Etikettarkiv: PRV

Hjälp, jag har en idé!

– eller hur PRV får upp innovatörers ögon för immaterialrätt vid Global Entrepreneurship Week. Kom och lyssna på Björn!

Björn_Lindkvist_svvit_450x300När höstmörkret är som mest kompakt går ljuset upp för innovatörer och entreprenörer. Det är dags för Global Entrepreneurship Week – såväl i Örebro som i resten av världen. PRV:s man på plats är Björn Lindkvist.

Tillsammans med Almi håller PRV i lunchseminariet ”Hjälp, jag har en ide!” den 18 november för dig som har en innovation, uppfinning eller produktutveckling. Almi beskriver sin modell för innovationsprocessen och tipsar om rådgivning, kontaktnät och finansiering. Vi från PRV visar våra vassa verktyg – till exempel söktjänster och databaser inom patent, varumärke och design.

– Vi tar hand om innovatörernas och entreprenörernas drivkrafter – att förverkliga idéer och få dem att bli lönsamma. Vi vill skapa förståelse för, och nyfikenhet kring, hur viktig immaterialrätten är för både etablerade och blivande företagare och hur det kan lyfta verksamheten, förklarar Björn Lindkvist, medverkande för andra året från PRV.

Under Global Entrepreneurship Week 17-23 november samverkar 150 länder för att lyfta fram betydelsen av entreprenörskap och innovation. Evenemanget skulle egentligen mer rättvisande sluta på ”Month”, med aktiviteter världen över hela månaden. För Sveriges räkning är ett stort antal evenemang samlade i Örebro.

– Det är en gigantisk jättegrej! Örebro som region är mycket aktiv och i gott sällskap med bland andra USA, Kanada och Australien – länder som precis som vi förstått vikten av att vårda entreprenörskap och innovationer, berättar Björn.

 Ökad medvetenhet om immateriella tillgångar

PRV och VINNOVA har ett gemensamt regeringsuppdrag att öka kunskapen om immateriella tillgångar och immaterialrätt hos rådgivare inom innovationssystemet. Björn är regionsansvarig för Mälardalen och ska ha koll på vad som händer inom innovation och entreprenörskap där.

– Till stor del handlar det om att samarbeta med rådgivarna och skapa kontaktytor, inte bara att utbilda. Jag ser Global Entrepreneurship week som ett samarbetsprojekt, betonar Björn.

Varför ska man komma och lyssna på dig?

– Det är en bra genväg till kunskap om immaterialrättsliga skydd där vi ger tips och råd om hur du som liten eller medelstor företagare går vidare och använder dina rättigheter – ett bra sätt att lära sig hur du både kan förverkliga dina idéer och tjäna pengar på dem.

Vad vill du att åhörarna ska minnas efteråt?

– Vi vill hjälpa dem att bli mer lönsamma och framgångsrika inom sin verksamhet och samtidigt skapa fler arbetstillfällen. Jag ser PRV som en viktig aktör, en tillväxtfaktor i samhället. Många patent kan säljas vidare på en internationell marknad och du kan tjäna stora pengar på det. Starta med en patentansökan på PRV och sluta framgångsrikt på den globala marknaden!

Mer om Global Entrepreneur Week läser du här.

1 kommentar

Under immaterialrätt, patent

Hej IP-assistent! Du kommer väl?

fjärilar_2

Vad är det som är regelbundet återkommande, högintressant och lockar allt fler IP-assistenter år efter år? Nix, det är inte julrean.

Den 18 november är den här – årets assistentdag, där vi riktar ljuset mot aktuella och intressanta ämnen inom IP-branschen.

I år spinner frågor om internationalisering som en röd tråd genom programmet: hur påverkas mitt arbete av en ökad globalisering och vad händer när vi får fler internationella kontakter? Vi går igenom det nya enhetliga patentet, Unitary Patent Protection, och vad det betyder att patentansökningar kan lämnas in på engelska.

Dagen bjuder också på en tänkvärd sittning om kulturella skillnader i kommunikationen med andra länder. Hur undviker vi de typiska fallgroparna?

