Etikettarkiv: Statistikårsboken

Flest nationella patent- och designansökningar från Södertälje

Det söktes fler nationella patent- och designskydd från Södertälje än från någon annan kommun i Sverige 2016.

PRV har nyligen publicerat sin årliga Statistikårsbok. En sak som sticker ut är att av samtliga nationella patentansökningar 2016 med en svensk adress kommer nästan var femte från Södertälje (17,1 procent), totalt 347 stycken. 2015 var motsvarande siffra för antalet nationella patentansökningar 269 stycken. Då placerade sig Södertälje på andra plats efter Stockholm. Det är framförallt Scania som är den bidragande orsaken till Södertäljes förstaplacering bland kommuner som ansökt om flest nationella ansökningar av patent- och designskydd.

Det innebär också att Södertälje bidar starkt till att Stockholms län placerar sig på första plats vid en jämförelse av patentansökningar på länsnivå. Södertälje står för 41 procent av alla patentansökningar inom Stockholms län.

14,3 procent av samtliga ansökningar av designskydd kom från Södertälje kommun – totalt 65 stycken. Även om det är en minskning av antalet ansökningar från år 2015 som var ett rekordår med 88 stycken ansökningar om designskydd placerar det fortfarande Södertälje i topp.

SVT har uppmärksammat detta. Läs mer om att Södertälje är bäst i landet här. Och möt Scanias uppfinnare Gunnar här.

75/Oscar Dieden – kommunikatör på PRV

1 kommentar

Under patent

Få kvinnliga uppfinnare och historiskt få kvinnliga företagare i Sverige

PRV:s Statistikårsbok för 2016 utkommer idag med bland annat uppdaterade siffror om kvinnliga uppfinnare i Sverige. För den som vill veta mer om kvinnors företagande i historien finns boken ”Kvinnors entreprenörskap under 400 år” från 2013 av forskaren och nationalekonomen Anita Du Rietz, som även skapade Småföretagsbarometern och blev Sveriges första kvinnliga chefsekonom på 1980-talet.

Andelen kvinnliga uppfinnare som medverkar – ensamma eller som medsökande – på internationella patentansökningar (PCT-ansökningar) har ökat i Sverige från en sjättedel under perioden 1995-1999 till en femtedel år 2011-2015. Det placerar Sverige på en plats långt efter Kina och Sydkorea, som år 2011-2015 kom upp i motsvarande 50 %, och även efter flera europeiska länder som Spanien, Polen och Frankrike, som under samma period passerade 30 %.

I svenska nationella ansökningar var andelen kvinnliga uppfinnare 6,6 % förra året. En liknande andel hittar man bland företagare i Sverige, där cirka fem procent av alla yrkesarbetande kvinnor hade företagande som huvudsysselsättning år 2015 (källa: SCB). Motsvarande siffra för manliga företagare var cirka elva procent. Enligt Entreprenörskapsbarometern har andelen personer i arbetsför ålder som kan tänka sig att bli företagare minskat med tio procent från år 2004 till 47 % förra året. En av anledningarna till detta uppgavs vara att otryggheten för företagare är för stor.

Företaget Dojaj

Företagaren Lovisa Ljungvall som säljer barnkläder på en marknad 2017.

 

Kraftig minskning av företagande på 1900-talet

Anita Du Rietz hävdar i sin bok, baserat på egen och andras forskning, att förutsättningarna för kvinnors företagande inte har förbättrats successivt under historiens gång. Under 1900-talet sjönk andelen företagare bland yrkesverksamma kvinnor markant, efter att ha varit omkring en tredjedel under första hälften av 1800-talet. En av anledningarna till denna drastiska minskning var införandet av frihandel år 1948 (GATT/WTO), som bland annat hade som följd att den svenska textilindustrin – kvinnornas viktigaste yrkes- och företagarområde – kraftigt decimerades. En annan anledning till detta var förbudet mot natt- och övertidsarbete för enbart kvinnor, som rådde under åren 1909-1963, med undantag för vårdarbete och plockning av sockerbetor. Några ytterligare anledningar till minskningen av kvinnligt företagande var bristande tillgång på både barnomsorg och möjlighet till hemhjälp. Inte förrän på 2000-talet började andelen kvinnliga företagare öka igen.

De flesta företagarna i Sverige är kombinatörer, d.v.s. de kombinerar företagande med en anställning. Ett exempel på dessa är Lovisa Ljungvall som tillsammans med sin man startat företaget Dojaj, se bilden ovan. De tillverkar barnkläder för försäljning på marknader och på internet.

Äktenskapsålder och den industriella revolutionen

Åldern vid första giftermålet har varit en viktig faktor för kvinnors livsmöjligheter och företagande i Sverige. Det år som den genomsnittliga åldern för kvinnor vid första giftermålet var som lägst någonsin – 20 år – sammanföll med det år som andelen hemmafruar var som högst. Förvånande nog var detta år så pass nyligen som 1950.

Under åren 1750-1850 höjdes äktenskapsåldern successivt, med följd att kvinnor fick en bättre ekonomisk ställning och att konsumtionen ökade i hela Västeuropa. Detta anses vara en av de främsta anledningarna till att den industriella revolutionen skedde i Västeuropa och inte någon annanstans.

