Tag Archives: Nobelpris

Nobel 2016: Upptäckt eller uppfinning?

Imorgon lördag delas Nobelpris inom fysik, kemi, medicin och litteratur ut. Fysikpriset går till David J Thouless, Duncan M Haldane och Michael Kosterlitz för teoretiska upptäckter av topologiska fasövergångar och topologiska materiefaser.

9_20161004115022_ct6g1qpwcaey-cq

Illustration: nobelprize.org

 

Enligt Alfred Nobels testamente ska priset i fysik gå till ”den som inom fysikens område har gjort den viktigaste upptäckt eller uppfinning”. Vissa menar dock att uppfinningar varit underrepresenterade och att upptäckter, i synnerhet teoretiska upptäckter, har haft större chans att bli belönade.

Om vi lämnar Nobelkommitténs bedömningar av vad som är värt att belöna, kvarstår frågan om var gränsen går mellan upptäckt och uppfinning. Vi tar några av de senaste årens fysikpris som exempel:

  • Universums accelererande expansionstakt (2011) och ojämnheter i den kosmiska bakgrundsstrålningen (2006) är definitivt upptäckter, och de har inga uppenbara kopplingar till fenomen som skulle kunna utnyttjas i framtida uppfinningar.
  • Årets nobelpris, som handlar om exotiska material, kan inom en överskådlig framtid få betydelse i utvecklingen av nya elektronikkomponenter.
  • När upptäckten av jättemagnetoresistans belönades 2007, utnyttjades redan fenomenet i kommersiellt tillgängliga produkter. Till exempel för att lagra stora kvantiteter data på hårddiskar.
  • Den blå lysdioden (2014) och CCD-sensorn (2009) skulle de flesta anse vara klara uppfinningar.

Vid någon punkt mellan upptäckten av ett fysikaliskt fenomen och tillkomsten av en kommersiell produkt som baseras på detta fenomen, görs en uppfinning, men exakt när kan vara svårt att avgöra.

Ett Nobelpris beskrivs ofta som det högsta erkännande man kan få inom fysiken, men det är förunnat ytterst få fysiker och måhända ännu färre uppfinnare. Om uppfinnare är i minoritet bland nobelpristagarna kan det kanske skänka viss tröst att vid prövning av en patentansökan är ett av kriterierna att det patentsökta måste var just en uppfinning. ”Discoveries need not apply”. Och till skillnad mot Nobelpris finns det ingen övre gräns för hur många patent som kan medges.

/Peter Rajan – patentingenjör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Nobel 2016: Upptäckt eller uppfinning?

Filed under patent

DNA-reparation, så fungerar det!

IMG_3694_red_webbstl

Linus Plym Forshell förklarar hur DNA-reparation fungerar.

 

Följ PRV:s livesändning om DNA-reparation på Nobeldagen den 10 december klockan 13:00-13:20.

Årets Nobelpris i kemi går till Tomas Lindahl, Paul Modrich och Aziz Sancar för att de på en molekylär detaljnivå kartlagt hur celler lagar skadat DNA och felsäkrar den genetiska informationen. Det handlar alltså om DNA-reparation – men vad innebär det? PRV:s expert på området Linus Plym Forshell kommer att bringa klarhet i frågan under en livesändning på Nobeldagen. Följ programmet direkt på PRV-bloggen den 10 december kl. 13:00-13:20.

Under sändningen kommer Linus Plym Forshell, som till vardags är patentingenjör på PRV, att presentera vad de tre nobelprisvinnarna har forskat på och prisats för. Han kommer även att berätta om hur DNA-reparation fungerar och varför den är så viktig. Hur kan defekter i systemet leda till sjukdom och samtidigt fungera som reparationsmekanism för att behandla sjukdomar? På torsdag får vi svaret.

Linus Plym Forshell har en magisterexamen i molekylärbiologi och han har även forskat på cellulära mekanismer som involverar DNA-reparation.