Vi lyssnar också på inspirerande Jens Lind, välbekant SVT-profil och känd för bland annat ”Stopptid”. Med noga utvalda exempel från livet som bildberättare pratar Jens om vad som händer när det inte går som vi har tänkt oss. Hur hittar vi de mest oväntade lösningarna på hopplösa problem?

Sist men inte minst övergår dagen till efterlängtad mingelkväll – ett utmärkt tillfälle att nätverka och knyta nya kontakter.

Assistentdagen vänder sig till administrativ personal, handläggare, och paralegals i IP-branschen. Bara ett fåtal platser finns i skrivande stund kvar.

Kul! Jag säkrar en plats och anmäler mig direkt här.
Kul? Jag behöver mer kött på benen för att avgöra om det här är något för mig. Jag hämtar det kompletta programmet här.

Kommentarer inaktiverade för Hej IP-assistent! Du kommer väl?

Under immaterialrätt, patent

Om hur man får vingar

”Pappa, hur får man vingar?”
Frågan kom från den fyraårige sonen efter att vi läst sagan ”Sunkan flyger” av Barbro Lindgren. Sunkan är en liten kille som så innerligt vill kunna flyga att det till slut växer ut vingar på ryggen på honom.
”Tja”, funderade jag. ”Det är nog inget man bara får som Sunkan… men man kanske kan bygga ett par.”
”Hur då?”

Hmm, nu blev det svårare. Visst, vi har ju den klassiska historien om Ikaros från den grekiska mytologin. Den känns dock möjligen något abstrakt och slutar dessutom i katastrof. En viss da Vinci hade ju också fina ritningar, men om de är realiserbara är väl en smula oklart. Nej, turligt nog mindes jag att jag under en planlös biltur genom östra Tyskland av en slump hamnade i Anklam – Otto Lilienthals födelseort, och där fick tillfälle att besöka det museum som är uppfört till hans minne. Nämnde Otto var den förste, åtminstone med hållbara dokumenterade bevis, som genomförde lyckade glidflygningar med egentillverkade vingar. Det var även på Ottos konstruktioner som bröderna Wright baserade sina historiska flygfarkoster.
Otto föddes 1848 och utbildade sig tidigt till mekanikingenjör vid Berlins tekniska universitet. Han fascinerades, liksom Sunkan, av fåglarnas flygförmåga och ägnade därefter 20 år åt att kartlägga fågelvingens aerodynamik. År 1889 publicerade han en sammanställning av sin forskning med verket ”Der Vogelflug als Grundlage der Fliegekunst”. En bibel för flygpionjärer. Efter dessa omfattande teoretiska studier började han med praktiska experiment. Med sitt tekniska sinne utvecklade han alltmer avancerade vingkonstruktioner och genomförde provflygningar från en kulle han benämnde ”Fliegeberg” utanför Berlin. Under 1890-talets första hälft vallfärdade människor till denna plats för att bevittna Otto i glidflykt nedför kullen. År 1894 startade han serieproduktion av sin s.k. ”Normalapparate”. Ett fåtal exemplar existerar ännu idag.

Normalapparate

Otto på väg nedför Fliegeberg.

Tyvärr slutade det för Otto på samma sätt som för Ikaros och Otto störtade mot sin död efter att ha blivit träffad av en kastvind under en flygning i augusti 1896.
Patent? Javisst, Otto beviljades 25 patent, varav fyra stycken avser hans vingkonstruktioner. Så nu har jag i alla fall ett bra svar till sonen; man bygger ett par enligt patentskriften US 544816 A. Hur det gick för Otto behöver jag inte berätta ännu…

Vill man ha fler förslag på vingar sneglar man lämpligtvis bland dokument med IPC-klassificeringen B64C 31/04 (Man-powered aircraft) och B64C 33/02 (Ornithopters – Wings; Actuating mechanisms therefor). Får man inspiration till nya fiffiga anordningar, t.ex. en kastvindskompensator, kan man enkelt lämna in en ansökan med PRV Online Filing. Mer information om hur man söker patent finns på PRV:s hemsida.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Om hur man får vingar

