Etikettarkiv: patentingenjör

Patentingenjör – ett doldisyrke på frammarsch

Jobba på PRV

Vad gör en patentingenjör? Det är något studenterna på de tekniska högskolorna ofta undrar. Därför vill vi berätta lite mer om detta spännande framtidsyrke.

Teknik
Ett brinnande intresse för ny teknik är viktigt för att du ska trivas som patentingenjör. På PRV håller vi oss hela tiden ajour med den allra senaste tekniken. Du lär dig granska, bedöma och sätta tekniken i ett sammanhang, och blir en mini-expert på just ditt teknikområde. I arbetet ingår att läsa och förstå både ansökningar och potentiella mothåll, och skriva svar till kunder.

Karriären ligger mycket i hantverket. Du utvecklas hela tiden och blir aldrig riktigt fullärd.

Språk
Engelska, tyska och franska är de viktiga språken för en patentingenjör. Att tycka om språk är en stor fördel i arbetet och språkutbildning ingår även i patentingenjörsutbildningen. På PRV kan du få möjlighet att delta i internationellt arbete och utveckla språken ännu mer.

Samhälle
Ditt jobb gör skillnad i samhället. Immateriella rättigheter som patent, varumärken och design är grunden för ett starkt näringsliv. PRV är en viktig samhällsaktör och jobbar för att höja kunskapen och öka medvetenheten om de immateriella tillgångarnas betydelse, i syfte att öka innovationen och tillväxten.

Vi är professionella och vill alltid ge bästa, tänkbara service och kvalitet. Om du är nyfiken, engagerad och noggrann kommer du att trivas här.

Karriärvägar
Du börjar din anställning med en 18 månader lång och gedigen utbildning till patentingenjör, där praktik varvas med teori. Som färdig patentingenjör kan du därefter jobba som granskare, patentexpert, granskningsexpert, chef eller i internationella sammanhang.

Var med om nästa, svenska framgångssaga. Välkommen till en riktigt spännande karriär!

Från den 18 mars kan du ansöka om jobb som patentingenjör på PRV och vi anställer 10 nya i mars: Jobba på PRV

Fler artiklar om karriär och patentingenjörsyrket:

Patentingenjörerna Siri och Jimmie
Öppning för dig som läst Elektroteknik eller Teknisk fysik
Laura är patentingenjör mätteknik
Jobb på PRV öppnar för internationell karriär
Inget hokus pokus – bara hårt arbete
Drivlina: Astrid växlar upp
Bildteknik: Heidi Stålmannens optiker
Platsar du som patentingenjör på PRV?

/Anna Engquist, strateg för digitala medier på PRV

Lämna en kommentar

Under patent

Internationella kvinnodagen med patent

Den 8 mars firas den internationella kvinnodagen världen över. Vi passar på att titta i vår statistik inom patentområdet för att dra slutsatser som har betydelse för Sveriges innovationskraft. 

Sverige är ett framgångsrikt patentland i förhållande till sin lilla befolkning. Vi anses ha många patent per person och hamnar i toppskiktet vad gäller innovativa nationer i internationella mätningar och studier.

Vi har en outnyttjad resurs i Sverige
Tyvärr är de kvinnliga uppfinnarna betydligt färre än män, åtminstone om man utgår från statistiken för patentansökningar. Om vi tittar på tidsperioden 2010-2018 kan vi dock se en positiv ökning i antalet patent med kvinnliga uppfinnare, om än mycket liten.

Kemiteknik utmärker sig
Grafen nedan beskriver hur andelen nationella patentansökningar under tidsperioden 2010-2018 fördelar sig mellan kvinnor och män inom olika teknikområden.

Kemiteknik utmärker sig. Det är ett välkänt faktum att det finns fler kvinnliga yrkesverksamma ingenjörer i kemiteknik än i andra teknikområden. Det är därför naturligt att patentansökningarna med kvinnliga uppfinnare är fler. Skälen till varför kvinnor historiskt sett i högre grad sökt sig till ingenjörsutbildningar inom kemiteknik är något man bara kan spekulera i – troligen hänger det ihop med samhällets värderingar och synen på kvinnligt och manligt. Ofta hör man förklaringen att livsmedelsteknik skulle vara inkörsporten till området kemiteknik för kvinnor.

