Tag Archives: immateriella tillgångar

Att shoppa IP tjänster är inte lika lätt som att köpa lösgodis

När jag köper lösgodis vet jag att det eventuellt kommer att resultera i lite illamående, men… vem bryr sig om det på en lördag när man faktiskt får ge efter för sötsuget?

Jag tar sikte på lösgodishyllan och köper en stor påse, jag har just fått lön, pengar är inget problem, jag vet vad jag vill ha. Bara att köra!

Tre faktorer driver köp

Här återfinns tre faktorer som driver på mitt godisköp; behov, kapital och kunskap.

Samma faktorer driver köp av IP tjänster (och eventuellt andra typer av shopping, men det ligger utanför scopet av det här blogginlägget). Här följer några exempel på hur behov, kapital och kunskap kan vara fördelat i en organisation och hur det kan ställa till problem när man shoppar IP-tjänster.

Behovet av IP kan se olika ut för den enskilde uppfinnaren och ledningen. Uppfinnaren kan se en möjlighet till patentering av hens ide. Det är ett tekniskt genombrott, ett intresse eller ett personligt mål. Kanske även en KPI. Ledningens behov av IP är av en annan natur, där strävar man efter att nå eller bibehålla en konkurrenskraftig marknadsposition. IP är en investering som måste stötta den strävan.

Ofta finns kapitalet någon annanstans än viljan, dvs. den som ser ett behov av att skydda med hjälp av IP måste ofta kommunicera behovet till den som fattar beslutet. Ett av problemen är att det inte alltid finns strukturer som stöttar den kommunikationen, och i en större organisation kan det vara svårt för en uppfinnare att nå fram till rätt beslutsfattare. Även om hen lyckas så kan den osynkade behovsbilden ställa till det när man ska fatta beslut om en investering.

Nyckeln är kunskap men kunskapen som krävs när det gäller investering i IP är multidisciplinär. Många gånger hamnar IP frågan på en individ eller enhet inom företaget som har som huvuduppgift att skapa IP, dvs. det är den som uppfinner och som har kontakt med en patentkonsult som även får sköta övriga IP-relaterade frågor.

Den detaljerade teknikkunskapen som en uppfinnare eller utvecklare har är essentiell men den behöver kompletteras med kunskap från andra delar i organisationen för att tillgodose behovet som finns från ledningen, dvs. att stötta en marknadsposition genom att t.ex. bidra till möjliggörandet av en viss typ av affärsmodell, differentiera en produkt på marknaden eller bygga ett varumärke.

När jag köper lösgodis har jag koll på de tre drivande faktorerna, de hjälper mig att köpa rätt sort och rätt mängd så att jag förhoppningsvis undviker illamåendet och inte spenderar onödigt mycket. Samma gäller när man köper IP-tjänster. Alla organisationer är olika och behoven (till skillnad från ett godisbehov) påverkas ofta av externa faktorer vilket gör det hela ännu svårare.

Sammanfattningsvis är det alltså inte lika lätt att köpa IP-tjänster som att köpa lösgodis.

//Annelie Viksten, IP Strategy advisor på Awapatent

Kommentarer inaktiverade för Att shoppa IP tjänster är inte lika lätt som att köpa lösgodis

Filed under immaterialrätt

Spel ska lära företag om immaterialrätt

spel1

Foto: Karianne Bø, House of Knowledge

Idag är en allt större del av företagens tillgångar immateriella. För att säkra lönsamheten är det därför extra viktigt för dem att hantera dessa tillgångar på ett strategiskt sätt. Detta kan ske på flera sätt, till exempel genom olika avtal och immaterialrättsliga lösningar. Men hur ska man tänka kring hantering av immateriella tillgångar?

En hantering av immateriella tillgångar kräver en noga genomtänkt strategi. Det kan ju vara så att företagets viktigaste tillgång är själva varumärket. Då kan det vara klokt att registrera det. Eller så är det ett företag som specialiserat sig på att utveckla ny teknik. Då kanske patent är den rätta vägen att gå. Ett tjänsteföretag däremot kanske rentav har andra tillgångar, som till exempel kundlistor, avtal och arbetsmetoder. Men förmodligen så har företaget flera immateriella tillgångar som behöver hanteras på olika sätt.

