Etikettarkiv: patentsystem

Immaterialrätt sett på ett globalt sätt – har du alla rätt?

Skruvar du generat på dig, börjar flacka med blicken? Det här borde du ju veta i din roll som rådgivare eller företagare med den globala marknaden som arena. Vill du uppgradera dina kunskaper finns lösning inom snar framtid – WIPO-seminariet ”Immaterialrätt på den globala marknaden”.

Global immaterialrätt Välkommen till en temadag i mars för dig som vill bredda och fördjupa din kunskap om immaterialrätt ur ett internationellt perspektiv.

Du kanske har kläm på hur de nationella systemen fungerar och utgår därför från det perspektivet även i internationella sammanhang? Mindre bra. Förutsättningarna på den globala marknaden är inte identiska och tillvägagångssätten skiljer sig åt – värdefullt att ha koll på.

Seminariet tar upp legala aspekter för varumärken, design och patent: alltifrån vilka alternativa immaterialrättsliga skydd som finns till hur dessa kan försvaras vid en tvist genom skiljedomsförfarande eller medling. Du får också tips på databaser och andra verktyg som kan vara användbara när du bygger din immaterialrättsstrategi.

Behöver du känna till komplement till PCT-systemet? Det finns globala alternativ för varumärke och design som kan vara bra att veta om. Vi går igenom Madridsystemet för varumärken och Haagsystemet för designområdet.

PRV arrangerar seminariet tillsammans med FN-organet WIPO, World Intellectual property organization. Under dagen berättar organisationerna hur de samverkar för att stärka immaterialrätten globalt. PRV:s generaldirektör Susanne Ås Sivborg är på plats och bidrar till diskussionen.

Mer information och anmälan
Seminariet är kostnadsfritt, hålls på engelska och ges på två orter: På PRV i Stockholm den 12 mars kl 9:00–15:00 och i Lund den 14 mars kl 10:00–15:30. Antalet platser är begränsat.

Stockholm och Lund är två hållplatser på WIPO:s turné för att öka kunskapen om immaterialrätt i ett globalt perspektiv. Hur informationen såg ut i besöket i Köpenhamn kan du ta del av här.

—————————

Kul! Jag vill hålla mig uppdaterad och anmäla mig till seminariet i Stockholm.
Festligt! Jag känner mig både träffad och intresserad. Att gå på seminarium i Lund passar bra.

Kommentarer inaktiverade för Immaterialrätt sett på ett globalt sätt – har du alla rätt?

Under design, immaterialrätt, patent, varumärke

Vad garanterar ett patent egentligen?

Ibland frågar våra kunder om vilka risker som finns inbyggda i det globala patentsystemet. Här förklarar Herman Phalén ( som är processägare på PRV:s patentavdelning) hur systemet fungerar och redovisar samtidigt svagheterna. Här finns utmaningar för oss patentmyndigheter, i ett internationellt perspektiv:

För att kunna patenteras måste din uppfinning vara ny. Detta är ett absolut krav. Om något motsvarande vid någon tidpunkt har gjorts känt någonstans i världen ska du inte ha ensamrätt på din uppfinning. Största delen av vårt arbete går ut på att leta efter teknik som liknar din och bedöma om det vi hittar är för likt din uppfinning för att du ska få patent. Vi gör alltid vårt allra bästa för att hitta allt relevant underlag för våra beslut, men det är en omöjlig uppgift att i praktiken bokstavligen genomföra en heltäckande nyhetsgranskning. PRV har tillgång till de bästa sökverktygen som går att uppbringa idag, men några garantier för att det inte finns några hinder mot din ansökan kan varken PRV eller någon annan patentmyndighet ge. Denna osäkerhet i nyhetsgranskningen finns hos alla patentmyndigheter och är inbyggd i patentsystemet.

PRV håller en erkänt hög kvalitet, såväl vad det gäller nyhetsgranskningar som bedömningar av patentansökningar. Vi är kunniga beträffande patentdokumentationens klassificeringssystem, vi använder maskinöversättningar för att söka i asiatiska dokument, vi vidareutbildar oss i både teknik och sökning kontinuerligt och vi arbetar hårt med kvalitetsmätningar. Men ibland räcker inte det och i undantagsfall förekommer det att ett patent meddelas på felaktig grund. Tyvärr är det en del av den risk sökanden måste stå vid begäran om ensamrätt. Ensamrätten är alltså inte ovillkorlig och absolut, utan kan alltid ifrågasättas.