Under patent

Mot drömmilen på expanderad termoplastisk polyuretan

”Ni har blivit tilldelade ett par Lejon Attack. Den sko en svensk soldat nyttjar för 10 kilometer språngmarsch i fredstid”. Orden kom från fänrik Jonsson inför det första löppasset strax efter inryckning någon gång i mitten av 90-talet. Efter målgång sjönk halva kompaniet ihop med brännande benhinnor och värkande knän. Någon ifrågasatte rent ut skodonets lämplighet, men blev naturligtvis snabbt tillrättavisad.Lejon Attack

Jag vet inte om de fortfarande används, men tydligen begärde huvudskyddsombudet så sent som år 2007 att Arbetsmiljöverket skulle förbjuda Försvarsmakten att fortsätta upphandla träningsskor som saknar dämpning, stabilitet i sidled och stöd för fotvalv. Om nu en ny modell övervägs kanske man ska satsa på ett par med expanderad termoplastisk polyuretan (E-TPU) i sulan. Det gör i alla fall en stor sportskotillverkare som nyligen har lanserat en ny serie löparskor med just detta. Materialet är framtaget av kemiföretaget BASF och lanseras under varumärket Infinergy. Materialet som från början utvecklats för förpackningsindustrin är lätt och har extremt bra dämpningsegenskaper. Därtill hävdar man att det har den unika egenskapen att snabbt vilja expandera från komprimerat tillstånd, vilket ska ge löparen ett utökat energiutbyte med skorna. En reklamfilm med ett kanske inte helt objektivt studstest har tagits fram för att illustrera just detta.

Både kemiföretag och skotillverkare tycks se en framtid i produkterna. I alla fall har man sökt patentskydd, se t.ex. US 20100222442 A1 och EP 2649896 A2. En snabbsökning visar dock att en liknande komposition patenterades redan år 1972, se US 3662043 A. Skoattribut klassas i IPC-systemet i subklassen A43B och just sulans uppbyggnad i gruppen A43B 13/00.

Nåväl, goda omdömen i löparpressen och flera maratonsegrar spär ju på intresset. Dessutom påstås materialet ha intakta egenskaper mellan -20°C och +40°C. Jag är faktisk lite sugen på ett par. Bara jag inte snubblar över ett par Lejon Attack på Blocket och köper dessa istället av nostalgiska skäl. Risken finns.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Mot drömmilen på expanderad termoplastisk polyuretan

Under patent, varumärke

Reklam för immaterialrätt och vice versa

Thomas Weigle

Thomas Weigle, Carat

Jag har fått möjlighet att intervjua Thomas Weigle, chefsstrateg på reklambyrån Carat och ställa frågor kring hur reklambranschen berörs av immaterialrätt.

Hej Thomas. Chief strategy officer minsann.
Fint ska det va!

Vad har Carat för huvudsaklig inriktning?
Kommunikation. Strategisk rådgivning inom media och marknadsföring, köp av media samt utformning och optimering av reklam i köpta, sociala och egna kanaler.

Jag misstänker att immaterialrätten framförallt berör er i form av varumärke och upphovsrätt. Som skapare av reklamen besitter ni ju upphovsrätten, medan köparen har varumärket. Brukar ni skriva avtal kring hur reklamen och varumärket får exploateras?
Normalt formulerar vi avtal där uppdragsgivaren har fri utnyttjanderätt av reklamen, det vill säga där vi överlåter den ekonomiska upphovsrätten till dem. Den ideella upphovsrätten har sällan eller aldrig varit föremål för diskussion, och vi är medvetna om att det i många fall är så att uppdragsgivaren kan komma att göra ändringar i verken som står utanför vår kontroll.
En utmaning här är att det ofta är många inblandade i en produktion av en kampanj, och det kan vara flera personer med upphovsrättsliga anspråk, till exempel fotografer eller illustratörer. Dessa avtal förhandlas ofta separat från reklambyråns avtal med uppdragsgivaren, och är ofta tidsbegränsade och kopplade till nyttjanderätt.

