Etikettarkiv: patentlag

Ny patentlag och ny domstol – betänkanden tar ingen semester

Louise Jonshammar

Louise Jonshammar jobbar på vår patentavdelnings juristenhet och det hon inte kan om patent är nog inte värt att veta. När andra som bäst tar av sig för playan tar hon på sig att berätta mer om vad som händer inom patentvärlden.

Nyligen skrev Louise en initierad expertkommentar till den juridiska nyhetsbyrån Blendow Lexnova som bland annat rör den nya patentlagen som är på gång. I artikeln berör hon också andra satsningar inom immaterialrätt som Sverige gör för att gynna tillväxt- och innovationsklimatet.

Louise, varför behöver vi en ny patentlag?

– Den nuvarande har sin bas i 60-talet och mycket har hänt på området sedan dess – det krävs en modernisering och uppdatering för att hänga med. Samtidigt är det inget direkt fel på innehållet i lagen och därför är förändringarna inte så omvälvande.  Att den kommer just nu har också att göra med att det enhetliga patentet inom Europa närmar sig.

Ny patent- och marknadsdomstol på gång

Parallellt med utredningen om den nya patentlagen har regeringen arbetat med ett förslag för att ge Sverige en ny patent- och marknadsdomstol. – I dagarna har regeringen beslutat att överlämna förslaget om en ny patent- och marknadsdomstol till lagrådet. Det betyder att det kan finnas förutsättningar för en ny domstol att vara operativ som planerat redan i september 2016, förklarar Louise.

Tidigare blogginlägg: Ny domstolsorganisation för immaterialrätten

PRV yttrar sig om betänkande

Under våren har bland annat PRV:s roll inom det innovationsfrämjande systemet varit en del av en utredning och helt nyligen lämnade PRV sitt yttrande om förslagen i betänkandet. – PRV ställer sig överlag positiv till utredarens förslag och i remissvaret pekar vi också på hur förslagen kan stärkas ytterligare, avslutar Louise.

Hela PRV:s yttrande läser du här.

Kommentarer inaktiverade för Ny patentlag och ny domstol – betänkanden tar ingen semester

Under immaterialrätt, patent

Det enhetliga patentet i Europa – välkommen till vårt seminarium!

Den 27 mars vill vi gärna träffa dig på vårt förmiddagsseminarium om det enhetliga patentet i Europa – som kan komma att påverka dig och dina patentstrategier. PRV:s jurist Louise Jonshammar berättar om läget och utvecklingen.

Vilka vänder sig seminariet till?
– Den tänkta målgruppen är småföretagare och patentsökande som har viss patentkunskap men inte själva haft möjlighet att följa utvecklingen med det enhetliga patentet: Det enhetliga patentet i Europa

Vad lär man sig på denna förmiddag?

Louise Jonshammar, jurist på PRV

Louise Jonshammar, jurist på PRV

– Grundläggande information i hur det enhetliga patentet och patentdomstolen är strukturerade. Huvudsakligen talar vi om vad det enhetliga patentet är, hur man uppnår enhetlig verkan, vad den enhetliga patentdomstolen ska döma över och hur de klassiska europeiska patenten kommer att fungera.

[Tyngdpunkten är på sammanhanget – hur patentsystemet i Europa kommer att se ut med det enhetliga patentet. Vi talar inte alls om materiella patenterbarhetskriterier men lite om de formella kraven för att få enhetlig verkan.]

Vad gör man med kunskapen när man kommer hem?
– Skapar sina egna patentstrategier, anpassade efter de egna behoven och den egna marknaden! Känner sig tryggare med större kunskap om hur omvärlden ser ut.

Varför behöver man den här kunskapen?
– Om du som företagare rör dig på en marknad där produkterna kan vara patentskyddade – och så är det väl på de flesta marknader – kan detta seminarium vara väl investerad tid för dig även om du inte har några egna patenterade uppfinningar. Både mål om intrång och ogiltighet ska hanteras av den nya enhetliga patentdomstolen och blir du part i en sådan process är det naturligtvis bra att veta hur systemet fungerar, även om du ska anlita ett kunnigt ombud att företräda dig. Och om du har egna patent kan du påverkas av den enhetliga patentdomstolen även om du inte tänker dig att din patentportfölj ska bestå av patent med enhetlig verkan eftersom de klassiska europeiska patenten också kommer att omfattas av domstolens domsrätt.

Vem är du, Louise?
– Jag har jobbat som jurist på patentavdelningen i elva år och är framför allt expert på nationella patent, validering av europeiska patent och frågor som relaterar till tilläggsskydd till patent. I arbetsuppgifterna ingår bland annat att ge PRV:s patentingenjörer stöd i patentansökningshandläggningen och att svara på frågor om patentjuridik från sökande och allmänheten.

ANMÄL DIG HÄR: Det enhetliga patentet i Europa

Välkommen till seminariet!

/ Anna Engquist, ansvarig för nationella utbildningar på PRV

Kommentarer inaktiverade för Det enhetliga patentet i Europa – välkommen till vårt seminarium!

