Tag Archives: PRV

Glada alumner återsågs på PRV

– Det är alltid roligt att träffa gamla kollegor och höra vad de gör nu. PRV är verkligen en plantskola för några av de bästa i branschen, konstaterar Anna Rapp.

Jan Kossmann bland andra alumner Foto: Anna Danestig

Stämningen var hög på Valhallavägen 136 i torsdags. Det skrattades och skojades när PRV anordnade pub för alla tidigare anställda. Och många var historierna som fanns att berätta från livet ute i den immateriella världen.

Puben arrangerades av anställda på PRV. Tack till alla er!
Det här var sjätte gången. Vi ses igen nästa år! Precis som vanligt.

Stefan Hultquist och Anna Rapp Foto: Anna Danestig

/Anna Rapp och Stefan Hultquist
Festarrangörer

1 kommentar

Filed under immaterialrätt

Få kvinnor söker patent

Innovation är en genusfråga, det framgår tydligt i statistiken över inkomna ansökningar till PRV. Endast 6 procent av patentansökningarna som inkom  till PRV under 2015 kom från kvinnliga uppfinnare. Siffrorna för design- och varumärkesskydd är högre även om kvinnliga sökanden fortfarande är en minoritet.

PRV:s generaldirektör Susanne Ås Sivborg kan se flera orsaker till att statistiken ser ut som den gör:

– Det finns flera bidragande faktorer, relativt få kvinnor utbildar sig till ingenjörer. Flest kvinnor läser kemiteknik och det är även där vi har högst andel inkomna ansökningar; 11 procent från kvinnliga sökanden. En annan faktor är att kvinnor inte har samma tillgång till forskningsmedel som män.

För att förbättra förutsättningarna för kvinnliga innovatörer, företagare och formgivare tror Susanne att riktade utbildningsinsatser kan vara en lösning.

kvinnliga

Könstillhörighet i statistiken bestäms av uppfinnarens förnamn. Kategorin ”könsobestämt” har legat på omkring fem procent sedan 2005 för patentansökningar.

  •  Endast 6 procent av alla patentansökningar som inkom till PRV under 2015 kom från kvinnliga uppfinnare.
    • Ingen förändring i utvecklingen under de senaste 10 åren.
    • Endast 3 procent kvinnliga sökanden inom mekanikområdet.
    • Högst andel kvinnor återfinns inom kemiteknik där det är 11 procent kvinnor som ligger bakom patentansökan.
  • 25 procent av alla designansökningar som inkom till PRV under 2015 kom från kvinnor.
  • 30 procent av alla varumärkessökningar som inkom till PRV under 2015 kom från kvinnor.

Lyssna på Ekonomiekots inslag på ämnet där Susanne Ås Sivborg uttalar sig i frågan.

/Stina Lilja, Pressansvarig på PRV

1 kommentar

Filed under patent

Så klassar du ditt varumärke

veckans fråga

På kundsupport får vi ofta frågor om klassning av varumärkesansökan, och har man aldrig ansökt om varumärke tidigare så förstår vi att det kan vara lite krångligt.
Här är en liten sammanfattning om vad klassningen är.

Alla varor och tjänster är indelade i olika klasser enligt ett internationellt system som kallas Niceklassificeringen. Systemet består av 45 klasser, klass 1-34 innehåller varor och klass 35-45 innehåller tjänster. Varuklasserna är uppdelade efter varornas användningsområde medan tjänsteklasserna delas upp i yrkeskategorier eller vad tjänsten åstadkommer.

Den internationella klassificeringen av varor och tjänster vid registrering av varumärken upprättades genom en överenskommelse som slöts vid en diplomatkonferens i Nice den 15 juni 1957. Överenskommelsen reviderades i Stockholm 1967 och i Genève 1977 och ändrades 1979.
De länder för vilka Niceöverenskommelsen gäller utgör en särskild union inom ramen för Parisunionen för industriellt rättsskydd. Länderna har antagit och tillämpar Niceklassificeringen vid registrering av varumärken.
Varje land inom den särskilda unionen måste tillämpa Niceklassificeringen vid registrering av varumärken, antingen som huvudsystem eller som kompletterande system. I officiella bevis och kungörelser om varumärkesregistrering ska numren på de klasser i klassificeringen som märket är registrerat för anges.

