Tag Archives: patent

Konstfull matematik i grönsaksdisken

Utbudet hos min lokala grönsakshandlare brukar, förståeligt nog, variera efter årstid. Nu under vintern kan jag välja bland rötter i flera nyanser av grått, svart, mörkrött och mörkgrönt. Men har jag tur finns det en grönsak som sticker ut: romanescon. Dels är den otroligt god, och dels är den ett matematiskt konstverk!

Ibland, när jag står vid grönsakerna och inte vet vad jag ska välja, dras min blick till en broccoli-liknande skapelse som ser ut som någon exotisk maträtt som fås på rymdstationen Babylon 5 i TV-serien med samma namn. Jag pratar om romanescon, denna såväl smakligt som grafiskt tilltalande gröna hybrid mellan broccoli och blomkål.

Broccolo_Romanesco_Close-up2

Närbild på en fin romanesco. Foto: Martin King.

Om du tittar närmare på denna kål så ser du att den består av många små kålhuvuden, som i sin tur består av små kålhuvuden, som i sin tur består av små kålhuvuden, som i sin tur består av små kålhuvuden, som i sin tur …ja, man kan bli snurrig för mindre.

Matten hjälper räta ut det krokiga

Mönstren, eller uppbyggnaden, som romanescon består av kallas fraktaler. En fraktal är en figur som liknar sig själv oberoende av i vilken skala den befinner sig. Detta betyder att jag kan zooma in på romanescon hur många gånger som helst och alltid se små romanesco-huvuden som består av ännu mindre romanesco-huvuden. Plötsligt känns romanescon som ligger i min kundvagn väldigt meta.

Det var matematikern Benoît Mandelbrot som myntade begreppet fraktal. Ordet kommer från latinets fractus som betyder bruten eller splittrad. Tidiga matematiker kallade dessa figurer för monster, eftersom man inte kunde räkna ut deras arealer med vanlig matte. De var för brokiga, för o-raka helt enkelt.

Mandelbrot studerade dessa monster och kom fram till att vår vanliga euklidiska geometri (du vet, den med gamla hederliga cirklar, koner och annat stilrent) inte räcker till för dessa figurer. Istället så började han integrera komplexa tal i sina beräkningar och fastställde att dessa figurer är matematiska objekt som kan användas till att förklara mycket som finns i vår natur. Han döpte dessa monster till fraktaler.

Romanescon är ett exempel på naturligt förekommande fraktaler. Ett annat exempel är kustlinjer, till exempel Sveriges kustlinje.

Upphovsrätt för fraktaler?

Det var även Mandelbrot som upptäckte fraktalen som kom att få hans namn: mandelbrot-mängden. Denna fraktal har också blivit berömd för sitt utseende. Många konstnärer, musiker och kreatörer inom diverse subkulturer har använt sig av denna fraktal för att pryda bilder, skivomslag, kläder och annat.
Så här kan mandelbrot-mängden se ut om man kör den matematiska formeln i en dator:

Mycket vackert, enligt min mening. Eftersom man kan skapa bilder på fraktaler som gjorts med hjälp av matematiska formler så ställer sig frågan om man kan ha upphovsrätt för en fraktal som man skapat själv.

Huvudregeln är att man inte kan få någon upphovsrätt till fraktalerna. Upphovsrätten gäller inte för ”automatgenererade” skapelser. Upphovsrätt gäller inte heller för metoder eller matematiska formler. Fraktaler som skapats i diverse datorprogram faller under denna kategori, och därför kan den som skapat denna fraktal inte räknas som upphovsrättsinnehavare. Däremot, om personen skapar konstnärliga bilder som innehåller fraktaler men även annat som är tillräckligt originellt, så blir skaparen innehavaren av upphovsrätten för hela konstverket.

Men patent då? Ingen teknik utan matte!

Matematiken genomsyrar inte bara vår omgivning. Den är grunden för all teknik! Då skulle man ju kunna tro att en person som uppfinner en matematisk formel skulle kunna patentera den.

Men nej, herr Mandelbrot kan inte få patent för sin formel. Den svenska patentlagen är mycket tydlig här:

”Som en uppfinning anses aldrig vad som enbart är

  1. en upptäckt, vetenskaplig teori eller matematisk metod,
  2. en konstnärlig skapelse,
  3. en plan, regel eller metod för intellektuell verksamhet, för spel eller för affärsverksamhet eller ett datorprogram, eller
  4. en presentation av information. Lag (2007:516).”

Så tyvärr, varken patent eller upphovsrätt gäller för matematiska formler i sig.

Men det kanske är lika bra, eftersom detta gör att vi alla fritt kan skapa egna fina fraktaler! Det finns flera appar för mobilen där du kan skapa dina egna fantastiska mönster och zooma in i all oändlighet! Ett exempel är appen ”Visions of Chaos” som funkar för androider. Hur den fungerar ser du i videon ovan.

Jaha, allt prat om romanesco och Mandelbrot ( även tyska ordet för mandelbröd 🙂 ) har gjort mig hungrig. Internationella matematik-dagen till ära har jag inhandlat en romanesco. Så för min del blir det ugnsbakade fraktaler ikväll!