Jämfört med män finns det få kvinnliga uppfinnare inom alla teknikområden. Det är direkt oroväckande för vår totala innovationskraft. Därför finns det ett instiftat pris som delas ut till årets uppfinnarkvinna av Svenska Uppfinnareföreningen. Prisutdelning sker idag. Årets Uppfinnarkvinna 2019

Klicka på bilderna för att se diagrammen i läsbar storlek!

Kvinnliga uppfinnare i nationell patentansökan 2010-2018

Andel kvinnliga uppfinnare

Med ”ingen teknisk klassifikation” menas ansökningar som aldrig tilldelats en IPC-klass eller ansökningar som inte kommit så långt i handläggningen att något signifikant tekniskt särdrag identifierats.

Antal nationella patentansökningar per teknisk sektor 2010-2018

Antal nationella patentansökningar per teknisk sektor

Antal nationella patentansökningar per teknisk sektor 2010-2018.


Hur ser det ut med jämställdheten på PRV?
PRV har lyckats bra i sin rekrytering av patentingenjörer. Vi har en jämn fördelning på arbetsplatsen. Hos oss arbetar 127 patentingenjörer, 64 kvinnor och 63 män. Snittåldern är 42 år.

Snart söker vi fler patentingenjörer
Om tio dagar utlyser vi ett tiotal tjänster som patentingenjör. Är du nyfiken på PRV som arbetsplats? Här kan du läsa mer om hur det är att jobba hos oss.
Jobba på PRV

/Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

 

#deglobalamålen
I vår bloggserie #deglobalamålen uppmärksammar vi FN:s agenda 2030 och initiativ som bidrar till att nå målen. Detta inlägg knyter an till målet att uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt, mål 5.
Fler inlägg om FN:s globala mål

1 kommentar

Under patent

Platsar du som patentingenjör på PRV?

Anna Rapp Foto: Anna Fanqvist

Är du civilingenjör eller mer inom något område är det bara söka. Men har du vad som krävs?

Som patentingenjör hjälper du ny teknik – uppfinningar – till industrin. Det är du som bedömer uppfinningarna och bestämmer om patent, alltså om någon ska få ensamrätt att tillverka och sälja produkter runt en teknisk lösning.

En patentportfölj säger något om ett företags värde, och patentaktiviteten i ett land säger något om landets innovationsklimat och möjlighet till utveckling.

– Det är väldigt tydligt att våra framgångsrika företag har väl utarbetade patentstrategier, säger Anna Rapp, chef för enheten för kundrelationer på PRV.

En patentingenjör har kundkontakt och jobbar mycket med information, så du behöver vara bra på att förklara teknik. Och du lär dig hela tiden nytt i arbetet.

Att börja sin karriär på PRV och patentingenjörsutbildningen är ett insteg i den för industrin så viktiga immaterialrätten. Härifrån ligger vägen öppen mot högre tjänster på företagens patentavdelningar eller på patentbyråerna.

– Jag har mött många nyckelspelare på företagens utvecklingsavdelningar som börjat sin bana på PRV, avslutar Anna Rapp.

Men, innan du får fatta egna beslut i våra kunders patentfrågor måste du alltså gå utbildningen till patentingenjör. Här varvas juridik och granskningsmetodik med eget arbete under handledare. Du har full lön under hela utbildningen.

Vill du lära dig mer om senaste tekniken? Vill du ha ett viktigt jobb för Sverige? Vill du vara en nyckelspelare?

Vi har annonser ute till den 18 mars!

/Stefan Hultquist, enhetschef elektroteknik PRV

Kommentarer inaktiverade för Platsar du som patentingenjör på PRV?

Under patent

Unik utbildning formar framtidens patentingenjör

Snart startar nästa omgång av patentingenjörsprogrammet. PRV-bloggen har träffat Henrik Eriksson, programansvarig.

henrik_blogg

Henrik, vad är patentingenjörsprogrammet?

