Etikettarkiv: patentingenjör

PRVbloggen i vinnarhålet 2014

Det går lite knackigt för de gamla konsumentbloggarna som hetsar till köp, skriver Metro. Folk har genomskådat att bloggarna är köpta. Det är istället de samhällsmedvetna bloggarna som kommer starkt. PRVbloggen ligger alltså helt rätt inför 2014.

Mia Sandblom på bloggen ”Bloggkommentatorerna” spår 2014 som ett bra år för mer samhällsmedvetna – och mindre kommersiellt drivna – bloggar. Det här är naturligtvis musik på PRVbloggens redaktion, där vi länge jobbat på den bogen.

Anna Engquist, webbansvarig på PRV och ”chefredaktör” på PRVbloggen, varför ska jag hålla koll på just PRVbloggen 2014?

Våra kunniga skribenter befinner sig mitt i skärningspunkten mellan immaterialrätt, företagande och innovationsstrategin för Sverige. Vi tar upp matnyttiga och handfasta frågeställningar som har betydelse för företagaren här och nu men också frågor om immaterialrätt som är av vikt för företagaren lite längre fram i det strategiska perspektivet.

Vad är styrkan, menar du, i PRVbloggen?

PRVbloggen överraskar med sina olika perspektiv. PRVbloggen lyfter fram rådgivare, IP-professionella och framgångsrika företagare för att stötta och inspirera företagandet i Sverige. Mångfalden är vår styrka och en tillgång för Innovationssverige.

Vi har ju fått se alltmer rörliga bilder på prv.se och PRVbloggen – till exempel informationsfilmerna med Claudia Galli , PRV-skolan och flera webbsända seminarier. Kommer vi att få se mer av film och direktsändningar under 2014?

Webbsända seminarier har stort nyttovärde för företagare i hela landet. Det kommer vi framöver att fortsätta lyfta fram i PRVbloggen.

Till sist: Vad önskar du dig av 2014 på kommunikationsfronten?

Jag önskar mig fler goda exempel på företag som i praktiken arbetat aktivt med att ta tillvara sina immateriella tillgångar. Det ger oss alla mer kunskap och inspiration att få läsa om deras utmaningar och lösningar.

Tack Anna!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Kommentarer inaktiverade för PRVbloggen i vinnarhålet 2014

Under immaterialrätt

Flamsig Gävlebock packad av Mackmyra

Vid denna publicering stod den fortfarande, Julbocken i Gävle. I år prövas ett nytt flamskyddsmedel. PRVbloggen kastar en brandfackla, belyser ett genialiskt jippo och önskar åt alla en riktigt God Jul!

Det går ju att hitta vilken immaterialrättslig ingång som helst på halmbocken i Gävle. Till att börja med naturligtvis varumärket Gävle, där visit-Gävle har en ständig webbkamera på objektet. Man kan också följa bocken på Twitter, Instagram och på en egen blogg.

Det är något makabert över det sista. Julbocken skriver nämligen själv på bloggen, och det är ju liksom tänkt – jo, det är det 😉 – att han ska brinna innan julfirandet är över… Det är ju så han blivit världskändis.

På visitgavle.se kan man läsa om bockens historia och öden. Mest spektakulärt var nog 1976, då bocken kollapsade på grund av att en student körde sin Volvo Amazon rätt in i bakbenen på bocken. Bocken väger i runda slängar tre ton… Det kunde ju ha slutat hursomhelst.

Ett annat varumärke är Mackmyra Svensk Whisky. Mackmyra har nämligen levererat halmen till den tretton meter höga och sju meter långa bocken.

Den som vill börja sälja minikopior av halmbocken bör nog för säkerhets skull också ta en titt i Svensk Designdatabas, som numera är ansluten till DesignView.

Skyddad bock

Ny teknik skriver om ett miljövänligt flamskyddsmedel som testas i år. Det lär bestå av en blandning av vatten och salter. Bockkommittén är högst förtegen om det exakta innehållet av rädsla för motmedel som gör bocken brännbar.

Anna Hedberg, specialist på organisk kemi och patentexpert på PRV, hur gör man flamskyddsmedel och hur gör man miljövänliga flamskyddsmedel?

Traditionellt har det använts brominerade föreningar, men de är inte så miljövänliga. Och de är förmodligen också giftiga för människan. Man misstänker att de kan ge skador på nervsystemet.

Det forskas på att ta fram miljövänliga alternativ, till exempel organfosforföreningar med tillsatser.

Vilka patentklasser är aktuella för flamskyddsmedel?

C09K21/00 ”Fireproofing materials” och klasser därunder. Ett angränsande teknikområde är A62D som handlar om brandsläckning.

