Etikettarkiv: öppen innovation

Nyttan av att samarbeta – öppen innovation

öppen innovation

Webbseminarium om öppen innovation på PRV, med Erik Ronne, RISE.

För att ta fram dagens komplexa produkter behöver företagen samarbeta med varandra.
Immateriella rättigheter är ofta ett nödvändigt verktyg för att utveckla och skapa nya produkter och behövs i samarbeten över företagsgränser. Immateriella rättigheter möjliggör interaktion med kunder, samarbetspartners och konkurrenter i tidig utvecklingsfas. Öppen innovation som begrepp handlar sällan om att öppna upp för total insyn i företagshemligheter, nyckelinnovationer och andra bärande affärsidéer. Det handlar oftare om ett kontrollerat företagssamarbete, att i partnerskap effektivisera sina innovationsprocesser genom att utveckla och tjäna pengar tillsammans. Kort sagt, att dra nytta av varandra på ett effektivt sätt med hjälp av tillexempel nätverk, licensieringar och gemensam forskningsfinansiering. I samarbetet drar man ner kostnaderna och kommer snabbare till innovation samtidigt som man delar på risk och förtjänst. Metoden är väl beprövad i tekniska och innovationskrävande företag över hela världen. Fördelarna kan sammanfattas såhär:

  • Kostnaderna minskar.
  • Tidseffektivt – man kommer snabbare ut på marknaden.
  • Risker minimeras genom att man använder det som redan är testat.
  • Radikalare lösningar stimuleras, out of the box, eftersom man hämtar in idéer från andra håll.

Se vårt webbseminarium om öppen innovation 

Med John Sjöberg från PRV och Erik Ronne från RISE.

RISE är en sammanslagning av ett 50-tal tekniska institut i Sverige med ca 3000 forskare. Man kan likna institutet vid en gemensam samägd innovationsinfrastruktur i Sverige för teknisk tillämpad forskning. RISE ägs av Näringsdepartementet.

/ Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

Kommentarer inaktiverade för Nyttan av att samarbeta – öppen innovation

Under innovation

Lärobok i Öppen innovation

I mitt arbete som patentingenjör undrar jag förstås ibland en del över vad som egentligen det blir av alla patent som passerar ens händer.

Det finns gott om exempel som visar på att patent ofta spelar huvudrollen för intjäningsförmåga, riskkapital, företagsaffärer, tillkomst av nya företag, etc. Samtidigt går det inte att blunda för att det också finns en ansenlig del patent där det som skyddats genom patentet aldrig blir någon produkt eller tjänst som når marknaden.

En viktig drivkraft bakom öppen innovation såsom Henry Chesbrough lanserade begreppet i sin välciterade bok ”Open Innovation: The New Imperative for Creating and Profiting from Technology” är just den här mängden av patent som inte riktigt kommer till användning. En central tes är att teknologi och kunskap kan förmedlas över företagsgränser genom användandet av immateriella rättigheter.
Det väcks ofta många frågor kring detta med hur man egentligen kan syssla med att inmuta och bejaka immateriella rättigheter om man nu ska bedriva öppen innovation?

En bra start för att skapa sig en bättre förståelse är att läsa Marcus Holgerssons kapitel ”Management av immateriella rättigheter i öppen innovation” i läroboken ”Öppen innovation -i teori och praktik” som Studentlitteratur gav ut 2016. Boken i sin helhet kan rekommenderas till alla som har berörts på ett eller annat sätt av öppen innovation. Den är på ca 300 sidor sammanlagt, men för den som inte har tid att sluka allt fungerar det också bra att göra selektiva nedslag i de kapitel som intresserar mest. Boken har fyra delar som rör öppen innovation ur aspekterna sammanhang, strategi och struktur, organisering inom öppen innovation samt processer. Redaktörer är Nicolette Lakemond och Fredrik Tell, och totalt är det 26 medverkande författare, varav de flesta är verksamma på universitet och högskolor.

Genom boken fick jag själv en massa aha-upplevelser om öppen innovation när jag läste den. Om jag på något sätt ska försöka sammanfatta mina lärdomar här så är det att jag tror man måste ha en del fingertoppskänsla vid öppet innovationsarbete. Att till exempel direkt ta höjd för alla eventualiteter kan vara både ineffektivt och osmidigt. Däremot bör man fundera på om det finns ett ömsesidigt förtroende? Vad kan man ge på förhand? Hur ser risker och potentiella vinster ut? Vilka gemensamma mål finnas?