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Konstfull matematik i grönsaksdisken

Filed under immaterialrätt

Virtuell verklighet under granen

vr

Glöm spikmatta, matberedare och andra antikviteter. I år är det VR-glasögon som ska ligga under julgranen! Detta enligt Handelns Utredningsinstitut HUI, som varje år, lagom till julhandeln, utser årets julklapp. Motiveringen? Enligt HUI kombinerar VR-glasögon ny teknik med upplevelser på ett helt nytt sätt, vilket passar oss moderna människor som förväntar sig ”mervärden och förstärkta upplevelser”.

”Förstärkta upplevelser”, det låter ju onekligen spännande! För oss som växte upp med Bradburys The Veldt och filmen Gräsklipparmannen är ju VR-glasögon det bästa som har hänt sedan de första 3D-glasögonen såg dagens ljus.

VR mer än bara underhållning

Det började redan 1962, när uppfinnaren och filmskaparen Morton Heilig, patenterade en så kallad sensomat, en singel-biograf som skulle ge tittaren hela paketet från bild, ljud, lukt till känsel.

thesensorama

Tekniken har sedan dess utvecklats till att bli mer eller mindre bekväma glasögon som levererar diverse VR-upplevelser.

I en WIPO-rapport från 2015 som gjort i samarbete med Lexinnova har man analyserat runt 12 000 patent inom området VR. Bland de användningsområdena som patenten registrerats för ligger e-handel, utbildning och medicinteknik i topp. Först på fjärde plats kommer spel, eller gaming, som det heter på nysvenska.

Jimmie Femzén, patentingenjör på PRV och vår egen expert på området ser oändliga möjligheter inom VR:

– VR-spel är såklart roliga och kanske det första man tänker på, men VR kan användas till ofantligt mycket mer! Viktiga impulser för utvecklingen inom VR kommer också från bland annat sjukvården och utbildningssektorn. Men det är klart, spel går inte att tänka bort längre, allt fler människor vill kunna uppleva alternativa verkligheter på ett helt annat plan än tidigare!

Sverige i framkant på en marknad som domineras av giganter

Globalt sett står Sony, Samsung och Microsoft för de flesta patenten inom VR. Men även svenska företag bidrar med sina innovationer till den allt snabbare utvecklingen inom området. Företag som Starbreeze och  Coastalbyte jobbar i framkant med VR, och svenska innovationer används inom flera olika områden, bland annat  inom medicinteknik, e-handel och spel.

VR är ett snabbväxande teknikområde som ställer företagen inför en stor utmaning. Det gäller för företagen att hänga med och utveckla en känsla för vad konsumenterna efterfrågar, säger Jimmie och fortsätter: Som företagare eller innovatör måste man ha koll på hur teknikutvecklingen inom VR-området ser ut, vilka andra företag som är aktiva samt vilka tekniska framsteg som redan gjorts. Mycket framöver kommer troligtvis handla om förbättringar av tekniken. Nu när VR släpps till alla blir det extra viktigt att lyssna in användarna och identifiera problem samt hitta nya lösningar. Kanske är det precis den lösningen ett företag kan använda för att nischa sig mot andra företag. Ett företags omvärldsbevakning måste vara en del i  en genomtänkt strategi för företagets immateriella tillgångar.

VR något för dig?

Du som är osäker på om VR-glasögonen är rätt present till dina nära och kära kan testa med Googles VR-cardboard. Du kan ladda ned den kostnadsfria mallen här och bygga dina egna VR-glasögon. De funkar med både androider och äpplen.

Vill du veta mer om VR? Här finns en längre intervju med vår VR-expert Jimmie Femzén, du kan även se vårt webbseminarium ”Immaterialrätt i den virtuella verkligheten” som ägde rum i juni och tar upp frågor om immateriella rättigheter i virtuella världar.
HUI:s webbplats kan du läsa om årets julklapp.

Väl mött i den virtuella verkligheten!

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Virtuell verklighet under granen

Filed under innovation

Söktjänster – vår service till experter

Måns Marklund, kvalitetsansvarig på PRV.

Måns Marklund, kvalitetsansvarig på PRV.

Sedan 70 år tillbaka erbjuder PRV söktjänster inom patent, varumärke och design. Söktjänsterna ger ombud och experter inom immaterialrätt stöd i deras patent- och varumärkesstrategier. Vi har träffat Måns Marklund, kvalitetsansvarig på PRV, och pratat med honom om söktjänsterna.

Måns, vilka är det som beställer söktjänster hos PRV och varför?

–Det är framför allt ombudsfirmor och industriombud på de större företagen som anlitar oss. Våra söktjänster ger en bra grund i beslutsprocessen kring patentstrategier. Det som efterfrågas mest är nyhetsgranskningar och validitetsgranskningar, men även FTO och statussökningar inom patent är efterfrågade. Där har vi en unik möjlighet att på ett säkert och effektivt sätt ta fram status för patentfamiljer.

För att kunna göra bra sökningar är patentingenjörerna måna om att hålla en kontinuerlig dialog med kunden. Avstämningar under själva sökprocessen ger både kunden och patentingenjören möjligheten att förfina, utvidga eller ändra sökningen. På så sätt får kunden i slutändan ett underlag som ger bra grund att gå vidare med.

Bred kompetens tack vare personalstyrka
PRV:s främsta tillgång ligger i personalen. Det stora antalet patentingenjörer gör att PRV täcker samtliga teknikområden. Samtidigt är ingenjörerna uppdelade i olika teknikområden. Samtal inom enheterna och avdelningarna emellan gör att kunskapsutbytet kring terminologi, semantik, databaser och verktyg är mycket högt. På så vis bygger patentingenjörerna kontinuerligt på sin kunskap inom sökteknik.

