Etikettarkiv: open innovation

Nyttan av att samarbeta – öppen innovation

öppen innovation

Webbseminarium om öppen innovation på PRV, med Erik Ronne, RISE.

För att ta fram dagens komplexa produkter behöver företagen samarbeta med varandra.
Immateriella rättigheter är ofta ett nödvändigt verktyg för att utveckla och skapa nya produkter och behövs i samarbeten över företagsgränser. Immateriella rättigheter möjliggör interaktion med kunder, samarbetspartners och konkurrenter i tidig utvecklingsfas. Öppen innovation som begrepp handlar sällan om att öppna upp för total insyn i företagshemligheter, nyckelinnovationer och andra bärande affärsidéer. Det handlar oftare om ett kontrollerat företagssamarbete, att i partnerskap effektivisera sina innovationsprocesser genom att utveckla och tjäna pengar tillsammans. Kort sagt, att dra nytta av varandra på ett effektivt sätt med hjälp av tillexempel nätverk, licensieringar och gemensam forskningsfinansiering. I samarbetet drar man ner kostnaderna och kommer snabbare till innovation samtidigt som man delar på risk och förtjänst. Metoden är väl beprövad i tekniska och innovationskrävande företag över hela världen. Fördelarna kan sammanfattas såhär:

  • Kostnaderna minskar.
  • Tidseffektivt – man kommer snabbare ut på marknaden.
  • Risker minimeras genom att man använder det som redan är testat.
  • Radikalare lösningar stimuleras, out of the box, eftersom man hämtar in idéer från andra håll.

Se vårt webbseminarium om öppen innovation 

Med John Sjöberg från PRV och Erik Ronne från RISE.

RISE är en sammanslagning av ett 50-tal tekniska institut i Sverige med ca 3000 forskare. Man kan likna institutet vid en gemensam samägd innovationsinfrastruktur i Sverige för teknisk tillämpad forskning. RISE ägs av Näringsdepartementet.

/ Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Nyttan av att samarbeta – öppen innovation

Under innovation

Nyhetsbrev för december

Ett axplock ur vårt senaste nyhetsbrev:

  • IP-checkarna antar en ny form
  • Margareta Ternell är PRV:s nya marknadschef
  • Open Innovation och IPR = sant
  • Förberedelser inför det enhetliga patentskyddet
  • 10 000 piratkopior beslagtagna på två veckor
  • Se upp för bluffakturor!

Detta och mycket mer kan du läsa om i vårt senaste nyhetsbrev. Prenumerera så hänger du garanterat med på det senaste inom immaterialrätten.  Med önskan om en god jul!

Ps. Du har väl inte glömt att öppna dagens lucka?

Kommentarer inaktiverade för Nyhetsbrev för december

Under immaterialrätt

Open Innovation och IPR = sant

Ni har säkert hört det förut. Buzzwordet ”Open Innovation”, alltså öppen innovation, som av påivrare ses som ett nytt tänk och att alla som inte tänker så, tänker fel – eller kanske bara har tänkt för länge. Pragmatiker fnyser istället att ämnet innovation så gott som alltid har handlat om att samverka. Vår infrastruktur gällande informationsutbyte har i vart fall förändrats högst väsentligt inom en ganska kort tidsrymd. Rimligt borde detta också avspegla sig i nya arbetsvägar för att nå innovationer. Det banar alltså väg för utvecklingstrenden med öppen innovation.

Jaha, och vad ligger då i det öppna innovationsbegreppet kanske någon undrar? Ja, det är det många som undrar kan jag meddela. Jag deltog nyligen på en SNITTS (Swedish Network for Innovation & Technology Transfer Support)-utbildning i Lund som avhandlade IP-frågor inom forskningssamverkan och Open Innovation. Där fanns gott om innovationsrådgivare, jurister och även en och annan riskkapitalist. Kort sagt: det blev bra diskussioner. Just när det gällde frågan vad som egentligen ingår i begreppet märktes verkligen att allt inte är så glasklart.

För egen del har jag kommit fram till att det nog är lättast att betrakta det öppna innovationsbegreppet ur två olika synvinklar, en mer teoretisk och den andra mer praktisk.

