Etikettarkiv: patent

Möt PRV i Almedalen

Glödlampor_1PRV kommer i år att ha tre seminarier i Almedalen för att lyfta viktiga frågor om innovation, företagande och tillväxt. Möt oss centralt på Strandgatan 13 den 5 juli kl 07:45-12:00.

Årets seminarier:

5 juli kl. 08:00-09:00 (frukost serveras från 07:45)
Kvinnliga innovatörer: hur kan de bli fler?
Innovation är en genusfråga – bara 6-7 procent av inkomna patentansökningar kommer från kvinnliga uppfinnare. Vad beror detta på och hur lockar vi fler kvinnor till tekniktäta, innovativa branscher?

5 juli kl. 09:15-10:15
Söker du framgång? Leta bland dina dolda tillgångar
Visste du att cirka 80 procent av ett företags värde finns i immateriella tillgångar som varumärken, kundlistor och domännamn? PRV presenterar färska siffor kring hur kunskapsnivån om immaterialrätt ser ut i landet – från patent och varumärkesskydd till designregistrering och upphovsrätt.

5 juli kl. 10:30-11:40
Piratkopiering i digitala miljöer
Handeln på nätet ökar stadigt. Konsekvenserna av den illegala handeln drabbar både konsumenter som får undermåliga produkter och kreatörer, innovatörer och företagare. Vad kan vi göra för att öka medvetenheten om farorna med piratkopierade varor och illegal handel med upphovsrättsskyddat material?

Övrigt: 5 juli kl. 16:30-17:30
Nyckeln till ökad samhällsnytta – bättre koll på universitetens kunskapstillgångarForskningsresultat, mjukvara, databaser och uppfinningar. Det finns flera guldgruvor i form av kunskapstillgångar på svenska lärosäten. Hur kan vi kartlägga och nyttja kunskapstillgångarna så att Sverige kan stärka sin konkurrenskraft och klara samhällets utmaningar? PRV:s generaldirektör Susanne Ås Sivborg medverkar i panelen.

Under Almedalsveckan twittrar vi under hashtaggen #prvsverige.

Varmt välkommen att diskutera med oss under Almedalsveckan!
/Stina Lilja, pressansvarig på PRV

 

Kommentarer inaktiverade för Möt PRV i Almedalen

Under immaterialrätt, innovation

Svensken som räddade Paris och några av de patent han såg

De senaste dagarna i Frankrike har jag tänkt på och imponerats av parisarnas förmåga att känna livsglädje, trots blodbad och andra tragedier som drabbat dem både förr och nu. Precis som Paris valspråk lyder: Fluctuat nec mergitur, så gungar staden hit och dit men klarar sig från att sjunka.

I augusti 1944 fick general Dietrich von Choltitz, nyutnämnd överbefälhavare för Paris och dess förstäder, direkta order av den ökände tyske diktatorn att spränga Paris symbolladdade och ovärderliga byggnader i luften, till exempel Triumfbågen och troligen även Eiffeltornet. Dessutom var det meningen att floden Seine skulle svämma över och på så sätt skulle tiotusentals parisare utplånas från den sommarvarma jordens yta. För att undvika obeslutsamhet hade von Choltitz informerats om att hans hustru och barn hemma i Tyskland skulle straffas (såkallad Sippenhaftung) och förmodligen dö om han inte såg till att förstöra Paris. Detta hot framfördes trots att von Choltitz var känd för att följa order med preussisk noggrannhet.

Omkring fyrtio år innan Paris öde lades i händerna på von Choltitz satt Gustaf Nordling, Sveriges generalkonsul i den franska huvudstaden, på sin skrivbordsstol och lyssnade uppmärksamt. Han hade en ingenjör vid namn Sven Wingquist på besök, som visade upp en rykande färsk patentskrift och berättade att han ville starta upp en affärsverksamhet i Frankrike.

”Du får ta hand om det”, sade konsul Nordling till sin tjugofemårige son Raoul, som var vicekonsul. ”Jag förstår så litet av det där”.

Raoul Nordling, den unge teknikintresserade sonen som bortsett från sin svenska militärtjänstgöringstid hade bott hela sitt liv i Paris med sin franska mor Jeanne och sin svenske far, tog hand om saken så till den grad att han kom att sitta som styrelseordförande i det franska dotterbolaget i många år. Moderbolaget hette AB Svenska Kullagerfabriken (SKF) och rullade på bra efter att Sven Wingquist (som föddes för precis 139 år sedan) utvecklat sin mer ursprungliga kullageridé (se det svenska patentet nummer 24160) till något mycket mer användbart (se det svenska patentet nummer 25406). Det genialiska i det senare patentet var att kullagret hade två eller flera rader med kulor istället för bara en rad. Dessa kulrader placerades enligt en särskild, sinnrik geometri. På så sätt kunde kullagret bära upp en större tyngd än den tidigare modellen och var inte lika känsligt för snedställning hos axlar. Detta innebar att många tidigare problem fick sina lösningar och den nya typen av kullager lade snart beslag på en majoritet av marknadsandelarna. Idag har SKF fler än 100 fabriker i hela världen och omkring 50000 anställda, varav cirka 3000 i vardera Sverige och Frankrike.