–Vi är väldigt måna om att kompetensutveckla våra ingenjörer. Här spelar kontakten till våra kunder en viktig roll. Genom feedback får vi en bra bild av vad vi är bra på och vad vi kan bli bättre på. I min roll som kvalitetsansvarig är just den täta kundkontakten mycket viktig för att kunna vidareutveckla söktjänsterna och våra rutiner inom detta område, säger Måns.

Experterna en ovärderlig källa på kunskap
Kontakten till experterna inom immaterialrättsområdet är a och o i PRV:s arbete med att kvalitetssäkra söktjänsterna.

–Ombud är våra tentakler ut i verkligheten, säger Måns och fortsätter: Det är oftast ombuden som möter innovatörerna och som i ett tidigt skede kan se vad innovatörerna behöver. Vi lever nästan i en sorts symbios med ombuden. De vet vad vi är bra på men de sitter även på ovärderlig kunskap om vad vi kan bli bättre på. Vi är väldigt tacksamma för att vi har en så bra ombudskår och industri som hjälper oss att vara så bra vi kan!

PRV:s 115 patentingenjörer jobbar med söktjänster och samtliga har genomgått PRV:s gedigna patentingenjörsutbildning. Dessutom hanterar ingenjörerna utöver de skandinaviska språken även engelska, franska och tyska. Här kan du läsa mer om våra söktjänster.

/ Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Söktjänster – vår service till experter

Filed under immaterialrätt

Gotta catch’em all, nämligen hos PRV!


Har du eller någon i din närhet drabbats av Pokémon Go-hysterin? Var lugn, du är inte ensam. Även undertecknad hör till den hängivna skaran som (inte planlöst) irrar omkring med mobilen i högsta hugg och redo att fånga små pokémons. För de frälsta finns goda nyheter: Precis utanför PRV:s kontor i Stockholm finns två pokéstops registrerade!

Vad är Pokémon Go då, undrar kanske den oinvigde. Förutom att spelet är en utmärkt kombination av friluftsliv och mobilspel, så är Pokémon Go även ett perfekt exempel för hur ett spel kan samla olika immateriella rättigheter, i det här fallet patent, varumärke och upphovsrätt.

Patent för teknisk lösning
Vad gäller patent så har Google och dess spin-off-företag som utvecklat spelet, Niantic, Inc., registrerat ett patent som gäller så kallade ”location-based parallel reality games”, det vill säga spel som använder sig av den verkliga världens koordinater för att skapa en parallell, virtuell spelverklighet. Funktionen som gör att spelet automatiskt uppdateras med geografiska koordinater ur verkligheten är en teknisk lösning. Därför kan den patenteras.

Varumärke ger mervärde
Varumärken då? Jo, Nintendo, den japanska speljätten som står bakom flera älskade tv-spel, har i dagsläget drygt 600 registrerade varumärken i Europa. Till dessa hör ordmärken som till exempel ”Pokemon Go” eller ”Pikachu” men även figurmärken som pokemonstren Pikachu och Squirtle. Ett ordmärke består av enbart ord, ett figurmärke däremot kan bestå av en figur eller en figur som är kombinerad med ett ord. Dessa varumärkesregistreringar ger Nintendo rätten att själv bestämma över huruvida dess varumärken får användas av andra och hur detta ska ske i så fall.

Upphovsrätt uppstår automatiskt
Även upphovsrätten spelar med här (pun intended). Själva pokémon-figurerna är upphovsrättsligt skyddade eftersom de är bilder/figurer. Upphovsrätten uppstod i samma ögonblick som figurerna kom till. Sedan har vi koden som ligger bakom appen, det vill säga själva hjärnan i spelet. Koden skyddas också av upphovsrätten. En sak till: Nintendos tidigare tv-spel kom alltid med suverän musik och ljudeffekter. (Undertecknad kan faktiskt skryta med att kunna sjunga hela musiken till Super Mario Bros från 1985, inklusive speleffekter!) Även Pokémon Go har musik (som jag inte lärt mig sjunga än) och den är – ja, du gissade rätt- den är skyddad enligt upphovsrätten.

Som du ser, lika komplext som Pokémon Go är att spela, minst lika komplext är landskapet av immateriella rättigheter som kommer till användning i denna app. Men nog om detta nu. Det är dags att bege sig till närmaste pokéstop, för, som det heter så fint i Pokémon-världen: ”Gotta catch’em all!” Ja, även denna slogan är skyddad. Varumärkesskyddad.

/Margarita Linné, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Gotta catch’em all, nämligen hos PRV!

Filed under immaterialrätt

PRV i Almedalen: Kvinnliga innovatörer – Hur kan de bli fler?

ideasInnovation är en genusfråga – det framgår tydligt i statistiken över inkomna ansökningar till PRV. Bara 6-7 procent av inkomna patentansökningar kommer från kvinnliga uppfinnare. Det låga antalet ansökningar har varit konstant de senaste tio åren, trots att kvinnorna blir allt fler på forskningsutbildningarna och i teknikintensiva verksamheter. Vad beror detta på och hur lockar vi fler kvinnor till tekniktäta, innovativa branscher?

Den 5 juli kommer PRV att vara på plats i Almedalen för att diskutera dessa frågor med representanter från näringsliv och politik.