Patentingenjörsprogrammet är ett unikt utbildningsprogram för att forma framtidens patentingenjörer.

Du kommer till oss med hög teknisk kompetens, civilingenjör eller mer. Vi ger dig utbildning i databaser, sökverktyg, granskningsmetodik, klassystem, språk, patentjuridik och argumentationsteknik.

Patentingenjörsprogrammet förbereder dig på alla utmaningar du ställs inför i jobbet som patentingenjör. Handledning sker löpande under hela utbildningen.

Vem vänder sig programmet till?

Deltagarna kommer direkt från högskolan eller arbetslivet.

Hur blir jag antagen?

Du söker en tjänst som patentingenjör för det teknikområde du vill jobba med. Alla nya följs åt i en klass under hela utbildningen, i ett och ett halvt år.

Vad har jag för förmåner?

Du får en betald komplett yrkesutbildning.

Vad händer efter programmet?

Efter godkänd utbildning får du titeln ”patentingenjör”. Du har då all kunskap du behöver för att kunna jobba självständigt och fatta beslut i svenska och internationella patentärenden. Du gör också granskningsuppdrag åt kunder.

Du har möjlighet att fördjupa dig inom patentexpertprogrammet eller söka dig mot utåtriktad verksamhet, utbildning eller verksamhetsutveckling.

Tack Henrik!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Jobba på PRV!

Fler artiklar om karriär och patentingenjörsyrket:

Öppning för dig som läst Elektroteknik eller Teknisk fysik
Laura är patentingenjör mätteknik
Jobb på PRV öppnar för internationell karriär
Studenterna: Vi vill jobba på PRV!
Inget hokus pokus – bara hårt arbete
Drivlina: Astrid växlar upp
Bildteknik: Heidi Stålmannens optiker
Platsar du som patentingenjör på PRV?
Förstklassig utbildning garant för kvalitet

Kommentarer inaktiverade för Unik utbildning formar framtidens patentingenjör

Under patent

Öppning för dig som läst Elektroteknik eller Teknisk fysik

Karriärvägen patentingenjör ligger nu öppen för dig som läst Teknisk fysik eller Elektroteknik. PRV-bloggen har träffat Maziar Soltani, chef på Enheten för telekommunikationsteknik.

maziar_blogg
Maziar Soltani (foto: Therese Ahlén)

Maziar, vad kan du erbjuda om jag söker jobb hos dig?

Du får jobba tillsammans med kolleger som verkligen är kompetenta inom telekom. De som jobbar här har varit med hela vägen från NMT till 5G. Vi har möjliggjort standardiseringsarbetet och handlagt patentansökningarna. Det har i sin tur hjälpt till att bygga telekomnavet i Norden.

Du är också först på tekniken. Det är ett gränsland mellan teknik och juridik som är unikt. Du får läsa om tekniken, men också sätta den i en juridisk kontext.

PRV blir en allt större samhällsaktör och jobbar för att sätta möjligheterna med de immateriella rättigheterna på agendan. Du kommer göra skillnad i samhället.

Vad kräver du för att ge mig jobb som patentingenjör?

Det viktigaste är teknikintresset. Sedan behöver du vara lyhörd inför våra kunder. Framåtanda och engagemang är en förutsättning.

Vilka karriärmöjligheter har jag?

Anställningen inleds med en lång och gedigen utbildning till patentingenjör. Du lär dig granska och bedöma och sätta tekniken i ett sammanhang. Beroende på teknikområde kan du sedan förkovra dig som patenthandläggare.

Sedan finns en rad interna möjligheter. Du kan bli expert, jobba utåtriktat – som utbildare eller presentatör – eller så kan du gå in på ledarskapsspåret.

Karriären ligger mycket i hantverket och handlar mindre om positioner i en organisation. Man blir aldrig fullärd som patentingenjör.

Tack Maziar!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Platsannonsen hittar du här! (Vi söker medarbetare över hela el-området!)