Tack Anna!

Nu ska jag skynda mig att publicera innan bocken brinner!

God Jul önskar PRVbloggen och bloggredaktionens egen Julbock!

1 kommentar

Under innovation

Luftgitarr säljes för 650:-

Metro skriver om Rolle Palmberg, 34, som säljer sin luftgitarr. En kär klenod som övervarat ett otal Ålandskryssningar. Försäljningen är naturligtvis ytterst intressant ur ett immaterialrättsligt perspektiv.

Svensk Patentdatabas ger 124 816 träffar på luft och 91 på gitarr, men inte en enda på luftgitarr. Inte så konstigt, kanske. Att ge sig på att klassa gitarren enligt CPC (Cooperative Patent Classification) vore naturligtvis frestande, men inte heller det verkar vara någon framkomlig väg.

Apparaten, eller anordningen, finns ju inte. Inte heller metoder eller förfaranden för att spela på den. Inte ens användningen av själva gitarren skulle vara möjlig att patentera. Även om Rolle Palmberg bevisligen lirat på Ålandsbåten.

En uppfinning måste ha teknisk karaktär för att vara patenterbar. Det vill säga den måste följa naturlagarna. Det så kallade Philipsmålet sätter visserligen ribban lågt för vad som kan anses vara tekniskt, men det föreskriver ändå en apparat som på något sätt processar en elektrisk signal. Högst oklart i vårt fall hur man skulle ansluta Marshallförstärkaren till luftgitarren.

Om vi tittar på möjligheterna till designskydd så står det i Mönsterskyddslagen att den som har skapat ett mönster kan få ensamrätt till det genom registrering. Det står också vad som är ett mönster:

”I denna lag avses med mönster: en produkts eller produktdels utseende, … särskilt vad gäller linjer, konturer, färger, former, ytstrukturer eller material.”

Ok, luftgitarren har varken linjer, konturer, färg, form eller ytstruktur. Och den är högst immateriell. Där sprack den skyddsformen.

Cecilia Fröderberg, expert på innovationssystem på PRV, finns det någon skyddsform som skulle kunna omfatta Rolles luftgitarr?

Det jag först och främst kommer att tänka på är det namn han använder för att marknadsföra sig själv. Där kan en varumärkesregistrering vara viktig. Namnet på ”Rolles show” från Ålandsbåten skulle kunna skyddas under ett varumärke.

Han har också sitt eget varumärke att tänka på (som stärks av skriverier i Metro och texter som denna 🙂 anm.). Vill han kunna rida på framgången av skriverierna är det smart att registrera namnet som ett varumärke.

Som alla som vill nå ut behöver han se till att registrera – och äga rättigheterna – till domännamnet, det vill säga det namn som han vill lägga sin hemsida under. För att äga rättigheterna behöver han kombinera domännamnet, som utgör själva adressen, med en varumärkesregistrering, som utgör en ensamrätt.

Sedan har han ju också upphovsrätten att luta sig mot när det gäller till exempel den musik han framför.

Kejsarens nya kläder fanns ju inte heller, ändå lyckades H.C. Andersen göra sagan till en världssuccé. Finns det något sätt som Palmberg skulle kunna kommersialisera på den här försäljningen?

Han har ju upphovsrätt på framträdandena från Ålandsbåten, där kan det handla om biljettintäkter. Kanske har han gjort någon videoupptagning som han kan sälja. Den är ju i så fall också skyddad av upphovsrätten.

Om det blir en framgångssaga – och han tröttnar på att åka båt – skulle han faktiskt kunna licensiera ut hela showen till någon annan som uppträder, och ta en del av vinsten. Han skulle även kunna ge ut böcker, till exempel ”Luftgitarrspelandets grunder” eller ”Min luftgitarr och jag”.

Om han har fans som hör av sig kan han upprätta ett kundregister. Genom det kan han sedan marknadsföra sina spelningar eller produkter. Det gäller bara att ha koll på Personuppgiftslagen (PUL).

Men det kan ju ligga en hel del annat Rolle Palmbergs affärsidé. Och det är utifrån den han ska fundera på hur han ska hantera sina högst immateriella tillgångar för att nå största möjliga framgång.

Tack Cecilia!

PRVbloggen följer med stort intresse försäljningen av Rolle Palmbergs luftgitarr. Och Rolle, du är alltid välkommen till PRV med dina frågor om immaterialrätt. Ring Kundtjänst på telefon 08-782 28 00!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

1 kommentar

Under immaterialrätt

En kopp kaffe i Säffle

Vad betalade du för en kopp kaffe häromsistens? Var den värd det? Tysk forskning gör gällande att den kanske var för billig. PRVbloggen hämtar en gratiskopp ur automaten och går på djupet.