Klassificeringen i enlighet med Niceöverenskommenlsen är obligatorisk vid såväl nationell registrering i de anslutna länderna, som vid internationell registrering genom WIPO:s internationella byrå. Även vid registrering genom Harmoniseringskontoret för den inre marknaden (OHIM) är Niceklassificeringen obligatorisk.

Klassningen är viktig eftersom den talar om för vilken vara och/eller tjänst som en registrering avser. Man kan inte i efterhand lägga till eller ändra klasserna, endast begränsningar är tillåtna.

Det kan vara bra att redan innan ansökan ha klart för sig vad man vill använda sitt varumärke till, vad det ska användas som kännetecken för.

När man gör sin ansökan kan man inte bara välja ett klassnummer, man måste också ange vilka varor eller tjänster i den klassen som du vill använda ditt varumärke för.

På vår hemsida finns en hel del information om klassning om man vill fördjupa sig, men det är viktigt att titta på de Allmänna anmärkningarna. Vissa varor och tjänster kan inte klassificeras med hjälp av klassrubrikerna eller klasslistan med förklaringar.

På hemsidan hittar man också klassningsverktyget TMClass, vilket vi verkligen rekommenderar att man kikar på.

Om du ändå känner osäkerhet vid klassningen eller inte hittar rätt klass för just ditt varumärke så finns vår kundsupport på plats för att hjälpa dig.

 

/Marie Östlund, kundsupport PRV

 

Kommentarer inaktiverade för Så klassar du ditt varumärke

Filed under varumärke

Varumärkesmedvetna företagare

varumärkesmedvetna

Ansökningarna om att registrera nya varumärken ökade i fjol, efter flera års nedgång. Under 2015 ökade antalet inkomna varumärkesansökningar med 4,5 %.
Ökad kunskap hos företagare är en trolig anledning. 
Företagarna har fått en högre medvetenhet om varumärkets betydelse för framgång, säger Patrik Rönnqvist, chef på PRV:s design- och varumärkesavdelning.

Myndigheten har arbetat aktivt för att öka medvetenheten om immaterialrätt hos landets företagare och innovatörer, Patrik Rönnqvist tror delvis att ökningen beror på det:

– Företagarna har en större kännedom om varumärken och dess betydelse, det är väldigt positivt. För att öka förutsättningarna för att lyckas bör en aktiv plan för varumärket finnas med som en del i affärsstrategin.

vmklasserNamn registreras som varumärken
Den mediala samhällsdebatten kan vara en annan bakomliggande faktor där varumärken, branding och positionering allt oftare uppmärksammas. Offentliga personer som Zlatan, Carolina Klüft och Björn Borg har varumärkesskyddat sina namn och etablerat dem som varumärken.

– Det har blivit en större medvetenhet rent generellt, summerar Patrik Rönnqvist. Det krävs också ett starkare skydd när produktionen läggs i andra länder. Ett sätt att bygga upp varumärket är att starta med en registrering i Sverige där vi har en relativt låg registreringskostnad.

Grundavgiften för en nationell varumärkesregistrering är i dag 1800 kronor och det gäller under tio år, därefter kan varumärket förnyas med tioårsintervaller.

Ett varumärke är en symbol eller ett kännetecken för en produkt eller tjänst. Det kan bestå av ord, figurer, bokstäver/siffror, personnamn, slogans eller ljud. Det kan också vara en specifik utformning av själva produkten eller dess förpackning. Oavsett vilket kännetecken man väljer måste det än så länge kunna återges grafiskt.

Förutsättningar för att bygga ett starkt varumärke

  • Ha en genomtänkt varumärkesstrategi och registrera varumärket.
  • Varumärket ska inte vara beskrivande för produkten eller tjänsten.
  • Använd varumärket som kännetecken för dina produkter och fyll det med företagets värden.
  • Agera vid intrång, låt ingen snylta på ditt renommé.
Antal inkomna nationella varumärkesansökningar till PRV
2015                    8965
2014                    8483
2013                    8780

 

/Stina Lilja, pressansvarig på PRV

 

Kommentarer inaktiverade för Varumärkesmedvetna företagare

Filed under immaterialrätt, varumärke

Susanne Ås Sivborg invald i Arbetsgivarverkets styrelse

Susanne Ås Sivborg invald i Arbetsgivarverkets styrelse

Susanne Ås Sivborg, generaldirektör på PRV (Patent- och registreringsverket) har blivit invald i Arbetsgivarverkets styrelse. Styrelsen har en aktiv roll och beslutar bland annat om mål och riktlinjer för Arbetsgivarverkets verksamhet. Styrelsen består av totalt 15 ledarmöter.