En av deltagarna är Ylva Ryngebo, från företaget MID – Medical Innovation Design. Efter att ha jobbat som röntgensjuksköterska i drygt 20 år började hon utveckla egna produkter inom diagnostisk radiologi. Som en av få kvinnliga entreprenörer med ett antal patent i bagaget har hon kunnat samla många erfarenheter inom entreprenörskap och innovation.

Ylva, seminariet har temat ”Kvinnliga innovatörer – hur kan de bli fler”. Finns det någon särskild aspekt eller fråga som du tycker är särskild viktig att lyfta och som du gärna skulle vilja diskutera under seminariet?

– Det borde göras enklare system för att ta sig fram både som innovatör och företagare  idag. Detta gäller båda könen. För att kunna driva fram en uppfinning till en lönsam innovation så krävs det ofta att man även startar företag . Mycket idag är anpassat efter redan etablerade företag som både har kapital och flera anställda. Där tror jag många, framför allt kvinnor, backar och känner viss osäkerhet. Systemen idag är både krångliga och kostsamma. Som till exempel patentsystemen  som inte direkt är anpassade efter den lille uppfinnarens plånbok.

 

Yla Ryngebo. Foto: MID Instruments.

Ylva Ryngebo. Foto: MID Instruments.

Vilka är dina tre bästa tips för kvinnor som funderar på att förverkliga sin innovation?

–  Ta ett steg i taget, håll i pengarna. Mycket kan man göra själv eller få hjälp av sitt nätverk.
–  Med sunt förnuft och envishet så kan man komma långt.
–  Ta råd av experter men var samtidigt kritisk och tänk själv.

 

Seminariet modereras av Susanna Baltscheffsky, chefredaktör på Ny Teknik och äger rum den 5 juli klockan 8.00-9.00 på O’Learys uteservering, Strandgatan 13. Mer information om seminariet finns i Almedalskalendern.

Varmt välkommen!

/Margarita Linné, kommunikatör

2 kommentarer

Filed under innovation

Möt PRV i Almedalen

Glödlampor_1PRV kommer i år att ha tre seminarier i Almedalen för att lyfta viktiga frågor om innovation, företagande och tillväxt. Möt oss centralt på Strandgatan 13 den 5 juli kl 07:45-12:00.

Årets seminarier:

5 juli kl. 08:00-09:00 (frukost serveras från 07:45)
Kvinnliga innovatörer: hur kan de bli fler?
Innovation är en genusfråga – bara 6-7 procent av inkomna patentansökningar kommer från kvinnliga uppfinnare. Vad beror detta på och hur lockar vi fler kvinnor till tekniktäta, innovativa branscher?

5 juli kl. 09:15-10:15
Söker du framgång? Leta bland dina dolda tillgångar
Visste du att cirka 80 procent av ett företags värde finns i immateriella tillgångar som varumärken, kundlistor och domännamn? PRV presenterar färska siffor kring hur kunskapsnivån om immaterialrätt ser ut i landet – från patent och varumärkesskydd till designregistrering och upphovsrätt.

5 juli kl. 10:30-11:40
Piratkopiering i digitala miljöer
Handeln på nätet ökar stadigt. Konsekvenserna av den illegala handeln drabbar både konsumenter som får undermåliga produkter och kreatörer, innovatörer och företagare. Vad kan vi göra för att öka medvetenheten om farorna med piratkopierade varor och illegal handel med upphovsrättsskyddat material?

Övrigt: 5 juli kl. 16:30-17:30
Nyckeln till ökad samhällsnytta – bättre koll på universitetens kunskapstillgångarForskningsresultat, mjukvara, databaser och uppfinningar. Det finns flera guldgruvor i form av kunskapstillgångar på svenska lärosäten. Hur kan vi kartlägga och nyttja kunskapstillgångarna så att Sverige kan stärka sin konkurrenskraft och klara samhällets utmaningar? PRV:s generaldirektör Susanne Ås Sivborg medverkar i panelen.

Under Almedalsveckan twittrar vi under hashtaggen #prvsverige.

Varmt välkommen att diskutera med oss under Almedalsveckan!
/Stina Lilja, pressansvarig på PRV

 

Kommentarer inaktiverade för Möt PRV i Almedalen

Filed under immaterialrätt, innovation

Svensken som räddade Paris och några av de patent han såg

De senaste dagarna i Frankrike har jag tänkt på och imponerats av parisarnas förmåga att känna livsglädje, trots blodbad och andra tragedier som drabbat dem både förr och nu. Precis som Paris valspråk lyder: Fluctuat nec mergitur, så gungar staden hit och dit men klarar sig från att sjunka.

I augusti 1944 fick general Dietrich von Choltitz, nyutnämnd överbefälhavare för Paris och dess förstäder, direkta order av den ökände tyske diktatorn att spränga Paris symbolladdade och ovärderliga byggnader i luften, till exempel Triumfbågen och troligen även Eiffeltornet. Dessutom var det meningen att floden Seine skulle svämma över och på så sätt skulle tiotusentals parisare utplånas från den sommarvarma jordens yta. För att undvika obeslutsamhet hade von Choltitz informerats om att hans hustru och barn hemma i Tyskland skulle straffas (såkallad Sippenhaftung) och förmodligen dö om han inte såg till att förstöra Paris. Detta hot framfördes trots att von Choltitz var känd för att följa order med preussisk noggrannhet.

