Tag Archives: patent

Tjäna pengar på din idé med licenser

Funderar du som företagare på hur du kan sälja din produkt eller tjänst på en utländsk marknad? Du kanske vet att det finns en stor efterfrågan på din innovation hos andra företag? Då kanske en licens kan vara ett avtal som är aktuellt för dig.

Med en licens ger du en annan rätt att nyttja din immateriella rättighet. I klarspråk betyder det att om du till exempel äger ett patent så kan du ge någon annan rätt att använda tekniken genom en licens. Det samma gäller för ett varumärke eller ett designskydd.

Anna Lundqvist, patentingenjör och kundansvarig på PRV.

Anna Lundqvist, patentingenjör och kundansvarig på PRV, föreläser idag på ett seminarium som handlar om internationella verktyg. Några av verktygen hon tar upp ger dig som företagare möjlighet att köpa och sälja licenser.

Anna, för vilka företag kan det vara aktuellt att licensiera ut sina immateriella rättigheter? Eller att köpa en sådan för den delen?
Licensiering kan vara aktuellt för det företag som har en vara eller tjänst som man själv inte vill ha hela eller delar av tillverkning eller försäljning av. Om du exempelvis har en teknisk lösning, med ett patentskydd, som någon annan behöver i sin produktion, då kan du sälja en licens till den andra parten. Det finns flera olika typer av licenser, så läs på först.

Om ett företag ingår ett licensavtal med någon, vilken roll spelar PRV i detta?
Efter att PRV har meddelat ett patent eller registrerat ett varumärke eller designskydd så har vi inte längre med rättigheten att göra. Det är upp till rättighetsinnehavaren att sälja, licensiera eller rama in den.

På dagens seminarium presenterar du olika verktyg som ska göra det lättare för företag att hitta köpare och säljare av licenser. Hur fungerar ett sådant verktyg?
Det är en sökbar databas för respektive varumärken, designskydd, patent och upphovsrättsliga verk där den som vill sälja eller licensiera lägger in sina produkter. Sedan kan vem som helst söka bland dessa och om man är intresserad registrerar man sig gratis och får kontaktuppgifter till säljaren. Själva köpet sköts utanför verktyget.

Hur länge gäller ett licensavtal?
Ett licensavtal räcker under den tid man har skrivit in i avtalet.

Tack för samtalet, Anna!

PRV:s webbplats kan du läsa mer om licenser.

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Tjäna pengar på din idé med licenser

Filed under innovation

Ljudstark innovation har fans över hela världen

Bilder från vänster: Frantic Amber (Foto: Rickard Nilsson), Bonafide (Foto: Josefin Larsson), Entombed A.D. (Foto: Anders Ohlsson). Samtliga bilder är tagna på Sweden Rock Festival.

Idag smäller det! En av Sveriges äldsta och största festivaler, Sweden Rock Festival, slår upp sina portar för inbitna hårdrockare och metallare från hela världen som älskar att headbanga till elgitarrens och elbasens ljuva riff och melodier!

Vad vore punken, hårdrocken, svartrocken, dödsmetallen och andra suveräna musikgenrer utan den elektriska gitarren och den elektriska basgitarren? Ganska lågmäld, snällare mot öronen förvisso, men säkert även totalt urtråkig!

Men vem har vi att tacka denna uppfinning för? Och hur spelar varumärke och design in i detta?

Patent för starkare ljud

Den moderna elgitarren har ganska litet gemensamt med den akustiska gitarren som används inom bland annat klassisk musik. De sex strängarna spända över en gitarrformad träkropp och en greppbräda känns igen. Men där slutar likheterna. Elgitarren har ingen ihålig resonanslåda. Gitarrkroppen är i kompakt trä. Ljudet från elgitarren uppstår alltså inte i en ihålig låda som hos den akustiska gitarren, utan det uppstår med hjälp av en pick-up som kombineras med förstärkare.

Det är svårt att säga vem som uppfann den första moderna elgitarren. Men en titt i patentdatabasen Espacenet visar följande:

En av de första som tyftlade med förstärkning av gitarrljud var Fred C. Hammond. År 1924 fick han patent för sin uppfinning ”tone amplifying apparatus for musical instruments”. Han uppfann ljudpinnar med små mikrofoner som kunde byggas in i fioler, gitarrer och andra ihåliga stränginstrument och som kopplades till en extern förstärkare.

Några år senare, 1934, uppfann Loyd Loar en så kallad elektrisk pick-up.

I kombination med magneter fångade denna pick-up in strängens vibrationer och omvandlade dessa till elektriska impulser som i förstärkaren omvandlades till ljud. Även här krävdes en ihålig resonanslåda där strängens vibrationer kunde samlas. Loars uppfinning patenterades ett år senare. Loar jobbade för övrigt på företaget Acousti-Lectric Company, som senare kom att ingå gitarrföretaget Gibson.

Kort därefter, 1937 byggde George D. Beauchamp, som senare kom att bli en av grundarna av gitarrtillverkaren Rickenbacker, en egen elektromagnetisk pick-up för gitarrer.

Denna pick-up gjorde att man inte behövde ha ihåliga gitarrer. Ljudet producerades inte i den ihåliga resonanslådan, utan med hjälp av elektromagnetiska svängningar som fångades upp och förstorades av pick-upen. Det var revolutionerande i och med att man nu kunde skapa stora ljud med solida instrument, i princip brädor.

Varför nöja sig med en när man kan ha två?