Fler artiklar om karriär och patentingenjörsyrket:

Laura är patentingenjör mätteknik
Jobb på PRV öppnar för internationell karriär
Studenterna: Vi vill jobba på PRV!
Inget hokus pokus – bara hårt arbete
Drivlina: Astrid växlar upp
Bildteknik: Heidi Stålmannens optiker
Platsar du som patentingenjör på PRV?
Förstklassig utbildning garant för kvalitet

Kommentarer inaktiverade för Öppning för dig som läst Elektroteknik eller Teknisk fysik

Under patent

Laura är patentingenjör mätteknik

– Här har man nytta av allt man någonsin lärt sig och allt man någonsin upplevt. Det säger Laura Enflo, patentingenjör med inriktningen mätteknik. Laura är också säljare av söktjänster.

laura_450x300
Laura Enflo (foto: Tassanee Phapitak)

En patentingenjör på PRV undersöker om uppfinningar är nya och har uppfinningshöjd. Man letar i databaser, med ord och klasser, för att kunna bedöma patentansökningarna och besluta om patent.

Laura Enflo är civilingenjör elektroteknik, med inriktning akustik och signalbehandling. Hon har också doktorerat inom medicinsk vetenskap, något som PRV inte kräver, men ser mycket positivt på.

Laura har gjort ”många mätningar på människor”. Och så är det nog: mättekniken ingår i mycket annan teknik, som medicinsk teknik. Vi hittar också mät inom exempelvis ljud- och bild, i motorer och inom transportsektorn.

Spännande kombinationer

När Laura Enflo funderade på utbildning efter gymnasiet valde hon mellan juridik och elektroteknik. Valet föll på det senare. På PRV kan man säga att båda intressena föll på plats. Liksom intresset för språk.

– Jag sjunger klassiskt, och franska, tyska och engelska är alla tre viktiga språk inom den klassiska musiken, säger Laura.

Laura tycker att hon genom jobbet får utlopp för sitt intresse att läsa och skriva. Sedan är PRV en naturlig plats för den som tycker om teknikhistoria. Intresset för just teknikhistoria har resulterat i några artiklar på PRV-bloggen.

Vägen till patentingenjör

Lauras råd till dig som vill bli patentingenjör är att ta examen inom det område du är intresserad av. Och så behöver du kunna tyska eller franska – gärna båda – men PRV kan hjälpa till med ett av språken om du saknar något.

I jobbet ingår mycket kontakter med andra, både kunder och kollegor. Kommunikation och samarbete är viktigt, liksom serviceanda.

– Sommarjobba gärna inom ett serviceyrke, avslutar Laura Enflo.

Jobba på PRV

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Kommentarer inaktiverade för Laura är patentingenjör mätteknik

Under patent

Jobb på PRV öppnar för internationell karriär

Frida Rosander packar som bäst. Hon drar till Haag för att jobba som patentingenjör vid Europeiska patentorganisationen (EPO). Tjänsten liknar den på PRV, att granska, bedöma och bevilja patent. PRV-bloggen fick en pratstund med Frida.

Frida_2_450 pixlar

Frida, vad har du för bakgrund?
Jag har läst Teknisk fysik och elektroteknik med en master i medicinsk teknik vid Linköpings universitet. Eftersom jag är intresserad av språk och resor har jag i flera omgångar studerat utomlands, bland annat i Chile och Frankrike.

Varför sökte du till PRV?
Det som lockade mig mest var möjligheten att jobba med teknik, och då framförallt medicinsk teknik, i en immaterialrättslig kontext som ställer krav på vissa juridiska kunskaper. Dessutom tycker jag om att både läsa och skriva, vilket jag hade hört var en viktig del av arbetet som patentingenjör.

Blev det som du tänkt dig?
Ja, det blev på många sätt som jag hade tänkt mig. Jag har fått se många olika uppfinningar inom medicinsk teknik som jag analyserar utifrån de patenterbarhetskrav som patentlagen ställer. I mitt arbete ingår det att läsa och förstå både ansökningar och potentiella mothåll samt att skriva svar till kunder.

Sedan har jag också engagerat mig i informationsspridning om immaterialrätt till framförallt innovationsrådgivare. Det har varit väldigt roligt eftersom jag i mötena med rådgivare har fått en bättre förståelse för vilka behov och önskemål våra kunder har vad gäller patent och min roll som patentingenjör.