Ett annat, äldre bolag som hade stor nytta av Raoul Nordlings kunskaper och kontakter var företaget AB Separator (nuvarande Alfa Laval), vilket grundades av ingenjörerna Gustaf de Laval och Oscar Lamm år 1883. Av dessa två var det de Laval som var uppfinnaren och han genererade under sitt liv knappt hundra patent. Flera av dem handlade om den för AB Separator så viktiga separatorn, vilken var konstruerad för att separera grädden från mjölken, se t ex det svenska patentet nummer 187. Lamm fungerade som företagets verkställande direktör, men redan efter tre år lämnade han företaget av den orsaken att han var tveksam till att exploatera de Lavals nya uppfinningar emulsorn, som såg till att fettet var jämnt fördelat i oljan eller vätskan (se det svenska patentet nummer 60) och laktokriten, som kunde bestämma mjölkens fetthalt (se det svenska patentet nummer 413). Raoul Nordling satt i styrelsen för AB Separators franska dotterbolag i över femtio år fram till sin död; de sista trettio av dem som styrelseordförande. Till hans främsta insatser för företagets räkning hör de lyckade förhandlingarna med det franska tullverket under första världskriget, som tjänade till att häva blockaden av inkommande varor och post, uppkomna på grund av att AB Separator misstänktes vara allierat med tyskarna.

Raoul Nordling, denne relativt okände välgörare, stod efter hand i bakgrunden av ett försvarligt antal svenska företag som verkade i Frankrike, inklusive till exempel Sandvik AB och AGA. Han fick sin utkomst som affärsman, men tog sig även tid för obetalda befattningar såsom svenska generalkonsulämbetet från år 1926 efter sin fars död, samt ordförandeskapen i svenskkolonins två främsta utposter i Paris: Svenska Klubben, grundad 1891 med Alfred Nobel som medlem, och Sofiaförsamlingen (Svenska kyrkan).

Raoul Nordling

Byst av Raoul Nordling (1882-1962) vid ett fönster på Svenska Klubben i Paris.

När von Choltitz dök upp i Paris inledde Raoul Nordling (och i viss mån hans bror Rolf efter att Raoul blivit sängliggande ett par dagar till följd av en hjärtattack) genast intensiva förhandlingar för att befria tusentals politiska fångar som satt i olika fängelser och läger i Frankrike, av vilka de flesta väntade på avrättning eller deportation, trots att Tyskland nu i princip hade förlorat kriget. Nordling saknade tillstånd från svenska UD att bedriva sådan räddningsverksamhet, men hävdade att han dels agerade som privatperson och dels inte kunde fråga UD om lov på grund av brist på både tid och pålitliga kommunikationskanaler, eftersom kontakterna med UD alltid gick via Berlin.

Resultaten lät inte vänta på sig. Under några hetsiga veckor fick Nordling till stånd en fångutväxling mellan privatpersonen Nordling och tyskarna, trots att han själv inte hade en enda fånge att lämna i utbyte. Det totala antalet fångar som räddades går inte att fastställa, men det rörde sig om minst 3500-4000 personer.

Mest känd – i den mån han över huvud taget är bekant – är Raoul Nordling för sina idoga försök i augusti 1944 att övertala von Choltitz att skona Paris från förstörelse genom en framförhandlad vapenvila i väntan på stadens befrielse. Exakt hur det gick till när von Choltitz och Nordling diskuterade dessa frågor (bland annat med hjälp av den tyske tolken Emil Bender) är det ingen som vet idag, bortsett från de knapphändiga uppgifter som står att läsa i von Choltitz memoarbok från 1951 och Raoul Nordlings korta krigsskildring från 1945, av vilka den senare publicerades först 2002 efter att ha återupptäckts 1995, samt ett antal vittnesmål från bland andra Sveriges vicekonsul Gustav Forssius. Skeendet dramatiserades av Cyril Gély 2011 och sattes upp i svensk översättning på Stockholms stadsteater 2014. Samma år hade den kritikerrosade filmen Diplomati premiär, som bygger på Gélys pjäs och som ger mer eller mindre plausibla svar på frågan vad som egentligen hände.

Det är alltså svårt att med säkerhet veta vilken betydelse Nordling hade för von Choltitz beslut att skona Paris från ödeläggelse. Likväl står det klart att Nordling blev utnämnd till hedersmedborgare i Paris 1958, samma år som Churchill och Eisenhower. Nordling erhöll även flera utmärkelser av franska staten och fick dessutom sätta sitt namn på ett antal gator och ett torg, alla i Frankrike.

Square Raoul Nordling

En del av Square Raoul Nordling i 11:e arrondissementet i Paris.

I Sverige har Raoul Wallenberg med rätta gett sitt namn åt många gator och torg. Elsa Brändström och Folke Bernadotte har också fått sådana erkännanden. När, undrar jag, kommer man att kunna promenera på Raoul Nordlings gata någonstans i Sverige?