För att underlätta för företagen att fatta beslut kring hanteringen av sina immateriella tillgångar har företaget House of Knowledge utvecklat ett system där beslutsfattare genom workshopbaserade rollspel ska lära sig att tänka strategiskt kring immateriella tillgångar och immaterialrätt.

Vi har pratat med Magnus Hakvåg, grundare och ägare av företaget.

Magnus, varför utvecklade ni dessa spel?
Vi har upplevt att immateriella tillgångar är svåra att greppa, och företag missar ofta att ta ett strategiskt tag kring dessa tillgångar. Immateriella tillgångar och rättigheter är för många en snårig djungel av lagar och regler. Våra spel delas upp i fyra kategorier: strategy, policy, operations och compliance. På så vis får spelarna lära sig att hantera sina tillgångar på fyra olika plan.

Vilka typer av företag eller personer riktar sig den här typen av spel till?
Alla företag som vill sälja produkter eller tjänster behöver på ett eller annat sätt ta ställning till hur de ska ta hand om sina immateriella tillgångar. Man behöver inte alltid gå hela vägen och ansöka om en varumärkesregistrering, patent eller liknande. Men det är viktigt att i ett tidigt skede fundera över hur man ska ta hand om tillgångarna. Har man gjort det så har man kommit en bra bit på vägen, eftersom man då har tagit ställning till olika scenarier. Spelet hjälper företagare och beslutsfattare att börja ställa de rätta frågorna. Vilka tillgångar har jag som är viktiga för min verksamhet? Hur kan jag hävda min rätt i konfliktsituationer? Finns det andra företag som erbjuder liknande produkter och tjänster? Inkräktar jag kanske på deras område, eller de på mitt?

Alla dessa frågor och många fler uppmanas man att ta ställning till i detta spel, och i princip alla företagare kommer förr eller senare att ställas inför dessa.

På vilket sätt kan företag dra nytta av att spela dessa spel?
Vi erbjuder ju anpassade spellösningar efter varje kunds önskemål. Spelen utvecklas så att deltagarna aktivt får ta ställning till olika scenarier Men syftet med samtliga spel är att förmedla företagen ett holistiskt perspektiv på sina tillgångar och immaterialrätten. Spelen fokuserar framför allt på att få företagen att hitta sina tillgångar och spela igenom tänkbara scenarier för vad som kan hända om man hanterar sina tillgångar på ett visst sätt. På så sätt bli de varse att oavsett hur de väljer att agera så har det konsekvenser för den egna lönsamheten. Insikterna som fås genom dessa spel ska i ett senare skede tjäna som grund för strategiska beslut och policys kring hanteringen av tillgångarna.

Hur kan ett enda spel rikta sig till samtliga företag? Ställs inte företagen inför olika problem?
Tanken med spelet är att man ska börja fundera kring olika scenarier vad gäller immateriella tillgångar. Men precis som du säger så står olika företag inför olika utmaningar, och de har kommit olika längt i sin hantering av tillgångarna. Vi anpassar spelaktiviteterna efter varje företag och tar med centrala frågor som är unika för just det företaget i spelet. Det viktigaste syftet med spelet är ju att det ska tjäna som en grund för framtida strategiska beslut. Därför måste spelet anpassas efter varje enskild kund.

Stort tack för samtalet!

Våra patentingenjörer fick höra om det här spelet och blev såklart nyfikna. Under en eftermiddag testade de spelet och fick sätta sig in i rollen som den som utvecklar och säljer produkter och tjänster.

spel2

Patentingenjörer från PRV testar spelet. Foto: Karianne Bø, House of Knowledge.

 

Christin Wendel, patentingenjör på PRV, var en av dem som fick testa.
Hennes intryck:
”Den största aha-upplevelsen för mig var hur komplext det är att navigera i open source-miljöer – att man kan gå på stora nitar där om man inte vet hur avtalen fungerar. En annan lärdom var att man ska se till att inte snäva in sin IP-strategi för mycket utan hålla många vägar öppna. För den skicklige IP-spelaren kan det som börjar med en snäv teknisk innovation sluta med en världsomspännande restaurang-franchise med futuristisk image.”

Nyfiken på spelet? Du kan hitta mer information på www.hoknowledge.com.
Vill du lära dig mer om vad immateriella tillgångar är? PRV-skolan ger dig en överblick, den är webbaserad och gratis!

//Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Spel ska lära företag om immaterialrätt

Filed under immaterialrätt

Kunskapen om immateriella tillgångar är låg – samtal i Almedalen

PRV håller idag seminarier i Almedalen för att lyfta viktiga frågor om innovation, företagande och tillväxt. Här återges några av insikterna för att ge en momentan bild av diskussionerna:

Kunskapen om immateriella tillgångar.

Kunskapen om immateriella tillgångar. Klicka på bilden.

Cirka 80 procent av ett företags värde finns i immateriella tillgångar som till exempel varumärken, kundlistor och domännamn. PRV presenterar färska siffor kring hur kunskapsnivån om immaterialrätt ser ut i landet – från patent och varumärkesskydd till designregistrering och upphovsrätt. Och kunskapsnivån är tyvärr låg. I seminariesamtalen lyfter vi behovet av att se immateriella tillgångar som affärsstrategiskt värdefulla, kanhända svåra att bokföra men oerhört centrala i digitala produkter som till exempel spel, där man vänder sig direkt till en global marknad. Kunskapen om immaterialrätt är som sagt låg och begreppsförvirringen stor, eftersom många förväxlar patent, varumärke, design och upphovsrätt. Vi måste förtydliga att immateriella tillgångar är mer än bara patent. Upphovsrätt och varumärke är till exempel särskilt viktiga för spelutvecklare och digitala tech-bolag, där de immateriella tillgångarna utgör allt bolagen besitter. Det finns ofta stora investeringsbehov och samtidigt är det svårt att sätta ett exakt värde på tillgångarna.

I detta läge  är det mycket positivt att PRV och Vinnova har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att utveckla kunskapen om, och förståelsen för, immateriella tillgångar hos offentliga aktörer, näringsliv och allmänhet. Förhoppningar kring detta uttrycktes av flera seminariedeltagare.

/PRV-teamet i Almedalen

Mer från diskussionerna i Almedalen.

1 kommentar

Filed under immaterialrätt

Visste du att ca 80% av en verksamhets värde ligger i immateriella tillgångar?

Immateriella tillgångar - 80% av värdet!Idag lanserar regeringen sin satsning på immateriella tillgångar. Syftet är att lyfta kunskapen om områdets betydelse för innovation och tillväxt. För att markera startskottet arrangerar Näringsdepartementet och PRV en eftermiddag full med värdefulla insikter och exempel från spännande företag, angelägen forskning och skärningspunkten däremellan.

Vi webbsänder på prv.se från kl 13. Ingen registrering krävs för att se sändningen.

På Twitter samlas vi kring #prvsverige.

Se program och webbsändning

 

3 kommentarer

Filed under immaterialrätt

Tillräckligt varumärkesskyddad värme?

IMG_1372

I nian följde jag med en kompis på sportlovsresa. Väl vid skidbacken var hennes föräldrar måna om att köra en rejäl uppvärmning inför dagens utmaningar, men jag förstod aldrig varför vi yngre inte fick ta del av deras rykande varmkryddiga termosdryck.

Så här i efterhand tycker jag att det finns bättre sätt än spetsat Glühwein för att behålla både kroppsvärme och styrseln på skidorna. Som batteriuppvärmda strumpor, vantar och sulor. Det finns några varianter på marknaden, till exempel Thermasox, Thermamittens och Thermasoles. Hur står det till med deras varumärkesregistrering frågar sig då en yrkesskadad?

Immaterialrätt med vett
Mats Nilsson är marknadschef på Brunngård, företaget som ligger bakom produkterna under varumärket Springyard. De har valt att inte skydda själva produktnamnen men har samtidigt en tydlig immaterialrättslig strategi:

– Värmeprodukterna är en liten varugrupp i sortimentet och vi har fört ett ingående resonemang kring varumärkesskydd tillsammans med vårt ombud i dessa frågor, Awapatent. Springyard har ett internationellt varumärkesskydd i skyddsklasser som inkluderar våra värmeprodukter. Efter en utredning valde vi att bara registrera varumärket eftersom det kan vara svårt att skydda produktnamnen då de till viss del är beskrivande. Vi tycker att skyddet som ligger i Springyard är tillräckligt högt.

