Etikettarkiv: sekretess

Know-how now!

Om immaterialrätt, företagshemligheter och sekretessavtal
När man som innovatör ska ut och presentera sin uppfinning eller affärsidé, kanske träffa företag som man hoppas kunna samarbeta med, är det klokt att i ett avtal reglera hur den information som ges ska hanteras. Så långt det är möjligt vill man förstås försäkra sig om att informationen behandlas konfidentiellt och inte utnyttjas av den mottagande parten.

Magnus Tonell, författareOckså inom ett företag kan det finnas behov av avtalad sekretess, i syfte att skydda företagshemligheter som affärsplaner, produktionsmetoder eller kundinformation.

Boken ”Sekretessavtal – och det rättsliga skyddet för företagshemligheter”, ger vägledning i hur man skriver ett sekretessavtal och går igenom vad ett sådant avtal bör innehålla, till exempel vilken information som omfattas av sekretessavtalet och vad som händer om någon part bryter avtalet. Boken är skriven av advokaten Magnus Tonell som även föreläser på PRV:s kurs i ämnet, där boken ingår som kursmaterial.

Lär dig mer i kursen Skydd av Know-how, den 11 juni 2014
När?
2014-06-11, en heldag

Var?
PRV i Stockholm

Föreläsare:
Magnus Tonell*
Mer information och anmälan

* Magnus Tonell är advokat och delägare på ADN Law med immaterialrätt, företagshemligheter och marknadsrätt som huvudsakliga rättsområden. Magnus föreläser regelbundet och har bl.a. publicerats i tidskrifterna NIR, Skattenytt, Brandnews och PatentEye. Han är även författare till boken Sekretessavtal och det rättsliga skyddet för företagshemligheter, som också är kursmaterial.

/ Anna Engquist, webbansvarig på PRV

Kommentarer inaktiverade för Know-how now!

Under immaterialrätt

Veckans fråga: Jag har en idé – hur hemlig ska jag vara?

Veckans fråga

Vi på PRV arbetar under sekretess så det som sägs vid telefonkontakter med oss om idéer, uppdrag (konsulttjänster) eller allmänna förfrågningar sprids inte vidare. Vi är mycket väl medvetna om vår tystnadsplikt. När du ringer och samtalar med oss om din idé kan du känna dig lugn och trygg. Läs gärna om sekretess på PRV.

Samma trygghet har du när du samtalar med din företagsrådgivare på till exempel Almi Företagspartner.

Ska du däremot tala med blivande affärspartners eller andra intressenter om din idé kan det vara bra att skriva en sekretessförbindelse.

Om din idé är en uppfinning som är möjlig att patentera är det klokt att inte berätta om den till höger och vänster innan du ansöker. Då kan den bli omöjlig att patentera eftersom den inte anses vara ny längre. Här följer några exempel på situationer som förstör din möjlighet att ta patent:

Uppfinningen har
– offentliggjorts exempelvis via skrift, broschyr, föredrag, intervju, radio, film eller video,
– demonstrerats så att den kan anses vara känd,
– sålts så att den kan anses vara känd,
– pratats om bland vänner och bekanta,
– testats på en plats där vem som helst har kunnat se den.

Från den dag du lämnar in en patentansökan till PRV är innehållet hemligt i 18 månader hos oss.

Läs mer: Håll din uppfinning hemlig
Fler patentfrågor? Kontakta gärna vår patentsupport

/Anna Engquist, webbansvarig på PRV

2 kommentarer

Under patent

Sekretessavtal – hur bör de utformas?

Allmänt

Sekretessavtal är en viktig men ofta underskattad del i många typer av kontrakt. Avtalad sekretess förekommer i form av såväl särskilda sekretessbestämmelser i kommersiella avtal som separata sekretessavtal. Sekretessbestämmelser med ömsesidiga generellt hållna sekretessåtaganden återfinns mycket frekvent som en integrerad del av avtalet i flertalet kontraktstyper. Detta kan exempelvis gälla aktieägaravtal, aktieöverlåtelseavtal, licensavtal, franchiseavtal, uppdragsavtal, konsultavtal och agentavtal.

Utgångspunkten är att näringsidkare kan utforma sekretessavtalet på det sätt de finner lämpligt. Det uppställs inte heller några särskilda formkrav för sekretessavtals giltighet. Däremot kan bl.a. lagen om företagshemligheter påverka den rättsliga effekten av ett ingånget sekretessavtal. Därför är det nödvändigt att vid såväl vid granskningen som vid  upprättandet av sekretessavtal ha kunskap om det skydd som följer av lag.