Det handlar sedan om att hitta en gemensam målbild, ett gemensamt driv och verkligen få till en gnista. Gör man det, ja då är mycket redan vunnet och det blir lättare att komma igenom avtalsbitarna. För även om förtroende är viktigt så räcker det aldrig hela vägen, men det behövs för att man överhuvudtaget ska vilja sätta sig vid förhandlingsbordet. Det kan knappast nog poängteras att ett realiserande av ett innovativt samarbete i mellan två eller flera affärsmässiga verksamheter med nödvändighet betyder att frågan om hur ägandeskapet av på olika sätt uppkomna intellektuella tillgångar kommer att behöva regleras genom avtal. Varför kanske man kan undra?

Jo, inte minst för att en stark patentposition är en förutsättning för att långsiktigt kunna dra nytta av att öppna upp innovationsprocessen!

//John Sjöberg, patentingenjör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Lärobok i Öppen innovation

Under innovation

Öppen vetenskap i fokus

I veckan var jag på ett välbesökt och spännande seminarium om öppen vetenskap arrangerat av Vetenskap och Allmänhet, VA-dagen. Varför har man då ett evenemang runt öppen vetenskap (open science)? Och vad handlar det ens om?

dsc_1282

Bild: John Sjöberg, PRV

Dagen inleddes med att det öppna vetenskapsbegreppet förklarades i alla dess aspekter och genom många röster. Sammanfattat handlar det om att öka kunskapsflödet mellan forskning och omvärld genom att utnyttja de digitala verktygen som står till buds (och då givetvis också de sociala mediekanalerna). Jag fattade då att jag egentligen redan i början av 90-talet var i kontakt med öppen vetenskap. Det var under ett skolarbete som jag intervjuade professor Ulf Petterson på BMC (Uppsala biomedicinska centrum), som då var involverad i Human Genom Project, HUGO (måhända var intervjun rena smörpoäng i ämnet biologi, men de var roliga sådana). Just HUGO-projektet var i själva verket bland de första riktigt stora forskningsprojekten som bedrevs i en sann öppen vetenskapsanda. Många forskare runt om i världen bidrog i arbetet med att generera och nyttja öppna data om arvsmassan.

Bakgrunden till VA-dagens tema var att EU-kommissionen, genom forskningskommissionären Carlos Moedas, har lagt fram en vision med verkan på forskning och innovation i Europa. Visionen, som är ett fundament i EU:s forskningspolitik, är uppdelad i områdena öppen innovation, öppen vetenskap och öppen mot omvärlden. Det här viktiga visionsdokumentet finns givetvis öppet utan nedladdningskostnad (skam vore väl det annars).

Vi ska alltså gå mot ett öppnare och mer demokratiskt forskningssamhälle där forskning som finansieras av skattemedel ska vara tillgänglig för alla.

Tidigare har jag också bloggat om öppen innovation och jag tänkte därför kort kommentera hur jag ser på detta begrepp i relation till öppen vetenskap. Öppen vetenskap och öppen tillgång till vetenskapliga publikationer kan ses som rent drivmedel för innovation. Öppen innovation däremot handlar om steget vidare när uppfinningar letar sig fram till de som också har möjlighet att få uppfinningarna att blomma ut som verkliga innovationer med någon form av insteg i samhället. Det är också värt att reflektera över att ordet öppen i öppen innovation handlar om öppna företagsgränsytor, och har egentligen ingen koppling till ordet kostnadsfritt, medan ordet i öppen vetenskap genom öppen tillgänglighet och öppna data däremot faktiskt kopplar till just bland annat gratis tillgängligt över internet. Det sistnämnda gör kanske särskilt att just finansieringsfrågan för öppen vetenskap är en het politisk nöt.

Som patentingenjör vill jag betona att jag tycker att det är toppen att ny kunskap och nya uppfinningar publiceras via öppna kanaler och kommer så många till del som möjligt! Ordet patent kommer från latinets literae patentes, fritt översatt öppet brev, och alla levande ansökningar publiceras efter ett och halvt år, så vi gillar ju det här med att publicera så att kunskapen blir fritt tillgängligt över nätet. Men, och det är ett viktigt men, det måste ges utrymme för frågan om forskningen kan nyttiggöras på sådant sätt att immaterialrättigheter behövs. Om den frågan inte finns i första rum, ja då kommer vi alltid ha ett system där en patentansökan riskerar att upplevas som ett hinder för exempelvis doktorander. I själva verket borde det vara en fjäder i hatten med patent som dessutom kan erbjuda möjligheter (anställning, avknoppning, ekonomisk förtjänst, etc.). Här är det extremt viktigt med bra och snabba processer samt att det finns en förutsägbarhet i avtal mellan forskare och företag. Man kan till exempel skicka in en patentansökan och på samma dag göra en öppen publicering. Rätt hantererat ska en patentansökan inte förhala publicering och disputation!

