Etikettarkiv: investering

Datorspelsbranschen – miljardindustrin med immaterialrätt som framgångsfaktor

Den svenska datorspelsbranschen har under de senaste åren utvecklats till en miljardindustri. Innovationsgraden och spelens popularitet har på nytt fört Sverige ut i världen. Företag som King och DICE kan sättas bredvid andra svenska innovationer såsom Spotify och Skype.

 
Under 2015-2017 genomfördes affärer i svenska spelföretag till ett totalt värde av över 55 miljarder kronor. I sin rapport FAITH går Dataspelsbranschen igenom motiven och bakgrunden till de senaste årens förvärv och investeringar i svenska spelföretag. I rapporten kan man läsa att immaterialrätten driver investeringar i spel och om immaterialrättens funktion som en viktig faktor för fortsatt tillväxt. Av 53 kända affärstransaktioner i den svenska spelbranschen mellan 2015-2017 berodde 68% på att köparen var intresserad av säljarens immateriella rättigheter.

pexels-photo-371924
PRV har under 2016 tagit fram ett omfattande paket om immaterialrätt för spelutvecklare. I paketet finns information om alltifrån hur du går tillväga för att registrera ett varumärke, vad du ska tänka på vid crowdfunding till annan immaterialrättsstrategi. Materialet är framtaget i samråd med Dataspelsbranschen, ta del av det på vår webbplats här.

Kommentarer inaktiverade för Datorspelsbranschen – miljardindustrin med immaterialrätt som framgångsfaktor

Under immaterialrätt, innovation

Lärobok i Öppen innovation

I mitt arbete som patentingenjör undrar jag förstås ibland en del över vad som egentligen det blir av alla patent som passerar ens händer.

Det finns gott om exempel som visar på att patent ofta spelar huvudrollen för intjäningsförmåga, riskkapital, företagsaffärer, tillkomst av nya företag, etc. Samtidigt går det inte att blunda för att det också finns en ansenlig del patent där det som skyddats genom patentet aldrig blir någon produkt eller tjänst som når marknaden.

En viktig drivkraft bakom öppen innovation såsom Henry Chesbrough lanserade begreppet i sin välciterade bok ”Open Innovation: The New Imperative for Creating and Profiting from Technology” är just den här mängden av patent som inte riktigt kommer till användning. En central tes är att teknologi och kunskap kan förmedlas över företagsgränser genom användandet av immateriella rättigheter.
Det väcks ofta många frågor kring detta med hur man egentligen kan syssla med att inmuta och bejaka immateriella rättigheter om man nu ska bedriva öppen innovation?

En bra start för att skapa sig en bättre förståelse är att läsa Marcus Holgerssons kapitel ”Management av immateriella rättigheter i öppen innovation” i läroboken ”Öppen innovation -i teori och praktik” som Studentlitteratur gav ut 2016. Boken i sin helhet kan rekommenderas till alla som har berörts på ett eller annat sätt av öppen innovation. Den är på ca 300 sidor sammanlagt, men för den som inte har tid att sluka allt fungerar det också bra att göra selektiva nedslag i de kapitel som intresserar mest. Boken har fyra delar som rör öppen innovation ur aspekterna sammanhang, strategi och struktur, organisering inom öppen innovation samt processer. Redaktörer är Nicolette Lakemond och Fredrik Tell, och totalt är det 26 medverkande författare, varav de flesta är verksamma på universitet och högskolor.

Genom boken fick jag själv en massa aha-upplevelser om öppen innovation när jag läste den. Om jag på något sätt ska försöka sammanfatta mina lärdomar här så är det att jag tror man måste ha en del fingertoppskänsla vid öppet innovationsarbete. Att till exempel direkt ta höjd för alla eventualiteter kan vara både ineffektivt och osmidigt. Däremot bör man fundera på om det finns ett ömsesidigt förtroende? Vad kan man ge på förhand? Hur ser risker och potentiella vinster ut? Vilka gemensamma mål finnas?

Det handlar sedan om att hitta en gemensam målbild, ett gemensamt driv och verkligen få till en gnista. Gör man det, ja då är mycket redan vunnet och det blir lättare att komma igenom avtalsbitarna. För även om förtroende är viktigt så räcker det aldrig hela vägen, men det behövs för att man överhuvudtaget ska vilja sätta sig vid förhandlingsbordet. Det kan knappast nog poängteras att ett realiserande av ett innovativt samarbete i mellan två eller flera affärsmässiga verksamheter med nödvändighet betyder att frågan om hur ägandeskapet av på olika sätt uppkomna intellektuella tillgångar kommer att behöva regleras genom avtal. Varför kanske man kan undra?

Jo, inte minst för att en stark patentposition är en förutsättning för att långsiktigt kunna dra nytta av att öppna upp innovationsprocessen!

//John Sjöberg, patentingenjör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Lärobok i Öppen innovation

Under innovation