Patentsystemet är anpassat för att allmänheten ska kunna yttra sig över både en ansökan om patent och ett beviljat patent. För att minimera risken att PRV fattar ett felaktigt beslut finns en invändningsperiod som löper under nio månader från det att patent meddelats. Under den tiden kan allmänheten kostnadsfritt opponera sig mot vårt beslut. PRV:s beslut kan sedan överklagas till Patentbesvärsrätten och vidare till Högsta förvaltningsdomstolen (vid den senare krävs dock prövningstillstånd).

Efter att patentet meddelats kan det också bli föremål för en process i allmän domstol, det vill säga tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen, om någon väljer att väcka ogiltighetstalan mot patentet. Det kan ske när som helst under patentets livstid.

Varför ingen garanti?

Patentsystemet innebär att världens patentmyndigheter i princip ska hålla reda på allt som offentliggjorts överallt i världen genom alla tider. Våra sökverktyg är visserligen mycket kraftfulla, men nyhetsgranskningen av en patentansökan är ändå oerhört komplex. Den patentingenjör som granskar ärendet måste göra många avgränsningar och strategiska val i sin granskning för att gradvis sålla ut de dokument som är mest relevanta för att bedöma uppfinningens patenterbarhet. Möjligheten att hitta just det dokument som eventuellt avslöjar uppfinningen är exempelvis beroende av:

  • hur stor sökmängden är
  • hur väl ett patentdokument är inordnat i relevanta teknikklasser
  • hur väl innehållet i ett dokument avspeglas via relevanta sökord
  • i vilken grad de världsomspännande databaser som används för granskning är uppdaterade
  • att dokumentet är avfattat på ett språk som granskaren har kunskap i eller där det finns bra maskinöversättningar att tillgå

Möjligheten till skadestånd …?

Om en myndighet orsakat skada genom att göra fel eller vara försumlig i handläggningen av ansökan kan den som drabbats av skadan vända sig till Justitiekanslern för att få sin begäran om skadestånd prövad. PRV själv prövar alltså inte om sökanden har rätt till skadestånd eller inte.

/ Herman Phalén, processägare på Patentavdelningen, PRV

Kommentarer inaktiverade för Vad garanterar ett patent egentligen?

Under patent

Nytt inom patentsystemet i USA

Denna vecka införs i USA en stor förändring i deras patentsystem. Man börjar nämligen tillämpa principen ”first-to-file” istället för  ”first-to-invent”.  Med andra ord gäller nu samma princip i USA som i Europa.

”First-to-file” principen går ut på att den som först lämnar in en ansökan om patent är den som har rätten till uppfinningen. Skulle det vara så att två företag sitter och utvecklar samma sak så är det alltså företaget som först lämnar in ansökan som kommer ha rätten till uppfinningen, även om det andra företaget kan visa att de kom fram till uppfinningen först.  Tvärtom förhållandet är det man kallar ”first-to-invent”.

Mer om förändringen kan man läsa på UPSTOs hemsida

/Lisa Sellgren, patentingenjör PRV

Kommentarer inaktiverade för Nytt inom patentsystemet i USA

Under patent

Ett steg närmare gemensamt patentsystem inom EU

I onsdags togs nästa stora steg vad gäller ett patentsystem för nästan hela EU när 24 EU stater, däribland Sverige, skrev på avtalet om att inrätta en domstol för patentet med enhetligt skydd. Ett historiskt steg för EU efter många år av diskussioner och förhandlingar. Allt är i och för sig inte klart ännu och det finns många frågeställningar kvar att lösa och förhandla om. Men genom att tillräckligt många av EU:s medlemsstater nu skrivit på avtalet kan arbetet sätta igång för att även lösa de i vissa fall ganska stora frågeställningar som kvarstår. Det kommer också ta några år innan allt är på plats och alla medlemsstater ratificerat och anpassat sin lagstiftning till det nya patentskyddet med enhetlig verkan eller Unified Patent Protection – UPP – som är det namn som används generellt. Det ska bli mycket spännande att delta i och följa utvecklingen och implementeringen.