/Laura Enflo, patentingenjör på PRV

För vidare läsning:

  • Nordling, Raoul (2002) Sauver Paris (svensk titel: Mannen som räddade Paris, utgiven 2004 och 2014 av Instant Mathematics förlag)
  • Choltitz, Dietrich von (1951) Soldat unter Soldaten, Europa Verlag
  • Lacroix, Jean-Pierre (2012) Svensken som räddade Paris [artikel] http://www.dn.se/ledare/kolumner/svensken-som-raddade-paris/, publicerad 2012-01-18 i Dagens Nyheter

 

 

Kommentarer inaktiverade för Svensken som räddade Paris och några av de patent han såg

Under patent

Patent alltid rätt som informationskälla

”Patent inte alltid rätt väg” lyder rubriken till Erik Olaussons artikel i Life Science Sweden. Det håller vi på PRV med om – men patent är däremot alltid rätt som informationskälla.

Det är inte alltid rätt att söka patent, det är vi överens om. Det gäller att ha en medveten strategi för sina vägval och var marknaden finns. Det gäller att vara påläst och omge sig med kunniga rådgivare. Ytterligare en viktig och central funktion för ett patent är funktionen som informationskälla. Patentdokumentationen utgör en rik och unik informationskälla. Patenthistoriken ger tydliga indikationer på hur väl inmutat ett givet forskningsfält är. Den berättar om vilka aktörer som är och har varit aktiva inom fältet – och vilka som är de mest aktiva forskarna på området.

Precis som artikeln i Life Science Sweden beskriver gör utvecklingen av de stödstrukturer som är kopplade till lärosätena att frågorna kan hanteras alltmer professionellt. Men – det är bara en bråkdel av all forskning som kommer i kontakt med någon del av stödstrukturerna, som till exempel ett innovationskontor. Vi har fortfarande grundläggande problem när det gäller kunskap om hantering av de tillgångar som skapas inom forskningen. Då menar jag alltifrån friheten att forska vidare till ytterligheten kommersialisering. Det här behöver förändras. Det behöver finnas ett tydligare lärosätesansvar och stödfunktioner knutna till dem.

Det kan finnas en vinst i att forskningsmedlen baseras på olika indikatorer, där en indikator leder till att medlen fördelas hos lärosäten som har en organisatorisk förmåga att ta hand om forskningsresultaten.

/Susanne Ås Sivborg, generaldirektör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Patent alltid rätt som informationskälla

Under patent

Det osannolika Eiffeltornet

eiffeltornet1

Ritning av Eiffeltornet publicerad i en patentskrift 1884.

På Frankrikes nationaldag står jag och tittar på ett av världens mest kända byggnadsverk, vars symbolvärde knappast kan överskattas. Jag tänker på dikten ”Havet” av Göran Palm, men byter ut begreppet havet mot ordet Eiffeltornet. Den övergripande känsla som dikten uttrycker tycker jag är den av overklighet, nästan som att det jag ser inte finns på riktigt. Flera är också de osannolika tillfälligheter i historien som gjorde att tornet med sitt specifika utseende och namn kunde byggas och bevaras till idag.

Ett blivande rivningsprojekt
En pylon av nätformat smidesjärn blev vinnaren bland de fler än hundra bidragen i tävlingen om att bygga ett 125 meter brett och 300 meter högt torn till världsutställningen i Paris 1889. Meningen var först att det skulle rivas efter 20 år, när hyreskontraktet för den underliggande marken på Champ-de-Mars skulle upphöra att gälla. Rivningen blev till slut inte av på grund av att tornet var välbesökt, att upphovsmannen Eiffel var vid liv och kunde tala för sin sak och att det bedömdes som användbart, till exempel för trådlös telegrafering. Dessutom var det fortfarande den högsta byggnaden i världen; först år 1931 skulle höjdrekordet (i antal meter inklusive antenn) slås av Empire State Building i New York.

Namnbyte till Eiffel
Pylonen i Paris hette till en början ingenting bestämt, utan kallades bland annat 320-meterstornet innan upphovsmannens efternamn kom att bli en del av benämningen. Mindre känt är att också upphovsmannens officiella efternamn var en sentida konstruktion.

I samband med det fransk-tyska (fransk-preussiska) kriget 1870-1871 blev en fransman vid namn Alexandre Gustave Bönickhausen dit Eiffel anklagad för att vara spion, sannolikt till stor del på grund av sitt tyska namn och ursprung. Familjens anfader, som hette Bönickhausen, hade i början av 1700-talet kommit till Paris från Eifel-området i nuvarande Tyskland och funnit att fransmännen hade svårt att uttala hans efternamn. Därför började han använda dubbelnamnet Bönickhausen dit Eiffel, som familjen sedan fortsatte att kalla sig i flera generationer. Alexandre Gustave Bönickhausen dit Eiffel blev friad i rätten från alla spionanklagelser, men han beslutade sig för att försöka byta efternamn.