Omkring fyrtio år innan Paris öde lades i händerna på von Choltitz satt Gustaf Nordling, Sveriges generalkonsul i den franska huvudstaden, på sin skrivbordsstol och lyssnade uppmärksamt. Han hade en ingenjör vid namn Sven Wingquist på besök, som visade upp en rykande färsk patentskrift och berättade att han ville starta upp en affärsverksamhet i Frankrike.

”Du får ta hand om det”, sade konsul Nordling till sin tjugofemårige son Raoul, som var vicekonsul. ”Jag förstår så litet av det där”.

Raoul Nordling, den unge teknikintresserade sonen som bortsett från sin svenska militärtjänstgöringstid hade bott hela sitt liv i Paris med sin franska mor Jeanne och sin svenske far, tog hand om saken så till den grad att han kom att sitta som styrelseordförande i det franska dotterbolaget i många år. Moderbolaget hette AB Svenska Kullagerfabriken (SKF) och rullade på bra efter att Sven Wingquist (som föddes för precis 139 år sedan) utvecklat sin mer ursprungliga kullageridé (se det svenska patentet nummer 24160) till något mycket mer användbart (se det svenska patentet nummer 25406). Det genialiska i det senare patentet var att kullagret hade två eller flera rader med kulor istället för bara en rad. Dessa kulrader placerades enligt en särskild, sinnrik geometri. På så sätt kunde kullagret bära upp en större tyngd än den tidigare modellen och var inte lika känsligt för snedställning hos axlar. Detta innebar att många tidigare problem fick sina lösningar och den nya typen av kullager lade snart beslag på en majoritet av marknadsandelarna. Idag har SKF fler än 100 fabriker i hela världen och omkring 50000 anställda, varav cirka 3000 i vardera Sverige och Frankrike.

Ett annat, äldre bolag som hade stor nytta av Raoul Nordlings kunskaper och kontakter var företaget AB Separator (nuvarande Alfa Laval), vilket grundades av ingenjörerna Gustaf de Laval och Oscar Lamm år 1883. Av dessa två var det de Laval som var uppfinnaren och han genererade under sitt liv knappt hundra patent. Flera av dem handlade om den för AB Separator så viktiga separatorn, vilken var konstruerad för att separera grädden från mjölken, se t ex det svenska patentet nummer 187. Lamm fungerade som företagets verkställande direktör, men redan efter tre år lämnade han företaget av den orsaken att han var tveksam till att exploatera de Lavals nya uppfinningar emulsorn, som såg till att fettet var jämnt fördelat i oljan eller vätskan (se det svenska patentet nummer 60) och laktokriten, som kunde bestämma mjölkens fetthalt (se det svenska patentet nummer 413). Raoul Nordling satt i styrelsen för AB Separators franska dotterbolag i över femtio år fram till sin död; de sista trettio av dem som styrelseordförande. Till hans främsta insatser för företagets räkning hör de lyckade förhandlingarna med det franska tullverket under första världskriget, som tjänade till att häva blockaden av inkommande varor och post, uppkomna på grund av att AB Separator misstänktes vara allierat med tyskarna.

Raoul Nordling, denne relativt okände välgörare, stod efter hand i bakgrunden av ett försvarligt antal svenska företag som verkade i Frankrike, inklusive till exempel Sandvik AB och AGA. Han fick sin utkomst som affärsman, men tog sig även tid för obetalda befattningar såsom svenska generalkonsulämbetet från år 1926 efter sin fars död, samt ordförandeskapen i svenskkolonins två främsta utposter i Paris: Svenska Klubben, grundad 1891 med Alfred Nobel som medlem, och Sofiaförsamlingen (Svenska kyrkan).

Raoul Nordling

Byst av Raoul Nordling (1882-1962) vid ett fönster på Svenska Klubben i Paris.

När von Choltitz dök upp i Paris inledde Raoul Nordling (och i viss mån hans bror Rolf efter att Raoul blivit sängliggande ett par dagar till följd av en hjärtattack) genast intensiva förhandlingar för att befria tusentals politiska fångar som satt i olika fängelser och läger i Frankrike, av vilka de flesta väntade på avrättning eller deportation, trots att Tyskland nu i princip hade förlorat kriget. Nordling saknade tillstånd från svenska UD att bedriva sådan räddningsverksamhet, men hävdade att han dels agerade som privatperson och dels inte kunde fråga UD om lov på grund av brist på både tid och pålitliga kommunikationskanaler, eftersom kontakterna med UD alltid gick via Berlin.

Resultaten lät inte vänta på sig. Under några hetsiga veckor fick Nordling till stånd en fångutväxling mellan privatpersonen Nordling och tyskarna, trots att han själv inte hade en enda fånge att lämna i utbyte. Det totala antalet fångar som räddades går inte att fastställa, men det rörde sig om minst 3500-4000 personer.