/Susanne Ås Sivborg, Generaldirektör på PRV

1 kommentar

Under patent

EU-patent ger närhet och förenklar för företagare

Förra veckan läste jag en intressant text av Claes Almberg på näringsbloggen. Det handlade om att det mångåriga förhandlingarna om det europeiska patentsystemet äntligen börjar bära frukt.

Kort om EU-patentet
Ett patent för nästan hela Europa – en enda patentansökan som täcker in EU och därmed större delen av Europa – det ger stora möjligheter. Det enhetliga patentet blir en del av det redan väletablerade och fungerande europeiska patentsystemet. Därtill kan det bli ett enklare och billigare sätt att förbättra sina chanser till att lyckas med sin innovation och öka konkurrensmöjligheterna på den regionala marknaden för små och medelstora företag.

Processen förenklas och när patentet väl har godkänts kan den sökande få skydd för sin uppfinning på en stor del av den europeiska hemmamarknaden. Det kommer dessutom att finnas en enhetlig patentdomstol, som i en förenklad process gör det möjligt för patentinnehavaren att tillvarata sina intressen.

Min gissning är att det kommer att dröja några år innan det blir möjligt att använda systemet fullt ut och det tar ett tag innan etableringen får fullt genomslag. Men inom en fem- till tioårs period kommer vi som bor och verkar inom EU att använda EU-patentet för att skydda våra uppfinningar. Ett enhetligt patentsystem kommer att leda till ett ökat samarbete över gränserna inom EU. Det ger en ökad tyngd för frågor inom immaterialrättsområdet. Det är positivt!

PRV:s roll
Vilken blir PRV:s roll i det här? Genom ett gemensamt EU-patent blir det ännu viktigare att ha kunskap och förståelse för de här ganska komplicerade frågorna. Det finns mycket att ta ställning till, exempelvis:

  • Hur ser din plan ut?
  • Vilka är dina konkurrenter?
  • Hur ser marknaden ut?
  • Ska du försöka få skydd eller inte?
  • Vad kan eventuellt skyddas?
  • Hur gör du det och när ska det göras?

Här kommer PRV in som en nyckelaktör. PRV ska bidra med att sprida kunskap och förståelse för immaterialrätten. Förståelsen runt just immaterialrätten och de immateriella tillgångarnas begränsningar och möjligheter kommer i framtiden att bli en framgångsfaktor för Sverige och svenskt näringsliv. Det är därför viktigt att arbetet med att sprida kunskap runt ämnet fortsätter och intensifieras. Och här behövs mycket samarbete! Aktörerna inom innovationsprocessen behöver hjälpas åt.

/Susanne Ås Sivborg, generaldirektör på PRV

Kommentarer inaktiverade för EU-patent ger närhet och förenklar för företagare

Under patent

EU-patent, ett steg in i framtiden

Så har då EU tagit ytterligare ett steg närmare införandet av ett patentskydd för nästan hela EU. 25 av EU:s medlemsstater kommer, när allt är klart ha ett gemensamt patentskydd. Ett stort steg för EU och Europa även om inte alla 27 staterna är med.

I framtiden kommer det bli enklare och billigare att få patentskydd i Europa och framförallt inom EU. En ansökan, ett behandlingsförfarande och ett patent som täcker 25 länder. Och om du behöver försvara dina rättigheter ska det finnas ett domstolsförfarande gällande för alla EU:s länder.