I Frankrike kunde man inte – och kan fortfarande inte – byta vare sig för- eller efternamn utan godtagbara skäl. År 1880 gav ett domstolsbeslut Alexandre Gustave Bönickhausen dit Eiffel rätten att bära efternamnet Eiffel. På så sätt skapades Alexandre Gustave Eiffel, eller Gustave Eiffel som han oftast kallade sig och under vilket namn han är känd idag.

Eiffels väg till byggsvängen
Gustave Eiffel, född i Dijon i Frankrike 1832, var den ende sonen av tre begåvade barn till en militär och hans hustru, som handlade med kol. Eftersom föräldrarna var mycket upptagna blev han och systrarna omhändertagna av familjens äldre generation och han tydde sig även till en morbror, som var kemist, entreprenör och fabriksägare. Eiffels skolgång gick mindre bra under tiden i Dijon, där han var uttråkad och mest såg skolan som slöseri med tid. Genom moderns affärsframgångar hade familjen råd att låta sonen studera vid fina skolor i Paris och Eiffel skärpte till sig tack vare sitt nyupptäckta, stora intresse för historia och litteratur. I Paris började han förbereda sig för antagningsproven till den finaste av alla Grand Écoles, den tekniska högskolan École Polytechnique. Han kom inte in, men låg högt upp på rankningslistan över de studenter som inte blivit antagna. Istället kom han in på École Centrale des Arts et Manufactures (eller École Centrale Paris), som idag är en mycket prestigefull Grand École.

Eiffel tog examen med inriktning mot kemi och planerade att ta anställning i sin morbrors fabrik, men ett familjebråk mellan morbrodern och hans föräldrar om politik satte stopp för detta. Istället började han arbeta för ett litet företag som bland annat konstruerade järnvägsbroar, vilket var en framgångsbransch under den industriella revolutionen. Han gjorde sig ett namn som expert på användningen av gjutjärn, smidesjärn eller stål i konstruktioner och snart hade Gustave Eiffel ett eget företag. Några av de byggprojekt han genomförde var stommen till Frihetsgudinnan i New York, Paradis Latin-teatern i Paris, samt många broar, stationer och viadukter i bland annat Frankrike, Peru och Rumänien.

Patent på Eiffeltornet
Med två av sina anställda, ingenjörerna och konstruktörerna Émile Nouguier och Maurice Koechlin, skaffade sig Eiffel i september 1884 patent på Eiffeltornets vindtåliga konstruktion. I december samma år köpte Eiffel ut sina medsökande och fick därmed ensamrätt till patentet, nummer 164364:  FR 164364 A, se även bilden ovan. (Observera att detta patent på grund av sin höga ålder inte finns i databasen Espacenet för närvarande). Bakom ansökan till tävlingen till världsutställningen 1889 stod dock alla tre ingenjörsnamnen, samt arkitekten Stephen Sauvestre.

Eiffels liv efter Eiffeltornet
Eiffeltornet blev ett av de sista stora byggprojekt som Eiffel kom att avsluta, trots att det varit en framgång; bland annat hade det bara tagit strax över två år att bygga och inte en enda byggnadsarbetare hade förolyckats under arbetstid. Eiffels stjärnstatus gav honom många erbjudanden och han övertalades att hjälpa till med det pågående bygget av Panamakanalen, som redan hade gått illa med tusentals döda arbetare, förseningar och för höga kostnader. Det hela slutade med en rättsprocess om korruption och om många småsparares förlorade pengar. Eiffel var en av dem som dömdes, men hans dom ogillades. Skadan var dock redan skedd och bygget av Panamakanalen avslutades först 1914 av USA istället för Frankrike.

Efter turerna i rätten ägnade sig Eiffel mestadels åt aerodynamisk forskning och meteoro-logiska studier, ofta med Eiffeltornet som hjälp. Han skrev också flera böcker om Eiffeltornet och om sina forskningsresultat. Hans sista patent, publicerat 1920, handlade om snabba flygplan, FR 503363 A och utarbetades under första världskriget, då Eiffeltornet för övrigt var stängt för vanliga besökare. Eiffel avled 1923 och ligger begravd på Levallois-Perret-kyrkogården, som ligger strax nordväst om Paris.

flygplan

Flygplan av Eiffel publicerad i en patentskrift 1920.

Eiffeltornet idag

Eiffeltornet lockar över sju miljoner besökare varje år. Går man uppför de trappor som dagens besökare får beträda befinner man sig på andra våningen och 115 meters höjd, där man både hittar hissarna till toppen samt den restaurang som har tornets högsta gastronomiska höjd: Le Jules Verne, med flera veckors väntetid för ett bord. Snabbare går det då att köpa sig en souvenir, till exempel något i stil med den schweiziska byggsatsen beskriven i patentskriften CH 249151 A, vilken även använts som referens i liknande, avslagna patentansökningar. Bland nyregistrerad design i USA finns ett vinställ, US D609064 S, och en nyckel, US D725997 S, som båda föreställer Eiffeltornet. Dessa ting och alla besökare hjälper till att bekräfta vad Gustave Eiffel konstaterade redan under sin livstid: att Eiffeltornet är mer berömt än han själv.