Under patent

Den moderna patentinvändningen – en 20-åring mogen för förändring?

Den 1 januari 2014 fyllde patentlagens nuvarande bestämmelser om invändning 20 år. Som modell för ändringarna av regelverket stod den europeiska patentkonventionen, EPC. Bemärkelsedagen förtjänar att uppmärksammas, särskilt eftersom det under våren funnits anledning att fundera över vilken roll invändningsmöjligheten spelar, både för patenthavaren och för tredje man.

Det har länge varit möjligt att framställa invändning vid PRV, men före ändringen 1994 var invändningstiden betydligt kortare, bara tre månader, och tiden räknades från kungörelsen av utläggning av patentansökan. Anmärkningar mot patentet som inkom efter tremånadersfristens utgång var inte invändningar i patentlagens mening men kunde ändå ha betydelse eftersom PRV, då som nu, tar hänsyn till varje omständighet som kan utgöra hinder mot patent och som verket får kännedom om innan patent meddelas. Om ingen invändning inkom inom invändningstiden tog PRV ställning till om patentet kunde bifallas. Syftet med ändringen var att förbättra för patenthavaren så att denne, i likhet med vad som gäller enligt EPC, inte skulle behöva invänta invändningsperiodens slut innan patent kan meddelas.

Ända sedan den moderna patentlagen trädde ikraft 1967 har invändningsförfarandets syfte varit att komplettera den granskning PRV utför av ansökan i jämförelse med känd teknik. Invändningen ger PRV möjlighet att få kännedom om material som inte tidigare beaktats, till exempel att uppfinningen använts öppet eller publicerats i en mindre, utländsk, tidskrift före ansökans prioritetsdag. Sådana omständigheter är nästan omöjliga för patentverken att få kännedom om utan tredje mans upplysning.

I förarbetena till nuvarande patentlag sägs att det finns ett behov av ett invändningsinstitut. Ett beviljat patent kan visserligen ogiltigförklaras men detta kan ofta bli mycket dyrt – både för det allmänna och för parterna – eftersom ogiltigförklaring kräver att talan förs i allmän domstol. För att undvika processer finns all anledning att se till att invändaren får en sådan ställning under patenteringsförfarandet att denne kan känna sig helt trygg i att hans/hennes synpunkter beaktas i samma mån som sökandens.

Eftersom ett patent ger en monopolställning för utnyttjande av viss teknik är det önskvärt att förhindra att patent upprätthålls i strid mot gällande bestämmelser i patentlagen. Bevekelsegrunden för att staten ska dela ut ensamrätt till vissa förfoganden av intellektuellt skapande är ju att uppfinningen därigenom publiceras och blir känd för allmänheten och att detta i förlängningen bidrar till teknikens utveckling. Ett felaktigt meddelat patent kan naturligtvis få motsatt effekt – nämligen att otillbörligt hindra teknikutvecklingen under patenttiden.

Här kan man lätt få uppfattningen att invändningsinstitutet endast tjänar tredje mans syften, men så enkelt är det nog inte. Patenthavarens intresse ligger inte enbart i att få en ensamrätt att utnyttja sin uppfinning, utan hellre i att få en ensamrätt som klarar utmaningen av en ogiltighetstalan. Ett patent kan alltid ifrågasättas, men om det klarat att nagelfaras i en invändningsprocess kan det ha större möjlighet att överleva andra giltighetsprövningar. Mot den bakgrunden kan invändningen sägas gagna även patenthavaren.

I början av 2014 överprövade PBR ett beslut från PRV att avskriva ett invändningsärende för att patentet inte längre var ikraft (PBR:s målnr 13-054). Patenthavaren hade nämligen slutat betala årsavgifter, varvid patentet förfallit enligt 51 § patentlagen. Enligt bestämmelsen i patentlagen inträffar förfallet från och med ingången av det avgiftsår för vilket avgiften inte betalats, dvs. med viss retroaktiv verkan. Det anses dock alltjämt ha haft giltighet från och med ansökans ingivningsdag till och med dagen före förfallodagen. Invändaren ville att PRV skulle pröva invändningen eftersom ett upphävande av patentet enligt invändningsbestämmelsen i 25 § patentlagen har effekt från och med ansökans ingivningsdag, dvs. med fullständig retroaktiv verkan. De senaste 20 åren har PRV:s praxis varit att avskriva invändningsärendet med motiveringen att det inte längre finns någon ensamrätt att upphäva. Den så att säga kvarblivande rätten mellan ingivningsdagen och förfallodagen har inte ansetts vara skäl för en annan bedömning. PBR noterar i domskälen att lagstiftningen inte reglerar hur handläggningen ska fortgå i ett invändningsärende där patenthavaren slutat att betala årsavgifter för patentet. Eftersom det inte kan uteslutas att en invändare vill att ärendet ska prövas trots att patenthavaren slutat att betala årsavgift får det, enligt PBR, anses åligga PRV att innan ett invändningsärende avskrivs underrätta invändaren om att patentet förfallit och fråga invändaren om denne ändå begär att invändningen ska prövas. Som en följd undanröjdes PRV:s avskrivningsbeslut och ärendet återförvisades för fortsatt handläggning.

