Etikettarkiv: kth

Konceptutbildning för doktorander: Värdet av immaterialrätt

PRV har startat upp en konceptutbildning för doktorander på svenska lärosäten. Temat är Värdet av immaterialrätt. Syftet är att ge doktoranderna grundläggande utbildning om  immaterialrätt.

Konceptutbildningen är uppdelat på tre halvdagar.

  • Del 1: Immaterialrätt i praktiken – så funkar det. Grundläggande utbildning om möjligheterna med immaterialrätt och värdet av att arbeta med sina immateriella tillgångar.
  • Del 2: Databaser – så använder du patentkällor. Hands on om patentinformation och sökning i publika patentdatabaser.
  • Del 3: Innovationsworkshop – så nyttiggör du kunskapen. Avslutande workshop där utbildningens olika delar appliceras.

Konceptutbildningen görs i samarbete med lärosätet. Tillsammans skräddarsyr vi utbildningen för just din specifika fakultet och dess inriktnings olika utmaningar inom immaterialrätt.

Är du intresserad av konceptutbildningen, kontakta Maziar Soltani .

20161004_1418430

PRV:s Mats Nordenborg föreläser om immaterialrätt för doktorander. Bild: PRV

Under hösten har PRV arrangerat konceptutbildningen tillsammans med BIO-skolan på KTH. PRV-bloggen fick en pratstund med Stefan Ståhl, vice rektor för BIO-skolan på KTH.

Syftet med utbildningen är att doktorander ska få en ökad kännedom om värdet av immateriella tillgångar. Hur tycker du att kännedomen generellt sett ut bland doktorander innan utbildningen?

– Väldigt ojämn! Helt beroende vilken avdelning eller grupp man jobbar i. Vissa har god kännedom, andra ingen. Syftet med utbildningen är att alla ska få en god baskunskap inom området.

Hur tycker du att PRV:s upplägg med tre halvdagar fungerar?

– Har bara hört positiva utlåtanden! Upplägget passar oss bra, då vi kunnat bidra till att anpassa upplägget till BIO-skolan.

Vad blir nyttan av utbildningen för doktoranderna?

– Ökad kännedom. Att det finns möjlighet att söka patent borde stimulera doktoranderna att tänka “immaterialrättsmässigt”. Av den anledningen rekommenderar jag andra lärosäten att ta del av utbildningen.

Kursledare från PRV var Linus Plym-Forshell, Mats Nordenborg och Ingemar Wistrand. PRV genomförde satsningen på KTH i samarbete med KTH-Innovation och KTH-biblioteket.

/Oscar Dieden – kommunikatör på PRV

 

Kommentarer inaktiverade för Konceptutbildning för doktorander: Värdet av immaterialrätt

Under immaterialrätt

KTH Innovation – ett idécentrum för forskare och teknologer

I likhet med flera andra lärosäten i Sverige erbjuder Kungliga Tekniska högskolan (KTH) kostnadsfri rådgivning om immateriella rättigheter och kommersialiseringshjälp för teknologer och anställda som vill utveckla en teknisk affärsidé. Den här stödverksamheten finns sedan knappt tio år på KTH Innovation, placerad på KTH:s campus i centrala Stockholm.

Cecilia Sandell – civilingenjör i elektroteknik med mångårig erfarenhet som granskare på PRV och som patentombud – är KTH:s expert på strategier för immaterialrätt, idéverifieringar och patentrådgivning sedan 2012. Hon och hennes femtontal kollegor på KTH Innovation möts varje år av nästan 300 idéer som kläckts av KTH:s teknologer och forskare. Cecilia är anställd på UU Innovation – en enhet för innovationsstöd vid Uppsala universitet – och arbetar halvtid på vardera ställe som en del av ett immaterialrättssamarbete mellan flera universitet i regionen. På KTH Innovation arbetar också andra yrkesgrupper, till exempel en affärsjurist och affärsutvecklingscoacher inom olika teknikområden.

”Varje nytt ärende följer en processmodell för affärsidéer som tagits fram på KTH”, säger Cecilia. ”Jag är med från och med den tidigaste fasen, då det till exempel är viktigt att undersöka om en uppfinning är ny och har uppfinningshöjd. På UU Innovation sitter en informationsspecialist som har en bred teknisk kunskap, men vid behov konsulteras också utomstående informationsspecialister. För detta finns det ekonomiska resurser från t ex Vinnova, eftersom det också är ett krav att ha gjort en nyhetsgranskning för att få mer omfattande finansieringshjälp för sitt innovationsprojekt. Jag hjälper kunden att hitta en bra strategi för immaterialrätt som löper parallellt med affärsmodellen. Det handlar inte alltid om att söka patent, utan innefattar också till exempel varumärkesskydd och domännamn”.

Borggården på KTH 2016Bild: PRV. Borggården på KTH, som ligger några meter från KTH Innovations kontor.

Är det fler teknologer än forskare som söker sig till KTH Innovation?

”Ja, hittills har det varit något fler teknologer än forskare. Relationen ligger på ungefär 60-40. Alla idéer är välkomna – de väljs inte ut eller graderas av KTH Innovation.”

Vad behöver forskare lära sig mer om inom immaterialrättsområdet?

”Ett problem jag ofta stöter på är att forskare redan publicerat sina forskningsresultat i en vetenskaplig tidskrift eller presenterat dem på en konferens. Då är det tyvärr sent att söka patent för just den uppfinningen. I sådana lägen kan jag hjälpa till att informera om hur det fungerar med patent, så att forskaren nästa gång först söker patent och efter det publicerar en forskningsartikel om sin nya uppfinning.