/Laura Enflo, patentingenjör på PRV

Exempel på vidare läsning om Gustave Eiffel och Eiffeltornet:
Eiffeltornets hemsida: http://www.toureiffel.paris/en.html
Eiffel, Gustave (1900). Travaux scientifiques exécutés à la tour de trois cents mètres de 1889 à 1900. Paris, Frankrike: Maretheux
Seitz, Frédéric (2014). Gustave Eiffel, le triomphe de l’ingénieur. Paris, Frankrike: Armand Colin. ISBN: 978-2-200-27196-1

Kommentarer inaktiverade för Det osannolika Eiffeltornet

Under patent

Vi firar plastpåsarna idag!

Gelehallon_450x300

Jag sticker nog inte ut hakan särskilt långt om jag påstår att den kvinnliga kroppen ofta ses ur ett problembaserat perspektiv, inte minst brösten och dessutom ur ägarinnornas synvinkel. Sådan välsignad tur att vi då 1 juli firar silikonbröstens dag!

Har du någon gång hört en tuttägarinna säga ”rackarns vad fina de är, mina charmbollar”? Inte jag. Alltid är det något som är för snett, stort, litet eller sladdrigt.

Så tackom och lovom för att det äntligen är Silikonbröstens dag, ett evenemang som enligt upphovspersonerna instiftades för att ”saknaden av en dag där man kan visa sin uppskattning till det vackraste som finns var stor”[1].

Men kan inte ”det vackraste som finns” få vara precis som det är? Tydligen inte. Efter lite surfning i Svensk patentdatabas efter ”bröst” och ”förbättring” kan härmed meddelas att idérikedomen flödar: allt från plast till humle och mikrosfärer nyttjas för att förbättra naturresurserna.

Plastpåse för naturligt intryck
bröstMånga av dagens implantat har ett hölje av silikon, en elastisk halvfast massa. Kollegor som kan plast berättar för mig att materialet är kroppskompatibelt, hållbart och saknar lågmolekylära föreningar som tas upp av blodet.

Ett patent för bröstimplantat från 70-talet beskriver en produkt”(…)bestående av ett skal bildande en påse vilken innehåller ett stort antal celler som har kommunikationer sinsemellan. Påsen fylles sedan med lämplig lösning.”

 Ett av innovationens främsta företräden är att slutresultatet hos användaren blir så naturligt som möjligt. Men – om det är den högsta strävan, varför då göra ett ingrepp överhuvudtaget?

Mikrosfärer för makroresultat
Mer modernt blir det med patent SE1667609 T3 som trädde i kraft så sent som i år: med hjälp av en injektor ska man pula in ett antal mikroballonger genom ett snitt i bröstet. Väl insatta expanderar ballongerna och voilà – du får ostar rundare än brietårtor.

”För sådana som hava slappa bröst”
BHTuttförbättring är inget nytt under solen. I ett patent från 1936 hittar jag en innovation som skulle göra Madonna grön av habegär: en upplyftande brösthållare som ger bysten ett mer fylligt utseende istället för att pressa den i riktning mot bröstkorgen och då riskera plattare look. Uppfinningen är lämpad för damer i allmänhet men är av särskild betydelse för sådana som hava slappa bröst får jag veta.

Humlemiraklet
De patenterade lösningarna är inte bara mekaniska. Inom de mer organiska hittar jag ett numera avskrivet patent där ett humlepreparat ska agera bröstförstorare: I kombination med andra ingredienser ska växten aktivera körtlarna i bröstvävnaden och därmed få småväxta liljekullar att expandera.

Om det funkar? Då borde jag haft Ö-kupa vid det här laget baserat på konsumtion av humlehaltiga vätskor. [Skrockar förnöjt, slår sig på knät].

Den sökande hävdar att det ”(…)inom den kvinnliga delen av populationen finns ett stort behov av bröstförstorande åtgärder och att (…) en prominent bröststorlek under åren har varit skönhetsidealet för många kvinnor.

Men ladies, kan vi inte istället prominent patentera piffig innovation som styr om våra tankebanor så att vi är nöjda med naturen? Från ”mina tutor är för långa/pyttiga/skrynkliga/ojämna till ”Wohoow! Mina kroppsliga appendix är asgrymma som de är!”

Eller som en tös en gång sa till mig sin mamma efter lång, betraktande tystnad i badrummet:

– När jag blir stor vill jag ha banantuttar, precis som du. De är finast.

[1] http://www.silikonbrostensdag.se/

Kommentarer inaktiverade för Vi firar plastpåsarna idag!

Under immaterialrätt, patent

Ny patentlag och ny domstol – betänkanden tar ingen semester

Louise Jonshammar

Louise Jonshammar jobbar på vår patentavdelnings juristenhet och det hon inte kan om patent är nog inte värt att veta. När andra som bäst tar av sig för playan tar hon på sig att berätta mer om vad som händer inom patentvärlden.

Nyligen skrev Louise en initierad expertkommentar till den juridiska nyhetsbyrån Blendow Lexnova som bland annat rör den nya patentlagen som är på gång. I artikeln berör hon också andra satsningar inom immaterialrätt som Sverige gör för att gynna tillväxt- och innovationsklimatet.