Sekretessavtalets innehåll och funktion

Ett sekretessavtal går i korthet ut på att klargöra parternas hantering av sådan konfidentiell information som utlämnas i en affärsförbindelse eller ett anställningsförhållande. Såväl sekretessavtal som enskilda sekretessklausuler i avtal ger i detta sammanhang många gånger en falsk trygghet, då de ser ”nästan likadana ut”. Detta får inte sällan till följd att parterna eller i förekommande fall deras ombud lägger alltför lite tankeverksamhet och möda på dess utformning. Detta är sannolikt den vanligaste orsaken till förekomsten av sekretessbestämmelser med oklar eller ofullständig innebörd av typen:

”Respektive part får inte avslöja uppgifter om projektet”

Sekretessbestämmelser av denna typ definierar inte närmare vilken information som ska omfattas av åtagandet. Sekretessåtagandets omfattning är inte heller närmare bestämt. Det framgår inte heller hur länge sekretessåtagandet gäller. Gäller det för all framtid eller upphör åtagandet när avtalstiden löper ut? Äger part lämna ut information till alla sina anställda eller endast till de som behöver ta del av informationen inom ramen för projektet? Begår endera av parterna ett avtalsbrott om de lämnar ut sådan information som de genom myndighetsbeslut har blivit skyldiga att lämna ut? Som framgår besvarar inte klausuler av ovan nämnd typ uttryckligen dessa typer av frågor. Att lita på att sekretessåtagandet genom tolkning och utfyllnad i slutändan får ett acceptabelt innehåll är förenat med juridiska risker.

Vilket närmare innehåll ett sekretessavtal bör ha beror naturligtvis på den enskilda situationen. Ett adekvat upprättat sekretessåtagande bör emellertid i normalfallet besvara följande frågor:

  • I vilket syfte och under vilka premisser sker informationsutlämnandet/informationsutbytet?
  • Vilken information omfattas av sekretessåtagandet?
  • Hur får mottagaren använda sig av/hantera den sekretessbelagda informationen i sin verksamhet?
  • Vem eller vilka får rätt att ta del av informationen?
  • Ska det föreligga någon skyldighet att återlämna/förstöra information som har dokumenterats?
  • Vilka sanktioner finns att tillgå om part bryter mot ett sekretessåtagande?
  • Rättigheterna till tillhandahållen information – sker det någon rättighetsövergång i och med informationsutlämnandet?
  • Under hur lång tid gäller sekretessåtagandet?

Besvaras inte dessa frågor i ett sekretessavtal/sekretessbestämmelse bör läsaren fråga sig varför. I det enskilda fallet kanske det är bättre för endera av parterna att viss fråga inte närmare regleras i avtalet även om avtalet i formell mening haltar.

Att anpassa sekretessavtal

Det förekommer att sekretessavtal/klausuler granskas och/eller upprättas av personer som inte har någon som helst bakgrundsinformation. I det läget bör den som granskar/upprättar dessa avtal fråga sig i vilket syfte sekretessförbindelsen finns eller om det överhuvudtaget är lämpligt att avtala om tystnad. Liksom för andra kommersiella avtal och kontraktstyper behöver nämligen den som ska granska eller upprätta ett sekretessavtal ha ett adekvat underlag.

En grundläggande förutsättning för att på ett adekvat sätt kunna granska eller upprätta en sekretessförbindelse är därför att vissa centrala frågeställningar besvaras. Vilka dessa är varierar naturligtvis utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Det finns dock vissa frågeställningar som återkommer, vilka dessa är kommer jag att behandla närmare på kursen – Skydd av Know-how – Företagshemligheter och sekretessavtal (nästa kursstart den 24 oktober 2012).

Skillnaderna mellan hur avtalet lämpligen ska utformas för exempelvis en uppfinnare eller kommersiella parter i stora bolagskoncerner är således betydande. Sekretessavtal bör således alltid utformas och ta sin utgångspunkt i hur det faktiska informationsutbytet kommer gå till och vilka risker som utlämnandet av företagshemligheter kan medföra i det enskilda fallet. Under kursen kommer jag därför även gå igenom den närmare utformningen av sekretessavtal och dess förhållande till skyddet för företagshemligheter som följer av lag.

Magnus Tonell advokat med särskild inriktning mot immaterialrätt och företagshemligheter och verksam vid Advokatfirman Fylgia.

Kommentarer inaktiverade för Sekretessavtal – hur bör de utformas?