Välkommen!
/Stina Lilja, pressansvarig på PRV

Kommentarer inaktiverade för DNA-reparation, så fungerar det!

Filed under immaterialrätt

Einstein patentingenjör mätteknik

På onsdag fyller allmänna relativitetsteorin 100 år. PRV-bloggen kröker ljuset mot perioden strax innan – 1902-1909 – när Albert Einstein fortfarande granskade klockor på patentverket i Bern.

De flesta rockstjärnor har sin mest kreativa period precis innan de breakar. (Sedan blir det mindre jobb och ”mera supa, åka båt och köra helikopter” enligt Steve Angello; DN måndag.) Detsamma kan nog sägas gälla inom vetenskapen.

Att Nobelpristagare kan vara lite upp i åren beror nog inte bara på att utdelarna vill hinna utvärdera landvinningarna. (Alfred Nobel själv tänkte sig något slags Guldbaggegala vid årets slut, med priser till ”årets…” det ena å andra).

Det är kanske så, tänker jag, att efter det publika genombrottet finns helt enkelt inte tiden att fokusera på de stora frågorna. Det är frackmiddag här, invigning där och kanske någon rättighet som ska försvaras, liksom någon ifrågasatt kvot. Och så lite helikopter.

Albert Einstein började (antar jag) motsvarande patentingenjörsutbildningen på det schweiziska patentverket 1902, med målet att bli en skicklig patentingenjör. Han stannade vid statsverket till 1909.

Och det är här han skriver några av sina största hits. Fyra artiklar om, atomernas existens, fotoelektriska effekten, speciella relativitetsteorin och, slutligen, den som alla kan sjunga utantill: E=mc2 – ekvivalensen mellan massa och energi.

Han kastar också ur sig en artikel om specifik värme för fasta kroppar – kvantteori i tillämpning – och påbörjar arbetet med den allmänna relativitetsteorin. Ett arbete som alltså fyller 100 år i dagarna.

Albert Einstein fick Nobelpriset 1921 för den fotoelektriska effekten. Och det var ju förstås rent knasigt, för även om ”Ring Ring” är en alldeles utmärkt Abbalåt är det ändå ”Dancing Queen” som kommer ta plats i historieböckerna.

Allmänna relativitetsteorin är Einsteins Dancing Queen. Den kunde förklara planetrörelserna där Isaac Newton gick bet. Ljuset kröks av gravitationen som en konsekvens av att rummets geometri påverkas av materians massa.

Men fotoelektriska effekten är tillräckligt catchy för ett Nobelpris. Allmänna relativitetsteorin var fortfarande för laddad för sin tid.

Einstein på PRV

På patentverket i Bern granskade Albert Einstein patentansökningar inom området klockor, en gren av mättekniken.

I vår verksamhet hade han alltså jobbat här, på Enheten för elektroteknik.

Svindlande tanke… Att Einstein skulle komma hit till PRV och jobba med mig? Vad säger man på utvecklingssamtalet? Hur skulle man sätta lön?

”Albert, du vet potten är på ett par procent i år. Och du ligger redan lite högt… ”

Omstridd

Einstein hade sina belackare. Naturligtvis, som alltid, geniets antagonister, men också kryddat av ett politiskt engagemang. Han var pacifist och brast i respekt för auktoriteter. Extra motigt i en tid av vapenskrammel och antisemitism.

En ganska sen invändning mot Einsteins storhet inlämnas dock av Peter Galison vid Harvard, så sent som 2003. Thomas Kaiserfeld skrev om det i Aftonbladet.

Kritiken går ut på att Einsteins gärning som upptäckare skulle vara mindre briljant eftersom han genom sitt ämbete serverades de tekniska problemen.

Inte så att Galison menar att Einstein snodde sina lösningar på patentverket, men bara det att han exponerades för problemställningarna skulle, enligt Peter Galison, svärta bilden av Einstein såsom geni.