Tidigare har Susanne varit aktiv och drivande i frågan om rörlighet inom staten, en möjlighet som hon tycker är både viktigt och bra. I sitt nya uppdrag kommer hon att vara med och forma arbetsgivarpolitiken för de statliga arbetsgivarna.

Susanne ingår i ytterligare tre styrelser:

KTH Sedan flera år tillbaka ingår Susanne i KTH:s styrelse, där hon numer även är vice ordförande.

FMV (Försvarets materielverk), är en civil oberoende myndighet som svarar för bland annat svensk försvarslogistik.

SIQ (Institutet för Kvalitetsutveckling) är en intresseorganisation som driver och främjar kvalitetsutvecklingen i Sverige.

Kommentarer inaktiverade för Susanne Ås Sivborg invald i Arbetsgivarverkets styrelse

Filed under Okategoriserade

Vi firar plastpåsarna idag!

Gelehallon_450x300

Jag sticker nog inte ut hakan särskilt långt om jag påstår att den kvinnliga kroppen ofta ses ur ett problembaserat perspektiv, inte minst brösten och dessutom ur ägarinnornas synvinkel. Sådan välsignad tur att vi då 1 juli firar silikonbröstens dag!

Har du någon gång hört en tuttägarinna säga ”rackarns vad fina de är, mina charmbollar”? Inte jag. Alltid är det något som är för snett, stort, litet eller sladdrigt.

Så tackom och lovom för att det äntligen är Silikonbröstens dag, ett evenemang som enligt upphovspersonerna instiftades för att ”saknaden av en dag där man kan visa sin uppskattning till det vackraste som finns var stor”[1].

Men kan inte ”det vackraste som finns” få vara precis som det är? Tydligen inte. Efter lite surfning i Svensk patentdatabas efter ”bröst” och ”förbättring” kan härmed meddelas att idérikedomen flödar: allt från plast till humle och mikrosfärer nyttjas för att förbättra naturresurserna.

Plastpåse för naturligt intryck
bröstMånga av dagens implantat har ett hölje av silikon, en elastisk halvfast massa. Kollegor som kan plast berättar för mig att materialet är kroppskompatibelt, hållbart och saknar lågmolekylära föreningar som tas upp av blodet.

Ett patent för bröstimplantat från 70-talet beskriver en produkt”(…)bestående av ett skal bildande en påse vilken innehåller ett stort antal celler som har kommunikationer sinsemellan. Påsen fylles sedan med lämplig lösning.”

 Ett av innovationens främsta företräden är att slutresultatet hos användaren blir så naturligt som möjligt. Men – om det är den högsta strävan, varför då göra ett ingrepp överhuvudtaget?

Mikrosfärer för makroresultat
Mer modernt blir det med patent SE1667609 T3 som trädde i kraft så sent som i år: med hjälp av en injektor ska man pula in ett antal mikroballonger genom ett snitt i bröstet. Väl insatta expanderar ballongerna och voilà – du får ostar rundare än brietårtor.

”För sådana som hava slappa bröst”
BHTuttförbättring är inget nytt under solen. I ett patent från 1936 hittar jag en innovation som skulle göra Madonna grön av habegär: en upplyftande brösthållare som ger bysten ett mer fylligt utseende istället för att pressa den i riktning mot bröstkorgen och då riskera plattare look. Uppfinningen är lämpad för damer i allmänhet men är av särskild betydelse för sådana som hava slappa bröst får jag veta.

Humlemiraklet
De patenterade lösningarna är inte bara mekaniska. Inom de mer organiska hittar jag ett numera avskrivet patent där ett humlepreparat ska agera bröstförstorare: I kombination med andra ingredienser ska växten aktivera körtlarna i bröstvävnaden och därmed få småväxta liljekullar att expandera.

Om det funkar? Då borde jag haft Ö-kupa vid det här laget baserat på konsumtion av humlehaltiga vätskor. [Skrockar förnöjt, slår sig på knät].

Den sökande hävdar att det ”(…)inom den kvinnliga delen av populationen finns ett stort behov av bröstförstorande åtgärder och att (…) en prominent bröststorlek under åren har varit skönhetsidealet för många kvinnor.