Under immaterialrätt

Företagshemligheter och sekretessavtal i anställningsförhållanden

Den anställde på ett företag kommer genom sin anställning direkt och indirekt i de flesta fall i kontakt med en stor mängd företagshemligheter av olika grad av känslighet. Skyddet för arbetsgivarens företagshemligheter är därför många gånger väsentligt. Anställda i företag är nämligen vanligtvis bärare av, och ofta de som givit upphov till, en stor del av den ”know-how” och företagsspecifik information som skapas och flödar inom en kommersiell organisation.

Visst skydd under anställningstiden

Även i de fall den anställde inte skrivit på något sekretessåtagande har arbetsgivaren under anställningstiden ett visst skydd mot arbetstagares otillbörliga användning av företagshemligheter. Redan av den lojalitetsplikt som följer av anställningen är nämligen den anställde skyldig att under anställningen inte obehörigen röja eller illojalt utnyttja företagshemligheter. Arbetsdomstolen har vid ett flertal tillfällen klargjort att en arbetstagare under anställningen inte äger rätt att röja eller på annat sätt obehörigt utnyttja företagshemlig information. Skyldigheten att iaktta sekretess för den anställde under anställningstiden följer även av 7 § lagen om företagshemligheter (”FHL”).  Här bör man dock hålla i åtanke att detta inte gäller inhyrd personal. Vad gäller dessa kategorier är det således mycket väsentligt att frågan om skyldigheten för inhyrd personal att iaktta sekretess särskilt avtalas om.

Svagt skydd efter anställningens upphörande

Den anställdes ansvar för att iaktta sekretess, enligt vad följer av lojalitetsplikten, utsläcks i samband med anställningens upphörande. Även den skyldighet som följer av 7 § FHL att iaktta sekretess inskränks väsentligt efter det att anställningen upphört. Arbetsgivaren måste då  kunna visa att det föreligger synnerliga skäl för att hålla den före detta anställde ansvarig  enligt nämnda bestämmelse. Exempel på faktorer som talar för att ”synnerliga skäl” föreligger är:

• om arbetstagaren har tagit anställning hos näringsidkaren i syfte att komma åt företagshemligheter

• om arbetstagaren har samlat in och sammanställt företagshemligheter och överfört dokumentation med företagshemligheter under pågående anställning i syfte att starta upp eller övergå till konkurrerande verksamhet

• om arbetstagaren har intagit en särskild förtroendeställning hos näringsidkaren

• skadans storlek (i vilken utsträckning påverkar en före detta anställds utnyttjande eller röjande den tidigare arbetsgivarens konkurrensförmåga?)

Bedömningen görs dock inte statiskt utifrån ovan nämnda faktorer, utan ”synnerliga skäl” avgörs utefter en helhetsbedömning i det enskilda fallet. Även om uttrycket ”synnerliga skäl” är ett tämligen högt ställt krav kan det ändå konstateras att det finns flera exempel i rättspraxis där personer i mål hållits ansvariga även för angrepp som skett efter det att anställningen upphört. Som arbetsgivare är man således inte helt oskyddad från angrepp på företagshemligheter från tidigare anställda. Oavsett detta  är det helt klart att man som arbetsgivare får ett betydligt bättre skydd om man kompletterar anställningsavtalet med regler om sekretess och lojalitet med mera.

Arbetsgivare bör vidta proaktiva åtgärder

Arbetsgivare med verksamhet där företagshemligheter utgör ett viktigt konkurrensmedel bör således avtala om att sekretess även ska gälla efter anställningens upphörande. Om arbetstagaren bryter mot ett sådant sekretessavtal som innehåller ett sekretessåtagande som sträcker sig efter anställningens upphörande är det nämligen en faktor som ensamt kan gör att kravet på synnerliga skäl bör anses uppfyllt.

På många företag slarvas med att såväl tillse att sekretessavtal finns på plats (med rätt innehåll) som andra åtgärder som är nödvändiga för att minska riskerna för oönskade angrepp. Ofta vidtas denna typ av åtgärder först när det har inträffat någon form av angrepp. Därmed exponeras många företag för större risker än vad som hade varit nödvändigt.

Det finns exempel på när tidigare anställda helt slagit ut den tidigare arbetsgivarens verksamhet. I dessa fall har ofta företagen just slarvat med proaktiva åtgärder för att skydda företagshemligheter, såsom exempelvis affärsplaner, produktionsmetoder och kundinformation. Ett av de viktigaste verktygen för en arbetsgivare för att skydda sig mot angrepp från före detta anställda är att det finns adekvat utformade sekretessklausuler – och i förekommande fall konkurrensklausuler – på plats och att dessa konsekvent tillämpas. Bestämmelser av detta slag saknas dock, som sagt, likväl i många fall.

