiken. Vad är det för dig?
– Ett av flera verktyg som kan skapa otroliga möjligheter om man använder det strategiskt.

Tack Dimitris för en snabb inblick i företagens IP-vardag och PRVbloggen hälsar alla läsare välkomna att ta del av vårt webbsända seminarium:
Från idé till affärsstrategi – hur immaterialrätt kan stärka företaget, 10 december.

/Anna Engquist, webbansvarig på PRV

1 kommentar

Filed under patent

Marcus Malek om IP-strategier och värderingar

Jag fick möjlighet att samtala med Marcus Malek om hans spännande arbete som konsult inom IP-värderingar och strategisk IP-rådgivare, eftersom Marcus sitter med i expertpanelen i vårt webbsända seminarium Värdera IP-tillgångar i små och medelstora företag, den 18 oktober.

Marcus Malek

Marcus Malek

Vad är din titel och vad gör du?
Bor i London sedan 4.5 år och arbetar sedan 18 månader tillbaka som konsult hos ClearViewIP en englandsbaserad IP konsultbyrå, tidigare arbetade jag 3 år med att investera i och kommersialisera patentportföljer för en fond. Som konsult är jag främst strategisk rådgivare åt stora multinationella bolag och hjälper dem med kommersiell- och teknisk analys samt att generera intäkter från deras IP portföljer genom licensiering och transaktioner.

Värderar du alla sorters IP-tillgångar?
Skulle uppskatta att patent utgör 95% av min värderingsuppdrag. Eftersom det är mest patent-transaktioner som sker så har de också störst behov av att värderas. Det har hänt att jag även värderat copyright/mjukvara och varumärken.

Är du specialiserad på ett särskilt teknikområde? Behövs det som värderare?
Jag är ”specialiserad” på videoteknologi, streaming och mobila tjänster och de flesta uppdragen hamnar inom konsumentelektronik/mobil/online, återigen korrelerat till vilka transaktioner som sker på marknaden. Jag tycker inte man behöver vara specialiserad på ett särskilt teknikområde, men det krävs en grundläggande uppfattning. Givetvis är det ingen nackdel att vara specialiserad då den tekniska analysen kan gå snabbare men värdering handlar lika mycket (om inte mer) om att förstå hur IP transaktioner sker och generella marknadstrender för att kunna uppskatta alla de faktorer som gör IP/patent mer eller mindre värdefullt.

Vad driver dig i ditt arbete? Teknik eller affärer? Teknik och affärer?
Helt klart teknik och affärer. Att kommersialisera IP är fantastiskt på det sättet att det knyter samman teknik, produkt och affärer.

Var är IP-marknaden hetast i Europa/världen?
USA är fortfarande tveklöst den hetaste IP marknaden eftersom det är den största marknaden och det juridiska systemet gör det möjligt för IP-ägare att få väldigt stora skadestånd. Sista åren har icke-europeiska bolag fokuserat mer på Europa, främst Tyskland, Holland och England, men det är fortfarande väldigt smått i jämförelse. I Asien är Korea och Kina på frammarsch, men även här är det fortfarande bara i ett tidigt stadie. I nästan all marknadsaktivitet är det minst en amerikansk part involverad, antingen direkt eller som mellanhand/tredje part.

Vad gör du framöver i livet? Hur har ditt arbete då utvecklats?
Jag tror att mycket kommer hända inom video/streaming och hoppas kunna vara fortsatt involverad i det. Eftersom det är otroligt många tekniska och juridiska plattformar som länkas samman så tror jag att IP kommer vara en nyckelfunktion (precis som den är inom telekom idag) och tätt relaterat till affärsmodell, konkurrenskraft och intäkt.

Tack Marcus för ett spännande samtal och PRVbloggen hälsar alla läsare välkomna att ta del av vårt webbsända seminarium:
Värdera IP-tillgångar i små och medelstora företag, den 18 oktober

/Anna Engquist, webbansvarig på PRV

Kommentarer inaktiverade för Marcus Malek om IP-strategier och värderingar

Filed under immaterialrätt

Upphovsrätten – en självlysande färg i den immaterialrättsliga paletten

I tre veckor framöver kommer vi att blogga om upphovsrätt här på PRV-bloggen. Upphovsrätt, eller copyright som det också kallas ibland, är den ensamrätt som uppstår då man skapat ett konstnärligt eller litterärt verk. Rätten innebär bland annat att man som upphovsman bestämmer över när verket ska offentliggöras, hur det får kopieras och spridas och att verket inte får förvanskas så att upphovsmannen kränks och att man måste namnge upphovsmannen när man publicerar ett skyddat verk.

Upphovsrättsligt skydd för muffins, ishockey och vad sjutton som helst?
På PRV får vi ganska ofta frågor från entreprenörer om deras idéer, varor eller tjänster kan skyddas av någon immaterialrättslig ensamrätt. Även om PRV:s normala verksamhet kanske främst handlar om registrering av patent, varumärken och mönster så vill vi ändå slå ett litet slag för existensen av det upphovsrättsliga skyddet som ofta kan utgöra ett alternativ eller komplement till registrerbara rättigheter.