Metro berättade i veckan om Kai-Markus Müller, en tysk hjärnforskare som dragit slutsatsen att Starbucks kaffe är för billigt. Müller menar att man kan prissätta varor efter hur hjärnan reagerar på olika bilder. Enligt Müller skulle priset på kaffe gott kunna höjas med fyra spänn, från 16 till 20 någonting. Åtminstone på Starbucks.

Jag undrar om inte det här har att göra med varumärkesassociation snarare än vad kaffet faktiskt smakar? (Vilka är mina tidigare erfarenheter av produkten? Vad dricker mina vänner och förebilder? osv). Eller grad av koffein-abstinens..? Hursomhelst, jag går igång på själva mätningen:

Gordana Ninkovic, patentingenjör medicinteknik och patentexpert, är det svårt att mäta elektrisk aktivitet i hjärnan?

Inte alls, hjärnans elektriska aktivitet mäts med elektroencefalografi (EEG). Man fäster elektroder på huvudet i ett definierat mönster och registrerar den sammantagna elektriska aktiviteten i hjärnbarken. Elektroderna är kopplade till en dator där signalerna från hjärnan presenteras som olika vågformer, olika vid olika tillstånd, exempelvis vakenhet, sömn, avslappnat, aktivt etc.

Hur vet man vad det är man mäter på?

Elektroderna känner av förändringar i spänning som uppkommer av elektriska signaler inom hjärnans nervceller – neuroner – vilka tar emot och överför nervsignaler. Nervsignalerna består alltså av elektriska impulser som fortplantar sig genom neuronerna och orsakar spänningsförändringar som kan registreras med elektroder. Därför kan olika stimuleringar av hjärnan återspeglas i EEG.

Finns det alternativa metoder till EEG?

En annan metod för att se hur hjärnan fungerar är MEG (Magnetoencefalografi). MEG används ofta som komplement till EEG och visar hjärnans aktivitet genom registrering av magnetiska fält som uppkommer på grund av nervsignaler.

Vidare finns SPECT (Single Photon Emission Computed Tomography), fMRI (Functional Magnetic Resonance Imaging ), PET (Position Emission Tomography) och NIRS (Near Infrared Spectroscopy) vilka visar hjärnans elektriska aktivitet indirekt via förändrat blodflöde och ämnesomsättning.

Kommer det många patentansökningar på det här?

Det kommer inte så många ansökningar inom det här området, kanske några stycken på ett år. Oftast handlar de om olika förbättringar av elektroder och diagnostiseringar av olika hjärnförändringar.

Vilka är klasserna i CPC? (Cooperative Patent Classification)

Klassen är A61B 5/0476 (Electroencephalopgraphy) med att antal underklasser för olika detaljer: A61B 5/0478 (Electrodes specialy adapted therefore), A61B 5/048 (Detecting frequency distribution of signals), A61B 5/0482 (Using biofeedback), A61B 5/0484 (Using evoked response).

Tack Gordana!

Rubriken ovan är vald enkom för att sälja inlägget (ansträngningen att klicka…). Någon tänker nog Hasse & Tage (”spik i foten” och ”Råger Mår”) och klickar in. En annan (jag själv) förstår inte vad föräldrarna skrattar åt, men klickar ändå. En tredje undrar vad Säffle är för ett coolt ställe och åker dit och kollar.
Det här kanske man kan mäta på?

Tack för kaffet!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Kommentarer inaktiverade för En kopp kaffe i Säffle

Under patent

Gnällspik

Dunk, dunk, dunk, hördes från grannarna på landet när jag var liten. Det gör det inte längre. Det är elektriska skruvdragare som gäller. Åtminstone till trall. Och varianterna på trallskruv synes oändliga. Finns det verkligen verkshöjd för fler mönster på en skruvskalle?

Gnekrrttttttt… låter det på slutet. Och bitsen slipar ner skruvskallen oåterkalleligt. Efter 428 skruvar är det bitsen som ger sig och de sista 72 i kartongen blir oanvända. Såvida man inte köper 500 till, för att få den där specialbitsen som passade till bara just den här skruvsorten. Fast då är man ju klar. Ändå sparar man de 72 kvarvarande trallskruvarna till nästa byggprojekt. Jämte fem restkartonger från tidigare. De kan ju komma till användning…

Skruvat många mönster

Det finns alltså en uppsjö skruvhuvuden för olika typer av mejslar och bits, alltifrån enkelt spår, kors (phillips, pozidriv) till torx , insex, fyrkant, tri-wing, torq-set och spanner, med flera. Plus en radda tillverkarspecifika mönster.