Mer om sekretessavtal och skyddet för företagshemligheter och dess förhållande till immaterialrätten kommer att behandlas på kursen – Skydd av Know-how – Företagshemligheter och sekretessavtal (nästa kursstart den 11 juni 2014).

Magnus Tonell advokat och verksam vid Advokatfirman Fylgia.

Kommentarer inaktiverade för Företagshemligheter och sekretessavtal i anställningsförhållanden

Under immaterialrätt

Sekretess och immaterialrätt – parallella skyddsformer i symbios

I detta inlägg kommer jag inte specifikt att behandla regelverket kring företagshemligheter, utan endast  vissa aspekter av det närmare sambandet mellan immaterialrätten och skyddet för företagshemlig information.

Flerdubbelt skydd

Många gånger skyddas hela eller delar av företagshemligheten av en eller flera immateriella ensamrätter. Företagshemligheterna kan exempelvis vara dokumenterade i promemorior eller ritningar på ett sådant sätt att dokumenten som sådana skyddas av upphovsrätt.

Den omständigheten att viss information eller dokumentation åtnjuter ett immaterialrättsligt skydd påverkar inte det skydd som lagen om företagshemligheter (FHL) och avtalad sekretess ger. Däremot kan ett offentliggörande av information försvaga  eller i värsta fall hindra ett immaterialrättsligt skydd (ett par exempel på sådana situationer återkommer jag till senare i detta inlägg).

Immaterialrätt och sekretess är således parallella skyddsformer som kan ge ett flerdubbelt skydd när en viss företagshemlighet samtidigt är av den art att den uppfyller kraven för skydd enligt den immaterialrättsliga lagstiftningen. Det bästa skyddet får därför de aktörer som ser till att ha parallella skyddsstrategier.

För att något belysa detta kommer jag i det följande  att säga något om det närmare sambandet mellan företagshemligheter och det  rättsliga skydd som kan fås via patentskyddet och upphovsrätten.

Förhållandet till patentskyddet

Möjligheten att skydda kommersiella idéer som de facto från början består just av en företagshemlighet är helt vitalt för många innovationsbaserade bolag. Läkemedelsbranschen är naturligtvis ett tydligt exempel då läkemedelsbolag lägger mycket stora forskningsresurser på att få fram nya läkemedel som de kommersialiserar med hjälp av det skydd som bl.a. patentskyddet ger.

Att bevara en uppfinning som en företagshemlighet åtminstone fram till dess att patentansökan är inlämnad och offentliggjord är helt avgörande för möjligheten att få en uppfinning patentskyddad. Ett av de grundläggande patentkraven är nämligen att det som ska patenteras utgör en absolut nyhet. Så fort det som är tänkt att patenteras blir allmänt tillgängligt så omöjliggör det ett senare patentskydd (om inte någon prioritetsregel kan åberopas).

Ett misstag i detta inledande skede när det gäller hemlighållandet av det som är tänkt att skyddas kan leda till fatala följder för exempelvis ett företag. Fram till dess att patentansökningen inges är skyddet för företagshemligheter mycket betydelsefullt. Redan en föreläsning av en forskare inför en fullsatt aula med läkarstudenter kan leda till att ett ”miljardpatent” går om intet. Med tanke på det ovan sagda bör man som är innehavare av en potentiellt patenterbar uppfinning iaktta mycket stor restriktivitet i vilka som ska få del av sådan information samt i de fall ett utlämnande görs inte förlita sig på underförstådd sekretess. Ett sekretessavtal är i dessa situationer näst intill ett obligatorium.

I det fall man avstår från att patentskydda en viss innovation kan man välja att genomföra en så kallad patentprofylax innebärande att man helt enkelt offentliggör uppfinningen på ett sådant sätt att den blir nyhetsförstörd. På detta sätt säkerställer man att inte någon annan söker patent för samma sak och därmed riskerar att förhindra företaget från att använda uppfinningen. Nackdelen är naturligtvis att även konkurrenter därigenom kan få reda på uppfinningen och därigenom kan få möjlighet att ta fram en konkurrerande produkt.

Hemlighållande

Ett ytterligare alternativ är naturligtvis att företaget håller det kommersiellt intressanta hemligt. Detta är emellertid i många fall inte praktiskt möjligt. Är det möjligt kan dock hemlighållandet vara ett alternativ till att patentskydda uppfinningen. En uppenbar fördel med detta är att företaget slipper kostnaderna för patentförfarandet. En annan fördel är att man inte behöver offentliggöra uppfinningen för konkurrenter och därmed inte vara beroende av den tidsbegränsade ensamrätt som patentet ger i de geografiska zoner som man har bekosta registrering för och upprätthållande av patentet. Så länge hemligheten bevaras blir uppfinningen inte heller nyhetsförstörd.