Hur ligger det till egentligen? Eva Björk på PRV:s kundsupport förklarar närmare…

– Ett beskrivande produktnamn kan sätta stopp för en varumärkesregistrering eftersom det behöver ha särskiljningsförmåga: det går inte att få ensamrätt till ord som beskriver varan eller egenskaperna.

…och lägger samtidigt in en brasklapp:

– Om man använder ett namn på en produkt utan att ha registrerat det görs det alltid på egen risk. Man behöver veta att det kan finnas liknande varumärken där innehavare kanske tycker att man gör varumärkesintrång. Det är säkrast att registrera sitt varumärke för att få ensamrätt till ett unikt kännetecken.

Är ditt varumärke unikt? Sök i svensk varumärkesdatabas.

Strategiskt tänk ger bättre klirr i kassan
Så, oavsett om du väljer att lägga ditt skydd på en övergripande varumärkesnivå eller på en specifik produkt behöver du ha en uttänkt strategi för hur du hanterar dina immateriella tillgångar för att kunna göra så bra affärer som möjligt. Har du ensamrätt kan ingen annan åker snålskjuts på vad du har skapat och använda märket på sina varor och tjänster eller i sin marknadsföring.

Anlita ombud
Är du företagare? Tycker du att frågor om immaterialrätt är svåra att hantera själv? Då finns extern hjälp att få. Det kan till exempel vara bra att, som Brunngård, anlita ett ombud för att hantera dina varumärkesärenden. PRV kan ge dig allmänna tips – inte specifika rekommendationer – om vad du bör tänka på vid urvalet.

Vägledning vid val av ombud

Kära läsare – NU börjar sportlovsveckan. Vi ses i backen – sist ner är en förfrusen stortå!

Kommentarer inaktiverade för Tillräckligt varumärkesskyddad värme?

Filed under varumärke

En mustig familjehemlighet

JulmustIII

Personerna på bilden vill vara anonyma i sitt missbruk.

Schhhhh – jag har en syster som är tungt beroende. Det är svårt att hjälplöst stå bredvid, bevittna missbruket. Det eskalerar under elva månader för att helt balla ur vid jul.

Hon tömmer hushållskassan, bunkrar i absurda mängder, blir aggressiv utan påfyllning och tuggar fradga om någon vill att hon delar med sig.

Det handlar om det svarta bubblande guldet – julmusten. Häromdagen mmsade missbrukaren ett foto från frukost: det är tydligen godare med Apotekarnes än Gevalia som fastebrytande dryck.

Medan vissa går allt djupare ner sig i läskträsket har en familj gjort lyckosamt företag av sin bruna brygd – Roberts AB. Deras recept på mustessens är drygt 100 år gammalt och det är alltså samma extrakt som säljs till alla bryggerier.

Humle, malt och hemliga kryddor
Julmustens slutliga smak beror på hur varje fabrikant mixar med mängden koncentrat, kolsyra, vatten och sötning. Humle och malt är de enda kända komponenterna.

– Vi har sedan start hållit receptet skyddat inom ägarfamiljen. Bara tre personer känner till alla ingredienser och kan tillsätta dem vid tillverkningen. Vår främsta styrka är att musten behåller sin mystik genom hemlighållandet av receptet, den obrutna traditionen och att den är så förknippad med julen. Vi är också väldigt restriktiva med att ta emot besökare i vår produktionsanläggning, berättar VD Bodil Arvider.

Företagshemlighet som immateriell tillgång
Hemlighetsmakeriet är ett högst medvetet sätt att hantera receptet som en mycket värdefull immateriell tillgång. Men varför kan inte Roberts AB till exempel ta patent på sin dunderdryck? Jag kollar med varumärkesexperten Anton BlombergPRV:s kundsupport.

– Ett recept uppfyller inte immaterialrättsliga krav för patent, varumärke eller designskydd: det är inte en teknisk lösning, ordet ”julmust” är för allmänt för att kunna särskiljas och det är inte en design.  Så man kan alltså inte skydda sammansättningen, men man behöver heller inte berätta vad den består av. Är receptet en företagshemlighet blir det ändå svårt att kopiera.

Det plingar till i mobilen, ytterligare ett mms: syster är i mataffären vid en lastpall must till orimligt lågt pris. Hon ser ut som Joakim von Anka inför ett bad i pengabingen.