Hur noga är ni med att följa upp användandet av era alster?
När vi utformat en reklamkampanj på ett visst sätt är det ju för att vi tror att det är den bästa utformningen för att uppnå önskad effekt, så så länge en uppdragsgivare är kund hos oss brukar vi i möjligaste mån försöka få dem att följa våra rekommendationer vilket därmed kontrollerar användningen. Om de eller vi väljer att avsluta samarbetet följer vi inte upp det lika noga i efterhand.

Reklamtexter och reklamaffischer balanserar lite på gränsen till vad som kan skyddas upphovsrättsligt. För att omfattas av skyddet krävs att det som ska skyddas har ”verkshöjd”, vilket innebär att det är tillräckligt originellt. Brukar ni diskutera bakgrunden till idéer och koncept för att själva undvika att eventuellt upphovsrättsligt skyddat material används i t.ex. reklamkampanjer?
Eftersom verkshöjd sällan är ett föremål för diskussion gör vi det inte utifrån att en av våra kampanjer skulle kunna bedömas alltför lik något annat alster. Däremot är vi förstås måna om att aldrig använd andra personers material utan deras medgivande.
Vår bransch lever också på originalitet, och vi är måna om att inte uppfattas kopiera det andra gör, därför brukar vi undvika att göra reklam som liknar tidigare kampanjer från andra byråer. Det har hänt att vi stoppat kampanjer för att en annan byrå och uppdragsgivare har lanserat en likartad kampanj medan vi varit i produktion…

Upphovsrätten hamnar normalt hos skaparen av ett verk, men i er bransch skapas ju det mesta inom ramen för er anställning. Framgår det av era anställningsavtal under vilka förutsättningar upphovsrätten övergår till bolaget?
Ja, det är väldigt tydligt reglerat att allt som skapas inom ramarna för anställningen, med byråns datorer, programvara och resurser, är byråns och inte den anställdas egendom.

Angående varumärke är ni väl vana vid att synliggöra befintliga varumärken, men händer det att ni ombeds föreslå eller skapa nya varumärken? I så fall, använder ni er av någon tjänst eller extern kompetens för att undvika varumärkesintrång?
Vi har anställd ARU-kompetens (Ansvarig reklamutgivare) som har som ansvar att undersöka detta. Jag gissar att de bland annat använder sig av PRV.

Carat tycks ju ha internationell karaktär. Immaterialrätt kan ju skilja sig en del mellan olika länder. Har ni en harmoniserad bild av varumärkeshantering, eller har man olika uppfattning på olika kontor?
Det skiljer sig åt från fall till fall, men om vi gör kampanjer som kommer att gå i flera länder arbetar vi med de lokala marknaderna för att säkerställa att vi följer lokala lagar och regler.

Slutligen, i juni är det reklamfestival i Cannes. Ska du åka och i så fall, vore det inte lämpligt att inkludera en tjänsteman från PRV i entouraget?
Klassas inte det som muta?

Ähum… Tack för intervjun Thomas!

 

Lär dig mer om bl.a. varumärke och upphovsrätt i PRV-skolan online.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Reklam för immaterialrätt och vice versa

Under immaterialrätt, upphovsrätt, varumärke

Hur du överlever alla hjärtans dag

Det var ett evinnerligt tjat om alla hjärtans dag – långstjälkade rosor hit, raffinerade kakaoprodukter dit och blodpumpar i alla upptänkliga former. Och idag är den här, vare sig du vill eller inte.

Du som är suktande singel alternativt begåvad med risig partner: hur ta hand om ett tilltufsat ego som inte uppmärksammas för lång, trofast tjänst i kärlekens namn?

pappersarkInnovation kära hjärtanes, innovation. En snabb titt i Svensk Patentdatabas visar att där finns drivor med patenterade, skyddade idéer som lagar och lindrar.