Jimmy Page. Foto: Dana Wullenwaber (CC BY-SA 2.0)

Jag minns tiden då jag efter skoltid satt i ett svettigt klassrum och försökte spela ”Lilla snigel akta dig” för min entusiastiska gitarrlärare. Jag var trött, hade glömt mellisen hemma och ville bara hem. Med stor möda försökte jag bemästra de sex strängarna på gitarren (okej, för lilla snigel krävdes bara en sträng, men det kändes som flera!!!) Att lära sig spela på en dubbelhalsad gitarr fanns inte på min horisont då.

Gitarrguden Jimmy Page däremot hör till dubbelhalsarnas mästare! En föregångare till hans dubbelhalsade Gibson patenterades redan år 1941 av Neil Abrams.

För den som inte kan bestämma sig mellan elgitarr och elbas så har Christoforos Kanakis  uppfunnit en dubbelhalsad gitarr- och baskombo. Det fina med detta instrument är att det kan delas upp i två instrument! Du kan till och med välja om det ska vara två gitarrer, två basar eller både och! Man kan alltså spela själv eller med en god vän, fritt efter mottot: delad glädje är dubbel glädje!

Christoforos Kanakis gitarr- och baskombo.

Varumärken och design spelar på samma lyra

Det finns många legender inom hårdrocken, både män och kvinnor, men det finns även gitarrer som blivit legendariska. Märkena Gibson och Fender hör till de stora namnen, där bland andra Gibson Les Paul och Fender Stratocaster blivit stora tack var musiker som Slash och Yngwie Malmsteen.

Både Gibson och Fender har flera varumärken registrerade. Det intressanta är att några av dessa varumärken samtidigt är design.

Gitarren Gibson Les Paul är ett bra exempel: Om man gör en sökning på denna gitarr i databasen TMView så hittar jag följande EU-varumärken:

Nr 012092391 är ett 3D-varumärke med en bild på en gitarr. Ett 3D-varumärke är ett varumärke där märket är specificerad i en 3D-modell, varumärket gäller då hela den tredimensionella figuren som är avbildad. I detta fall är det hela gitarrkroppen. Gibson Brands har valt att registrera hela gitarrformen eftersom man vill vara säker på att ingen annan tillverkar en likadan gitarr under annat namn. Man har alltså registrerat gitarrens utseende som ett varumärke, inte som en design. Utseendet är alltså själva varumärket.

Gibsons Flying V. (Foto: CasinoKat / CC-BY SA 3.0)

Än mer ikonisk är Gibsons Flying V, en gitarr som faktiskt ser ut som ett V. Här har Gibson valt att göra en designregistrering när den gitarren kom ut 1958.

Eftersom en designregistrering endast gäller i begränsat antal år (25 i Sverige) så har flera gitarrtillverkare senare hakat på trenden och börjat tillverka egna V-formade gitarrer. Det kanske förklarar varför Gibson på senare år valt att göra varumärkesregistreringar för sina mest kända gitarrer.

Även Rickenbacker har valt att registrera utseende som varumärken.

Varumärkena med nummer 010177004 och 010177038 är 3D-varumärken, där Rickenbacker valt att registrera utseendet för gitarrhuvudet.

För Stratocaster finns mig veterligen inga 3D-varumärken registrerade, däremot har Fender Musical Instruments Corporation valt att registrera ordet ”Stratocaster” som ordmärke för bland annat bild- och ljudsystem samt för musikinstrument.

Men nog om detta. Själv pausar jag festivalandet i år. I stället så tror jag faktiskt att jag ska damma av min (akustiska) gitarr och ge den lilla snigeln en sista chans. Vem vet, det kanske blir en gitarr-virtuos av mig i alla fall, nu på äldre dar. ,\m/

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Ljudstark innovation har fans över hela världen

Filed under immaterialrätt

Få kvinnliga uppfinnare och historiskt få kvinnliga företagare i Sverige

PRV:s Statistikårsbok för 2016 utkommer idag med bland annat uppdaterade siffror om kvinnliga uppfinnare i Sverige. För den som vill veta mer om kvinnors företagande i historien finns boken ”Kvinnors entreprenörskap under 400 år” från 2013 av forskaren och nationalekonomen Anita Du Rietz, som även skapade Småföretagsbarometern och blev Sveriges första kvinnliga chefsekonom på 1980-talet.

Andelen kvinnliga uppfinnare som medverkar – ensamma eller som medsökande – på internationella patentansökningar (PCT-ansökningar) har ökat i Sverige från en sjättedel under perioden 1995-1999 till en femtedel år 2011-2015. Det placerar Sverige på en plats långt efter Kina och Sydkorea, som år 2011-2015 kom upp i motsvarande 50 %, och även efter flera europeiska länder som Spanien, Polen och Frankrike, som under samma period passerade 30 %.

I svenska nationella ansökningar var andelen kvinnliga uppfinnare 6,6 % förra året. En liknande andel hittar man bland företagare i Sverige, där cirka fem procent av alla yrkesarbetande kvinnor hade företagande som huvudsysselsättning år 2015 (källa: SCB). Motsvarande siffra för manliga företagare var cirka elva procent. Enligt Entreprenörskapsbarometern har andelen personer i arbetsför ålder som kan tänka sig att bli företagare minskat med tio procent från år 2004 till 47 % förra året. En av anledningarna till detta uppgavs vara att otryggheten för företagare är för stor.

Företaget Dojaj

Företagaren Lovisa Ljungvall som säljer barnkläder på en marknad 2017.