Mest känd – i den mån han över huvud taget är bekant – är Raoul Nordling för sina idoga försök i augusti 1944 att övertala von Choltitz att skona Paris från förstörelse genom en framförhandlad vapenvila i väntan på stadens befrielse. Exakt hur det gick till när von Choltitz och Nordling diskuterade dessa frågor (bland annat med hjälp av den tyske tolken Emil Bender) är det ingen som vet idag, bortsett från de knapphändiga uppgifter som står att läsa i von Choltitz memoarbok från 1951 och Raoul Nordlings korta krigsskildring från 1945, av vilka den senare publicerades först 2002 efter att ha återupptäckts 1995, samt ett antal vittnesmål från bland andra Sveriges vicekonsul Gustav Forssius. Skeendet dramatiserades av Cyril Gély 2011 och sattes upp i svensk översättning på Stockholms stadsteater 2014. Samma år hade den kritikerrosade filmen Diplomati premiär, som bygger på Gélys pjäs och som ger mer eller mindre plausibla svar på frågan vad som egentligen hände.

Det är alltså svårt att med säkerhet veta vilken betydelse Nordling hade för von Choltitz beslut att skona Paris från ödeläggelse. Likväl står det klart att Nordling blev utnämnd till hedersmedborgare i Paris 1958, samma år som Churchill och Eisenhower. Nordling erhöll även flera utmärkelser av franska staten och fick dessutom sätta sitt namn på ett antal gator och ett torg, alla i Frankrike.

Square Raoul Nordling

En del av Square Raoul Nordling i 11:e arrondissementet i Paris.

I Sverige har Raoul Wallenberg med rätta gett sitt namn åt många gator och torg. Elsa Brändström och Folke Bernadotte har också fått sådana erkännanden. När, undrar jag, kommer man att kunna promenera på Raoul Nordlings gata någonstans i Sverige?

/Laura Enflo, patentingenjör på PRV

För vidare läsning:

  • Nordling, Raoul (2002) Sauver Paris (svensk titel: Mannen som räddade Paris, utgiven 2004 och 2014 av Instant Mathematics förlag)
  • Choltitz, Dietrich von (1951) Soldat unter Soldaten, Europa Verlag
  • Lacroix, Jean-Pierre (2012) Svensken som räddade Paris [artikel] http://www.dn.se/ledare/kolumner/svensken-som-raddade-paris/, publicerad 2012-01-18 i Dagens Nyheter

 

 

Kommentarer inaktiverade för Svensken som räddade Paris och några av de patent han såg

Filed under patent

Patent alltid rätt som informationskälla

”Patent inte alltid rätt väg” lyder rubriken till Erik Olaussons artikel i Life Science Sweden. Det håller vi på PRV med om – men patent är däremot alltid rätt som informationskälla.

Det är inte alltid rätt att söka patent, det är vi överens om. Det gäller att ha en medveten strategi för sina vägval och var marknaden finns. Det gäller att vara påläst och omge sig med kunniga rådgivare. Ytterligare en viktig och central funktion för ett patent är funktionen som informationskälla. Patentdokumentationen utgör en rik och unik informationskälla. Patenthistoriken ger tydliga indikationer på hur väl inmutat ett givet forskningsfält är. Den berättar om vilka aktörer som är och har varit aktiva inom fältet – och vilka som är de mest aktiva forskarna på området.

Precis som artikeln i Life Science Sweden beskriver gör utvecklingen av de stödstrukturer som är kopplade till lärosätena att frågorna kan hanteras alltmer professionellt. Men – det är bara en bråkdel av all forskning som kommer i kontakt med någon del av stödstrukturerna, som till exempel ett innovationskontor. Vi har fortfarande grundläggande problem när det gäller kunskap om hantering av de tillgångar som skapas inom forskningen. Då menar jag alltifrån friheten att forska vidare till ytterligheten kommersialisering. Det här behöver förändras. Det behöver finnas ett tydligare lärosätesansvar och stödfunktioner knutna till dem.

Det kan finnas en vinst i att forskningsmedlen baseras på olika indikatorer, där en indikator leder till att medlen fördelas hos lärosäten som har en organisatorisk förmåga att ta hand om forskningsresultaten.

/Susanne Ås Sivborg, generaldirektör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Patent alltid rätt som informationskälla

Filed under patent

Det osannolika Eiffeltornet

eiffeltornet1

Ritning av Eiffeltornet publicerad i en patentskrift 1884.

På Frankrikes nationaldag står jag och tittar på ett av världens mest kända byggnadsverk, vars symbolvärde knappast kan överskattas. Jag tänker på dikten ”Havet” av Göran Palm, men byter ut begreppet havet mot ordet Eiffeltornet. Den övergripande känsla som dikten uttrycker tycker jag är den av overklighet, nästan som att det jag ser inte finns på riktigt. Flera är också de osannolika tillfälligheter i historien som gjorde att tornet med sitt specifika utseende och namn kunde byggas och bevaras till idag.

Ett blivande rivningsprojekt
En pylon av nätformat smidesjärn blev vinnaren bland de fler än hundra bidragen i tävlingen om att bygga ett 125 meter brett och 300 meter högt torn till världsutställningen i Paris 1889. Meningen var först att det skulle rivas efter 20 år, när hyreskontraktet för den underliggande marken på Champ-de-Mars skulle upphöra att gälla. Rivningen blev till slut inte av på grund av att tornet var välbesökt, att upphovsmannen Eiffel var vid liv och kunde tala för sin sak och att det bedömdes som användbart, till exempel för trådlös telegrafering. Dessutom var det fortfarande den högsta byggnaden i världen; först år 1931 skulle höjdrekordet (i antal meter inklusive antenn) slås av Empire State Building i New York.