Först och främst, börja med att gråta ut en skvätt. Tack vare SCA:s ”dispenser för vikta absorberande arkprodukter”(EP 1662957) kan du snabbt och effektivt snyta snoken. Av värde är också att näsduken är optimalt tillsnitsad i en stapel av sammanvikta materialark (EP 1625090) från samma företag.

Är ditt hjärta på bristningsgränsen får vi allt ta och göra något åt det. Implanterbart artificiellt hjärta i ett stycke (EP 2078533) från Carmat gör susen.

Karlsons klisterAnnars dyker även 162 giltiga patent upp vid sökning på ”pacemaker”. Är du inte pigg på ingrepp kan vi bara bättra på pumpen lite med Karlsons klister, ett starkt varumärke (reg.nr 80075) som lappat och lagat i snart 60 år.

Saknar du en käresta som håller om dig men vill heller inte konstant dela tillvaron med någon? Inspirerad av metoder inom djurhållning utvecklade den autistiska professorn Temple Grandin en krammaskin för att få sitt behov av beröring på egna villkor uppfyllt. Skapar den lugn och trygghet för kalvar och Temple, funkar den på dig.

Att få choklad av någon annan kan innebära risk för praliner med körsbärslikör. Det vill du inte ha. Passa på att egeninhandla något riktigt smarrigt, strössligt istället. Lämpligt nog finns patent SE 458495 för att du ska kunna avnjuta perfekt pralindekorering:

granulatUppfinningen avser ett förfarande och en anordning för allsidig påföring av granulat på ytan av en tredimensionell kropp, särskilt en pralin i kulform (30), vilket granulat (35) först beströr den frammatade kroppen framifrån och därefter bakifrån, så att den ena halvan av kroppen likformigt beströs med granulatet. Därefter vändes den på ena halvan beströdda kroppen 180o och beströs på samma sätt över den andra halvan. På detta sätt kan i synnerhet en pralin i kulform förses med granulatströssel, som är så likformigt fördelat över ytan att rundheten hos kulan bibehålles.

Du – känns det lite bättre nu?

Therese Ahlén, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Hur du överlever alla hjärtans dag

Under immaterialrätt, patent, varumärke

Vad hände med den patenterade finten?

Sven_Tumba_1960Inom lagidrott förekommer ibland uttrycket ”patenterad fint”, vanligtvis med hänvisning till en lyckosam, vacker dragning eller dribbling. Kopplingen till patent kan förmodas vara att man refererar till en säregen eller ovanlig fint som skiljer sig från mängden välkända handboksfinter. Så långt verkar ju kopplingen logisk, så låt oss utforska det hela ytterligare. Skulle det i praktiken vara möjligt att patentera en fint?

Som ett exempel kan vi ta Peter Forsbergs straff i ishockey i OS-finalen mot Kanada 1994. För den som inte minns kommer här en kort resumé:

Peter vevar igång sig själv vid mittcirkeln och sätter sedan fart mot målet med pucken vid klubbladet. När han närmar sig målet glider han ner mot vänster och ser i till en början ut att ha intentionen att dra med sig pucken åt samma håll. Burväktaren, Corey Hirsch, följer med i rörelsen och börjar glida ut åt vänster. I sista stund lägger Peter över pucken åt höger i en lång dragning där han även släpper klubban med vänster arm. Hirsch och Peter glider tillsamman ut åt vänster samtidigt som pucken närmast parkerar någon meter ut från mitten av målet. Här ser det ut som att Hirsch enkelt ska mota densamma, men rörelsen ut till vänster är oåterkalleligt påbörjad och med utsträckt högerarm petar Peter till pucken som retfullt passerar den undflyende plockhandsken och fortsätter in i målet i sakta mak. Målet visade sig leda till OS-guld för Tre Kronor.