Näringsfrihet och andra förutsättningar

Skråväsendet, som tidigare bland annat hade hindrat kvinnor som inte var änkor att arbeta inom vissa branscher, avskaffades 1846 och full näringsfrihet infördes 1864. Detta innebar att det blev lagligt att starta företag och att arbeta inom flera branscher samtidigt.

Änkor blev förr automatiskt myndiga, men också andra kvinnor kunde ansöka om att bli myndiga, vilket skedde i ett hundratal fall per år. Ogifta kvinnor blev myndiga vid 25 års ålder från 1863 och från 21 års ålder 1884. Det dröjde till året för kvinnors rösträtt till riksdagen, alltså 1921, innan även gifta kvinnor blev myndiga, men de kunde formellt bestämma över sin inkomst själva sedan 1874.

Arvsrätt har kvinnor haft sedan förkristen tid i Sverige. Dock dröjde det till 1845 innan arvet delades lika mellan könen både i staden och på landet. Detta var särskilt viktigt i en tid då banklån var ovanliga och man istället lånade av förmögna människor.

Vanliga verksamhetsområden då och nu

Trots alla restriktioner finns det gott om exempel redan från 1600-talet på kvinnor som förvaltade egendomar, agerade som ombud för familjens affärer och i tvister, samt ingick juridiskt bindande avtal. Anita Du Rietz nämner 500 kvinnor i sin bok som varit företagare på olika sätt under de senaste 400 åren: krögerskor, torghandlare, hantverkare, bruksägare, jordbrukare, fiskmånglerskor, textilproducenter, sömmerskor, samt även rektorer sedan högre utbildning inom vissa områden blivit tillgänglig för kvinnor i mitten av 1800-talet.

Idag är de tre vanligaste verksamhetsområdena för kvinnliga företagare hårvård samt konsult- och restaurangverksamhet (källa: SCB).

Laura Enflo, PRV

Ett varmt tack till Anita Du Rietz och Lovisa Ljungvall!

 

Källor/ För vidare läsning:

Du Rietz, Anita (2013) Kvinnors entreprenörskap under 400 år. ISBN 9789175042572.

Andersson, Malin och Gamerov, Lukas (2017) http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Farre-kvinnor-an-man-driver-foretag/ (besökt 28 maj 2017)

Barnklädmärket Dojaj, http://www.dojaj.se/

Patent- och registreringsverket (2017) Statistikårsbok för 2016 https://www.prv.se/sv/om-oss/statistik/statistikarsbok/

Tillväxtverket: Entreprenörskapsbarometern 2016 https://tillvaxtverket.se/5.78ae2b21158679f9fc1eda.html (besökt 28 maj 2017)

Kommentarer inaktiverade för Få kvinnliga uppfinnare och historiskt få kvinnliga företagare i Sverige

Under immaterialrätt, innovation, patent

Patent, varumärke och design i siffror

photo-1436918898788-ebce04d38e46I förra veckan lanserade PRV den årliga Statistikårsboken. Den innehåller unik information och statistik om innovation och immaterialrätt. I Statistikårsboken redovisas status och trender för immaterialrättsansökningar inom områdena patent, varumärke och design för 2015, med historik bakåt under 2000-talet.

Även om det under perioder varit vikande intresse för att söka olika former av immaterialrättsliga skydd genom PRV, kan man konstatera att svenskars intresse för detta sammantaget i världen stått sig fortsatt starkt. Som exempel på det kan man se att antalet internationella ansökningar inom patent och varumärkesområdet, med anknytning till Sverige, har mer än fördubblats under en tjugoårsperiod.

Under perioden 2006-2015 kan man konstatera en nedgång av antalet inkomna nationella patentansökningar till PRV. Det beror till stor del på en ökad internationalisering, då Sverige emellanåt inte är huvudmarknad för de produkter företagen utvecklar. De senaste åren har det dock skett en stabilisering av antalet inkomna nationella patentansökningar till PRV.

– När man, på det nationella planet, tittar på PRV:s kunder och intressenter ser man att de flesta som söker exempelvis patent är små och medelstora företag. Det i jämförelse med EPO som attraherar fler större företag. PRV har 68 procent av patentsökande från små och medelstora företag, medan EPO har 26 procent. PRV fortsätter alltså att fylla en viktig funktion för Sveriges små och medelstora företag, säger Jan Wernerson, chefscontroller på PRV.

Nytt för i år är kapitlet om miljöteknik. Där konstaterar PRV bland annat att 2015 var andelen internationella patentansökningar inom miljöteknik 10 procent, vilket är en ökning med 5 procent jämfört med år 2000.

Visste du dessutom att:

  • Sverige är på plats 2 över länder i världen med inlämnade internationella patentansökningar (PCT) per capita.
  • Kvinnliga formgivare står bakom 19 procent av alla designansökningar. 6 procent av alla patentansökningar kommer från kvinnliga uppfinnare.
  • 23 procent  av alla svenska publicerade patentansökningar är digital kommunikationsteknik. Stora skillnader sett till industristruktur i Norden.
  • PRV har 68 procent av patentsökande från SMF/privatpersoner. EPO har 26 procent.

Här hittar du Statistiksårsboken 2015.

/Oscar Dieden – kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Patent, varumärke och design i siffror

Under design, patent, varumärke