Namnbyte till Eiffel
Pylonen i Paris hette till en början ingenting bestämt, utan kallades bland annat 320-meterstornet innan upphovsmannens efternamn kom att bli en del av benämningen. Mindre känt är att också upphovsmannens officiella efternamn var en sentida konstruktion.

I samband med det fransk-tyska (fransk-preussiska) kriget 1870-1871 blev en fransman vid namn Alexandre Gustave Bönickhausen dit Eiffel anklagad för att vara spion, sannolikt till stor del på grund av sitt tyska namn och ursprung. Familjens anfader, som hette Bönickhausen, hade i början av 1700-talet kommit till Paris från Eifel-området i nuvarande Tyskland och funnit att fransmännen hade svårt att uttala hans efternamn. Därför började han använda dubbelnamnet Bönickhausen dit Eiffel, som familjen sedan fortsatte att kalla sig i flera generationer. Alexandre Gustave Bönickhausen dit Eiffel blev friad i rätten från alla spionanklagelser, men han beslutade sig för att försöka byta efternamn.

I Frankrike kunde man inte – och kan fortfarande inte – byta vare sig för- eller efternamn utan godtagbara skäl. År 1880 gav ett domstolsbeslut Alexandre Gustave Bönickhausen dit Eiffel rätten att bära efternamnet Eiffel. På så sätt skapades Alexandre Gustave Eiffel, eller Gustave Eiffel som han oftast kallade sig och under vilket namn han är känd idag.

Eiffels väg till byggsvängen
Gustave Eiffel, född i Dijon i Frankrike 1832, var den ende sonen av tre begåvade barn till en militär och hans hustru, som handlade med kol. Eftersom föräldrarna var mycket upptagna blev han och systrarna omhändertagna av familjens äldre generation och han tydde sig även till en morbror, som var kemist, entreprenör och fabriksägare. Eiffels skolgång gick mindre bra under tiden i Dijon, där han var uttråkad och mest såg skolan som slöseri med tid. Genom moderns affärsframgångar hade familjen råd att låta sonen studera vid fina skolor i Paris och Eiffel skärpte till sig tack vare sitt nyupptäckta, stora intresse för historia och litteratur. I Paris började han förbereda sig för antagningsproven till den finaste av alla Grand Écoles, den tekniska högskolan École Polytechnique. Han kom inte in, men låg högt upp på rankningslistan över de studenter som inte blivit antagna. Istället kom han in på École Centrale des Arts et Manufactures (eller École Centrale Paris), som idag är en mycket prestigefull Grand École.

Eiffel tog examen med inriktning mot kemi och planerade att ta anställning i sin morbrors fabrik, men ett familjebråk mellan morbrodern och hans föräldrar om politik satte stopp för detta. Istället började han arbeta för ett litet företag som bland annat konstruerade järnvägsbroar, vilket var en framgångsbransch under den industriella revolutionen. Han gjorde sig ett namn som expert på användningen av gjutjärn, smidesjärn eller stål i konstruktioner och snart hade Gustave Eiffel ett eget företag. Några av de byggprojekt han genomförde var stommen till Frihetsgudinnan i New York, Paradis Latin-teatern i Paris, samt många broar, stationer och viadukter i bland annat Frankrike, Peru och Rumänien.

Patent på Eiffeltornet
Med två av sina anställda, ingenjörerna och konstruktörerna Émile Nouguier och Maurice Koechlin, skaffade sig Eiffel i september 1884 patent på Eiffeltornets vindtåliga konstruktion. I december samma år köpte Eiffel ut sina medsökande och fick därmed ensamrätt till patentet, nummer 164364:  FR 164364 A, se även bilden ovan. (Observera att detta patent på grund av sin höga ålder inte finns i databasen Espacenet för närvarande). Bakom ansökan till tävlingen till världsutställningen 1889 stod dock alla tre ingenjörsnamnen, samt arkitekten Stephen Sauvestre.

Eiffels liv efter Eiffeltornet
Eiffeltornet blev ett av de sista stora byggprojekt som Eiffel kom att avsluta, trots att det varit en framgång; bland annat hade det bara tagit strax över två år att bygga och inte en enda byggnadsarbetare hade förolyckats under arbetstid. Eiffels stjärnstatus gav honom många erbjudanden och han övertalades att hjälpa till med det pågående bygget av Panamakanalen, som redan hade gått illa med tusentals döda arbetare, förseningar och för höga kostnader. Det hela slutade med en rättsprocess om korruption och om många småsparares förlorade pengar. Eiffel var en av dem som dömdes, men hans dom ogillades. Skadan var dock redan skedd och bygget av Panamakanalen avslutades först 1914 av USA istället för Frankrike.

Efter turerna i rätten ägnade sig Eiffel mestadels åt aerodynamisk forskning och meteoro-logiska studier, ofta med Eiffeltornet som hjälp. Han skrev också flera böcker om Eiffeltornet och om sina forskningsresultat. Hans sista patent, publicerat 1920, handlade om snabba flygplan, FR 503363 A och utarbetades under första världskriget, då Eiffeltornet för övrigt var stängt för vanliga besökare. Eiffel avled 1923 och ligger begravd på Levallois-Perret-kyrkogården, som ligger strax nordväst om Paris.

flygplan

Flygplan av Eiffel publicerad i en patentskrift 1920.