Louise, varför behöver vi en ny patentlag?

– Den nuvarande har sin bas i 60-talet och mycket har hänt på området sedan dess – det krävs en modernisering och uppdatering för att hänga med. Samtidigt är det inget direkt fel på innehållet i lagen och därför är förändringarna inte så omvälvande.  Att den kommer just nu har också att göra med att det enhetliga patentet inom Europa närmar sig.

Ny patent- och marknadsdomstol på gång

Parallellt med utredningen om den nya patentlagen har regeringen arbetat med ett förslag för att ge Sverige en ny patent- och marknadsdomstol. – I dagarna har regeringen beslutat att överlämna förslaget om en ny patent- och marknadsdomstol till lagrådet. Det betyder att det kan finnas förutsättningar för en ny domstol att vara operativ som planerat redan i september 2016, förklarar Louise.

Tidigare blogginlägg: Ny domstolsorganisation för immaterialrätten

PRV yttrar sig om betänkande

Under våren har bland annat PRV:s roll inom det innovationsfrämjande systemet varit en del av en utredning och helt nyligen lämnade PRV sitt yttrande om förslagen i betänkandet. – PRV ställer sig överlag positiv till utredarens förslag och i remissvaret pekar vi också på hur förslagen kan stärkas ytterligare, avslutar Louise.

Hela PRV:s yttrande läser du här.

Kommentarer inaktiverade för Ny patentlag och ny domstol – betänkanden tar ingen semester

Under immaterialrätt, patent

Skydda dig mot stick av myggor och konkurrenter

Myggjagare

Det finns en drös med appar, armband, oljor och salvor som sägs hindra de mumsande marodörerna från att förstöra våra ljuva sommarkvällar. Men hur många upphovspersoner har skyddat sina myggprodukter? 

Inte jättemånga faktiskt. Så, om du bär på en myggmördande idé kan det verkligen vara läge att skydda den med en passande registrering och tjäna gött med pengar på din kreativitet.  Gör så här för att lyckas med affären:

  1. Knäck ett stycke kalasfin, originell idé. Hur minimera mygg maximalt?
  2. Fundera på vad som gör den unik: Den tekniska lösningen? Namnet? Designen?
  3. Skydda idén med patent, varumärkes- eller designskydd.  Då kan ingen annan sno den.
  4. Låt myggmiljonerna rulla in.

Hellre spray än bubbel
MyggaJag var på bröllop i helgen som delvis utspelade sig i en bokskog. Förstod till en början inte varför det stod lika många flaskor myggspray som bubbelglas på serveringsbordet. Men efter att först ha haft halva Upplands myggbestånd på spirorna och sedan behandlat med Mygga kan jag vittna om att sprayen både behövdes och fungerar. Dessutom har tillverkaren varit duktig och varumärkesskyddat sin bettbekämpare.

Svensk varumärkesdatabas visar att flera i myggbranschen har gjort detsamma, till exempel EcoMyggan. Och vem har inte smetat in sig med Cederroths gamla goding Djungelolja? En doft av den finare världen.

Dödlig landningsramp
MyggfällaAv de relativt få patenterade myggskydden hittar jag en riktig goding i Svensk Patentdatabas: en insektsfälla i form av ett hus med landningsramp där knottet ska känna sig pigg på att parkera. I huset är en lampa riggad som tillsammans med en fläkt ska locka in till en uppsamlingsbehållare. Vad som händer sedan är höljt i dunkel, men jag misstänker att flygfäet kommer till Nangijala.

Jag är milt skeptisk till effektiviteten och tvivlar på om jag har sett innovationen som marknadsetta. Fastnar fortfarande vid hur blodsugaren ska känna att rampen är hetaste stället för häng.

Patentera appar?
Eftersom myggor dras till mig lika starkt som undertecknad till en mellandagsrea laddade jag nyss ner appen ”Mosquito device” som bekämpar insekterna med högfrekventa ljudvågor.

Säg att den nu skulle funka – kan man ta patent på en app? Efter en koll med PRV:s kundsupport vet jag nu att det inte funkar på det sättet, om det inte är så att appen i sig löser ett tekniskt problem. Då kan det kanske vara möjligt. Däremot kan det vara väl värt att skydda appens namn eller ikonens utseende genom varumärkes- eller designregistrering.

Jag får se om min egen myggdödarkreativitet flödar i sommar. Kanske återkommer med patentansökan. Varför inte en bettskena på insektssnabeln som hindrar attack? Hmm…

Kommentarer inaktiverade för Skydda dig mot stick av myggor och konkurrenter

Under design, immaterialrätt, patent

Att utveckla en idé – bästa poden är här!

PRVVentureCuppod

Sommarsugen på att samtidigt bättra på både solbränna och befintliga kunskaper om immateriella tillgångar? Ta med dig PRV:s och Venture Cups podcast till hängmattan.

Idag är det premiär för PRV:s och Venture Cups podcast ”Att utveckla en idé. Under hela sommaren och i tio avsnitt framåt serveras insiktsfull inspiration och tilltalande tips till dig som är företagare och entreprenör.