Den teoretiska synen vilar framförallt på definitioner i böckerna ”Open Innovation: The New Imperative for Creating and Profiting from Technology” och ” Open Innovation: Researching a New Paradigm” av Henry Chesbrough, professor vid vid Haas School of Business University of California,  som brukar ses som fadern till begreppet. Synsättet innebär förenklat att man låter företagets/organisationens gränser luckras upp under arbetet fram mot en innovation. Målsättningen är inte att med enkom egna medel nå fram till målet, snarare handlar det om att hitta bästa vägen fram oavsett om det innebär samverkan med folk utanför sin organisation. När det uppstår eventuella sidospår kan man med fördel låta andra ta dessa vidare istället för att lägga det i malpåse. Håller man sig till detta breda synsätt, vilket man absolut kan göra, och till och med också kanske bör göra, så blir det för det flesta FoU-företag väldigt lätt att motivera att man redan jobbar med öppen innovation. Och visst så kan det nog vara. Men begreppet handlar alltså mer om en utvecklingstrend snarare än något som bara ska bockas av.

En annan syn jag har är mer praktiskt orienterad och utgår ifrån olika arbetsmetoder som har utmejslats, och som ofta åberopas som metoder i verktygslådan för öppen innovation. Här handlar det ofta om olika sätt att samla in och bearbeta idéer. Vilket tillvägagångssätt man väljer bör styras av om det handlar om ett hett eller ett mer moget teknikområde, och hur många människor det är som kan tänkas ha någon kännedom om det.

I fallet att det är ett hett område och väldigt många är intresserade, ta t ex populära konsumentprodukter, så kan det vara vettigt att också vända sig till just den breda massan eftersom man inte har någon aning om i vems huvud som en kittlande tanke kan finnas. Populära metoder här är att arrangera en bred idétävling, eller kanske starta någon slags idéportal. Funderar du på att vara med och bidra med någon idé bör du också fundera över om det verkligen är du som har rätten till idén, eller om det möjligen är din arbetsgivare som ska ha första tjing (Lag (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar). Sedan bör man alltid också noga fundera över sina taktiska skäl bakom att eventuellt ge upp möjligheten till ett eget ägande, exempelvis genom patent.

Är det istället ett mer moget område men fortfarande väldigt många som är insatta kan man satsa på att sprida mer specifika problem för att sedan säkra de bästa lösningarna. Själva valen av lösningar kan också vara olika öppna, allt ifrån att företaget väljer till att det istället är användarna som väljer.

Är det däremot endast specialister som kan förväntas vara insatta kan det förstås vara bättre att också försöka rikta sig mot just dessa, och är det dessutom ett moget teknikområde så kanske det redan finns ett antal väletablerade aktörer. I dessa fall kan man säga att det öppna innovationsarbetet i mångt och mycket liknar hur man redan har hanterat detta innan man överhuvudtaget började prata om just öppen innovation. Det handlar i dessa fall framförallt om forskningssamverkan, trippelhelix-modellen, samarbetsplattformar, rena företagssamarbeten, överlåtelser av immaterialrättigheter, bildande av patentpooler samt in-, ut- och korslicensiering av teknik.

I verktygslådan för öppen innovation har vi alltså olika verktyg för att koppla ihop människor över organisationsgränser för att främja innovation. Många av dessa verktyg utnyttjar möjligheterna till sammankoppling som internet (webb 2.0) har gett oss. Men det finns fler viktiga verktyg här och ett är faktiskt immaterialrätten* – till skillnad mot vad många först kanske tror!

Till och med i den mest öppna av de öppna strategierna utnyttjas ofta immaterialrättigheter på strategiska sätt. Principen kan exempelvis vara att man släpper det mesta fritt men sedan ser till att det fria leder till något som man har skyddat, och också kan ta bra betalt för. Det är även värt att tänka på att när man bestämmer sig för att ge något så kan det vara viktigt att gåvan ordentligt uppmärksammas. Man kan då behöva ett tydligt omslagspapper. Det kan vara i form av patent som man deklarerar ett fritt utnyttjande av, eventuellt begränsat till en viss krets.

Självklart kan även immaterialrättigheter användas på sätt som kan verka destruktivt för öppen innovation, allt beror på strategin. En sluten och protektionistisk strategi vilar ofta på patentskydd, men även en öppen och samarbetsvillig strategi kan baseras på patent**. Genom patent fås en sorts affärsmässig/juridisk paketering av teknik som man sedan kan skylta med i syfte att nå affärsuppgörelser eller samarbeten. Patenten kan därigenom utnyttjas som en sorts teknikmarkörer, och inte bara något som ger skydd.