Att tavlor, romaner och musik kan skyddas av upphovsrätt är nog inte en nyhet för särskilt många. Det finns dock vissa företeelser som kan vara föremål för upphovsrättsligt skydd som förvånar en hel del människor. Utgångspunkten är att det skapade måste vara ett så kallat ”verk” för att vara skyddat av upphovsrätt. Mycket förenklat kan sägas att det finns ett krav på tillräcklig grad av originalitet för att något ska kunna vara ett upphovsrättsligt verk. Ofta nämns att det finns ett krav på verkshöjd som står för att det skapade ska ha tillräcklig grad av originalitet för att vara skyddat. Det ska inte bedömas om det som skapats har kvalitet. Om en låt är bra eller dålig har däremot ingen betydelse för om den är skyddad. Beroende på vad som skapas så kan kravet på originalitet dessutom skilja sig åt.

Vilka typer av företeelser kan skyddas av upphovsrätt?
I upphovsrättslagens 1 § står följande:
Den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket oavsett om det är
1. skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift eller tal,
2. datorprogram,
3. musikaliskt eller sceniskt verk,
4. filmverk,
5. fotografiskt verk eller något annat alster av bildkonst,
6. alster av byggnadskonst eller brukskonst, eller
7. verk som har kommit till uttryck på något annat sätt.

Notera alltså att det skapade måste tillhöra någon av ovanstående kategorier för att kunna vara upphovsrättsligt skyddat. Observera samtidigt att den 7:e punkten är väldigt vidsträckt vilket innebär att det blir upp till domstolar att pröva om nya företeelser utgör ”…verk som kommit till uttryck på annat sätt.”

Muffins då?
Mot bakgrund av diskussioner som uppstod med anledning av en TV-sänd baktävlings vinnande så kallade cupcakes så uppstod frågan huruvida recept kan skyddas av upphovsrätt. Om ett recept är tillräckligt originellt så är svaret ja. Det krävs dock ganska mycket för att recept ska vara så originella att de skyddas av upphovsrätten. Dessutom finns ytterligare en stark begränsning av eventuellt upphovsrättsligt skydd. Upphovsrätten skyddar endast utformningen av en idé, men inte idén i sig. Detta betyder lite förenklat att råvarorna som ska blandas till muffins eller annat bakverk alltså inte är föremål för ensamrätt, men att formuleringar och beskrivningars utformning kan vara skyddat.

Skulle någon konstnärligt sinnad person därute skapa en tillräckligt originell skulptur eller installation av material av typen mjöl, jäst och vatten som gräddats i ugn, så hindrar inte materialvalet att upphovsrätt skulle kunna uppkomma.

Ishockey då?
Nej, matcherna som sådana är inte upphovsrättsliga verk.

Ett mycket intressant fall som Högsta domstolen framöver ska ta ställning till avser dock sändningar från matcher i ishockey. En person har utan tillstånd länkat till ett par matcher som sändes som pay-per-view av en betalkanal. Personen står under åtal för brott mot upphovsrättslagen.

Hovrätten för nedre norrland (Mål nr 1309-10) bedömde de två aktuella matcherna. Kanske lite förvånande ansåg hovrätten inte att kommentatorernas insatser eller kameramännens och bildproducenternas upptagning, varken för sig eller tillsammans, var tillräckligt originella för att skyddas som upphovsrättliga verk. Dock ansåg emellertid en så kallad ”närstående rättighet” (enligt 46 § upphovsrättslagen) vara tillämplig på reprissekvenser från matcherna. Reprissekvenserna ansågs alltså skyddade av upphovsrättslagen. Detta blogginlägg diskuterar inte frågan om vad som krävs för att andra ska begå intrång i ett skyddat verk eller närstående rättigheter. Frågor om intrång, eventuella inskränkningar och sanktioner tas upp senare i denna bloggserie.

I och med att Högsta domstolen har tagit upp detta fall så får vi se om det efter avgörandet går att dra några slutsatser om gränserna för TV-sändningars upphovsrättsliga skydd, i varje fall om de visar eller låter ishockey. Fortsättning följer således.

Slutsatser om muffinsrecept sändningar av hockeymatcher och vad sjutton som helst
För att något ska vara upphovsrättsligt skyddat verk så måste det alltså vara en egen intellektuell skapelse som är tillräckligt originell. Notera som nämnts att upphovsrättsligt skydd endast omfattar det uttryck som en idé tar sig, men inte idéer eller faktauppgifter som sådana. Litterära och beskrivande verk kan utgöras av såväl recept på muffins som skönlitteratur. Kravet på originalitet gäller ändå. Detsamma gäller finkulturella spelfilmer och sändningar av ishockeymatcher. Vi får se om Högsta domstolen delar hovrättens bedömning av kravet på originalitet i det enskilda fallet.