Tillsammans med experter pratar vi försäljning, finansiering, PR och immaterialrätt. Även superentreprenören Isabella Löwengrip (japp, Blondinbella) är med och delar med sig av sina erfarenheter som företagare.

Har du en idé att utveckla? Det finns massor att både inspireras av och tänka på: några av ditt företags främsta tillgångar kan vara immateriella, det vill säga sådana man inte kan ta på som patent, varumärke och design.

Ta en app till exempel: där kan den immateriella tillgången vara namnet eller utseendet på ikonen. Eller båda. Hur gör du affärer med appen och ser till att ingen stjäl din idé? Har du en ensamrätt minskar du risken att konkurrenter kopierar det du har skapat.

I avsnittet ”Ta hand om dina tillgångar” den 8 juli möter vi PRV:s varumärkesexpert Anton Blomberg. Han om någon kan på ett enkelt sätt förklara både nytta och nödvändighet med immaterialrätt.

Plugga in lurarna, luta dig tillbaka och lyssna.

/Annika Ulltin, kommunikationschef på PRV

Kommentarer inaktiverade för Att utveckla en idé – bästa poden är här!

Under immaterialrätt, patent, varumärke

Ta makten över dina immateriella tillgångar!

Louise Jonshammar, jurist på PRV inom patentområdet, delar med sig av sina intryck från veckans seminarium kring patentstrategier:

Information är makt. Och om jag har information om min marknad och de förutsättningar som gäller för friheten att röra sig på den marknaden, kan jag få större chans att styra mina immateriella tillgångar så att de skapar ett mervärde i mitt företag och ökar min marknadsandel.

Detta är känslan jag lämnas med efter att ha varit med på veckans seminarium Patent och patentstrategier i digitala succéföretag. Panelen i seminariet, Trent Smith, Chief IP Officer (Tobii), Per Wendin, Director of IPR Management (RaySearch) och Christin Wendel, patentingenjör inom mjukvaruteknik (PRV), dirigerade av moderatorn Rebecca Lagerkvist (Rebla), gav en både bred och djup beskrivning av hur patent inom digitala företag kan bli en framgångsfaktor för den som förstår att strategiskt använda sin innovation. Om du klickar på länken kan du titta på inspelningen av seminariet.

Vad handlar det om?

Här är några av de sanningar jag tar med mig från seminariet:

Nej, det är inte möjligt att få patent på själva datorprogrammet. Du kan däremot ha upphovsrätt till olika element av datorprogrammet, t.ex. till källkoden. Och den tekniska effekt som datorprogrammet ger när det implementeras med hjälp av en dator kan patenteras, om den också uppfyller kraven på nyhet och uppfinningshöjd. Använd prioritetsåret på ett vettigt sätt; sök patent hos en myndighet som ger dig ett snabbt granskningsresultat och bestäm din patentansökningsstrategi utifrån vad du får veta då. Eller investera i en granskning av Freedom to Operate eller en nyhetsgranskning. Ta reda på hur olikheterna i världens patentlagstiftningar kan användas till din fördel, istället för att bli en snubbeltråd. Du kan inte avstå från att involvera dig i immaterialrättsfrågorna – du kan förstås strunta i att skaffa dig egna patent men du måste ändå förhålla dig till andras ensamrätter så att du inte gör intrång. Du får skriva din patentansökan själv, men det är inte särskilt klokt. Ta hjälp av kunniga patentproffs för att hitta uppfinningen i din produkt (det är inte alltid självklart vad som är en patenterbar uppfinning i din innovation) och för att skriva patentansökan (ett patent är egentligen teknik beskriven i legala termer och det kräver en del av författaren). Det finns åtgärder du själv kan vidta för att hålla dina kostnader nere, t.ex. att göra egna sökningar i öppna och gratis patentdatabaser (Espacenet är en av dem) och att noga dokumentera och beskriva din innovation så att du kan förmedla vad du faktiskt har skapat. Om du ska patentsöka uppfinningen, gör det så tidigt som möjligt för att vara först – att komma tvåa innebär att du inte bara förlorar möjligheten till ensamrätt utan att du måste förhålla dig till att någon annan får ensamrätten – men inte så tidigt så att du riskerar att viktiga delar av uppfinningen inte kommer med i ansökan (och därmed inte kan patenteras). Se till att behålla det som inte är patenterbart men ändå innovativt som en företagshemlighet – det finns en viktig avvägning i att, å ena sidan beskriva uppfinningen i patentansökan på ingivningsdagen så att du kan ändra i ansökan om det vid granskningen dyker upp känd teknik som hindrar din ansökan och å andra sidan inte avslöja icke-patenterbar know-how som du ska behålla som en hemlighet inom företaget. Men om din innovation är sådan att det skulle vara svårt för dig att bevaka, upptäcka och bevisa intrång i din uppfinning kan det vara bättre att inte patentera alls, utan att hålla hela uppfinningen hemlig. Att patentera attraherar investerare, och om ditt företag inte lyckas med produkten lämnas du åtminstone med en tillgång som du kanske kan sälja eller licensiera till någon annan. På så sätt kan du minska dina förluster.