Vad är det bästa med att jobba på PRV?
Det är mycket som är bra med PRV, exempelvis är arbetsuppgifterna intressanta och utmanande samtidigt som vi faktiskt är lediga när vi är lediga. Och även om arbetet är mestadels självständigt så har vi en bra gemenskap och god stämning på arbetsplatsen, vilket självklart ökar trivseln!

Vad ska du göra nu?
Jag ska flytta till Haag, Nederländerna. I Haag ska jag jobba som patentingenjör inom medicinsk teknik vid EPO som Sverige är medlem av.

Vad har du för råd till den som vill bli patentingenjör?
Mitt tips till dig som vill bli patentingenjör är gå in på PRV:s hemsida och läs om hur det är att jobba på PRV. Skriv sedan en motiverande ansökan som du skickar in redan idag! Om du fortfarande studerar kan du dessutom testa på jobbet som patentingenjör genom att sommarjobba hos oss.

Tack Frida!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Tycker du att Fridas resa verkar intressant? Sök tjänsten här!

Kommentarer inaktiverade för Jobb på PRV öppnar för internationell karriär

Under patent

Studenterna: Vi vill jobba på PRV!

Det var ju alldeles extra roligt att dela ut sommarjobbsannonsen. Med medskicket ”notera att sista ansökningsdagen är på söndag – det brukar vara många som söker”. PRV har varit på den årliga arbetsmarknadsmässan i Linköping. Eller LARM, som den heter.

20160209_125134
Frida Rosander, Stefan Hultquist & Mats Lindroos

Man kommer på sig själv säljandes jobbet som patentingenjör med lite olika argument till lite olika individer en sådan här arbetsmarknadsdag.

Hon från Industriell ekonomi får höra om tredje paragrafen patentlagen. Att det är hon som importerar, tillverkar och säljer produkter som bygger på den tekniska lösningen. Och hur viktig det är att hon registrerar sina varumärken.

Studenten som läser Design- och produktutveckling får höra om att ha koll på hela immaterialrätten. Och att oavsett han söker patent– eller designskydd för sina egna produkter (eller inte) måste känna till vad konkurrenterna skyddar.

För tekniska fysikern och forskaren berättar jag engagerat om granskning och den känsla av välbefinnande som kan drabba upphittaren av ett stadigt mothåll. Eller att tekniken som kommer till oss kommer på marknaden först i morgon.

Och så det är förstås roligt att berätta för lite alla möjliga om PRV och den utökade roll vi fått med det nya regeringsuppdraget.

Arbetsmarknadsdagen i Linköping arrangeras – liksom övriga vi besöker – av studenterna själva. Det är en chans för dem att knyta kontakter och naturligtvis ett gyllene tillfälle för oss att bygga vårt varumärke som arbetsgivare.

Imorgon är dom här. Hos oss. Framtidens immaterialrättsguider.

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Kommentarer inaktiverade för Studenterna: Vi vill jobba på PRV!

Under patent

Drivlina: Astrid växlar upp

Dan Brändt hade en. Och Peter Hammergård. Dom var kungar på Folkets hus. Hade man tur kunde man få lift hem efter discot. Ja, inte jag då, men brudarna. Det stods i kö för att åka EPA-traktor…

Egentligen heter det A-traktor. ”EPA” refererar till lågprisvaruhuset från förut. Nyregistrering av EPA-traktor förbjöds faktiskt redan 1975. Fast flera rullar förstås fortfarande.

En skillnad mellan de båda traktorerna är att A-traktorn måste vara konstruerad för en maxhastighet av 30 km/h (eller 27-33 km/h) medan EPA-traktorn skulle vara konstruerad för ett visst utväxlingsförhållande. Närmare bestämt 10:1.

Wikipedia bjuder här på ett alldeles särskilt stycke teknik- och kulturhistoria:

”Kravet på A-traktorn som kom 1975 gick ut på att den skulle kunna köras med det varvtal, som enligt motorfabrikanten gav det högsta vridmomentet, ändå skulle fordonet inte kunna framföras fortare än 30 km/h.