Jag instämmer i att vi ska utropa genier med försiktighet. Kanske var Einstein bara en praktiskt inriktad patentingenjör med tekniska problem för ögonen, snarare än en filosofiskt spekulerande vetenskapsman, som Galison påstår.

Men Galisons slutsats blir ändå alldeles bort i tok: Skulle upptäckterna därför vara mindre värda?

Vetenskapliga upptäckter, liksom uppfinningar (tekniska lösningar på problem) kommer ur planerad intellektuell verksamhet.

Allting finns. Det handlar om systematiskt arbete. Att prova olika lösningar och alternativ. Att avskriva det orimliga, men aldrig välja bort det till synes svåra på grundval av fördomar. Inget hokus pokus – bara hårt arbete. Geni eller inte.

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Källa: Nobelmuseet, DN, Aftonbladet & Wikipedia.

Tack till Lars Jakobsson!

Platsannonser till PRV hittar du här!

Kommentarer inaktiverade för Einstein patentingenjör mätteknik

Filed under patent

Nytt ljus över Nobelpriset

Nobelpriset i fysik får den som ”inom fysikens område gjort den viktigaste upptäckt eller uppfinning”. Med varmt hjärta och vurm för uppfinnarskrået läser jag hur Kungliga Vetenskapsakademien i år valt att belöna just en uppfinning – den blå lysdioden!

PRVbloggen har tidigare engagerat sig i belysningsfrågor och till exempel skrivit pinsamma dödsrunor över glödlampan.

Men en dag som denna tar vi ny fart och gläds med Isamu Akasaki, Hiroshi Amano och Shuji Nakamura som belönats med fysikpriset för att ha uppfunnit den blå lysdioden.

Och vi som inte disputerat i fysik undrar då vad man ska med blått ljus? Jo, det är tack vare den blå lysdioden som det går att få fram vitt ljus med LED-teknik. De andra ingredienserna – lysdioder i rött och grönt – fanns redan när man äntligen lyckades ta fram den blå i början av 1990-talet.

Fredrik Wahlin – expert på patent och laser – vad handlar patentansökningarna om?

De handlar mest om hur man kan styra vita lysdioder – vilka i grunden är blåa – för belysning mellan varmt och kallt vitt ljus.

Finns det andra tillämpningsområden än ren belysning?

Det är mest för belysning, men även i LED TV

Hur klassar man blå laser och LED?

LED klassas på H01L33/32 och laser på H01S5/32341

Kan du visa oss en typisk uppfinning ur Svensk Patentdatabas?

Absolut! Vi kan titta på EP 1018169:

I den allmänna delen av beskrivningen ges en bra bakgrund till teknikområdet.

Uppfinningens syfte är att göra kapslingen av komponenten mera robust så att den tål högre temperaturer och hög luftfuktighet. Detta uppnås genom ett passiviseringsskikt av kiselnitrid på kontakten.

Ett problem med blå LED/lasrar är att de inte går att göra den på standardsubstrat så som Si (kisel) eller GaAs (galliumarsenid). Man får istället göra dem på mera exotiska substrat så som safir eller SiC (kiselnitrid). Dessa substrat innehåller mycket defekter och mycket arbete har lagts ner på att hindra defekterna att sprida sig till det området som ska generera ljuset.

Komponenterna byggs från substratet, lager för lager, och uppåt.

Tack Fredrik!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Fakta:

Kungliga Vetenskapsakademien förklarar i en populärvetenskaplig information två sätt att bygga vita LED-lampor. Det ena använder en blå diod för att belysa ett material som de blå strålarna får att fosforisera i rött och grönt. Alla färgerna blandas, och ut kommer vitt ljus. Det andra sättet är att bygga lampan av tre lysdioder, en blå, en röd och en grön, och låta ögat lägga ihop dem till vitt.

Kommentarer inaktiverade för Nytt ljus över Nobelpriset

Filed under patent