Eiffeltornet idag

Eiffeltornet lockar över sju miljoner besökare varje år. Går man uppför de trappor som dagens besökare får beträda befinner man sig på andra våningen och 115 meters höjd, där man både hittar hissarna till toppen samt den restaurang som har tornets högsta gastronomiska höjd: Le Jules Verne, med flera veckors väntetid för ett bord. Snabbare går det då att köpa sig en souvenir, till exempel något i stil med den schweiziska byggsatsen beskriven i patentskriften CH 249151 A, vilken även använts som referens i liknande, avslagna patentansökningar. Bland nyregistrerad design i USA finns ett vinställ, US D609064 S, och en nyckel, US D725997 S, som båda föreställer Eiffeltornet. Dessa ting och alla besökare hjälper till att bekräfta vad Gustave Eiffel konstaterade redan under sin livstid: att Eiffeltornet är mer berömt än han själv.

/Laura Enflo, patentingenjör på PRV

Exempel på vidare läsning om Gustave Eiffel och Eiffeltornet:
Eiffeltornets hemsida: http://www.toureiffel.paris/en.html
Eiffel, Gustave (1900). Travaux scientifiques exécutés à la tour de trois cents mètres de 1889 à 1900. Paris, Frankrike: Maretheux
Seitz, Frédéric (2014). Gustave Eiffel, le triomphe de l’ingénieur. Paris, Frankrike: Armand Colin. ISBN: 978-2-200-27196-1

Kommentarer inaktiverade för Det osannolika Eiffeltornet

Filed under patent

Vi firar plastpåsarna idag!

Gelehallon_450x300

Jag sticker nog inte ut hakan särskilt långt om jag påstår att den kvinnliga kroppen ofta ses ur ett problembaserat perspektiv, inte minst brösten och dessutom ur ägarinnornas synvinkel. Sådan välsignad tur att vi då 1 juli firar silikonbröstens dag!

Har du någon gång hört en tuttägarinna säga ”rackarns vad fina de är, mina charmbollar”? Inte jag. Alltid är det något som är för snett, stort, litet eller sladdrigt.

Så tackom och lovom för att det äntligen är Silikonbröstens dag, ett evenemang som enligt upphovspersonerna instiftades för att ”saknaden av en dag där man kan visa sin uppskattning till det vackraste som finns var stor”[1].

Men kan inte ”det vackraste som finns” få vara precis som det är? Tydligen inte. Efter lite surfning i Svensk patentdatabas efter ”bröst” och ”förbättring” kan härmed meddelas att idérikedomen flödar: allt från plast till humle och mikrosfärer nyttjas för att förbättra naturresurserna.

Plastpåse för naturligt intryck
bröstMånga av dagens implantat har ett hölje av silikon, en elastisk halvfast massa. Kollegor som kan plast berättar för mig att materialet är kroppskompatibelt, hållbart och saknar lågmolekylära föreningar som tas upp av blodet.

Ett patent för bröstimplantat från 70-talet beskriver en produkt”(…)bestående av ett skal bildande en påse vilken innehåller ett stort antal celler som har kommunikationer sinsemellan. Påsen fylles sedan med lämplig lösning.”

 Ett av innovationens främsta företräden är att slutresultatet hos användaren blir så naturligt som möjligt. Men – om det är den högsta strävan, varför då göra ett ingrepp överhuvudtaget?

Mikrosfärer för makroresultat
Mer modernt blir det med patent SE1667609 T3 som trädde i kraft så sent som i år: med hjälp av en injektor ska man pula in ett antal mikroballonger genom ett snitt i bröstet. Väl insatta expanderar ballongerna och voilà – du får ostar rundare än brietårtor.

”För sådana som hava slappa bröst”
BHTuttförbättring är inget nytt under solen. I ett patent från 1936 hittar jag en innovation som skulle göra Madonna grön av habegär: en upplyftande brösthållare som ger bysten ett mer fylligt utseende istället för att pressa den i riktning mot bröstkorgen och då riskera plattare look. Uppfinningen är lämpad för damer i allmänhet men är av särskild betydelse för sådana som hava slappa bröst får jag veta.

Humlemiraklet
De patenterade lösningarna är inte bara mekaniska. Inom de mer organiska hittar jag ett numera avskrivet patent där ett humlepreparat ska agera bröstförstorare: I kombination med andra ingredienser ska växten aktivera körtlarna i bröstvävnaden och därmed få småväxta liljekullar att expandera.

Om det funkar? Då borde jag haft Ö-kupa vid det här laget baserat på konsumtion av humlehaltiga vätskor. [Skrockar förnöjt, slår sig på knät].

Den sökande hävdar att det ”(…)inom den kvinnliga delen av populationen finns ett stort behov av bröstförstorande åtgärder och att (…) en prominent bröststorlek under åren har varit skönhetsidealet för många kvinnor.

Men ladies, kan vi inte istället prominent patentera piffig innovation som styr om våra tankebanor så att vi är nöjda med naturen? Från ”mina tutor är för långa/pyttiga/skrynkliga/ojämna till ”Wohoow! Mina kroppsliga appendix är asgrymma som de är!”

Eller som en tös en gång sa till mig sin mamma efter lång, betraktande tystnad i badrummet:

– När jag blir stor vill jag ha banantuttar, precis som du. De är finast.

[1] http://www.silikonbrostensdag.se/

Kommentarer inaktiverade för Vi firar plastpåsarna idag!

Filed under immaterialrätt, patent