Andreas Westberg – patentingenjör och expert på fästelement – det handlar om att få så bra grepp på skruven som möjligt, finns det utrymme för fler patent på skruvskallemönster? Vad skulle kunna vara uppfinningshöjd?

Vad som skulle kunna anses innefatta uppfinningshöjd är svårt att svara på, men som inom alla teknikområden så krävs det att den tekniska lösningen måste skilja sig väsentligt från känd teknik. Det får inte vara en detaljutformning som är ett uppenbart alternativ för en person som är kunnig inom det här området.

Om man ska spekulera så skulle det ju kunna handla om små utskott i själva urtaget eller ett väldigt speciellt mönster som leder till ett oväntat bra grepp. Även tekniska lösningar som kräver olika verktyg för att skruva i och skruva ur skruven är ju tänkbart.

Kommer det in många patentansökningar på skruvhuvuden?

Nej, det gör det faktiskt inte. Det kommer in många patentansökningar på fästelement generellt, men just skruvskallemönster och skruvhuvuden är inte så patentintensivt för stunden.

Hur klassas skruvhuvuden?

Skruvhuvuden och skruvskallemönster klassas på F16B23.

Tack Andreas!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Henry F. Phillips (1890-1958) fick 1934 patent på en skruvmejsel med skarp, korsformad spets (stjärnskruvmejseln). Patentet på en trubbigare variant, phillipsskruvmejseln, fick han 1936. Phillips lyckades få GM att använda den nya phillipsskruven vid tillverkningen av Cadillac. Flygindustrin följde snart efter. [källa: Wikipedia]

Ständige Peter Englund skriver intresseväckande om skruvmejselns historia.

Gnällspik, Allan Edwalls (1924 – 1997) tredje platta, kom ut 1982. Andra titlar från Edwall är Grovdoppa och Färdknäpp. Edwall skulle ha fyllt 89 nästa söndag.

Kommentarer inaktiverade för Gnällspik

Under patent

Det finns bara dåliga kläder

Så släppte snön till sist och solen skiner. Men trots bra väder får man packa den portabla Kärchern före hämtning på dagis, där sandlådan blivit simbassäng och rutschkanan slutar i en lerpöl. PRVbloggen gräver den här gången efter funktionella kläder.

Mycket med kläder är naturligtvis design och varumärken, men jag tycker mig ändå märka att marknadsföringsargumenten drar allt mer åt det tekniska. Och visst, när jag var liten – på sjuttiotalet – gick ingen klädd i fleece och Gore-Tex. Det mest hightecha var nog galonisarna och allvädersstövlarna, klassiker som förvisso står sig än idag. Skoterkängan lämnar vi. Den kräver sitt eget kapitel. 

Låt oss ta en titt på tekniken i en typisk dagisutstyrsel av 2013 tillsammans med Barbara Silén, patentingenjör och specialist på kläder.

Barbara, patenteras kläder i någon nämnvärd utsträckning? Vad handlar lösningarna om?

Det är inte så att det strömmar in massor av patentansökningar rörande kläder, men några stycken per år blir det i alla fall. En del handlar om nya egenskaper för tyg generellt, andra är skyddskläder som har förbättrats, barnkläder, funktionskläder, amningströjor med mera. Ett välkänt exempel är amningströjan Boob, eller kanske en kombinerad huvudbonad och kudde(!)

Fungerar Gore-Tex och i så fall hur fungerar Gore-Tex?

Gore-Tex fungerar alldeles utmärkt, tycker jag. Gore-Tex är ett membran som har så små porer att inte vatten kan tränga igenom. Däremot är det både vattenånga och luft genomsläpligt. Ett Gore-Tex -membran utgör endast ett av flera skikt i ett ”Gore-Tex”-tyg. Användningsområden är många och det finns även andra liknande tyger idag som uppnår samma funktion. 

Varför heter det galonbyxa när den är till lejonparten utförd i plast?

Galon var från början ett varumärke som sedan blev så inarbetat att det nu i pricip likställs med regnbyxa. Materialet, en vävburen plast fick varumärket ”Galon”. Det är ju inte så konstigt att utsidan av tyget är just i plast, kan jämföras med vaxduk. Varumärket registrerades 1948.

Tidningarna överöser oss med tester av gummistövlar så här års. Och det verkar ju faktiskt vara skillnad på stövel och stövel. Vad skiljer en bra stövel från en skitstövel?