Makten över marknaden

Men viktigast: Ta ställning i immaterialrättsfrågan för ditt företag! Skaffa dig information om hur de ensamrätter som omger dig på din marknad ser ut! Ta makten över hur du kan röra dig på din marknad utan att göra intrång i andras ensamrätter och över hur du kan positionera ditt företag på marknaden genom att ha ensamrätt till det du skapat! I längden blir det en framgångsfaktor som driver innovationsklimatet inom företaget och som skapar ett mervärde och en stark position bland dina konkurrenter.

För visst vill du driva ett företag som långsiktigt planerar för vinst och expansion?

/Louise Jonshammar, jurist på Patent- och registreringsverkets patentavdelning

Ps. Öka dina kunskaper om datorimplementerade uppfinningar och de framgångsfaktorer som omgärdar en sådan innovation genom att också titta på seminariet Immaterialrätt när det handlar om dataspel och appar.

Kommentarer inaktiverade för Ta makten över dina immateriella tillgångar!

Under patent

Patentera för att tjäna pengar. Men hur?

Louise Jonshammar, jurist på PRV inom patentområdet skriver:

Jag har ett favoritavsnitt i serien South Park. Det där när småtomtarna kommer och stjäl kalsonger. Dialogen är ungefär så här:

– Phase one: Collect underpants. Phase three: Profit.
– What’s phase two?
– ? … Phase one, collect underpants. Phase three, profit!

Och så vidare. Jag vet att jag inte är först att använda denna fantastiska satir som liknelse i affärssammanhang, och jag vet att en del personer har hört mig säga detta tidigare, men jag tycker verkligen att den gör sig så väldigt bra som beskrivning av affärsnyttan av patent för den som inte har en strategi.

Steg ett: Patentera. Steg tre: Tjäna pengar.

Men vad är steg två? Vilken är din patentstrategi? Hur ska du göra för att omsätta dina immateriella tillgångar till vinst, eller – ännu bättre – vinstdrivande faktorer i verksamheten?

Vilka är frågorna som leder framåt?
Det finns naturligtvis inte en enda affärsmodell som fungerar för alla företag. Men varje seriöst innovationsföretag bör ställa sig ett antal nyckelfrågor, åtminstone en gång. Att fundera över de frågorna vid rätt tidpunkt är en bra början på en patentstrategi.

Vilka är de här frågorna då, som ska leda dig ett första steg in på vägen till en strategi? Inte heller här finns det en modell som passar alla. Men som exempel kan du börja med basala frågor kring vilken din kärnverksamhet är. Vilken är den produkt/tjänst som vi inte tål att våra konkurrenter kommer ut med först/bäst – eller ens för nära i tiden, respektive lika bra, som vi? (Redan här kan du säkert se att frågorna inte passar alla verksamheter, en enklare fråga är ”Vad är det vi ska tjäna pengar på?”) Var finns vår marknad för den produkten/tjänsten nu, respektive om fem/tio år? Behöver vi vidta mått och steg nu för att vara ensamma/störst/bäst på den marknaden då? Vilka intrång ska vi beivra och vilka kan vi tåla?

Även om du har upphovsrätten till den grafiska bilden av din produkt, är det vettigt för dig att lägga tid på att licensiera rätten att använda den som tröjtryck eller gosedjur? Eller ska du släppa det och fokusera på vidareutveckling av din programvara?

Lär av andras misstag och framgångar i vårt webbsända seminarium
Ja, jag vet. Allt detta är något förenklat. Vekligheten är svårare och prioriteringarna är stenhårda. Men om du lever med känslan av att du missar en del av vinsten för att du inte har steg två klar för dig, då har jag ett tips: Följ seminariet ”Patent och patentstrategier i digitala företag” på webben på måndag, 18 maj. Då lyfter vi frågan om hur de stora digitala succéföretagen resonerar kring patent och patentstrategier.

Jag kommer att vara där. Om du har frågor av juridisk natur om patentansökningar och patentskydd i Sverige, twittra gärna din fråga, #ipdialog, så ska jag försöka besvara den på plats om det finns utrymme i programmet.

/Louise Jonshammar, jurist på Patent- och registreringsverkets patentavdelning

____________________________________________

Jur. kand. Louise Jonshammar arbetar på Patent- och registreringsverkets patentavdelning som jurist sedan 2004. Hon uppdaterar lagkommentaren Karnov avseende patentlagen och patentkungörelsen samt är författare till Lexino, en djupanalys av patentlagen. Louise skriver också regelbundet expertkommentarer i patenträtt för BlendowLexnova och har författat artiklar om patenträtt som publicerats i andra tidskrifter. Sedan 2007 är hon ledamot och sekreterare i den svenska exekutivkommittén för den internationella föreningen the International Association for the Protection of Intellectual Property (AIPPI) och därmed också adjungerad styrelseledamot i Svenska Föreningen för Immaterialrätt (SFIR).

Kommentarer inaktiverade för Patentera för att tjäna pengar. Men hur?

Under patent