Därmed är inte sagt att vad sjutton som helst kan skyddas. Observera dock att det i företag skapas oerhörda mängder av material som t ex informations- marknadsförings- och strategimaterial. Dessutom framställs väldigt många produkter och/eller ritningar som designats på ett för kunder tilltalande sätt. Mycket av detta är intellektuellt arbete som säkert kan skilja sig från vad som skapats tidigare. Är materialet tillräckligt originellt finns en möjlighet att det finns ett upphovsrättsligt skydd. En av de starkaste fördelarna med upphovsrätt är att det är ett oregistrerat skydd som uppkommer redan genom skapandet. Upphovsrätten utgör därför ett mycket intressant och ibland lite bortglömt komplement till de registrerade immaterialrättsliga skyddsformerna patent, varumärke och mönsterskydd. En nackdel med upphovsrätten är att det ofta är svårt att avgöra vad en domstol ska anse när det gäller bedömningar om bl a skyddsbarhet.

För den intresserade kan följande rättsfall från Högsta domstolen läsas:
NJA 1990 s 499. Rättsfallet avser ett motiv föreställande Gotland.
NJA 1994 s 74. Fallet avser ett smultrontyg.
NJA 1995 s 164. Stickad tunika.
NJA 1995 s 256. En sammanställning av så kallade E-nummer i en bank.
NJA 2002 s 178. Drängarnas sommarplåga.
NJA 2004 s 149. Ritning av golvskiva.
NJA 2009 s 159. Ficklampan Mini Maglite.

/Mats Nordenborg och Martin Berger, jurister på PRV

3 kommentarer

Filed under upphovsrätt

Kan man skydda det oskyddbara?

Näringslivet idag präglas till stora delar av helt andra innovationer än tekniska lösningar. Det kan handla om affärsinnovationer i form av nya affärsmodeller, såsom Spotify eller World of Warcraft. Det kan handla om tjänsteinnovationer i form av Nike+ systemet, Mobila Förskolor eller upplevelsepaket.

Innovationer i form av affärs- och tjänsteinnovationer kan normalt inte bli föremål för direkta immaterialrättsliga skydd i form av patent, mönster eller upphovsrätt. De företag som gör och investerar i dessa innovationer är dock ofta intresserade att få någon form av skydd. Det måste då bli fråga om indirekta skydd!

Till de indirekta skydden som kan användas för olika delar av affärs- och tjänsteinnovationer hör exempelvis varumärkesrätten, upphovsrätten och mönsterrätten. Hit hör också skyddet för företagshemligheter.

Skyddet för företagshemligheter innebär inte bara möjligheter att skydda information av teknisk karaktär. Skydd kan också fås för kommersiell och administrativ information, just sådan information som är av betydelse för affärs- och tjänsteinnovationer.

Kommersiell information kan handla om strategier för kommunikationen med kunderna, något som kan vara helt centralt för att klara sig i konkurrensen. Administrativ information kan handla om hur verksamheten byggs upp på bästa sätt.

Denna information kan inte få skydd någon annanstans, så skyddet för företagshemligheter är centralt för att kunna få något skydd alls för affärs- och tjänsteinnovationer. Det kan helt enkelt bli ett skydd för det oskyddbara.

Christina Wainikka, jur dr och MBA, Wainikkas Innovationsbyrå

Kommentarer inaktiverade för Kan man skydda det oskyddbara?

Filed under immaterialrätt

Sätt innovationen i centrum!

Under kvällen har jag suttit och lagt sista handen vid morgondagens föreläsning. Och det känns som jag med jämna mellanrum trillar i samma fälla som jag vill få de jag talar för att undvika. Den första frågan blir så lätt ”Kan vi patentera det här?”.

Den första frågan borde ju istället vara ”Vad är det här för innovation egentligen?” Innovationen kan ju vara så mycket mer än bara en teknisk lösning. Innovationen kanske har ett moment av en teknisk lösning, men är väl så mycket en innovation i sättet att bygga upp affärerna eller att kommunicera med marknaden.

Spelar det någon roll vilken fråga vi ställer först? Ja, jag tror det. Är det något som gör mig ledsen är när företag svarar nej på frågan ”Kan vi patentera det här?” och därmed utgår från att immaterialrättsligt skydd för deras innovation inte är möjligt. Hade de ställt innovationen i centrum hade de kanske börjat fundera på hur de kan balansera flera olika skydd med varandra. Det kanske är en kombination av mönsterrätt och varumärkesskydd som skulle vara det rätta.

De jag skall tala för imorgon är ambitiösa affärsutvecklare. Hoppas vi får en intressant diskussion!

/Christina Wainikka, jur dr & MBA, Wainikkas Innovationsbyrå

2 kommentarer

Filed under immaterialrätt