Jag skulle säga att en bra gummistövel ska vara 100 % vattentät, ha en bra sula med bra profil och gummit ska inte bli sprött på grund av uv-ljus, kyla och värme. Den ska helt enkelt tåla vatten och skit! Men nuförtiden är gummistöveln också en modeartikel och då spelar kanske utseendet större roll än funktionen.

Under min egen förskoletid gick jag nästan uteslutande klädd i kalasbyxor och jumper. Hur skulle man klassa dessa klädesplagg enligt CPC?

Kalasbyxan hittar man under A41B 11/14: Hosery;Panti-hose – Panty-hose; Body-stockings. Jumpern hittar man under A41D 1/04: Garments – Vests, jerseys, sweaters, or the like.

Tack Barbara!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Fotnot: CPC (Cooperative Patent Classification) har utvecklas gemensamt av EPO (europeiska patentverket) och USPTO (amerikanska patentverket). CPC efterträdde officiellt ECLA (European Patent Classification) vid årsskiftet.

Fotnot II: Kärcher är ett slags högtryckstvätt för hushållet. Ofta gul.

Relaterade artiklar: Det ska vara kabelstickat i höst

Kommentarer inaktiverade för Det finns bara dåliga kläder

Under patent

Låt inte alkomätaren blåsa dig!

Det bästa är så klart att låta bilen stå hela dagen efter. Men om man nu köper en teknisk pryl ska den fungera, basta. DN har testat tretton alkomätare och bara funnit sex godkända. Plus i SVT har testat sex. Och slängde samtliga i tunnan.  

PRVbloggen tar en titt under huven på alkomätaren. Lars Jakobsson hjälper oss. Lars är patentingenjör inom mätteknik och ordförande i klassningsnämnden.

Vi har naturligtvis ingen som helst strävan att vara konsumentupplysare och vi lägger heller ingen värdering i att företag säljer produkter som inte fungerar, även om det förmodligen är lurendrejeri. Det ska sägas också att modellen Dräger 6810 – som polisen använder – får högsta betyg i DN.  

Lars, hur fungerar en alkomätare?

Det finns olika typer av alkomätare. Det brukar vara tre typer som nämns: infraröd mätning, halvledarcell och bränslecell. 

Infraröd mätning baseras på etanolmolekylens absorption av infrarött ljus som utsänds av viss våglängd i mätaren. Ju mer etanol i utandningsluften hos en person desto mer dämpas det utsända ljuset som mäts och registreras.

I halvledarcellen ändra ett halvledarelements resistans beroende av koncentrationen av etanol i utandningsluften.

I bränslecellsvarianten ingår två elektroder i en elektrolytblandning. Då utandningsluften innehåller etanol uppkommer en ström som ger ett mätbart utslag, vars storlek beror på alkoholkoncentrationen i utandningsluften.

Det verkar som man kan bli riktigt blåst om man köper fel modell. Varför fungerar så många mätare så dåligt?

Mätare av typen infraröd strålning och bränslecell anses ha högst tillförlitlighet medan halvledarcell har sämre tillförlitlighet.  

Då man blir stoppad av polisen är det i en bränslecellsmätare man får blåsa. Den infraröda är dyrast och används av polisen som bevisinstrument på station. I händelse av att utandningsprov inte går att genomföra på station tas blodprov.

Halvledarcell kallas ibland för gassensormätare och reagerar inte enbart på etanol i utandningsluften utan även på andra gaser som koloxid, metan och väte, men i mindre omfattning. Dessa mätare bör man undvika. För privat bruk är det bränslecell som rekommenderas.  

Det finns många felkällor vid mätning av etanol i utandningsluften. Mätarens omgivningstemperatur, olika utandningshastigheter, blåsstyrka, blåstid och tillverkningsvariationer hos mätarna kan påverka känsligheten hos mätarna.

En huvudorsak till dålig mätprecision anses vara att mätprovet tas för tidigt. För ett bra resultat ska provet tas då man har blåst minst 1,2 liter luft. Det är den djupa lungluften som ska mätas, för stabilare mätvärden. Enklare alkomätare tar provet på utandningsluften tämligen omgående vilket ger för låga värden.

Kommer det in många ansökningar relaterade till alkomätare?

Det kommer in ett tiotal ansökningar på alkomätare varje år. Alkomätare i fordon, så kallade alkolås för att förhindra rattonykterhet är ett område. Alkomätare anslutna till egen mobiltelefon har även dykt upp, se till exempel patentskrift SE 535898.

Vad handlar uppfinningarna om?