Lösningen blev i de flesta fall att kardanaxeln kapades av och att man placerade ännu en växellåda under bilen, vari man hade lagt i ettans växel.

Därutöver kunde man behöva spärra någon av växlarna på den främre växellådan, samt strypa motorns insugningskanaler så att den blev omöjlig att varva så mycket att den gick fortare än 30 km/h.

På de svenska bilskrotarna fanns riklig tillgång på växellådor av M40-modellen vilka satt i Duett, PV, Amazon samt hela Volvo 140-serien. Många växellådor gick det åt när ungdomarna hade en ”besiktningslåda” vari man svetsat och/ eller förstört vissa drev på ett seriöst sätt för att hindra användande av vissa växlar.

I dagligt bruk hade man sedan en annan växellåda vari man gjort en finurlig anordning så att man kunde använda alla växlar men genom olika manöver snabbt få växellådans 3:e och 4:e växel spärrad ifall man blev kontrollerad av polisen.”

Det där lät ju kreativt.

Astrid Hagqvist – patentingenjör och expert på växlar – hur många växlar kan en låda/ett fordon innehålla egentligen?

Hur många som helst i teorin. I verkligheten blir det såklart en kompromiss mellan behov och fysiskt utrymme i fordonet. Och ju fler växlar desto tyngre växellåda, vilket såklart påverkar bränsleförbrukningen.

Personbilar brukar ha 5-6 växlar och lastbilar mellan 12 och 18.

Hur klassar man växellådor? På antalet eller?

Det finns klasser som gäller olika antal växlar. Men oftast gäller ansökan något annat än just antalet växlar, som till exempel layouten i lådan, om det är kugghjul, remdrift, friktion etc. eller hur växellådan styrs och vad styrningen baseras på – inputen till styrsystemet alltså – som kan vara förarens växling eller varvtalet på motorn.

Vill du ha tag på en vanligt hedlig växellåda med kugghjul finns de på F16H 3/08. Lite mer speciallådor (med remdrift, friktion etc.) finner man på F16H 7/ och F16H 13/. Lite längre ned, på F16H 61/ hittar vi styrning av växellådor.

Kommer det in många patentansökningar på området växellådor?

Massor!

Vad handlar de om?

Allt från layouten i själva lådan, antalet axlar, hur de drivs, hur de är kopplade till varandra till accessoarer på växellådan (pto*, bromsar etc.). Men framförallt kommer det in mycket kring hur växellådan styrs och hur man väljer växlar.

Många känner nog till ECO-driving, att man ska ligga på rätt växel och växla vid rätt tidpunkt och på så sätt spara bränsle. I automatlådor sköter ju bilen det själv så många företag jobbar med att optimera styrningen av växellådan så att den växlar vid rätt tidpunkt och till rätt växel, för både miljön och för körkänslan.

I extrema körsituationer (lerigt, skog, mycket snö) är det också viktigt att växla rätt, så där utvecklas det också mycket kring styrsystem för att underlätta för föraren så mycket som möjligt.

Utvecklingen av hybrider påverkar växellådorna också såklart. Elmotorer har inte samma behov av traditionella lådor, så det kommer en hel del patentansökningar kring hur lådorna ska fungera och se ut i hybridfordon.

Ungefär tio minuter in i filmen Pretty Woman kliver Julia Roberts in i Richard Geres Lotus Esprit SE och konstaterar att växellådan är ”en standard H”, vad betyder det?

Den som någon gång kört en vanlig manuell bil känner nog igen detta. Standard H syftar på mönstret växelspaken rör sig i när man växlar. Vanligtvis ligger 1:an högst upp till vänster, sen 2:an rakt ned från det, 3:an högst upp till höger och tillsist 4:an längst ned i högra hörnet.

Anledningen till att hon behöver förklara detta för Richard Gere är att det i USA är vanligare med automater, så han hade nog aldrig varit i kontakt med denna typ av växelspak innan.

Och när det kommer till starkare bilar såsom Lotus kommer det såklart höga klagoljud från växellådan om man växlar fel eller inte använder kopplingen.