 

Kraftig minskning av företagande på 1900-talet

Anita Du Rietz hävdar i sin bok, baserat på egen och andras forskning, att förutsättningarna för kvinnors företagande inte har förbättrats successivt under historiens gång. Under 1900-talet sjönk andelen företagare bland yrkesverksamma kvinnor markant, efter att ha varit omkring en tredjedel under första hälften av 1800-talet. En av anledningarna till denna drastiska minskning var införandet av frihandel år 1948 (GATT/WTO), som bland annat hade som följd att den svenska textilindustrin – kvinnornas viktigaste yrkes- och företagarområde – kraftigt decimerades. En annan anledning till detta var förbudet mot natt- och övertidsarbete för enbart kvinnor, som rådde under åren 1909-1963, med undantag för vårdarbete och plockning av sockerbetor. Några ytterligare anledningar till minskningen av kvinnligt företagande var bristande tillgång på både barnomsorg och möjlighet till hemhjälp. Inte förrän på 2000-talet började andelen kvinnliga företagare öka igen.

De flesta företagarna i Sverige är kombinatörer, d.v.s. de kombinerar företagande med en anställning. Ett exempel på dessa är Lovisa Ljungvall som tillsammans med sin man startat företaget Dojaj, se bilden ovan. De tillverkar barnkläder för försäljning på marknader och på internet.

Äktenskapsålder och den industriella revolutionen

Åldern vid första giftermålet har varit en viktig faktor för kvinnors livsmöjligheter och företagande i Sverige. Det år som den genomsnittliga åldern för kvinnor vid första giftermålet var som lägst någonsin – 20 år – sammanföll med det år som andelen hemmafruar var som högst. Förvånande nog var detta år så pass nyligen som 1950.

Under åren 1750-1850 höjdes äktenskapsåldern successivt, med följd att kvinnor fick en bättre ekonomisk ställning och att konsumtionen ökade i hela Västeuropa. Detta anses vara en av de främsta anledningarna till att den industriella revolutionen skedde i Västeuropa och inte någon annanstans.

Näringsfrihet och andra förutsättningar

Skråväsendet, som tidigare bland annat hade hindrat kvinnor som inte var änkor att arbeta inom vissa branscher, avskaffades 1846 och full näringsfrihet infördes 1864. Detta innebar att det blev lagligt att starta företag och att arbeta inom flera branscher samtidigt.

Änkor blev förr automatiskt myndiga, men också andra kvinnor kunde ansöka om att bli myndiga, vilket skedde i ett hundratal fall per år. Ogifta kvinnor blev myndiga vid 25 års ålder från 1863 och från 21 års ålder 1884. Det dröjde till året för kvinnors rösträtt till riksdagen, alltså 1921, innan även gifta kvinnor blev myndiga, men de kunde formellt bestämma över sin inkomst själva sedan 1874.

Arvsrätt har kvinnor haft sedan förkristen tid i Sverige. Dock dröjde det till 1845 innan arvet delades lika mellan könen både i staden och på landet. Detta var särskilt viktigt i en tid då banklån var ovanliga och man istället lånade av förmögna människor.

Vanliga verksamhetsområden då och nu

Trots alla restriktioner finns det gott om exempel redan från 1600-talet på kvinnor som förvaltade egendomar, agerade som ombud för familjens affärer och i tvister, samt ingick juridiskt bindande avtal. Anita Du Rietz nämner 500 kvinnor i sin bok som varit företagare på olika sätt under de senaste 400 åren: krögerskor, torghandlare, hantverkare, bruksägare, jordbrukare, fiskmånglerskor, textilproducenter, sömmerskor, samt även rektorer sedan högre utbildning inom vissa områden blivit tillgänglig för kvinnor i mitten av 1800-talet.

Idag är de tre vanligaste verksamhetsområdena för kvinnliga företagare hårvård samt konsult- och restaurangverksamhet (källa: SCB).

Laura Enflo, PRV

Ett varmt tack till Anita Du Rietz och Lovisa Ljungvall!

 

Källor/ För vidare läsning:

Du Rietz, Anita (2013) Kvinnors entreprenörskap under 400 år. ISBN 9789175042572.

Andersson, Malin och Gamerov, Lukas (2017) http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Farre-kvinnor-an-man-driver-foretag/ (besökt 28 maj 2017)

Barnklädmärket Dojaj, http://www.dojaj.se/

Patent- och registreringsverket (2017) Statistikårsbok för 2016 https://www.prv.se/sv/om-oss/statistik/statistikarsbok/

Tillväxtverket: Entreprenörskapsbarometern 2016 https://tillvaxtverket.se/5.78ae2b21158679f9fc1eda.html (besökt 28 maj 2017)

Kommentarer inaktiverade för Få kvinnliga uppfinnare och historiskt få kvinnliga företagare i Sverige

Filed under immaterialrätt, innovation, patent

Konstfull matematik i grönsaksdisken

Utbudet hos min lokala grönsakshandlare brukar, förståeligt nog, variera efter årstid. Nu under vintern kan jag välja bland rötter i flera nyanser av grått, svart, mörkrött och mörkgrönt. Men har jag tur finns det en grönsak som sticker ut: romanescon. Dels är den otroligt god, och dels är den ett matematiskt konstverk!

Ibland, när jag står vid grönsakerna och inte vet vad jag ska välja, dras min blick till en broccoli-liknande skapelse som ser ut som någon exotisk maträtt som fås på rymdstationen Babylon 5 i TV-serien med samma namn. Jag pratar om romanescon, denna såväl smakligt som grafiskt tilltalande gröna hybrid mellan broccoli och blomkål.

Broccolo_Romanesco_Close-up2

Närbild på en fin romanesco. Foto: Martin King.