Det får räcka nu. Nu vet jag vad det blir i julklapp, men säg det inte till någon: ett medlemskap i Julmusters Anonymous. Det bör väl vara ända fram till påska? Schhhhh…

Här läser du mer om företagshemligheter
Har ditt företag outnyttjade immateriella tillgångar? Gör vårt företagstest.

2 kommentarer

Filed under immaterialrätt, varumärke

Årets surströmmingspremiär är här.

burkar

Jag kan inte med ord ikläda hur lycklig jag är över att den äntligen är här. Nu. Idag, den tredje torsdagen i augusti. Årets surströmmingspremiär.

Ba’ skoja. Min egen premiär med anledning av den fermenterade fisken får vänta ytterligare ett par sekel.

I mina hemkvarter runt Odenplan i Stockholm vet jag att hålla mig borta från restaurang Tennstopet i kväll. Då lägger sig ett tungt odörtäcke över omgivningen och vid tre sittningar fylls oändliga bord av entusiaster som mumsar i sig firren tillsammans med klassiska tillbehör som tunnbröd, mandelpotatis, lök och sup.

PRV:s kundsupport får jag redigt besked av Marie om att aktörerna inom surströmmingsnäringen är duktiga överlag på att skydda sina immateriella tillgångar genom att bland annat registrera varumärkets namn och logga. Gå in själv och kika i Svensk varumärkesdatabas får du se.

Även om jag tycker att den sura strömmingen luktar värre än mumifierad gubbstrumpa måste lovord ändå läggas på fabrikanternas näsa för fin formgivning: en kollektiv överenskommelse måste ha slutits om att konserverna måste gå i rödaste rött och gulaste gult, gärna med inslag av guld på text eller burk.

Thomas Nelje är VD för Gösta Hannells fisksalteri som totalt tillverkar ca 200 000 burkar surströmming årligen. Han berättar att deras marknadsföring bland annat sker genom olika tidningar för långsiktigt varumärkesbyggande – de arbetar inte med direktreklam. Dessutom får de mycket publicitet via Youtube med klassikern Röda Ulven.

– Det är ett gammalt varumärke som vi försöker vårda på bästa sätt: för oss har det varit självklart att registrera Röda Ulven för att inte riskera intrång. Det gjorde att vi kunde stoppa plagiatorer som tryckte upp t-shirtar med loggan på.

Så – stank eller inte – har man en unik produkt och ett starkt varumärke är sensmoralen att resursen ska skyddas, för då kan ingen annan använda märket på sina varor och tjänster eller i sin marknadsföring. Det ger dig ensamrätt.

Med detta sagt – du hänger väl med på världens största surströmmingsskiva i Alfta ishall nu på lördag? Då samlas omkring 1300 entusiaster för att konsumera över 200 kilo svavelosande strömming och jag funderar på att dra dit.

Ba’ skoja. Min egen premiär med anledning av den fermenterade fisken får vänta ytterligare ett par sekel.

/Therese Ahlén, kommunikatör på PRV

2 kommentarer

Filed under immaterialrätt, varumärke

Vi firar plastpåsarna idag!

Gelehallon_450x300

Jag sticker nog inte ut hakan särskilt långt om jag påstår att den kvinnliga kroppen ofta ses ur ett problembaserat perspektiv, inte minst brösten och dessutom ur ägarinnornas synvinkel. Sådan välsignad tur att vi då 1 juli firar silikonbröstens dag!

Har du någon gång hört en tuttägarinna säga ”rackarns vad fina de är, mina charmbollar”? Inte jag. Alltid är det något som är för snett, stort, litet eller sladdrigt.

Så tackom och lovom för att det äntligen är Silikonbröstens dag, ett evenemang som enligt upphovspersonerna instiftades för att ”saknaden av en dag där man kan visa sin uppskattning till det vackraste som finns var stor”[1].

Men kan inte ”det vackraste som finns” få vara precis som det är? Tydligen inte. Efter lite surfning i Svensk patentdatabas efter ”bröst” och ”förbättring” kan härmed meddelas att idérikedomen flödar: allt från plast till humle och mikrosfärer nyttjas för att förbättra naturresurserna.