Det är mest förbättrade detaljer kring mätarna som uppfinningarna handlar om. Sätt att uppvärma en alkomätare före provning, nollställning av mätare då flera personer efter varandra använder mätaren, hur man kalibrerar en mätare. 

Patentskrift SE 531741 visar kalibrering med simulerad utandningsluft. Och vid alkolås i bilar handlar det många gånger om signalöverföring från mätaren till en krets som förhindrar start av motorn.

Patentskrifterna SE 530678, SE 531881 och SE 509229 visar några exempel på alkotestning i bilar innan start.

Hur klassas alkomätarna?

Alkomätarna klassas på IPC-klass G01N 33/497: Analysering av utandningsluft, och oftast en ytterligare klass avseende mätmetoden. Alkolås i bilar hamnar även på B60K 28/06.

Tack Lars!

Som sagt, det bästa är att låta bilen stå hela dagen efter.

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Relaterade artiklar: Hur mycket har du druckit egentligen? – Historien om en fungerande modell.

Kommentarer inaktiverade för Låt inte alkomätaren blåsa dig!

Under patent

Mikrofon i makroformat invigd

David Åberg heter han, konstnären som byggt världens största mikrofon som igår invigdes i Helsingborg. Sjöng gjorde skotskan Sandi Thom. Henrik Andersson, patentingenjör på PRV och audiofil, kommenterar skapelsen för PRVbloggen.   

Henrik, mikrofonen är 4 meter lång väger 800 kg enligt Kvällsposten. Noterad i Guinness rekordbok som världens största. Blir det högre ljud i den här mikrofonen? Eller omvänt: Behöver jag en mindre förstärkare?

Efter att ha försökt hitta teknisk information om konstruktionen – vilket det tyvärr inte fanns speciellt mycket utav – verkar den under höljet vara uppbyggd av ett flertal mindre mikrofoner och sensorer. Vilket tyder på att konventionell teknik används för att fånga upp och förstärka ljudet. Det blir inget högre ljud av det och det sitter nog ”vanliga” mikrofonförstärkare inuti.   

Kan man använda konventionell teknik och bara skala upp till en sådan här storlek, eller krävs det en särskild teknisk lösning?

Höljet går alldeles utmärkt att skala upp. Dock skulle det nog innebära en hel del konstruktionsutmaningar för att skala upp de tekniska komponenterna på insidan – och få fördelar. Utmaningarna undviks i detta fall genom att använda sig av ett flertal mindre mikrofoner under höljet.

Vore inte ”makrofon” en mera precis benämning?

Helt klart! Dock låter väl ”Världens största mikrofon” väldigt bra.

Hur klassar man den här typen av jättemikrofon enligt CPC? 

Klasserna tar ingen hänsyn till storleken av mikrofonen eller dess komponenter, men följande klasser är relevanta för höljets konstruktion samt mikrofonerna, förstärkarna och signalbehandlingen som sker innanför höljet:

  •    H04R1/02, Casing, Cabinets for Loudspeakers or Microphones.
  •    H04R5/027, Spatial or constructional arrangements of microphones.
  •    H04R5/04, Circuit arrangements in Loudspeakers or Microphones.

Tack Henrik!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Fotnot: CPC (Cooperative Patent Classification) har utvecklas gemensamt av EPO (europeiska patentverket) och USPTO (amerikanska patentverket). CPC efterträdde officiellt ECLA (European Patent Classification) vid årsskiftet.

Fotnot II: Sandi Thom har haft en hit med låten ”I wish I was a punkrocker”.

Relaterade artiklar: Inga genvägar till det perfekta ljudet

Kommentarer inaktiverade för Mikrofon i makroformat invigd

Under design

Larmar och gör sig till

Det hade naturligtvis varit frestande att gräva efter patent på tomtar och adventsljusstakar så här års, men PRVbloggen tar det säkra före det osäkra och byter istället batterier i brandvarnaren. Metro skrev förra veckan om tonsättaren Anders Linds brandvarnarkonsert som sätts upp på Norrlandsoperan den 14 december.

Anders Lind har byggt ett instrument bestående av brandvarnare, brandklockor och sirener. Som framgår av Metro kommer det att vara en slagverkare som går lös på detta – får man gissa – friskt larmande ekipage.

PRVbloggen visar inför helgerna åt alla en god vilja och slår ett slag – eller i vart fall byter ett batteri – för en fungerande brandvakt därhemma. Skriv upp det på en post-it så att du inte glömmer!

Lars Jakobsson, patentingenjör inom mätteknik på PRV och ordförande i klassningsnämnden, kommer det många ansökningar på brandvarnare?        

Hittills i år har det inte kommit någon, men dessförinnan kom det några per år. Under senaste tioårsperioden har det kommit in ca 25 stycken.