Om du tittar närmare på denna kål så ser du att den består av många små kålhuvuden, som i sin tur består av små kålhuvuden, som i sin tur består av små kålhuvuden, som i sin tur består av små kålhuvuden, som i sin tur …ja, man kan bli snurrig för mindre.

Matten hjälper räta ut det krokiga

Mönstren, eller uppbyggnaden, som romanescon består av kallas fraktaler. En fraktal är en figur som liknar sig själv oberoende av i vilken skala den befinner sig. Detta betyder att jag kan zooma in på romanescon hur många gånger som helst och alltid se små romanesco-huvuden som består av ännu mindre romanesco-huvuden. Plötsligt känns romanescon som ligger i min kundvagn väldigt meta.

Det var matematikern Benoît Mandelbrot som myntade begreppet fraktal. Ordet kommer från latinets fractus som betyder bruten eller splittrad. Tidiga matematiker kallade dessa figurer för monster, eftersom man inte kunde räkna ut deras arealer med vanlig matte. De var för brokiga, för o-raka helt enkelt.

Mandelbrot studerade dessa monster och kom fram till att vår vanliga euklidiska geometri (du vet, den med gamla hederliga cirklar, koner och annat stilrent) inte räcker till för dessa figurer. Istället så började han integrera komplexa tal i sina beräkningar och fastställde att dessa figurer är matematiska objekt som kan användas till att förklara mycket som finns i vår natur. Han döpte dessa monster till fraktaler.

Romanescon är ett exempel på naturligt förekommande fraktaler. Ett annat exempel är kustlinjer, till exempel Sveriges kustlinje.

Upphovsrätt för fraktaler?

Det var även Mandelbrot som upptäckte fraktalen som kom att få hans namn: mandelbrot-mängden. Denna fraktal har också blivit berömd för sitt utseende. Många konstnärer, musiker och kreatörer inom diverse subkulturer har använt sig av denna fraktal för att pryda bilder, skivomslag, kläder och annat.
Så här kan mandelbrot-mängden se ut om man kör den matematiska formeln i en dator:

Mycket vackert, enligt min mening. Eftersom man kan skapa bilder på fraktaler som gjorts med hjälp av matematiska formler så ställer sig frågan om man kan ha upphovsrätt för en fraktal som man skapat själv.

Huvudregeln är att man inte kan få någon upphovsrätt till fraktalerna. Upphovsrätten gäller inte för ”automatgenererade” skapelser. Upphovsrätt gäller inte heller för metoder eller matematiska formler. Fraktaler som skapats i diverse datorprogram faller under denna kategori, och därför kan den som skapat denna fraktal inte räknas som upphovsrättsinnehavare. Däremot, om personen skapar konstnärliga bilder som innehåller fraktaler men även annat som är tillräckligt originellt, så blir skaparen innehavaren av upphovsrätten för hela konstverket.

Men patent då? Ingen teknik utan matte!

Matematiken genomsyrar inte bara vår omgivning. Den är grunden för all teknik! Då skulle man ju kunna tro att en person som uppfinner en matematisk formel skulle kunna patentera den.

Men nej, herr Mandelbrot kan inte få patent för sin formel. Den svenska patentlagen är mycket tydlig här:

”Som en uppfinning anses aldrig vad som enbart är

  1. en upptäckt, vetenskaplig teori eller matematisk metod,
  2. en konstnärlig skapelse,
  3. en plan, regel eller metod för intellektuell verksamhet, för spel eller för affärsverksamhet eller ett datorprogram, eller
  4. en presentation av information. Lag (2007:516).”

Så tyvärr, varken patent eller upphovsrätt gäller för matematiska formler i sig.

Men det kanske är lika bra, eftersom detta gör att vi alla fritt kan skapa egna fina fraktaler! Det finns flera appar för mobilen där du kan skapa dina egna fantastiska mönster och zooma in i all oändlighet! Ett exempel är appen ”Visions of Chaos” som funkar för androider. Hur den fungerar ser du i videon ovan.

Jaha, allt prat om romanesco och Mandelbrot ( även tyska ordet för mandelbröd 🙂 ) har gjort mig hungrig. Internationella matematik-dagen till ära har jag inhandlat en romanesco. Så för min del blir det ugnsbakade fraktaler ikväll!

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Konstfull matematik i grönsaksdisken

Filed under immaterialrätt

Virtuell verklighet under granen

vr

Glöm spikmatta, matberedare och andra antikviteter. I år är det VR-glasögon som ska ligga under julgranen! Detta enligt Handelns Utredningsinstitut HUI, som varje år, lagom till julhandeln, utser årets julklapp. Motiveringen? Enligt HUI kombinerar VR-glasögon ny teknik med upplevelser på ett helt nytt sätt, vilket passar oss moderna människor som förväntar sig ”mervärden och förstärkta upplevelser”.

”Förstärkta upplevelser”, det låter ju onekligen spännande! För oss som växte upp med Bradburys The Veldt och filmen Gräsklipparmannen är ju VR-glasögon det bästa som har hänt sedan de första 3D-glasögonen såg dagens ljus.

VR mer än bara underhållning

Det började redan 1962, när uppfinnaren och filmskaparen Morton Heilig, patenterade en så kallad sensomat, en singel-biograf som skulle ge tittaren hela paketet från bild, ljud, lukt till känsel.

thesensorama

Tekniken har sedan dess utvecklats till att bli mer eller mindre bekväma glasögon som levererar diverse VR-upplevelser.

I en WIPO-rapport från 2015 som gjort i samarbete med Lexinnova har man analyserat runt 12 000 patent inom området VR. Bland de användningsområdena som patenten registrerats för ligger e-handel, utbildning och medicinteknik i topp. Först på fjärde plats kommer spel, eller gaming, som det heter på nysvenska.

