Etikettarkiv: robot

Vem – om någon – äger upphovsrätten till verk som skapas av artificiell intelligens?

Artificiell intelligens (AI) är idag en självklar del av det digitala samhället. AI utför de tyngsta uppgifterna i många av de mest utmanande problemen inom datavetenskap. Vi kan också finna AI i t.ex. självkörande bilar, digitala assistenter, översättnings­verktyg och kirurgiska robotar.

En förhållandevis okänd sida av AI är dock dess kreativa sida, inklusive förmågan att skapa t.ex. musik, litterära texter och konst. Ett exempel är den tyska roboten ”e-David”, som du kan se i filmen ovan. Den använder avancerade algoritmer för att måla konstverk, på ett sätt som kan betraktas som både autonomt och oförutsägbart. Vem äger upphovsrätten till sådana verk? Kan det överhuvudtaget uppstå någon upphovrätt till sådana verk? Lagen ger inget tydligt svar på dessa frågor. Detta innebär en osäkerhet för företag som investerar i AI. Möjligheten att få ensamrätt till verk, som skapas av AI, kan vara lika viktig som möjligheten att skydda mänskligt skapade verk.

Vad är AI?

Det finns inte någon exakt definition av AI. Vissa huvuddrag går dock att ange. AI kan beskrivas som ett vetenskapsområde och en uppsättning av datoriserade teknologier, som är inspirerade av hur människan använder sitt nervsystem och sin kropp för att bl.a. känna, lära och tänka. Det kanske främsta syftet med AI är att simulera mänsklig intelligens till den grad, att t.ex. dator­program får förmåga att självständigt utföra en tilldelad uppgift utan någon mänsklig vägledning. Ibland talas om ”intelligenta agenter”, vilka förenklat beskrivs som system som är medvetna om sin omgivning och vidtar åtgärder som maximerar sina chanser att framgångsrikt uppnå sina mål.

AI och upphovsrätt

Inom EU gäller det s.k. Infosoc-direktivet, som harmoniserar medlemsländernas upphovsrätt i syfte att reflektera samhällets tekniska utveckling. Reglerna har dock inte i nämnvärd utsträckning fokuserat på frågan vem som är upphovsmannen till ett verk. Förenklat kan sägas, att två centrala villkor måste vara uppfyllda för att upphovsrätt överhuvudtaget ska uppstå. Dessa villkor får även betydelse för frågan vem som, i förekommande fall, äger upphovsrätten.

Det första kravet är att ett verk måste ge uttryck åt något. Skaparens intellektuella process (idé, tanke, känsla o.s.v.) måste uttryckas i konkret form, t.ex. en text eller en tavla. Upphovsrätten är alltså ett formskydd. Det andra kravet är att verket ska vara originellt i den meningen, att det är upphovs­mannens egen intellektuella skapelse. Så anses vara fallet om verket avspeglar upphovs­mannens personlighet. Detta i sin tur, anses, vara fallet när upphovsmannen i samband med skapandet har kunnat uttrycka sin kreativa kapacitet genom att göra fria och kreativa val.

För verk skapade av AI är det förstås originalitetskriteriet som ger upphov till frågor. Kan AI, som är uppbyggd på algoritmer, sätta den nödvändiga personliga prägeln på ett verk? Kravet, att verket ska vara upphovs­mannens egen intellektuella skapelse, har i andra situationer ansetts innebära att endast människor kan skapa upphovsrättsligt skyddade verk. Ett äldre, svenskt, exempel är den konst som skapades av ”Pierre Brassau”. Denne målare fick mycket beröm för sin konst, men det visade sig ganska snart att Brassau var en schimpans. Han hette i själva verket Peter och bodde i Borås djurpark. Peters verk kunde inte skyddas av upphovsrätt. Ett annat, modernt, exempel är de s.k. monkey selfies som makakerapan Naruto har skapat med en oövervakad kamera. Amerikansk domstol har ganska nyligen fått anledning att bekräfta, att djur inte kan skapa upp­hovs­rättsliga verk. Narutos fotografiska självporträtt (se exempel nedan) saknar alltså upphovsrättsligt skydd.

Apan Naruto.

Förhållandet, att djur inte kan skapa upphovsrättsligt skyddade verk, är kanske inget stort problem. Om detsamma gäller verk, som skapas av AI, kan det dock få stora ekonomiska konse­kvenser. AI kan potentiellt skapa miljontals verk, som kan vara lika ekonomiskt betydelsefulla som mänskligt skapade verk. Här märks bl.a. AI-genererad musik, som tycks bli allt vanligare. Om upphovsrätt inte kan uppstå, till AI-genererade verk, skulle sådana verk kunna användas fritt, av vem som helst. En närliggande fråga är vem som äger upphovsrätten (om vi utgår från att det finns en sådan rätt). Utgångspunkten, åtminstone på sikt, är ju att det inte finns någon människa som har varit nämnvärt delaktig i skapandet av verket som sådant. I UK finns speciella regler, som anger att upphovs­mannen till datorgenererade verk är ”the person by whom the arrangements necessary for the creation of the work are undertaken”. Motsvarande (uttryckliga) bestämmelser finns inte i den svenska lagen och inte heller i Infosoc-direktivet.

Däremot finns det flera svenska regler och EU-bestämmelser som indikerar, att AI över­huvudtaget inte kan skapa upphovsrättsligt skyddade verk. Ett exempel är reglerna om upphovsrättens giltighetstid, vilka anger att tiden beräknas från upphovsmannens död. Ett annat exempel är de rättigheter som upphovsrätten faktiskt innebär, såsom rätten att framställa exemplar av verket, rätten att göra verket allmänt tillgängligt, rätten att ingå överlåtelse- eller licensavtal och rätten att motsätta sig sådana ändringar eller återgivningar av verket som kränker upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende. Kan AI utöva sådana rättigheter? Går det att kränka en AI-maskins anseende?

Det skulle kunna hävdas att den människa som har skapat AI-maskinen är upphovsman, eftersom verket existerar som en följd av att människan har försett maskinen med dess egenskaper och inställningar. Ett sådant synsätt förutsätter dock att AI inte fungerar autonomt, d.v.s. att maskinen inte kan lära sig av egna erfarenheter och inte kan göra fria (egna) val. Hypotesen, att ”människan bakom maskinen” ska vara upphovsman, fungerar alltså inte beträffande mer avancerad AI, åtmin­stone inte så länge det är ett skyddskrav att verket ska avspegla upphovsmannens personlighet.

En generell genomgång, av gällande bestämmelser och rättspraxis, antyder alltså att avancerad AI som huvud­regel inte kan skapa upphovsrättsligt skyddade verk. Detta kan anses vara otillfreds­ställande. Det behövs en strategi, inte minst inom EU, för att modernisera och anpassa reglerna till AI. Vi behöver utveckla de traditionella upphovsrättsliga skyddskraven. Detta behov har också uppmärk­sammats av Europa­parlamentet, som nyligen har begärt framtagande av kriterier för att AI-producerade verk ska kunna betraktas som ”egen intellektuell skapelse” (se s. 26 i denna publikation).

Den klassiska och filosofiska frågan, vad en människa egentligen är, har alltså återuppstått. Denna gång i upphovsrättslig skepnad. Juridik är onekligen spännande!

//Tobias Kempas, Advokatfirman Vinge

 

Kommentarer inaktiverade för Vem – om någon – äger upphovsrätten till verk som skapas av artificiell intelligens?

Under upphovsrätt