Varifrån kommer ansökningarna, finns det svenska företag aktiva?

De flesta ansökningarna kommer från privatpersoner. Några enstaka företag förekommer ibland, till exempel Firefly AB och Björnax AB, som båda har brandlarmrelaterade ansökningar.

Hur klassar man brandvarnare enligt det internationella klassystemet IPC?

Brandvarnare klassas på den stora larmklassen G08B – bland allt som har med larm att göra. Beroende på vilken typ av brandlarmsdetektor det handlar om så finns det ett stort antal undergrupper på klassen.

Det finns brandlarm som reagerar på hög temperatur, på värmestrålning, på rök eller farliga gaser. Det finns mekaniska brandlarm (exempelvis bimetallelement som sluts vid hög temperatur) samt elektriska och optiska larm med batteri. De optiska larmen skickar ut ljus och känner av om det blir reflektioner från rök i en mätkammare inne i brandvarnaren. De elektriska – som är vanligast – reagerar på gaser i en jonisationskammare.

En nackdel med brandvarnare är att man måste ha sin hörsel i behåll. En lösning på det finns svenskt patent SE 533292 där brandvarnaren sänder ut ljusstrålar mot väggar, golv och tak så att icke-hörande personer får vetskap om brand.

En annan nackdel med brandvarnare är dess fastsättning i tak. En lösning på detta beskrivs i SE 512409 där brandvarnaren sätts fast runt en lampsladd som hänger ner från taket.

Många bränder har uppstått kring skorstenar. SE 532285 beskriver hur man mäter temperaturen på utsidan av skorstenen i anslutning till byggnadens bjälklag, där skorstenen har sin genomföring. Larm ges då det blir för varmt.

Vad tror du om framtiden? Kan du se några trender inom brandväkteriet?

Brandvarnare kommer alltid att behövas och nytt batteri till dessa behövs också varje år. Gör det till en vana att byta batteri, förslagsvis 1:a advent varje år!

En trend inom alarmområdet är trådlös överföring av larmsignaler till mobiltelefon eller larmcentral. Detta gäller även för brandlarm.

Vad har du själv för brandvarnare?

Jag har sådana som reagerar på gaser i en jonisationskammare. Man kan ha en brandvarnare i proppskåp, läste jag, eftersom brand kan uppstå och starta där.

Tack Lars!

Stefan Hultquist, enhetschef PRV

Mitt sista inlägg

Det här var mitt sista inlägg. PRVbloggen står inför en modernisering och ny organisation. Nya vassa skribenter har gjort entré och fler väntar i kulisserna. För egen del väntar föräldraledighet. Jag passar därför på att tacka för mig!

Ett varmt tack till kollegerna:

Leif Brander, Ingrid Eklund, Carolina Gomez Lagerlöf, Lisa Sellgren, Anton Blomberg, Patrik Rydman, Fredrik Wahlin, Jens Waltin, Henrik Andersson, Lars Jakobsson, Agneta Seidel, Vapengruppen, Emma Hedlund, Calle Fröderberg, Pelle Winberg, Niels Rasmussen, Patentexpertrådet, Andreas Westberg, Krzysztof Kwiatkowski, Anders Bruun, Magnus Thorén, Tomas Erlandsson, Christian Rasch, Henrik Eriksson, Anders Toll, Dyveke Frimodt, Cecilia Hessel, Anna Engquist, Anna Fanqvist, Tobias Selin och Stina Lilja.

Tack också Peter Stålnacke och farsan!

Sist men inte minst: Tack alla ni som läst!

Alla inlägg finns här!

Vi ses!

Stefan

ps. Jag finns kvar i kommentarfälten ännu en tid!

4 kommentarer

Under patent

Vilka väggar väljer du i vinter?

Snart faller första snön och det är så dags att se om sitt hus. För en tid sedan tog PRVbloggen en titt på olika system för uppvärmning. Värmen är ju själva mjukvaran, men utan stabil grund och rediga väggar blir det kallt. Vi har träffat Anders Toll, patentingenjör inom anläggning och till fritids byggnadssnickare.

Anders, granskar man byggteknik i gängse databaser? Tar du också en sväng på Byggmax av och till?

Det blir sökande i många olika databaser. Dels de patentdatabaser vi köper in till PRV – men det finns också många kluriga uppfinningar som kanske inte är patentsökta utan bara publicerade på hemsidor etc. När man söker på Internet får man vara lite försiktig så att man på intet sätt röjer känsliga söksträngar.