Men ladies, kan vi inte istället prominent patentera piffig innovation som styr om våra tankebanor så att vi är nöjda med naturen? Från ”mina tutor är för långa/pyttiga/skrynkliga/ojämna till ”Wohoow! Mina kroppsliga appendix är asgrymma som de är!”

Eller som en tös en gång sa till mig sin mamma efter lång, betraktande tystnad i badrummet:

– När jag blir stor vill jag ha banantuttar, precis som du. De är finast.

[1] http://www.silikonbrostensdag.se/

Kommentarer inaktiverade för Vi firar plastpåsarna idag!

Filed under immaterialrätt, patent

Att utveckla en idé – bästa poden är här!

PRVVentureCuppod

Sommarsugen på att samtidigt bättra på både solbränna och befintliga kunskaper om immateriella tillgångar? Ta med dig PRV:s och Venture Cups podcast till hängmattan.

Idag är det premiär för PRV:s och Venture Cups podcast ”Att utveckla en idé. Under hela sommaren och i tio avsnitt framåt serveras insiktsfull inspiration och tilltalande tips till dig som är företagare och entreprenör.

Tillsammans med experter pratar vi försäljning, finansiering, PR och immaterialrätt. Även superentreprenören Isabella Löwengrip (japp, Blondinbella) är med och delar med sig av sina erfarenheter som företagare.

Har du en idé att utveckla? Det finns massor att både inspireras av och tänka på: några av ditt företags främsta tillgångar kan vara immateriella, det vill säga sådana man inte kan ta på som patent, varumärke och design.

Ta en app till exempel: där kan den immateriella tillgången vara namnet eller utseendet på ikonen. Eller båda. Hur gör du affärer med appen och ser till att ingen stjäl din idé? Har du en ensamrätt minskar du risken att konkurrenter kopierar det du har skapat.

I avsnittet ”Ta hand om dina tillgångar” den 8 juli möter vi PRV:s varumärkesexpert Anton Blomberg. Han om någon kan på ett enkelt sätt förklara både nytta och nödvändighet med immaterialrätt.

Plugga in lurarna, luta dig tillbaka och lyssna.

/Annika Ulltin, kommunikationschef på PRV

Kommentarer inaktiverade för Att utveckla en idé – bästa poden är här!

Filed under immaterialrätt, patent, varumärke

Hur tar en plastbägare över träningsvärlden?

the_story_mikaelJo, med smart funktion och immaterialrätt. Koppla upp dig i på webbseminarium i morgon och ta del av hur SmartShake tagit den internationella träningsvärlden med storm.

– En morgon för sex år sedan när jag skulle iväg och träna blandade jag proteinpulver och vatten i den största shaker jag kunde hitta och hoppade in i bilen. Efter en kort stund hördes ljudet av ett lock som knäppte till. I backspegeln såg jag hur blandningen hade sprutat över hela baksätet. Där och då föddes tanken på SmartShake, berättar Mikael Bergström, grundare och VD.

Vid en träningsmässa 2009 premiärvisades produkten. Den togs emot så bra att Mikael anade att den kunde slå igenom internationellt.

Mycket riktigt – idag är problemlösningen en global succé med försäljning i ett sextiotal länder och en omsättning på 74 miljoner kronor. Företaget har 16 anställda i Västerås och fem i USA.

Tidig fokus på immaterialrätt

Med internationell fokus började Mikael tidigt tänka på immaterialrätt och har skyddat sin produktportfölj inom patent, design och varumärke.

– Alla skyddsformer har varit naturliga för oss att söka, även om patent kan upplevas dyrt, resonerar Mikael.

Redan under produktutvecklingsfasen fastnade Mikael för namnet SmartShake, men som domännamn var det upptaget av en annan aktör. Efter att ha lyckats köpa loss det är nu SmartShake registrerat både som varumärke och domännamn i de länder där företaget verkar.

Läs mer om domännamn

Internationell varumärkesstrategi

För att bygga upp sitt varumärke internationellt sponsrar SmartShake framstående atleter i respektive land.

– Det är ett bra sätt att nå rätt kundgrupp. När man går in som ny på en marknad är det viktigt att göra en noggrann analys av konkurrenter och prisnivåer. I vissa länder finns till exempel dyra tullar och transportkostnader.

Mikael påminner om att man behöver kolla upp om man har skydd i landet och komplettera dessa om det är möjligt. Först därefter är det dags att lansera produkten och hitta partners.