En betydande nackdel med att endast hålla uppfinningen hemlig är att en immateriell ensamrätt ger ett starkare skydd än vad som kan fås genom den kommersiella sekretessen. Dessutom utsätts aktören för risken att någon annan helt oberoende gör samma patenterbara innovation och söker patent. I ett sådant läge begränsas nämligen möjligheten att fortsätta att använda uppfinningen väsentligt, då aktören i detta läge blir hänvisat till att grunda sitt fortsatta utnyttjande på den begränsade föranvändarrätt som 4 § PL ger den tidigare användaren.

Förhållandet till det upphovsrättsliga skyddet

Den upphovsrättsliga prövningen av om en exempelvis längre promemoria har tillräcklig originalitet för att komma till åtnjutande av ett upphovsrättsligt skydd påverkas inte överhuvudtaget av om den information som återfinns i promemorian utgör företagshemlig information eller ej. Med andra ord påverkas inte den upphovsrättsliga verkshöjdsbedömningen av om informationen är tidigare offentliggjord. Till saken hör att handledningar, projektpromemorior, tekniska ritningar, bilder och dylikt många gånger uppfyller kraven för ett upphovsrättsligt skydd.  Man ska dock  i denna del komma ihåg att upphovsrätten inte utgör något idéskydd och skyddar således aldrig kunskapen som sådan. Däremot kan det upphovsrättsliga skyddet för sådan dokumentation indirekt innebära begränsningar i möjligheten att utnyttja annans företagshemligheter.

Upphovsrättsliga inskränkningar

Även om offentliggörandet av en upphovsrättsligt skyddad prestation inte påverkar skyddsmöjligheterna enligt upphovsrättslagen påverkar offentliggörandet tillämpligheten av flertalet av de inskränkningar som finns i upphovsrättslagen vilket redovisas i det följande.

I och med det lovliga offentliggörandet utökas möjligheterna för tredje man att hänföra sig till de legala inskränkningarna i 2 kap. upphovsrättslagen i väsentlig grad. Det gäller exempelvis citaträtten och nyttjande för privat bruk. Med andra ord har den som inte har offentliggjort en upphovsrättsligt skyddad prestation klart större kontroll från ett upphovsrättsligt perspektiv över dess användning än den som offentliggjort densamma.

”Bibeln” ansågs inte offentliggjord

Frågan om offentliggörande kan vara mycket väsentligt för innehavaren. Ett fall som tydligt illustrerar detta är det s.k. Scientologimålet (Svea Hovrätts dom 2001-03-09 mål T 1096-98). I detta mål prövades bl.a. frågan om den s.k. Scientologibibeln skulle anses offentliggjord i upphovsrättslig mening. Hovrätten uttalade i målet att principen är att rättighetshavarens avsikt ska vara styrande, men att det inte kunde vara en undantagslös regel. Offentliggörande i upphovsrättslig mening skulle exempelvis enligt hovrätten kunna föreligga i en situation där upphovsmannen, oavsett avsikt, låtit sprida verket till en stor och obestämd krets av individer utan inbördes samband.

I detta fall konstaterade hovrätten att upphovsmannens avsikt i detta fall var helt klar, främst med hänsyn tagen till att de genom sekretessavtal och andra typer av säkerhetsåtgärder agerat i enlighet med den avsikt som uttalats om att verket ska förbli icke offentligt. Detta gäller oavsett om ett relativt stort antal medlemmar i och för sig tagit del av den aktuella informationen. På dessa skäl fann hovrätten sammanfattningsvis att det tillgängliggörandet som ostridigt skett inom Scientologikyrkan inte inneburit något offentliggörande i upphovsrättslig mening. Därmed kunde den enskilde varken stödja sig på undantaget för privat bruk i 12 § URL eller citaträtten i 22 § URL.

Detta fall framstår som ett pedagogiskt exempel på sambandet mellan sekretess och immaterialrätt också får en reell betydelse vid prövningen av vissa upphovsrättstvister, där fråga föreligger om ett verk har offentliggjorts i upphovsrättslig mening. Här kan det även vara värt att påpeka att ett hemlighållande även kan påverka möjligheten att få ett upphovsrättsligt skyddat verk som har blivit allmän handling bli sekretessbelagd.

Sekretessen och immaterialrätten lever således i en slags symbios.

Advokat Magnus Tonell Advokatfirman Fylgia

2 kommentarer

Under immaterialrätt