Det finns de som tycker det här är jättebra och de som inte alls är nöjda – och som vanligt hade båda delvis rätt. Jag är säker på att vi under den närmaste tiden kommer att få höra och se båda framföra sina åsikter. Själv tror jag att det på sikt kommer skapa stora fördelar för Europa och europeiska företag, men jag tror att det kommer ta 5 – 10 år innan det enhetliga patentskyddet är fullt etablerat, implementerat och inte minst accepterat av de som vill ha ett patentskydd i Europa och EU. Först finns det många frågor om ännu inte har besvarats och sedan ska de 25 länderna acceptera  och nationellt implementera ramverket. Sedan ska allt börja fungera och sist men inte minst ska man få förtroende för ett nytt system och fullt ut acceptera det. Eftersom vi människor är konservativa av oss kommer hela processen ta lite tid men jag tror att om 10 år kommer man undra varför det var så många som var tveksamma hvarför deltog så lång tid att få allt på plats. Det ska bli spännande att se vad som händer och inte minst se om jag har rätt.

Tidigare i veckan skrev Tobias Selin om EU-patentet.

/Susanne Ås Sivborg, Generaldirektör på PRV

Kommentarer inaktiverade för EU-patent, ett steg in i framtiden

Under patent

Kan man lita på patentsystemet?

Riskmomenten i patentsystemet ligger på en internationell nivå.
Foto: Max Green Ekelin

Är det värt att lägga ner mängder med tid, pengar och engagemang på en patentansökan? Går det att få någon garanti på att den de facto går igenom? Vilka fallgropar finns och hur fungerar PRV:s granskning egentligen? Frågorna är viktiga.

 Kan man lita på patentsystemet?
Under de senaste tio åren har en handfull klagomål tagits emot på PRV där dokument i granskningen av ett patent har missats. I några av dessa fall har klaganden vänt sig till Justitiekanslern med krav på skadestånd för PRV:s påstått bristfälliga hantering.

I färre än fem fall har JK beslutat om skadestånd. Det är förstås beklagligt men måste ändå ses mot bakgrund av att PRV under dessa tio år har handlagt totalt 60 874 patentansökningar och PCT-ansökningar.

Ett patent är inte ”ristat i sten”, det kan alltid ifrågasättas och ogiltigförklaras om det finns en grund för det. Den ensamrätt som ett patent innebär är inte orubblig. Dels är ensamrätten tidsmässigt begränsad – i Sverige till max 20 år. Dels kan ensamrätten ifrågasättas på olika sätt. I patentlagstiftningen finns regler om dels invändningsförfarande, dels möjlighet att begära ogiltighetsförklaring av domstol. Dessa procedurer, som alltså hör till patentsystemet, syftar till att korrigera beslut om patent som beviljats trots att nyhetshinder visat sig i efterhand. Grunderna för prövning av en patentansökan är inte heller endast objektiva utan i någon mån föremål för subjektiva bedömningar. Detta innebär att ett dokument som anses vara hinder mot patent i ett land, eller av en domstol, inte behöver bedömas på samma sätt i ett annat land eller av en annan domstol.

 I dagsläget är hälften av alla patent asiatiska, om ingen granskning sker emot dem, innebär det då att PRV blind på ena ögat?
Många patentdokument från Asien har engelska översättningar som gör att de även är synliga till viss del för PRV. I dag finns även maskinöversättningsmöjligheter av asiatiska språk som underlättar förståelsen av innehållet. Utvecklingen på det här området går framåt och det görs mycket internationellt i form av harmoniseringsåtgärder som kommer att bidra till en bättre förutsägbarhet för patentsökanden.  Ett helt vattentätt patentsystem kommer vi dock aldrig att få, det finns ett riskmoment inbyggt i immaterialrättssystemet. Det är ett utbrett problem som även Europeiska patentverket (EPO) och den amerikanska patentmyndigheten (USPTO) brottas med. PRV deltar aktivt i arbetet för att få till en förändring på Europeisk nivå.

Hur går granskningen till?
Granskningen eller nyhetsundersökningen går ut på att utröna om det finns tidigare känd teknik publicerad som överensstämmer med den teknik som patentsöks. All tidigare förut känd teknik utgör potentiellt hinder mot ett patent, oavsett var i världen eller på vilket språk det är publicerat under förutsättning att det blivit allmänt tillgängligt för dagen för inlämnande av patentansökan. 