VA-dagens rundabordsdialoger tog vid efter att vi hade fått grepp om temat och dessa var uppdelade inom fyra områden av den öppna vetenskapen: Öppen tillgång, Öppna data, Medborgarforskning och Ansvarsfull forskning och innovation. Jag satt med i en av fyra undergrupper inom dialogområdet öppna data. En kort summering av de sammanlagda dialogerna var att möjligheterna med öppen vetenskap mycket handlar om bättre fungerande demokrati och delaktighet samt ökad kreativitet. Bland utmaningarna kan nämnas hur det ska finansieras och vad plattformarna ska vara, samt att nuvarande meriteringssystem inte riktigt belönar insatser i den öppna riktningen från den enskilda forskaren.

I efterföljande stafettsamtal där en rad representanter för alla berörda parter av öppen vetenskap nyanserades bilden ytterligare. Bland annat diskuterades vikten av att det måste finnas publicerad forskning som är kvalitetsgranskad av experter, och att skiftet i distribueringen inte får hota det. Dagen avslutades med att statssekreterare Karin Röding från Utbildningsdepartementet pratade om regeringens arbete. Karin sa att frågan om öppen vetenskap är en viktig demokratiaspekt och biblioteken kommer att ha ett stort samordningsansvar. Vidare bekräftade Karin att finansieringen är en viktig och svår fråga. Under november kommer närmare besked genom presentationen av den forskningspolitiska propositionen. Nyfikna rekommenderas att titta i den!

/John Sjöberg, patentingenjör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Öppen vetenskap i fokus

Under innovation

Open Innovation och IPR = sant

Ni har säkert hört det förut. Buzzwordet ”Open Innovation”, alltså öppen innovation, som av påivrare ses som ett nytt tänk och att alla som inte tänker så, tänker fel – eller kanske bara har tänkt för länge. Pragmatiker fnyser istället att ämnet innovation så gott som alltid har handlat om att samverka. Vår infrastruktur gällande informationsutbyte har i vart fall förändrats högst väsentligt inom en ganska kort tidsrymd. Rimligt borde detta också avspegla sig i nya arbetsvägar för att nå innovationer. Det banar alltså väg för utvecklingstrenden med öppen innovation.

Jaha, och vad ligger då i det öppna innovationsbegreppet kanske någon undrar? Ja, det är det många som undrar kan jag meddela. Jag deltog nyligen på en SNITTS (Swedish Network for Innovation & Technology Transfer Support)-utbildning i Lund som avhandlade IP-frågor inom forskningssamverkan och Open Innovation. Där fanns gott om innovationsrådgivare, jurister och även en och annan riskkapitalist. Kort sagt: det blev bra diskussioner. Just när det gällde frågan vad som egentligen ingår i begreppet märktes verkligen att allt inte är så glasklart.

För egen del har jag kommit fram till att det nog är lättast att betrakta det öppna innovationsbegreppet ur två olika synvinklar, en mer teoretisk och den andra mer praktisk.

Den teoretiska synen vilar framförallt på definitioner i böckerna ”Open Innovation: The New Imperative for Creating and Profiting from Technology” och ” Open Innovation: Researching a New Paradigm” av Henry Chesbrough, professor vid vid Haas School of Business University of California,  som brukar ses som fadern till begreppet. Synsättet innebär förenklat att man låter företagets/organisationens gränser luckras upp under arbetet fram mot en innovation. Målsättningen är inte att med enkom egna medel nå fram till målet, snarare handlar det om att hitta bästa vägen fram oavsett om det innebär samverkan med folk utanför sin organisation. När det uppstår eventuella sidospår kan man med fördel låta andra ta dessa vidare istället för att lägga det i malpåse. Håller man sig till detta breda synsätt, vilket man absolut kan göra, och till och med också kanske bör göra, så blir det för det flesta FoU-företag väldigt lätt att motivera att man redan jobbar med öppen innovation. Och visst så kan det nog vara. Men begreppet handlar alltså mer om en utvecklingstrend snarare än något som bara ska bockas av.

En annan syn jag har är mer praktiskt orienterad och utgår ifrån olika arbetsmetoder som har utmejslats, och som ofta åberopas som metoder i verktygslådan för öppen innovation. Här handlar det ofta om olika sätt att samla in och bearbeta idéer. Vilket tillvägagångssätt man väljer bör styras av om det handlar om ett hett eller ett mer moget teknikområde, och hur många människor det är som kan tänkas ha någon kännedom om det.

I fallet att det är ett hett område och väldigt många är intresserade, ta t ex populära konsumentprodukter, så kan det vara vettigt att också vända sig till just den breda massan eftersom man inte har någon aning om i vems huvud som en kittlande tanke kan finnas. Populära metoder här är att arrangera en bred idétävling, eller kanske starta någon slags idéportal. Funderar du på att vara med och bidra med någon idé bör du också fundera över om det verkligen är du som har rätten till idén, eller om det möjligen är din arbetsgivare som ska ha första tjing (Lag (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar). Sedan bör man alltid också noga fundera över sina taktiska skäl bakom att eventuellt ge upp möjligheten till ett eget ägande, exempelvis genom patent.