Som amatörrenoverare blir det många svängar till Byggmax eller några av de andra stora varuhusen. Kanske inte för att hitta mothåll, men man glömmer ju alltid att köpa något som man inte tänkte på!

Jag inser att byggteknik spänner över ganska många områden – från grundläggningspålning till skorstenskåpor. Kan du ge några exempel på heta IPC-klasser där det patentsöks mycket?

Det är precis som du beskriver, allt från golv till tak. Det är nog inget område som är särskilt mycket hetare än något annat, inte som patenteras i alla fall. Byggtekniken ligger under E01-E06 i den internationella klasslistan (IPC).

Låt säga att jag vill bygga eget. När man bläddrar runt i småhusfirmornas trycksaker inser man att det kan skilja ganska mycket i standard på inredning, men även i själva husens konstruktion. Om jag sitter med en tomt och en byggrätt, törs jag beställa ett kataloghus? Vad bör jag tänka på?

Det är klart att man kan beställa ett kataloghus tycker jag. Jag är ingen expert, men jag antar att ett kataloghus är billigare än ett arkitektritat hus. Däremot ska man väl fråga sig om ett kataloghus passar just dig och dina önskemål.  En viktig aspekt är också att huset ska passa på tomten, byggnadstekniskt och estetiskt.

Vad det gäller tomträtten så erbjuder de flesta kommuner tomträttsinnehavaren att friköpa sina tomträtter. Det ska man nog väga in i den totala kostnaden när man bygger huset kontra avgälden (avgiften) per år. Tomträtten upplåts på lång tid, ofta minst 40 år och avgälden regleras ungefär vart 10:e år.

Om jag istället väljer att köpa ett gammalt hus, är det så att jag alltid måste dränera om grunden på ett 40-talshus? Byggdes det överhuvudtaget hus på den tiden med tekniker som gjorde att man slipper dränera om?

Du behöver nog inte göra om dräneringen om säljaren precis har gjort det… tänkte jag först, men då kom jag på att en kompis till mig som precis har gjort en ny dränering till sitt 40-talshus. Den förre ägaren hade gjort det så dåligt att allt fick göras om. Inte så kul.

Man bör kolla om dränering är gjord i närtid, och på ett bra sätt. Huset kan ju också stå i sådan terräng där risken är större för vattenskador. Står huset högt på en bergshäll behövs nog ingen ny dränering. Det är från fall till fall helt enkelt.

Vilken grund ska man förresten välja? Isolerad platta på mark verkar ju vara vanligt, men finns det alternativ, till exempel krypgrund eller plintgrund? Är det här kanske ett ställe där man ska satsa lite mer pengar, relativt sett?

Som du säger är det vanligast med platta på mark idag, men plintgrund förekommer också. Vissa påstår att plintgrund är det billigaste sättet att bygga grund på då monteringen är gjord på en dag och du slipper eventuell bergsprängning. Plintgrund är även bra vid kuperad terräng.  Dessutom minimerar du risken för fuktproblem tack vare den goda ventilationen. Även krypgrund byggs idag och är ett billigare alternativ till platta på mark.

Det pratas mycket om passivhus. Jag antar att det handlar om att lösa en ekvation med variablerna ”pris per byggd kvadratmeter” och ”pris per uppvärmd kvadratmeter över tid”. Vi får väl anta att passivhus kommer att bli vanligare i framtiden. Vilka problem – ser du – återstår att lösa?

Byggbranschen är väl känd för att vara traditionell och trög när det kommer till nya material och nytt sätt att bygga. Tekniken finns där, men problemet är väl att den ska användas och att det ska finnas ekonomi i att använda den.

Det sägs att pannrummen och skyddsrummen har legat till grund för det svenska pingisundret. Utan dem hade vi inte haft storheter som J-O, Äpplet och Jörgen Persson. Varför bygger ingen riktig källare nuförtiden?

Jag antar att när man bygger idag vill man ha möjlighet att inreda och faktiskt bo i de flesta rummen, undantaget garaget. De källare som J-O och c:o spelade i var väl just bara källare och inte inredda. Fram till år 2000 utgick bidrag för den som byggde förstärkt källare eller cykelrum som kunde användas som skyddsrum i krigstid. Det är ju också svårt att isolera en källargrund från fukt. Sedan är det dåligt med dagsljus där nere också.

Spelar du själv pingis?

Självklart spelar jag pingis! Vi har faktiskt ett pingisbord här på PRV som används efter jobbet någon gång ibland. Och ja, bordet står i källaren!

Tack Anders!

Stefan Hultquist, enhetschef PRV

Kommentarer inaktiverade för Vilka väggar väljer du i vinter?

Under patent