I min yrkesroll ingår det också att undervisa i immaterialrätt. För doktorander finns det idag kurser på KTH som delvis handlar om detta: till exempel The Sustainable Scientist, där jag som en del av KTH Innovation är gästföreläsare. Arbetet med att informera forskare om immateriell egendom pågår ständigt, inte minst på grund av att det hela tiden kommer nya doktorander och forskare till KTH.”

Vad betyder lärarundantaget för verksamheten på KTH Innovation?

”Lärarundantaget är en möjlighet för universitets- och högskoleanställda, eftersom det innebär att uppfinnaren själv har rätt till sitt patent trots att uppfinningen utvecklats under arbetstid, förutsatt att forskningsfinansiären inte krävt något annat genom avtal. Lärarundantaget kan ses som en kompensation för att lönerna är förhållandevis låga vid universiteten i Sverige, till skillnad från i USA där lönerna är högre men lärosätet istället ofta tar över patentägandet.

Lärarundantaget innebär också att uppfinnaren själv har ett stort ansvar för uppfinningens kommersialisering. Idag finns det ganska mycket hjälp att få. Exempelvis KTH Holding AB direktinvesterar i cirka fem nystartade bolag från KTH per år. Syftet med direktinvesteringarna är inte ett långsiktigt ägande, utan KTH Holding AB ska träda in som en av de första investerarna och – om möjligt – i en relativt tidig fas träda ur investeringen. Dessa direktinvesteringar ska stödja bolag med finansiering i en tidig fas, då externt riskkapital vanligtvis är svårt att få. Eventuella vinster återinvesteras i nya bolag från KTH.”

Dome of Visions och Millespottan 2016Bild: PRV. Nya ”Dome of Visions” – en kupol med hållbarhetsforskning på KTH, bredvid Carl Milles kända fontän Millespottan

Kan uppfinnaren få hjälp att skriva en patentansökan?

”Jag hjälper kunden att beskriva sin uppfinning i ord – oftast på engelska – och genom att förklara vad som ska finnas med i en patentansökan, till exempel hur patentkrav ska utformas och att beskrivningen bör innehålla flera olika utföringsformer så att patentansökan kan ändras. Sedan rekommenderar jag alltid kunden att ta kontakt med ett patentombud för att skriva klart en bra ansökan och därefter ha koll på frister. De flesta uppfinnare som kontaktat KTH Innovation lämnar in en nationell ansökan till PRV, eftersom det är ett både kvalitetsmässigt bra och billigt alternativ. Ju mer man kan skjuta på kostnader i ett nystartat företag, desto bättre.”

Det förekommer fall med oklarheter om vem som är uppfinnare, till exempel doktorander som inte fått stå med på patentansökan. Vem är det som är uppfinnare?

”Den person eller de personer som kläckt idén är uppfinnare, inte den person eller de personer som hjälpt till med grovjobbet. Det är alltså inte självklart att medförfattare på den motsvarande vetenskapliga tidskriftsartikeln ska stå med som uppfinnare på patentet. Sedan är det viktigt att komma ihåg att ett patent kan ogiltigförklaras om uppfinnaruppgifterna är felaktiga.”

Vad tycker du är det viktigaste med ditt jobb?

”Det viktigaste är att KTH Innovation kan bidra till tillväxt i Sverige. I min yrkesroll är jag med och sprider kunskap om immaterialrätt som kan tillämpas vidare också på andra håll och i andra projekt än de som når KTH Innovation. I förlängningen skulle det vara fantastiskt om vårt arbete på KTH Innovation kan bidra med att KTH kan lyckas locka till sig innovativa forskare och studenter.”

Vilket är ditt bästa råd till forskare som funderar på att patentera något?

”Att se till att immaterialrätt kommer in i forskningen tidigt, genom att försöka bredda sin forskning. Det kan innebära att fler material testas för en viss användning eller egenskap istället för bara ett enda material. På så sätt är det möjligt att få ett bredare och bättre patentskydd. Dessutom ska en uppfinnare förstås aldrig publicera eller på något annat sätt offentliggöra sin uppfinning innan patentansökan är inskickad.”

Stort tack Cecilia för intervjun och lycka till i det fortsatta arbetet!

Laura Enflo, patentingenjör på PRV

1 kommentar

Under innovation

Susanne Ås Sivborg invald i Arbetsgivarverkets styrelse

Susanne Ås Sivborg invald i Arbetsgivarverkets styrelse

Susanne Ås Sivborg, generaldirektör på PRV (Patent- och registreringsverket) har blivit invald i Arbetsgivarverkets styrelse. Styrelsen har en aktiv roll och beslutar bland annat om mål och riktlinjer för Arbetsgivarverkets verksamhet. Styrelsen består av totalt 15 ledarmöter.

Tidigare har Susanne varit aktiv och drivande i frågan om rörlighet inom staten, en möjlighet som hon tycker är både viktigt och bra. I sitt nya uppdrag kommer hon att vara med och forma arbetsgivarpolitiken för de statliga arbetsgivarna.

Susanne ingår i ytterligare tre styrelser:

KTH Sedan flera år tillbaka ingår Susanne i KTH:s styrelse, där hon numer även är vice ordförande.

FMV (Försvarets materielverk), är en civil oberoende myndighet som svarar för bland annat svensk försvarslogistik.

SIQ (Institutet för Kvalitetsutveckling) är en intresseorganisation som driver och främjar kvalitetsutvecklingen i Sverige.

Kommentarer inaktiverade för Susanne Ås Sivborg invald i Arbetsgivarverkets styrelse

Under Okategoriserade