Är det istället ett mer moget område men fortfarande väldigt många som är insatta kan man satsa på att sprida mer specifika problem för att sedan säkra de bästa lösningarna. Själva valen av lösningar kan också vara olika öppna, allt ifrån att företaget väljer till att det istället är användarna som väljer.

Är det däremot endast specialister som kan förväntas vara insatta kan det förstås vara bättre att också försöka rikta sig mot just dessa, och är det dessutom ett moget teknikområde så kanske det redan finns ett antal väletablerade aktörer. I dessa fall kan man säga att det öppna innovationsarbetet i mångt och mycket liknar hur man redan har hanterat detta innan man överhuvudtaget började prata om just öppen innovation. Det handlar i dessa fall framförallt om forskningssamverkan, trippelhelix-modellen, samarbetsplattformar, rena företagssamarbeten, överlåtelser av immaterialrättigheter, bildande av patentpooler samt in-, ut- och korslicensiering av teknik.

I verktygslådan för öppen innovation har vi alltså olika verktyg för att koppla ihop människor över organisationsgränser för att främja innovation. Många av dessa verktyg utnyttjar möjligheterna till sammankoppling som internet (webb 2.0) har gett oss. Men det finns fler viktiga verktyg här och ett är faktiskt immaterialrätten* – till skillnad mot vad många först kanske tror!

Till och med i den mest öppna av de öppna strategierna utnyttjas ofta immaterialrättigheter på strategiska sätt. Principen kan exempelvis vara att man släpper det mesta fritt men sedan ser till att det fria leder till något som man har skyddat, och också kan ta bra betalt för. Det är även värt att tänka på att när man bestämmer sig för att ge något så kan det vara viktigt att gåvan ordentligt uppmärksammas. Man kan då behöva ett tydligt omslagspapper. Det kan vara i form av patent som man deklarerar ett fritt utnyttjande av, eventuellt begränsat till en viss krets.

Självklart kan även immaterialrättigheter användas på sätt som kan verka destruktivt för öppen innovation, allt beror på strategin. En sluten och protektionistisk strategi vilar ofta på patentskydd, men även en öppen och samarbetsvillig strategi kan baseras på patent**. Genom patent fås en sorts affärsmässig/juridisk paketering av teknik som man sedan kan skylta med i syfte att nå affärsuppgörelser eller samarbeten. Patenten kan därigenom utnyttjas som en sorts teknikmarkörer, och inte bara något som ger skydd.

Se alltså upp för den tyvärr ganska utbredda missuppfattningen att öppen innovation skulle innebära att man inte bryr sig om immaterialrättigheter. Jag tror att det är själva ordet ”öppen” som leder tankarna mot att man gratis, publikt och utan några krav på motprestation skulle förväntas ge ifrån sig resultatet av intellektuella ansträngningar. Det är absolut inte så. Öppenheten handlar inte om att ge upp ambitionen att profitera på resultatet av egna eller gemensamma intellektuella ansträngningar. Vad det däremot kretsar kring är hur man uppnår ett mer kreativt och rörligt innovationsarbete med effektiva metoder.

Faktum är att hela utvecklingen mot allt öppnare innovation snarare gör det än mer viktigt att tänka på detta med immaterialrättigheter och att ha en bra IP-strategi!

TÄNK ÖPPET – TÄNK STRATEGISKT – TÄNK IP. Eller gör bara som Nalle Puh sa – ”tänk, tänk, tänk”.

*Immaterialrättigheter kallas på engelska för ”Intellectual Property Rights” (IPR). Begreppet ”Intellectual Property” (IP) siktar ibland bredare och omfattar allt som upplevs som egendom skapad genom intellektuellt arbete. Det finns flera typer av immaterialrättigheter, de viktigaste kan sägas vara patent, design/mönster, varumärke och upphovsrätt. För just innovationer är patent en särskilt central immaterialrättighet. Detta på grund av att många innovationer är av slaget patenterbara uppfinningar som har fått, eller åtminstone står inför, ett insteg på marknaden.

**Ett patent visar den tekniska lösningen på ett problem för allmänheten (uppfinningen publiceras) mot att ägaren/ägarna av patentet får en ensamrätt att utnyttja en uppfinning under en begränsad tid (20 år). Ordet patent kommer från latinets litterae patentes som fritt översatt betyder öppet brev och grundtanken är att det ska främja innovation genom öppenhet. Betänker man det kan faktiskt hela patentsystemet betraktas som ett slags gigantiskt ramverk för öppen innovation.

/John Sjöberg, patentingenjör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Open Innovation och IPR = sant

Under immaterialrätt