Ponera att en viss herr Forsberg, eller någon annan för den delen, väljer att lämna in en patentansökan avseende nämnda fint. Ett patentkrav skulle möjligen kunna vara formulerat enligt följande:

Metod att transportera en ishockeypuck från mittcirkeln på en hockeyrink till målburen där en ensam skridskoförsedd individ transporterar pucken med hockeyklubba mot målburen framför vilken en annan skridskoförsedd individ iklädd målvaktsmundering inkluderat plockhandske och med uppgiften att förhindra att pucken passerar mållinjen är placerad, kännetecknad av att den pucktransporterande individen på ett avstånd av 4-6 meter från målburen gör en riktningsändring åt vänster med pucken vid bladet, varpå den i målet placerade individen påbörjar en glidning åt samma håll, och att den pucktransporterande individen vid ett avstånd av 2-3 meter från målburen hastigt transporterar pucken åt höger samtidigt som samma individ släpper klubban med vänsterarmen för att utöka räckvidden åt höger, och att pucken vid en position av 1-1,5 meter ut från mållinjens mittpunkt tilldelas en avslutande stöt med den utsträckta klubban, varpå pucken passerar 1-5 centimeter till höger om den i målet placerade individens utsträckta plockhandske, och glider in i mitten av målet.

Låter ju snudd på vettigt. För att vara patenterbar måste dock en uppfinning ha teknisk karaktär, uppvisa en teknisk effekt och vara industriellt tillämpbar. Ja, nog får man väl ändå anse att nämnda metod har teknisk karaktär och en form av teknisk effekt. Och angående industriell tillämpbarhet så får väl hockeyindustrin ändå gälla som industri i ordets vidaste bemärkelse.

Hm, här tycks det öppna sig ett helt fält med möjligheter. Varför inskränka sig till finter och lagidrott? T.ex. kan man ju tänka sig Fosbury-floppen i höjdhopp:

Metod att hoppa över en höjdhoppsribba, kännetecknad av att hopparen har ryggen vänd mot ribban under ribbpassagen.

Eller varför inte V-stilen i backhoppning:

Metod att transportera en skidhoppare från överbackens avsats till en punkt i underbacken kännetecknad av att skidorna under luftfärden positioneras i en formation där skidornas bakändar förs samman och skidspetsarna vinklas ut så att den resulterande vinkeln mellan skidorna hamnar i intervallet 40-60°.

Nu börjar det arta sig. Är vi möjligen en bortglömd patentskatt på spåren? Nja, när man börjar granska konceptet i fogarna anar man snart ett och annat potentiellt ”problem”:

1)      De flesta finter av dignitet föds ur stundens ingivelse och med ingångsparametrar som är svåra, möjligen omöjliga, att förutspå. Eftersom dribblingen måste patentsökas innan den demonstreras publikt måste utförandet först praktiseras i det dolda. Kanske möjligt i vissa fall, men ändå en stor inskränkning.

2)      En uppfinning måste vara reproducerbar, d.v.s. en metod måste generera samma utfall varje gång. Utövaren måste alltså utföra metoden med, milt uttryckt, stor precision. Dessutom bör en eventuell motspelare reagera identiskt varje gång. Lycka till.

3)      Patentlagen innehåller några undantag från det patenterbara området. Enligt § 1 är inte en regel eller metod för intellektuell verksamhet eller för spel en uppfinning. Vidare anger § 1c att ”patent meddelas inte på en uppfinning vars yrkesmässiga utnyttjande skulle strida mot allmän ordning eller goda seder”. Vad som innefattas av begreppen ”spel” och ”goda seder” är en tolkningsfråga, men eventuellt kan man läsa in idrottslig verksamhet och sportsmannaanda i dessa uttryck.

Villkor för patent finns även sammanfattade på PRV:s hemsida.

Sammantaget får man nog konstatera det ser lite kärvt ut för sagda metoder. Och kanske är det lika bra att slippa avgöra matcher och tävlingar i rättssalen till följd av påstådda patentintrång.

Dessutom slipper vi byta ut Pierre de Coubertins gamla sanning ”Det viktigaste i livet är inte att segra, utan att kämpa väl” mot devisen ”Det viktigaste i livet är inte att segra, utan att ha flest patent”.

Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

1 kommentar

Under patent

Piratkopiering i världshandeln

Häromdagen var jag på ett mycket intressant frukostseminarium om ”Piratkopiering i världshandeln” som Kommerskollegium anordnade. Kommerskollegium, som är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik, presenterade en studie som är både läs- och tänkvärd.

Deras studie undersöker vilka aktuella immaterialrättsliga problem som företag stöter på i Brasilien, Ryssland, Indien och Kina (de s.k. BRIC-länderna) samt Indonesien och Japan. Studien bygger på olika internationella undersökningar och har kompletterats med intervjuer med svenska företag för att ge en bredare bild. I takt med en allt mer globaliserad värld är det allt vanligare att en produkt består av olika komponenter som tillverkas i olika länder (s.k. globala värdekedjor) vilket ökar vikten för företag av att kunna skydda sina produkter mot potentiella intrång. Immaterialrättigheter som t.ex. patent- och varumärkesskydd blir därmed allt viktigare. I vår alltmer digitaliserade värld kan man finna ökade immaterialrättsliga utmaningar i den digitala miljön som t.ex. registrering i ond tro av domännamn (ett domännamn är inte en immaterialrätt i sig men registreringen och användningen av domännamnet kan utgöra varumärkesintrång) och att varumärkesförfalskade varor säljs över internet. Immaterialrättsliga problem är dock inte specifika för länderna som analyseras i rapporten utan det förekommer dessvärre över hela världen dvs. även i Sverige och inom EU.

Intrångsproblem förekommer i alla de länder som studien analyserar men i varierande utsträckning. Det är oftast inte ländernas immaterialrättsliga lagstiftningen i sig som är problemet utan svårigheten att upprätthålla och säkerställa att de immaterialrättsliga reglerna följs. Det kan handla om att det inte finns tillräckliga sanktioner i ett land eller om onödigt omständiga formaliakrav i domstolsprocesser som gör att man som rättighetsinnehavare av t.ex. ett varumärke eller patent har svårt att hävda sin rätt i praktiken om ett immaterialrättsligt intrång sker även om lagarna formellt sett ser bra ut på pappret. Problem med intrång i varumärkesrätten är generellt sett vanligast i de länder som studien avser men det finns även stora problem vad gäller patent och design-/mönsterskydd samt vad gäller upphovsrätt. Kina är det land som, både av de intervjuade och enligt internationella källor, anses utgöra den största utmaningen vad gäller efterlevnad och säkerställande av immateriella rättigheter. Det är också det land där störst ekonomiska värden står på spel för svenska företag.

Piratkopiering är ett problem inte bara för rättighetsinnehavare av varumärken och patent utan drabbar även oss konsumenter då vi riskerar att köpa allt ifrån reservdelar till bilar och läkemedel förfalskade vilket innebär en klar hälsorisk eftersom de inte kan garantera att de håller samma kvalitet.

Oftast kanske man spontant förknippar problematiken kring piratkopiering med lyxvaror av olika slag och det kan då vara lätt för gemene man att nonchalera problemet. Som konsument kan det dock vara värt att tänka på att det inte endast är en rättighetsinnehavare av ett varumärke eller patent som drabbas vid piratkopiering utan det kan även finnas såväl konsumentsäkerhets som hälsoaspekter kopplat till piratkopierade varor och även eventuella kopplingar till kriminella nätverk som ligger bakom handeln med piratkopierade varor.

Förutom att piratkopiering och immaterialrättsintrång är brottsliga så finns det sålunda även etiska och moraliska aspekter kopplade till frågan om piratkopiering som kan vara värda att ha i åtanke även som konsument.

PRV är engagerat i kampen mot piratkopiering. Detta genom att vi deltar i ett nationellt myndighetsnätverk för utbyte av information mellan Polisen, Åklagarmyndigheten, Läkemedelsverket, Konsument Europa, Tullverket, Bolagsverket samt PRV. Inom EU bidrar PRV till de aktiviteter; studier och kunskapsspridning om piratkopiering som bedrivs av det så kallade Observatoriet: http://oami.europa.eu/ows/rw/pages/OBS/index.en.do

Länk till rapporten
Länk till rapporten

/Madeleine Eriksson, kundansvarig på PRV

Kommentarer inaktiverade för Piratkopiering i världshandeln

Under immaterialrätt

Patentdagen 2013…

…eller Patentdagarna 2013 som det kanske borde heta, eftersom det finns fördjupningspass både dagen innan och dagen efter själva huvuddagen.