– Det går inte att säga att det finns en strategi för alla länder, man måste vara flexibel. I Europa kan till exempel Norge och Turkiet upplevas som svårare eftersom det krävs mer pappersarbete jämfört med EU-länder.

Jakten på plagiat och vikten av immateriellt skydd

SmartShake har utarbetat en IP-strategi som de jobbar efter. Bland annat bevakar de aktivt försäljning på olika relevanta webbplatser för att rensa bort kopior, ofta tillverkade i Asien för den europeiska marknaden.

– Det händer att vi får information om kopior av våra distributörer. Därefter kan vi, med våra registrerade skydd, agera, resonerar Mikael.

Mikael betonar vikten av att skaffa sig en IP-portfölj som innovativ företagare.

– Du ska använda den vid marknadsföring, avtal och som skydd. IP-portföljen ger dig säkerhet – det är värt en hel del den dag då man faktiskt behöver använda den i ett skarpt läge.

Patentombud

SmartShake ser det som nödvändigt att använda sig av patentombud. Ett sådant företräder företaget vid patenträttsliga frågor, till exempel vid en patentansökan.

– Ofta kan det vara olika regler för olika länder och att lära sig allt detta själv tar en väldig tid. Vi tar också hjälp av jurister för att forma avtal och sekretessavtal med samarbetspartners, distributörer och kunder, avslutar Mikael.

Läs mer om patentombudVal av patentombud

Anmälningstiden för att vara på plats på Vinnova och lyssna på Mikael har gått ut, men du är varmt välkommen att ta del av seminariet direkt eller i efterhand på webben. Det gör du här:
Här kan du titta på seminariet i efterhand

Fler kurser och seminarier hittar du på www.prv.se/utbildning

Kommentarer inaktiverade för Hur tar en plastbägare över träningsvärlden?

Filed under design, immaterialrätt, patent, varumärke

Årets assistentdag full av besökare, ny kunskap och inspiration

Den 18 november var det dags igen: assistentdagen. År efter år samlar den en såväl trogen som växande skara administrativ personal inom IP-branschen i ett uppskattat möte kring gemensamma yrkesfrågor, erfarenhetsutbyte och kontaktskapande.

Assistentdagen

 

Louise Jonshammar, jurist på PRV

Louise Jonshammar, jurist på PRV

Enhetligt patent fick öron att fladdra, pennor att raspa
Mötesrummet i Spårvagnshallarna i Stockholm var fullsatt till sista plats när deltagarna samlades kring årets övergripande tema internationalisering och hur den påverkar yrkesrollen.

Louise Jonshammar, jurist på PRV, lotsade sakligt och engagerat igenom åhörarna vad det stundande gemensamma europeiska patentet, Unitary Patent Protection (UPP), kommer att innebära. Det enhetliga patentskyddet bygger på fördjupat samarbete mellan de deltagande länderna och syftet är att patentet ska få samma bedömning i hela EU och att processen ska bli enklare, billigare och mer effektiv.

Louise återkom som talare senare under dagen, då med detaljerad information om hur det går till när man vill söka patent på engelska hos PRV, en möjlighet som finns sedan 1 juli i år.

E-tjänster i tiden
Mer handfast tog verksamhetsutvecklarna Åsa Viken och Lisbeth Törnqvist över och berättade om PRV:s e-tjänster inom patent och Svensk Patentdatabas: nyheter såväl som matnyttiga tips för att få ut så mycket som möjligt av servicen. Den största förändringen är generationsskiftet inom tekniken – nu är den webbaserad och uppdateringar sker automatiskt.

Konvergensprogram för ökad harmonisering
Eva Wei och Martin Berger, jurister på PRV:s Design- och varumärkesavdelning i Söderhamn, uppvisade stenkoll på utvecklingen av ett antal så kallade konvergensprogram som är på gång inom EU:s varumärkesbyrå, OHIM. Programmen är ett välkomnat samarbete mellan medlemsländerna för att hitta en mer harmoniserad syn på hantering och klassificering av varumärkes- och designfrågor.

Neil Shipley, Key Corporate Training AB

Neil Shipley, Key Corporate Training AB

Är svensken artig, korrekt men arrogant?
I och med en ökande internationalisering vidgas också kontaktytorna mot omvärlden. Därför var skratten många och igenkännande när Neil Shipley höll ett uppskattat miniseminarium om hur kommunikationsmönster generellt skiljer sig åt i olika länder. Genom gemensamma övningar och många exempel visade han på hur vi kan undvika de typiska kommunikativa fallgroparna.