Jimmie Femzén, patentingenjör på PRV och vår egen expert på området ser oändliga möjligheter inom VR:

– VR-spel är såklart roliga och kanske det första man tänker på, men VR kan användas till ofantligt mycket mer! Viktiga impulser för utvecklingen inom VR kommer också från bland annat sjukvården och utbildningssektorn. Men det är klart, spel går inte att tänka bort längre, allt fler människor vill kunna uppleva alternativa verkligheter på ett helt annat plan än tidigare!

Sverige i framkant på en marknad som domineras av giganter

Globalt sett står Sony, Samsung och Microsoft för de flesta patenten inom VR. Men även svenska företag bidrar med sina innovationer till den allt snabbare utvecklingen inom området. Företag som Starbreeze och  Coastalbyte jobbar i framkant med VR, och svenska innovationer används inom flera olika områden, bland annat  inom medicinteknik, e-handel och spel.

VR är ett snabbväxande teknikområde som ställer företagen inför en stor utmaning. Det gäller för företagen att hänga med och utveckla en känsla för vad konsumenterna efterfrågar, säger Jimmie och fortsätter: Som företagare eller innovatör måste man ha koll på hur teknikutvecklingen inom VR-området ser ut, vilka andra företag som är aktiva samt vilka tekniska framsteg som redan gjorts. Mycket framöver kommer troligtvis handla om förbättringar av tekniken. Nu när VR släpps till alla blir det extra viktigt att lyssna in användarna och identifiera problem samt hitta nya lösningar. Kanske är det precis den lösningen ett företag kan använda för att nischa sig mot andra företag. Ett företags omvärldsbevakning måste vara en del i  en genomtänkt strategi för företagets immateriella tillgångar.

VR något för dig?

Du som är osäker på om VR-glasögonen är rätt present till dina nära och kära kan testa med Googles VR-cardboard. Du kan ladda ned den kostnadsfria mallen här och bygga dina egna VR-glasögon. De funkar med både androider och äpplen.

Vill du veta mer om VR? Här finns en längre intervju med vår VR-expert Jimmie Femzén, du kan även se vårt webbseminarium ”Immaterialrätt i den virtuella verkligheten” som ägde rum i juni och tar upp frågor om immateriella rättigheter i virtuella världar.
HUI:s webbplats kan du läsa om årets julklapp.

Väl mött i den virtuella verkligheten!

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Virtuell verklighet under granen

Filed under innovation

Söktjänster – vår service till experter

Måns Marklund, kvalitetsansvarig på PRV.

Måns Marklund, kvalitetsansvarig på PRV.

Sedan 70 år tillbaka erbjuder PRV söktjänster inom patent, varumärke och design. Söktjänsterna ger ombud och experter inom immaterialrätt stöd i deras patent- och varumärkesstrategier. Vi har träffat Måns Marklund, kvalitetsansvarig på PRV, och pratat med honom om söktjänsterna.

Måns, vilka är det som beställer söktjänster hos PRV och varför?

–Det är framför allt ombudsfirmor och industriombud på de större företagen som anlitar oss. Våra söktjänster ger en bra grund i beslutsprocessen kring patentstrategier. Det som efterfrågas mest är nyhetsgranskningar och validitetsgranskningar, men även FTO och statussökningar inom patent är efterfrågade. Där har vi en unik möjlighet att på ett säkert och effektivt sätt ta fram status för patentfamiljer.

För att kunna göra bra sökningar är patentingenjörerna måna om att hålla en kontinuerlig dialog med kunden. Avstämningar under själva sökprocessen ger både kunden och patentingenjören möjligheten att förfina, utvidga eller ändra sökningen. På så sätt får kunden i slutändan ett underlag som ger bra grund att gå vidare med.

Bred kompetens tack vare personalstyrka
PRV:s främsta tillgång ligger i personalen. Det stora antalet patentingenjörer gör att PRV täcker samtliga teknikområden. Samtidigt är ingenjörerna uppdelade i olika teknikområden. Samtal inom enheterna och avdelningarna emellan gör att kunskapsutbytet kring terminologi, semantik, databaser och verktyg är mycket högt. På så vis bygger patentingenjörerna kontinuerligt på sin kunskap inom sökteknik.

–Vi är väldigt måna om att kompetensutveckla våra ingenjörer. Här spelar kontakten till våra kunder en viktig roll. Genom feedback får vi en bra bild av vad vi är bra på och vad vi kan bli bättre på. I min roll som kvalitetsansvarig är just den täta kundkontakten mycket viktig för att kunna vidareutveckla söktjänsterna och våra rutiner inom detta område, säger Måns.

Experterna en ovärderlig källa på kunskap
Kontakten till experterna inom immaterialrättsområdet är a och o i PRV:s arbete med att kvalitetssäkra söktjänsterna.

–Ombud är våra tentakler ut i verkligheten, säger Måns och fortsätter: Det är oftast ombuden som möter innovatörerna och som i ett tidigt skede kan se vad innovatörerna behöver. Vi lever nästan i en sorts symbios med ombuden. De vet vad vi är bra på men de sitter även på ovärderlig kunskap om vad vi kan bli bättre på. Vi är väldigt tacksamma för att vi har en så bra ombudskår och industri som hjälper oss att vara så bra vi kan!

PRV:s 115 patentingenjörer jobbar med söktjänster och samtliga har genomgått PRV:s gedigna patentingenjörsutbildning. Dessutom hanterar ingenjörerna utöver de skandinaviska språken även engelska, franska och tyska. Här kan du läsa mer om våra söktjänster.

/ Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Söktjänster – vår service till experter

Filed under immaterialrätt

Gotta catch’em all, nämligen hos PRV!


Har du eller någon i din närhet drabbats av Pokémon Go-hysterin? Var lugn, du är inte ensam. Även undertecknad hör till den hängivna skaran som (inte planlöst) irrar omkring med mobilen i högsta hugg och redo att fånga små pokémons. För de frälsta finns goda nyheter: Precis utanför PRV:s kontor i Stockholm finns två pokéstops registrerade!

Vad är Pokémon Go då, undrar kanske den oinvigde. Förutom att spelet är en utmärkt kombination av friluftsliv och mobilspel, så är Pokémon Go även ett perfekt exempel för hur ett spel kan samla olika immateriella rättigheter, i det här fallet patent, varumärke och upphovsrätt.

Patent för teknisk lösning
Vad gäller patent så har Google och dess spin-off-företag som utvecklat spelet, Niantic, Inc., registrerat ett patent som gäller så kallade ”location-based parallel reality games”, det vill säga spel som använder sig av den verkliga världens koordinater för att skapa en parallell, virtuell spelverklighet. Funktionen som gör att spelet automatiskt uppdateras med geografiska koordinater ur verkligheten är en teknisk lösning. Därför kan den patenteras.

Varumärke ger mervärde
Varumärken då? Jo, Nintendo, den japanska speljätten som står bakom flera älskade tv-spel, har i dagsläget drygt 600 registrerade varumärken i Europa. Till dessa hör ordmärken som till exempel ”Pokemon Go” eller ”Pikachu” men även figurmärken som pokemonstren Pikachu och Squirtle. Ett ordmärke består av enbart ord, ett figurmärke däremot kan bestå av en figur eller en figur som är kombinerad med ett ord. Dessa varumärkesregistreringar ger Nintendo rätten att själv bestämma över huruvida dess varumärken får användas av andra och hur detta ska ske i så fall.

Upphovsrätt uppstår automatiskt
Även upphovsrätten spelar med här (pun intended). Själva pokémon-figurerna är upphovsrättsligt skyddade eftersom de är bilder/figurer. Upphovsrätten uppstod i samma ögonblick som figurerna kom till. Sedan har vi koden som ligger bakom appen, det vill säga själva hjärnan i spelet. Koden skyddas också av upphovsrätten. En sak till: Nintendos tidigare tv-spel kom alltid med suverän musik och ljudeffekter. (Undertecknad kan faktiskt skryta med att kunna sjunga hela musiken till Super Mario Bros från 1985, inklusive speleffekter!) Även Pokémon Go har musik (som jag inte lärt mig sjunga än) och den är – ja, du gissade rätt- den är skyddad enligt upphovsrätten.

Som du ser, lika komplext som Pokémon Go är att spela, minst lika komplext är landskapet av immateriella rättigheter som kommer till användning i denna app. Men nog om detta nu. Det är dags att bege sig till närmaste pokéstop, för, som det heter så fint i Pokémon-världen: ”Gotta catch’em all!” Ja, även denna slogan är skyddad. Varumärkesskyddad.

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Gotta catch’em all, nämligen hos PRV!

Filed under immaterialrätt

PRV i Almedalen: Kvinnliga innovatörer – Hur kan de bli fler?

ideasInnovation är en genusfråga – det framgår tydligt i statistiken över inkomna ansökningar till PRV. Bara 6-7 procent av inkomna patentansökningar kommer från kvinnliga uppfinnare. Det låga antalet ansökningar har varit konstant de senaste tio åren, trots att kvinnorna blir allt fler på forskningsutbildningarna och i teknikintensiva verksamheter. Vad beror detta på och hur lockar vi fler kvinnor till tekniktäta, innovativa branscher?

Den 5 juli kommer PRV att vara på plats i Almedalen för att diskutera dessa frågor med representanter från näringsliv och politik.

En av deltagarna är Ylva Ryngebo, från företaget MID – Medical Innovation Design. Efter att ha jobbat som röntgensjuksköterska i drygt 20 år började hon utveckla egna produkter inom diagnostisk radiologi. Som en av få kvinnliga entreprenörer med ett antal patent i bagaget har hon kunnat samla många erfarenheter inom entreprenörskap och innovation.

Ylva, seminariet har temat ”Kvinnliga innovatörer – hur kan de bli fler”. Finns det någon särskild aspekt eller fråga som du tycker är särskild viktig att lyfta och som du gärna skulle vilja diskutera under seminariet?

– Det borde göras enklare system för att ta sig fram både som innovatör och företagare  idag. Detta gäller båda könen. För att kunna driva fram en uppfinning till en lönsam innovation så krävs det ofta att man även startar företag . Mycket idag är anpassat efter redan etablerade företag som både har kapital och flera anställda. Där tror jag många, framför allt kvinnor, backar och känner viss osäkerhet. Systemen idag är både krångliga och kostsamma. Som till exempel patentsystemen  som inte direkt är anpassade efter den lille uppfinnarens plånbok.

 

Yla Ryngebo. Foto: MID Instruments.

Ylva Ryngebo. Foto: MID Instruments.

Vilka är dina tre bästa tips för kvinnor som funderar på att förverkliga sin innovation?

–  Ta ett steg i taget, håll i pengarna. Mycket kan man göra själv eller få hjälp av sitt nätverk.
–  Med sunt förnuft och envishet så kan man komma långt.
–  Ta råd av experter men var samtidigt kritisk och tänk själv.