 Är det värt att lägga ner mängder med tid, pengar och engagemang på en patentansökan utan garanti på att det går igenom?
Om man har en genuint skyddsvärd produkt som har ett högt marknadsvärde så är det oftast värt arbetet och kostnaden. Kostnaden ska ställas i relation till den förväntade framtida intäkten som ett patent, och för den delen även andra skyddsformer, kan bidra till.

Varför ska man ha ett patent?
Patent är ett sätt att skydda investeringar i utveckling av ny teknik. Många företag skulle inte överleva om de inte kunde skydda sina innovationer. Ett bra exempel här är läkemedelsindustrin som oftast har väldigt höga kostnader för framtagande av sina produkter och som löper stor risk att få läkemedlen kopierade när dessa väl är på marknaden. Om patentskydd inte fanns skulle andra aktörer enkelt kunna kopiera fritt och framställa dessa produkter. Då skulle läkemedelsutvecklingen med största sannolikhet avstanna.

Per Holmstrand, Chefsjurist
Herman Phalén, Processägare
Louise Jonshammar, Jurist på patentavdelningen
Stina Lilja, PR-ansvarig 

1 kommentar

Under immaterialrätt, patent

Harmoniserade patentsystem och rätten till immateriella skydd

I dagens Näringslivsbilaga till Svenska Dagbladet läste jag Christina Lampe Önneruds kolumn. Hon skriver om att vi behöver fler innovativa lösningar för att bli mer resurseffektiva. Här kommer Christina in på innovatörens villkor som en del av lösningen. Rätten till immateriella skydd och bärande IP-system är tungt vägande faktorer för fortsatt utveckling.

Christina trycker på vikten av harmoniserade patentsystem och att man i USA kommer att förenkla patentprocessen genom America Invents Act. I november arrangerar vi på PRV ett seminarium om just detta. Det ska bli väldigt intressant att följa utvecklingen kring förenklingarna i patentsystemet.

I dagsläget finns inget världspatent. Däremot finns flera olika internationella system, exempelvis Patent Cooperation Treaty (PCT)  som funnits sedan 1978 och omfattar drygt 140 länder. En PCT-ansökan innebär att en och samma ansökan ligger som grund för de länder som innehavaren designerar i sin ansökan. Varje designerat land innebär en kostnad och ett ”världspatent” skulle därmed bli svindlande dyrt.

Det finns flera olika internationella sammanslutningar kring patentsystemen i världen. Just nu pågår en diskussion om ett gemensamt system för patentansökningar på vår hemmaplan i Europa, EU-patent. När, hur och på vilket sätt det kommer att realiseras är i dagsläget oklart.

/Stina Lilja, PR-ansvarig på PRV

Kommentarer inaktiverade för Harmoniserade patentsystem och rätten till immateriella skydd

Under immaterialrätt, patent

Behöver patentsystemet bytas ut?

En ledare i Computer Sweden hävdar att det är dags att byta ut patentsystemet. Behovet, menar ledaren, är grundat på de nu uppmärksammade patentstriderna och att det är dålig distinktion mellan ”patenträttigheter för design, allmän upphovs- och varumärkesrätt och teknikpatent”.
Och visst är det så att immaterialrätten kan verka stökig. Och visst är det så att det kanske känns hårresande att hundraåriga principer skall tillämpas även idag. Och visst tycks det bråkas osedvanligt mycket just nu.
Immaterialrätten fyller dock fortfarande många viktiga funktioner. Inte minst bidrar de registrerade rättigheterna till en informationsspridning som skulle vara svår att få till på annat sätt.
Dagens innovationer är ofta mångfacetterade och består av flera delar. Det gör att flera olika immaterialrättigheter kan aktualiseras. Det är då inte rättigheterna det är ”fel” på, utan de mångfacetterade innovationerna. Samtidigt är ju dessa innovationer så berikande! När det diskuteras om hur immaterialrätten behöver förändras är viktigt att se vilka prestationer som får skydd, på vilket sätt och med vilka inskränkningar. Att bara kasta allt överbord är dock fel väg.

Christina Wainikka, jur dr och MBA, Wainikkas Innovationsbyrå

Kommentarer inaktiverade för Behöver patentsystemet bytas ut?

Under immaterialrätt

Behövs nationella patentverk i framtiden?