Dagen-innan-passet handlade i år om ”innovationer, patent och affärer i Turkiet”. Jag var med som talare och berättade om PRV:s arbete i Turkiet och speciellt om vårt samarbete med TPI – Turkish Patent Institute. Det var sedan spännande att höra om denna marknad från andra vinklar – av talare från Turkiska Ambassaden, en advokatbyrå, Exportrådet och en ombudsfirma. Sammantaget kan man säga att den turkiska patentlagstiftningen är lite annorlunda än vår, den turkiska marknaden är stor och växande samt att om man ska göra affärer i Turkiet måste man kunna dricka te och prata fotboll.     

Själva huvuddagen hade många olika ämnen på agendan i en bra mix. Innovation i Kina blandades med hur man skyddar barnstolar, enhetliga patent blandades med IP-strategier för stora maskiner och så vidare. Kul också att få möjlighet att träffa nya bekantskaper samt återse ”gamla PRV:are” och se och höra hur livet är utanför vår tegelborg på Valhallavägen.

Dagen-efter-passet handlade om patenträttegångar i allmän domstol. Där deltog jag tyvärr inte själv.

Anna Rapp, försäljningschef på PRV

Kommentarer inaktiverade för Patentdagen 2013…

Under patent

Sverige ligger i topp när det gäller innovation – hur tar vi det till nästa nivå?

Enligt den senaste rapporten INNOVATION UNION SCOREBOARD 2010 som kom ut den 1 februari så visar det sig att Sverige ligger i topp kring innovation. Rapporten visar trender inom EU:s 27 medlemstater samt ytterligare sju länder, bland annat Norge. Tillsammans med Danmark, Finland och Tyskland är Sverige innovationsledare. Detta betyder dock inte att vi har den högsta årliga tillväxten, den står länder så som Bulgarien, Estland, Malta, Rumänien, Portugal och Slovenien för. Där ligger den genomsnittliga tillväxten på 5%.

Likheter bland ledarna
Det finns likheter mellan de ledande länderna. En är ett välfungerande innovationssystem. Man ser också att de framgångsrika länderna har företag som satsar på forskning och utveckling. Man kan också se att länderna har en bra och naturlig koppling mellan forskning och näringsliv. Vidare har de den gemensamma nämnaren att de är duktiga på att kommersialisera sin teknologiska kunskap vilket man ser genom licens- och patentintäkter från utlandet.

Kan Sverige bli bättre?
Om vi nu ligger i topp måste vi ställa oss frågan hur vi kan bli ännu bättre. Vi måste öka vår tillväxttakt – hur gör vi det?

Jag tror Sverige behöver göra fyra saker i följande ordning:
1) Ta fram en konkurrenskraftig innovationsstrategi – Initiativet har tagits, äntligen! Jag ser med spänning fram emot hur projektet definieras för att sedan mynna ut i en strategi.

2) Anställ en Innovationsminister.

3) Ta fram ”Affärsplan Sverige” – initiativet är redan taget av IVA, Innovation för tillväxt, vilket jag ser mycket positivt på. Äntligen händer det något!

4) Renodla bland de initiativ som finns inom innovationssystemet – vi har många mycket bra aktörer inom innovationssystemet men de är för många. Identifiera de aktörer som har substans, spridning och rätt kunskap för att Sverige ska bli konkurrenskraftigt över tid. För många aktörer gör det svårt för entreprenören att hitta rätt hjälp. Vi måste också våga ställa resultatkrav på aktörerna.

Paula Lembke
Marknads- och försäljningschef
Patent- och registreringsverket

3 kommentarer

Under immaterialrätt