Det finns fler exempel på att lagstiftningen inte helt hängde med när utläggningen av patent slopades för 20 år sedan. Det kan ju nämligen vara så att patenthavarens bristande årsavgiftsbetalning varit ett sådant ursäktligt misstag som berott på omständigheter utanför patenthavarens kontroll, och att patentet därför senare återinsätts enligt 72 § patentlagen. Den invändare som inte begärt att invändningen ska prövas trots att patentet förfallit får då vackert finna sig i att handläggningen av invändningsärendet är avskriven utan möjlighet till återupptagning, och att den enda möjligheten att få patentet upphävt är att allmän domstol förklarar patentet ogiltigt. Kanske är detta en rimlig konsekvens av att invändaren avstår att driva invändningsprocessen när patentet förfallit, men det kan å andra sidan anses vara rimligt att invändningsförfarandet återupptas om patentet förklaras vara ikraft efter en begäran enligt 72 §. För närvarande pågår en omfattande offentlig utredning av patentlagen (se Dir. 2012:99 med tilläggsdirektiv 2014:67) och kanske får några av dessa osammanhängande regler i patentlagen ett nytt sammanhang när resultatet av utredningen presenteras.

Intresset för ett billigt invändningsförfarande som komplement till PRV:s uppgift att söka bland känd teknik och granska och bedöma patentansökan kan alltså vara ganska starkt förankrat hos alla som har att förhålla sig till patent på det ena eller andra sättet. I våras remitterade Justitiedepartementet en departementspromemoria (Ds 2014:2) med förslag på en samlad Patent- och marknadsdomstol att inrymmas som en särskild domstol inom Stockholms tingsrätt, med en Patent- och marknadsöverdomstol inom Svea hovrätt. I promemorian föreslås att ärendelagen ska tillämpas på invändningsärenden som prövas i den nya domstolen. En konsekvens av tillämpningen av ärendelagen är att domstolen kan besluta om ersättning för rättegångskostnader enligt 18 kap. rättegångsbalken. En överprövning av PRV:s beslut i invändningsärende blir således inte längre billig för den förlorande parten. Samtidigt följs därmed den princip som gäller för andra civilrättsliga processer mellan två parter, att den vinnande parten ska ersättas för de kostnader han/hon haft för att bevisa sin rätt. Ett annat förslag som förs fram i departementspromemorian är att den nya domstolen inte ska behålla den officialprövningsmöjlighet som PBR har idag om invändaren återkallar invändningen. Det allmänna intresset av att felaktigt meddelade patent inte upprätthålls har starkt stöd i dagens lagstiftning genom 26 § patentlagen, som stadgar att om invändaren återkallar sin talan får denna ändå prövas om det finns särskilda skäl. Ett sådant särskilt skäl kan vara att den tidigare kända teknik som invändaren grundat sin talan på i det närmaste utgör ett uppenbart hinder mot patent och att patentet därför aldrig borde ha meddelats. I en civilrättslig patentprocess i allmän domstol förfogar parterna dock huvudsakligen över processen, och den officialprövning som idag har utrymme i invändningsprocessen kan anses bli en alltför främmande fågel i sammanhanget.

Kanske är det 20-åriga invändningsförfarande vi idag känner moget för förändring. En förhoppning är dock att sådana förändringar sker med respekt för de behov som möjligheten till en kostnadseffektiv invändning fyller, så att vi kan fortsätta fylla på den tekniska kunskapsbanken med hjälp av starka patent.

/Louise Jonshammar, jurist på Patent- och registreringsverkets patentavdelning sedan 2004

Denna artikel har först publicerats i Blendow Lexnova, maj 2014.

Kommentarer inaktiverade för Den moderna patentinvändningen – en 20-åring mogen för förändring?

Under patent

Ändringar i patentlagen den 1 juli 2014

Den 1 juli hände det viktiga saker på patentområdet i Sverige: Riksdagen har beslutat om ändringar av patentlagen angående språk och nu kan den patentsökande begära att patentet ska meddelas på engelska.

Detta innebär i praktiken att den sökande som vill ha förelägganden, beslut under handläggningen och andra skrivelser på engelska, samt själv vill svara på förelägganden och i övrigt kommunicera med PRV på engelska, kan göra det utan att handlingarna vid något tillfälle måste översättas.

Fördelarna för den sökande är bland annat att den egna interna processen många gånger kan förenklas och att de egna översättningskostnaderna kan reduceras.

Vi på PRV hoppas att lagändringen ska underlätta för svenska patentsökande. Ändringen har varit starkt efterfrågad av våra kunder!

/Anna Engquist, webbansvarig på PRV

Kommentarer inaktiverade för Ändringar i patentlagen den 1 juli 2014

Under patent