Plastpåse för naturligt intryck
bröstMånga av dagens implantat har ett hölje av silikon, en elastisk halvfast massa. Kollegor som kan plast berättar för mig att materialet är kroppskompatibelt, hållbart och saknar lågmolekylära föreningar som tas upp av blodet.

Ett patent för bröstimplantat från 70-talet beskriver en produkt”(…)bestående av ett skal bildande en påse vilken innehåller ett stort antal celler som har kommunikationer sinsemellan. Påsen fylles sedan med lämplig lösning.”

 Ett av innovationens främsta företräden är att slutresultatet hos användaren blir så naturligt som möjligt. Men – om det är den högsta strävan, varför då göra ett ingrepp överhuvudtaget?

Mikrosfärer för makroresultat
Mer modernt blir det med patent SE1667609 T3 som trädde i kraft så sent som i år: med hjälp av en injektor ska man pula in ett antal mikroballonger genom ett snitt i bröstet. Väl insatta expanderar ballongerna och voilà – du får ostar rundare än brietårtor.

”För sådana som hava slappa bröst”
BHTuttförbättring är inget nytt under solen. I ett patent från 1936 hittar jag en innovation som skulle göra Madonna grön av habegär: en upplyftande brösthållare som ger bysten ett mer fylligt utseende istället för att pressa den i riktning mot bröstkorgen och då riskera plattare look. Uppfinningen är lämpad för damer i allmänhet men är av särskild betydelse för sådana som hava slappa bröst får jag veta.

Humlemiraklet
De patenterade lösningarna är inte bara mekaniska. Inom de mer organiska hittar jag ett numera avskrivet patent där ett humlepreparat ska agera bröstförstorare: I kombination med andra ingredienser ska växten aktivera körtlarna i bröstvävnaden och därmed få småväxta liljekullar att expandera.

Om det funkar? Då borde jag haft Ö-kupa vid det här laget baserat på konsumtion av humlehaltiga vätskor. [Skrockar förnöjt, slår sig på knät].

Den sökande hävdar att det ”(…)inom den kvinnliga delen av populationen finns ett stort behov av bröstförstorande åtgärder och att (…) en prominent bröststorlek under åren har varit skönhetsidealet för många kvinnor.

Men ladies, kan vi inte istället prominent patentera piffig innovation som styr om våra tankebanor så att vi är nöjda med naturen? Från ”mina tutor är för långa/pyttiga/skrynkliga/ojämna till ”Wohoow! Mina kroppsliga appendix är asgrymma som de är!”

Eller som en tös en gång sa till mig sin mamma efter lång, betraktande tystnad i badrummet:

– När jag blir stor vill jag ha banantuttar, precis som du. De är finast.

[1] http://www.silikonbrostensdag.se/

Kommentarer inaktiverade för Vi firar plastpåsarna idag!

Filed under immaterialrätt, patent

Möt PRV i Almedalen

almedalen

Vy från vackra Visby under Almedalen 2014.

Är du entreprenör, innovatör eller designer och befinner dig på Gotland under Almedalsveckan? Då har du möjlighet att möta PRV i vimlet!

PRV medverkar under Almedalsveckan för att diskutera piratkopiering, företagande, tillväxt, innovation och immaterialrätt. På plats finns bland annat vår generaldirektör Susanne Ås Sivborg, marknadschef Margareta Ternell, Maziar Soltani som är enhetschef på patentavdelningen och varumärkesjurist Benjamin Winsner. Slå mig en signal om du vill ha ett personligt möte med någon av våra representanter; 0703-90 21 25.

PRV kommer att finnas med i flera paneler och seminarier:

  • InnoNation – nya lösningar för global innovationskraft
    Hur accelererar vi svensk innovationskraft i världen till nya affärer, tillväxt och lösningar på globala samhällsutmaningar? Hur frigör vi alla aktörers innovationskraft och vad behöver vi förnya i innovationssystemet för att stödja denna kraft?
  • InnoNation – inspiration till nya lösningar för global innovationskraft
    Om samskapande svensk innovationskraft i världen för nya affärer, tillväxt och lösningar på globala samhällsutmaningar. Kan vi frigöra alla aktörers innovationskraft? Vad behöver vi förnya i innovationssystemet för att stödja detta? Kom och bidra med era kunskaper, möjligheter och tankar.
  • Immaterialrättens roll i innovationssystemet
    Hur ser immaterialrättens roll i innovationssystemet ut? Hur kan de immateriella tillgångarna användas bäst för att skapa ökat värde? Resultatet från utredningen SOU 2015:16; Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar, som har gjorts åt Näringsdepartementet presenteras.
  • Piratkopiering – ett växande samhällsproblem
    Marknaden för piratkopiering ökar när varor/tjänster internationaliseras. Internethandel möjliggör att piratkopierade varor från hela världen landar i våra brevlådor. Hur kan myndigheter och organisationer samarbeta för att begränsa piratkopior och höja konsumentens kunskap för ökad köptrygghet?
  • Entreprenörskapsmingel i Almedalen
    PRV och Starta & Driva Företag bjuder in till StartUp Bar. Du som är entreprenör, innovatör eller designer har möjlighet att möta rådgivande experter på hur du får ditt företag att lyfta.

Hoppas att vi ses i vimlet!
Stina Lilja, pressansvarig på PRV

Kommentarer inaktiverade för Möt PRV i Almedalen

Filed under immaterialrätt, patent

Skydda dig mot stick av myggor och konkurrenter

Myggjagare

Det finns en drös med appar, armband, oljor och salvor som sägs hindra de mumsande marodörerna från att förstöra våra ljuva sommarkvällar. Men hur många upphovspersoner har skyddat sina myggprodukter? 

Inte jättemånga faktiskt. Så, om du bär på en myggmördande idé kan det verkligen vara läge att skydda den med en passande registrering och tjäna gött med pengar på din kreativitet.  Gör så här för att lyckas med affären:

  1. Knäck ett stycke kalasfin, originell idé. Hur minimera mygg maximalt?
  2. Fundera på vad som gör den unik: Den tekniska lösningen? Namnet? Designen?
  3. Skydda idén med patent, varumärkes- eller designskydd.  Då kan ingen annan sno den.
  4. Låt myggmiljonerna rulla in.

Hellre spray än bubbel
MyggaJag var på bröllop i helgen som delvis utspelade sig i en bokskog. Förstod till en början inte varför det stod lika många flaskor myggspray som bubbelglas på serveringsbordet. Men efter att först ha haft halva Upplands myggbestånd på spirorna och sedan behandlat med Mygga kan jag vittna om att sprayen både behövdes och fungerar. Dessutom har tillverkaren varit duktig och varumärkesskyddat sin bettbekämpare.

Svensk varumärkesdatabas visar att flera i myggbranschen har gjort detsamma, till exempel EcoMyggan. Och vem har inte smetat in sig med Cederroths gamla goding Djungelolja? En doft av den finare världen.

Dödlig landningsramp
MyggfällaAv de relativt få patenterade myggskydden hittar jag en riktig goding i Svensk Patentdatabas: en insektsfälla i form av ett hus med landningsramp där knottet ska känna sig pigg på att parkera. I huset är en lampa riggad som tillsammans med en fläkt ska locka in till en uppsamlingsbehållare. Vad som händer sedan är höljt i dunkel, men jag misstänker att flygfäet kommer till Nangijala.

Jag är milt skeptisk till effektiviteten och tvivlar på om jag har sett innovationen som marknadsetta. Fastnar fortfarande vid hur blodsugaren ska känna att rampen är hetaste stället för häng.

Patentera appar?
Eftersom myggor dras till mig lika starkt som undertecknad till en mellandagsrea laddade jag nyss ner appen ”Mosquito device” som bekämpar insekterna med högfrekventa ljudvågor.

Säg att den nu skulle funka – kan man ta patent på en app? Efter en koll med PRV:s kundsupport vet jag nu att det inte funkar på det sättet, om det inte är så att appen i sig löser ett tekniskt problem. Då kan det kanske vara möjligt. Däremot kan det vara väl värt att skydda appens namn eller ikonens utseende genom varumärkes- eller designregistrering.

Jag får se om min egen myggdödarkreativitet flödar i sommar. Kanske återkommer med patentansökan. Varför inte en bettskena på insektssnabeln som hindrar attack? Hmm…

Kommentarer inaktiverade för Skydda dig mot stick av myggor och konkurrenter

Filed under design, immaterialrätt, patent