 

Seminariet modereras av Susanna Baltscheffsky, chefredaktör på Ny Teknik och äger rum den 5 juli klockan 8.00-9.00 på O’Learys uteservering, Strandgatan 13. Mer information om seminariet finns i Almedalskalendern.

Varmt välkommen!

/Margarita Linné, kommunikatör

2 kommentarer

Filed under innovation

Möt PRV i Almedalen

Glödlampor_1PRV kommer i år att ha tre seminarier i Almedalen för att lyfta viktiga frågor om innovation, företagande och tillväxt. Möt oss centralt på Strandgatan 13 den 5 juli kl 07:45-12:00.

Årets seminarier:

5 juli kl. 08:00-09:00 (frukost serveras från 07:45)
Kvinnliga innovatörer: hur kan de bli fler?
Innovation är en genusfråga – bara 6-7 procent av inkomna patentansökningar kommer från kvinnliga uppfinnare. Vad beror detta på och hur lockar vi fler kvinnor till tekniktäta, innovativa branscher?

5 juli kl. 09:15-10:15
Söker du framgång? Leta bland dina dolda tillgångar
Visste du att cirka 80 procent av ett företags värde finns i immateriella tillgångar som varumärken, kundlistor och domännamn? PRV presenterar färska siffor kring hur kunskapsnivån om immaterialrätt ser ut i landet – från patent och varumärkesskydd till designregistrering och upphovsrätt.

5 juli kl. 10:30-11:40
Piratkopiering i digitala miljöer
Handeln på nätet ökar stadigt. Konsekvenserna av den illegala handeln drabbar både konsumenter som får undermåliga produkter och kreatörer, innovatörer och företagare. Vad kan vi göra för att öka medvetenheten om farorna med piratkopierade varor och illegal handel med upphovsrättsskyddat material?

Övrigt: 5 juli kl. 16:30-17:30
Nyckeln till ökad samhällsnytta – bättre koll på universitetens kunskapstillgångarForskningsresultat, mjukvara, databaser och uppfinningar. Det finns flera guldgruvor i form av kunskapstillgångar på svenska lärosäten. Hur kan vi kartlägga och nyttja kunskapstillgångarna så att Sverige kan stärka sin konkurrenskraft och klara samhällets utmaningar? PRV:s generaldirektör Susanne Ås Sivborg medverkar i panelen.

Under Almedalsveckan twittrar vi under hashtaggen #prvsverige.

Varmt välkommen att diskutera med oss under Almedalsveckan!
/Stina Lilja, pressansvarig på PRV

 

Kommentarer inaktiverade för Möt PRV i Almedalen

Filed under immaterialrätt, innovation

Svensken som räddade Paris och några av de patent han såg

De senaste dagarna i Frankrike har jag tänkt på och imponerats av parisarnas förmåga att känna livsglädje, trots blodbad och andra tragedier som drabbat dem både förr och nu. Precis som Paris valspråk lyder: Fluctuat nec mergitur, så gungar staden hit och dit men klarar sig från att sjunka.

I augusti 1944 fick general Dietrich von Choltitz, nyutnämnd överbefälhavare för Paris och dess förstäder, direkta order av den ökände tyske diktatorn att spränga Paris symbolladdade och ovärderliga byggnader i luften, till exempel Triumfbågen och troligen även Eiffeltornet. Dessutom var det meningen att floden Seine skulle svämma över och på så sätt skulle tiotusentals parisare utplånas från den sommarvarma jordens yta. För att undvika obeslutsamhet hade von Choltitz informerats om att hans hustru och barn hemma i Tyskland skulle straffas (såkallad Sippenhaftung) och förmodligen dö om han inte såg till att förstöra Paris. Detta hot framfördes trots att von Choltitz var känd för att följa order med preussisk noggrannhet.

Omkring fyrtio år innan Paris öde lades i händerna på von Choltitz satt Gustaf Nordling, Sveriges generalkonsul i den franska huvudstaden, på sin skrivbordsstol och lyssnade uppmärksamt. Han hade en ingenjör vid namn Sven Wingquist på besök, som visade upp en rykande färsk patentskrift och berättade att han ville starta upp en affärsverksamhet i Frankrike.

”Du får ta hand om det”, sade konsul Nordling till sin tjugofemårige son Raoul, som var vicekonsul. ”Jag förstår så litet av det där”.

Raoul Nordling, den unge teknikintresserade sonen som bortsett från sin svenska militärtjänstgöringstid hade bott hela sitt liv i Paris med sin franska mor Jeanne och sin svenske far, tog hand om saken så till den grad att han kom att sitta som styrelseordförande i det franska dotterbolaget i många år. Moderbolaget hette AB Svenska Kullagerfabriken (SKF) och rullade på bra efter att Sven Wingquist (som föddes för precis 139 år sedan) utvecklat sin mer ursprungliga kullageridé (se det svenska patentet nummer 24160) till något mycket mer användbart (se det svenska patentet nummer 25406). Det genialiska i det senare patentet var att kullagret hade två eller flera rader med kulor istället för bara en rad. Dessa kulrader placerades enligt en särskild, sinnrik geometri. På så sätt kunde kullagret bära upp en större tyngd än den tidigare modellen och var inte lika känsligt för snedställning hos axlar. Detta innebar att många tidigare problem fick sina lösningar och den nya typen av kullager lade snart beslag på en majoritet av marknadsandelarna. Idag har SKF fler än 100 fabriker i hela världen och omkring 50000 anställda, varav cirka 3000 i vardera Sverige och Frankrike.