Avslutningsvis: Det låter spännande att vara patentingenjör?

Det är det absolut! Det händer jättemycket inom transmissioner och fordonsindustrin generellt och vi får se allt först!

Människor är väldigt påhittiga, så det är kul att få ta del av alla smarta lösningar, även om fordonsindustrin inte ser så bra ut i media just nu.

Om man ser vad det är för något biltillverkarna söker patent för så jobbas det febrilt hos flera företag med att komma fram till framtidens bilar och transportmedel som inte riskerar att skada miljön.

Sedan är PRV en väldigt trevlig arbetsplats också. Det gör ju inte saken sämre.

Tack Astrid!

Vill du också jobba med Astrid och det senaste inom fordonsteknik? Sök jobbet som patentingenjör drivlina på PRV! Annonsen hittar du – här!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Fakta PTO:
Power Take-Off är en typ av inkoppling till en av axlarna i växellådan. Den kan också sitta direkt på motorn, så att man kan koppla in till exempel en pump eller något som då drivs av växellådan. Ofta drivs kylsystem och liknande av en pump som är kopplad till PTO:n.

Påbyggda lastbilar såsom lyftkran eller tippbart-flak kan också ha PTO, så att man kan stå still med bilen men fortfarande driva en hydrauliskpump, som i sin tur driver lyftkranen eller flaket. Då är PTO:n ofta kopplad direkt till motorn.

Kommentarer inaktiverade för Drivlina: Astrid växlar upp

Under patent

Bildteknik: Heidi Stålmannens optiker

Hägglunds släpper en militär variant på Googleglasögonen, skriver Ny Teknik. Glasögon som man kan se genom plåt med. Lite som Stålmannen. Fatta vilka användningsområden som öppnar sig?

Det har ju gått lite trögt för Google Glass. Man talar till och med om flopp. Men det handlar nog – som alltid – om att få ned priset och skapa behov?

När BAE Systems Hägglunds nu kommer med teknik från stridsflygarens cockpit i ett par glasögon är det lätt att se framför sig en radda användare:

Bilförsäljaren, besiktaren, skaderegleraren – alla kommer de skaffa sig sitt par. Men även andra yrkesgrupper. För det är klart man vill kunna se rakt igenom?

Och tänk så mycket snusk man skulle få se? Eller kunde få se.

Jag funderar faktiskt själv på ett par. För sjöutsikten. Säkert mer gesvint än att gräva bort åsen bakom kåken och få till att fälla ett par hundra kommunala träd. Helt säkert, förresten.

(Glasögonen – Battleview360 – håller också reda på vänner och fiender. Tillämpningar på detta, i hem och skola, räcker nog för ett eget inlägg…)

Heidi Wiik Edlund – patentingenjör och expert på ljud- och bildteknik – hur är det möjligt att se igenom plåt?

Man kan montera kameror på andra sidan plåten och sedan låta en användare se bilden på en skärm, projicerad på en yta såsom ett par glasögon, eller till och med direkt projicerad på näthinnan. Det sistnämnda påminner om superkrafter!

Var i klasslistan ska vi leta för att hitta information om avancerad bildbehandling, som till exempel Googleglasögonen?

Pröva att titta på H04N13/0429, G02B27/0172 eller G06T19/006!

Det låter jättespännande att vara patentingenjör inom bildteknik?

Ja, det är det! Man får se framtida teknik, som ibland känns nästan som tagen från en fiktionsfilm. Det dyker upp uppfinningar inom olika områden som man får djupdyka i. Så man tröttnar sällan på en teknik.

Jag har turen att handlägga teknik som folk känner till. Jag får se många nya och förbättrade ljud- och bildapparater innan de ens dykt upp till försäljning.

Tack Heidi!

/Perry White för PRVbloggen

Vill du också jobba med Heidi och det senaste inom bildbehandling? Sök jobbet som patentingenjör ljud- och bildteknik på PRV! Annonsen hittar du – här!

Kommentarer inaktiverade för Bildteknik: Heidi Stålmannens optiker

Under patent