Se alltså upp för den tyvärr ganska utbredda missuppfattningen att öppen innovation skulle innebära att man inte bryr sig om immaterialrättigheter. Jag tror att det är själva ordet ”öppen” som leder tankarna mot att man gratis, publikt och utan några krav på motprestation skulle förväntas ge ifrån sig resultatet av intellektuella ansträngningar. Det är absolut inte så. Öppenheten handlar inte om att ge upp ambitionen att profitera på resultatet av egna eller gemensamma intellektuella ansträngningar. Vad det däremot kretsar kring är hur man uppnår ett mer kreativt och rörligt innovationsarbete med effektiva metoder.

Faktum är att hela utvecklingen mot allt öppnare innovation snarare gör det än mer viktigt att tänka på detta med immaterialrättigheter och att ha en bra IP-strategi!

TÄNK ÖPPET – TÄNK STRATEGISKT – TÄNK IP. Eller gör bara som Nalle Puh sa – ”tänk, tänk, tänk”.

*Immaterialrättigheter kallas på engelska för ”Intellectual Property Rights” (IPR). Begreppet ”Intellectual Property” (IP) siktar ibland bredare och omfattar allt som upplevs som egendom skapad genom intellektuellt arbete. Det finns flera typer av immaterialrättigheter, de viktigaste kan sägas vara patent, design/mönster, varumärke och upphovsrätt. För just innovationer är patent en särskilt central immaterialrättighet. Detta på grund av att många innovationer är av slaget patenterbara uppfinningar som har fått, eller åtminstone står inför, ett insteg på marknaden.

**Ett patent visar den tekniska lösningen på ett problem för allmänheten (uppfinningen publiceras) mot att ägaren/ägarna av patentet får en ensamrätt att utnyttja en uppfinning under en begränsad tid (20 år). Ordet patent kommer från latinets litterae patentes som fritt översatt betyder öppet brev och grundtanken är att det ska främja innovation genom öppenhet. Betänker man det kan faktiskt hela patentsystemet betraktas som ett slags gigantiskt ramverk för öppen innovation.

/John Sjöberg, patentingenjör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Open Innovation och IPR = sant

Under immaterialrätt

Patent eller ”open innovation”?

Häromdagen blev jag tipsad av en vän om en artikel i The New York Times som i stora drag handlar om att ett flertal forskarlag och andra grupper gick samman för att med gemensamma krafter hitta biologiska markörer som visar Alzheimers framfart i hjärnan. I projektet bestämde man sig för att all dokumentation och alla data skulle vara publika och man skulle lägga immaterialrätten åt sidan. Det här projektet föll väl ut och de flesta jublar. Jag också, det är fantastiskt när man kan komma framåt i den medicinska världen med gemensamma krafter.

Min väns slutsats är att man borde avskaffa patentsystemet. Inom bioteknikområdet är det inte självklart bättre med ett patentsystem, har jag förstått av mina kollegor som handlägger den typen av ansökningar. Men att vara så generell att hela patentsystemet skulle tas bort är att ta i.

Ett angränsande område är läkemedelspatent. Jag funderar på vad som skulle hända i läkemedelsbranschen om de immateriella rättigheterna försvann. Skulle någon satsa de pengar som behövs för att ta fram en medicin? En medicin som behandlar sjukdomar som väldigt få har? Om det inte fanns något skydd för idéer, skulle affärsmannen inte satsa på något som genererar pengar istället? Jo, jag tror det. Och jag tror att vi då istället skulle få förlita oss på statlig finansiering, donationer mm.

Artikeln beskriver vikten av att dela med sig av information. Det tror jag också är viktigt. Om jag talar om för omvärlden vad jag kommit på, är det stor chans att någon annan kommer på något som för min idé vidare. Tillsammans utvecklar vi världen. Det är precis det här som är tanken med patentsystemet. Efter 18 månader blir alla patentansökningar offentliga. Det är det priset uppfinnaren får betala, för att få ensamrätten att kommersiellt utnyttja sin uppfinning. Fanns inte ensamrätten ser jag två möjliga scenarier:

1)      Man satsar bara pengar på det som är kommersiellt intressant, det vill säga har låg utvecklingskostnad och högt försäljningspris

2)      Man håller tyst om sina idéer

Inget av dessa alternativ är bra. Så om vi inte ska bygga om hela det ekonomiska systemet där pengar är drivkraften ska vi nog behålla patentsystemet.

Anna Lundqvist

Patentingenjör på PRV

2 kommentarer

Under patent