Ett annat, äldre bolag som hade stor nytta av Raoul Nordlings kunskaper och kontakter var företaget AB Separator (nuvarande Alfa Laval), vilket grundades av ingenjörerna Gustaf de Laval och Oscar Lamm år 1883. Av dessa två var det de Laval som var uppfinnaren och han genererade under sitt liv knappt hundra patent. Flera av dem handlade om den för AB Separator så viktiga separatorn, vilken var konstruerad för att separera grädden från mjölken, se t ex det svenska patentet nummer 187. Lamm fungerade som företagets verkställande direktör, men redan efter tre år lämnade han företaget av den orsaken att han var tveksam till att exploatera de Lavals nya uppfinningar emulsorn, som såg till att fettet var jämnt fördelat i oljan eller vätskan (se det svenska patentet nummer 60) och laktokriten, som kunde bestämma mjölkens fetthalt (se det svenska patentet nummer 413). Raoul Nordling satt i styrelsen för AB Separators franska dotterbolag i över femtio år fram till sin död; de sista trettio av dem som styrelseordförande. Till hans främsta insatser för företagets räkning hör de lyckade förhandlingarna med det franska tullverket under första världskriget, som tjänade till att häva blockaden av inkommande varor och post, uppkomna på grund av att AB Separator misstänktes vara allierat med tyskarna.

Raoul Nordling, denne relativt okände välgörare, stod efter hand i bakgrunden av ett försvarligt antal svenska företag som verkade i Frankrike, inklusive till exempel Sandvik AB och AGA. Han fick sin utkomst som affärsman, men tog sig även tid för obetalda befattningar såsom svenska generalkonsulämbetet från år 1926 efter sin fars död, samt ordförandeskapen i svenskkolonins två främsta utposter i Paris: Svenska Klubben, grundad 1891 med Alfred Nobel som medlem, och Sofiaförsamlingen (Svenska kyrkan).

Raoul Nordling

Byst av Raoul Nordling (1882-1962) vid ett fönster på Svenska Klubben i Paris.

När von Choltitz dök upp i Paris inledde Raoul Nordling (och i viss mån hans bror Rolf efter att Raoul blivit sängliggande ett par dagar till följd av en hjärtattack) genast intensiva förhandlingar för att befria tusentals politiska fångar som satt i olika fängelser och läger i Frankrike, av vilka de flesta väntade på avrättning eller deportation, trots att Tyskland nu i princip hade förlorat kriget. Nordling saknade tillstånd från svenska UD att bedriva sådan räddningsverksamhet, men hävdade att han dels agerade som privatperson och dels inte kunde fråga UD om lov på grund av brist på både tid och pålitliga kommunikationskanaler, eftersom kontakterna med UD alltid gick via Berlin.

Resultaten lät inte vänta på sig. Under några hetsiga veckor fick Nordling till stånd en fångutväxling mellan privatpersonen Nordling och tyskarna, trots att han själv inte hade en enda fånge att lämna i utbyte. Det totala antalet fångar som räddades går inte att fastställa, men det rörde sig om minst 3500-4000 personer.

Mest känd – i den mån han över huvud taget är bekant – är Raoul Nordling för sina idoga försök i augusti 1944 att övertala von Choltitz att skona Paris från förstörelse genom en framförhandlad vapenvila i väntan på stadens befrielse. Exakt hur det gick till när von Choltitz och Nordling diskuterade dessa frågor (bland annat med hjälp av den tyske tolken Emil Bender) är det ingen som vet idag, bortsett från de knapphändiga uppgifter som står att läsa i von Choltitz memoarbok från 1951 och Raoul Nordlings korta krigsskildring från 1945, av vilka den senare publicerades först 2002 efter att ha återupptäckts 1995, samt ett antal vittnesmål från bland andra Sveriges vicekonsul Gustav Forssius. Skeendet dramatiserades av Cyril Gély 2011 och sattes upp i svensk översättning på Stockholms stadsteater 2014. Samma år hade den kritikerrosade filmen Diplomati premiär, som bygger på Gélys pjäs och som ger mer eller mindre plausibla svar på frågan vad som egentligen hände.

Det är alltså svårt att med säkerhet veta vilken betydelse Nordling hade för von Choltitz beslut att skona Paris från ödeläggelse. Likväl står det klart att Nordling blev utnämnd till hedersmedborgare i Paris 1958, samma år som Churchill och Eisenhower. Nordling erhöll även flera utmärkelser av franska staten och fick dessutom sätta sitt namn på ett antal gator och ett torg, alla i Frankrike.

Square Raoul Nordling

En del av Square Raoul Nordling i 11:e arrondissementet i Paris.

I Sverige har Raoul Wallenberg med rätta gett sitt namn åt många gator och torg. Elsa Brändström och Folke Bernadotte har också fått sådana erkännanden. När, undrar jag, kommer man att kunna promenera på Raoul Nordlings gata någonstans i Sverige?

/Laura Enflo, patentingenjör på PRV

För vidare läsning:

  • Nordling, Raoul (2002) Sauver Paris (svensk titel: Mannen som räddade Paris, utgiven 2004 och 2014 av Instant Mathematics förlag)
  • Choltitz, Dietrich von (1951) Soldat unter Soldaten, Europa Verlag
  • Lacroix, Jean-Pierre (2012) Svensken som räddade Paris [artikel] http://www.dn.se/ledare/kolumner/svensken-som-raddade-paris/, publicerad 2012-01-18 i Dagens Nyheter

 

 

Kommentarer inaktiverade för Svensken som räddade Paris och några av de patent han såg

Filed under patent