Intressant ex

Varför vill man träffa ett ex? Någon som är färdig, någon som har slutat. Alison Brimelow klev av sin tjänst som EPO:s president den 1 juli i år, men när hon kommer till PRV för att under förmiddagen idag den 17 september svara på frågor från de som är intresserade, är det uppenbart att det är många som är intresserade av vad EPO:s ex-president har att säga.

Alison Brimelow bjuder frikostigt på sina erfarenheter och sina åsikter. För det finns aspeker som gör att det är en stor fördel med att vara ett ex. Du har hela erfarenheten med dig, du har haft möjlighet att få lite perspektiv och du är inte längre (lika) bunden av lojaliteter.

Alison Brimelow lyfter upp flera problemområden. Hon rör sig bekvämt mellan olika svåra ämnen och drar sig inte för att emellanåt sucka irriterat. Hon diskuterar EPO:s ansträngda ekonomi, att mängden patentansökningar som väntar på att bli granskade växer snabbare än man klarar att hantera, att det finns problem med att effektivisera patentsystemet och att hon skulle önska ett större engagemang från intressenter. Jag är nyfiken på hur Alison Brimelow ser på de nationella patentverkens roll i framtiden.

Behövs nationella patentverk i framtiden

Behövs nationella patentverk i framtiden? frågar jag Alison Brimelow. Hon använder det Brittiska patentverket för att illustrera. När man anslöt sig till EPO slutade Brittiska patentverket att rekrytera ingenjörer. Men i början av 90-talet, då det fortfarande kom in ca 30 000 ansökningar om året och personalstyrkan började minska insåg man att man behövde tänka om. Hon menar med det här att det fanns och fortfarande finns en stor efterfrågan på de nationella patentverkens tjänster. Att det i olika form finns uppgifter för de nationella patentmyndigheterna i Europa.

Sätta fingret på vilket värde man tillför

Hon uppmanar de nationella myndigheterna att analysera och tänka igenom vad de är till för; att sätta fingret på vilket värde man tillför. En liten patentmyndighet kan inte göra anspråk på att ha både full bredd och fullt djup. Det är ju det som är EPO:s styrka, som, menar Brimelow, ingen patentmyndighet i Europa kan matcha idag. Det finns andra saker de nationella myndigheterna är bra på, och det är just detta som Brimelow menar fordrar analys och eftertanke. Kanske har man en lokal industri med en teknik som man är specialiserad på, kanske finns det andra omständigheter som gör att man har bättre förutsättningar inom ett givet område. Helt klart har de nationella myndigheterna en fördel genom sin lokala förankring. Man har en bättre förståelse för miljön som de företag, uppfinnare, innovatörer och användare av systemet verkar i.

Svara upp mot lokala behov

Dessutom har man bättre förutsättningar att vara tillgänglig och närvarande än en central organisation som EPO. EPO:s medlemsstater spänner över ett stort område från Arktis till Medelhav och från Brittiska öarna till Iranska gränsen. Frågeställningarna, prioriteringarna och behoven varierar över detta stora område. De nationella patentmyndigheterna spelar i och med sin lokala förankring en viktig roll för att svara upp mot lokala behov och för att förmedla kunskap om patentsystemet.

EPO blir bättre av de nationella myndigheterna

Även EPO blir bättre av de nationella myndigheterna. Att det finns en patentmyndighet gör en medlemsstat till en bättre samarbetspartner och Brimelow menar att patentmyndigheter har bättre förutsättningar för att ställa krav på EPO i de samverkansorgan som finns, än motsvarande nationella departement skulle ha. Hon poängterar att vi måste dra fördelar av att samarbeta, istället för att konkurrera i varje läge.

Vi måste göra analysen

Vad är det då PRV ska fokusera på? Den analysen måste vi göra själva säger Alison Brimelow. Hon menar att hon inte har den insikt som krävs i vilka förutsättningar och vilka behov som finns i Sverige. Det har bara vi som verkar i Sverige.

Så nu vänder jag mig till dig. Vad säger du?

//Cecilia Hessel, enhetschef PRV

Kommentarer inaktiverade för Behövs nationella patentverk i framtiden?

Under patent