Att följa berättarlusten

Jens Lind

Jens Lind

Innan efterlängtat och avslutande mingel tog den virtuosa bildberättaren Jens Lind – kungen av SVT-sportens ”Stopptid”– med publiken på en yrkesresa genom både decennier och världsdelar. Generöst och medryckande delade han med sig av passionen för de oväntade och gripande historier ett möte kan föra med sig. Jens återkom till att envetet älska sina små idéer för att hitta en berättelse och se människan bakom – tänkvärt och kanske också applicerbart i livet även om man inte producerar TV!

”Asistentdagen är det enda evenemanget som samlar vår yrkesgrupp på det här sättet. Det är både matnyttigt och socialt: ett svårslaget sätt att hålla sig uppdaterad i branschfrågorna och ett fint tillfälle att hålla kontakten med kollegor. Det känns viktigt att frigöra tid för detta!”- omdöme från en av deltagarna.

Kommentarer inaktiverade för Årets assistentdag full av besökare, ny kunskap och inspiration

Filed under immaterialrätt, varumärke

Hjälp, jag har en idé!

– eller hur PRV får upp innovatörers ögon för immaterialrätt vid Global Entrepreneurship Week. Kom och lyssna på Björn!

Björn_Lindkvist_svvit_450x300När höstmörkret är som mest kompakt går ljuset upp för innovatörer och entreprenörer. Det är dags för Global Entrepreneurship Week – såväl i Örebro som i resten av världen. PRV:s man på plats är Björn Lindkvist.

Tillsammans med Almi håller PRV i lunchseminariet ”Hjälp, jag har en ide!” den 18 november för dig som har en innovation, uppfinning eller produktutveckling. Almi beskriver sin modell för innovationsprocessen och tipsar om rådgivning, kontaktnät och finansiering. Vi från PRV visar våra vassa verktyg – till exempel söktjänster och databaser inom patent, varumärke och design.

– Vi tar hand om innovatörernas och entreprenörernas drivkrafter – att förverkliga idéer och få dem att bli lönsamma. Vi vill skapa förståelse för, och nyfikenhet kring, hur viktig immaterialrätten är för både etablerade och blivande företagare och hur det kan lyfta verksamheten, förklarar Björn Lindkvist, medverkande för andra året från PRV.

Under Global Entrepreneurship Week 17-23 november samverkar 150 länder för att lyfta fram betydelsen av entreprenörskap och innovation. Evenemanget skulle egentligen mer rättvisande sluta på ”Month”, med aktiviteter världen över hela månaden. För Sveriges räkning är ett stort antal evenemang samlade i Örebro.

– Det är en gigantisk jättegrej! Örebro som region är mycket aktiv och i gott sällskap med bland andra USA, Kanada och Australien – länder som precis som vi förstått vikten av att vårda entreprenörskap och innovationer, berättar Björn.

 Ökad medvetenhet om immateriella tillgångar

PRV och VINNOVA har ett gemensamt regeringsuppdrag att öka kunskapen om immateriella tillgångar och immaterialrätt hos rådgivare inom innovationssystemet. Björn är regionsansvarig för Mälardalen och ska ha koll på vad som händer inom innovation och entreprenörskap där.

– Till stor del handlar det om att samarbeta med rådgivarna och skapa kontaktytor, inte bara att utbilda. Jag ser Global Entrepreneurship week som ett samarbetsprojekt, betonar Björn.

Varför ska man komma och lyssna på dig?

– Det är en bra genväg till kunskap om immaterialrättsliga skydd där vi ger tips och råd om hur du som liten eller medelstor företagare går vidare och använder dina rättigheter – ett bra sätt att lära sig hur du både kan förverkliga dina idéer och tjäna pengar på dem.

Vad vill du att åhörarna ska minnas efteråt?

– Vi vill hjälpa dem att bli mer lönsamma och framgångsrika inom sin verksamhet och samtidigt skapa fler arbetstillfällen. Jag ser PRV som en viktig aktör, en tillväxtfaktor i samhället. Många patent kan säljas vidare på en internationell marknad och du kan tjäna stora pengar på det. Starta med en patentansökan på PRV och sluta framgångsrikt på den globala marknaden!

Mer om Global Entrepreneur Week läser du här.

1 kommentar

Filed under immaterialrätt, patent