Etikettarkiv: Svensk Patentdatabas

Skapa lösningar för delaktighet

Ett samhälle utformat för alla, är lite av själva poängen med just ett samhälle. Det gäller bland annat full delaktighet oavsett funktionsförmåga. Tillgänglighet till lokaler, kollektivtrafik och utbildning är självklara exempel.

patrick-tomasso_2Men hur kan innovativa lösningar utveckla ett samhälle för alla samt underlätta vardagen och tillvaron för personer med funktionshinder? En snabb titt i statistiken visar att det i Svensk Patentdatabas inkommit ett 70-tal patentsökta uppfinningar för funktionsnedsättningar (inlämnade sedan 2010 och nu offentliga). Trenden har varit vikande med ansökningar till PRV, medan det ökar globalt. PCT-ansökningar inom området Medical technology har, med ett undantag runt finanskrisen 2009, ökat både konstant och rejält.

Bland de inkomna lösningarna är många patent kopplade till transport, i form av olika varianter på rullatorer och rullstolar. PRV har tidigare skrivit om liknande lösningar, bland annat LindheExtend. Det finns även, bland de inkomna lösningarna, en rad anordningar som hjälper individer att resa sig upp.

PRV-bloggen vill uppmärksamma det samarbetet mellan Svenska Uppfinnareföreningen och De Handikappades Riksförbunds Bidragsstiftelse som har utmynnat i möjligheten att söka stipendium för uppfinningar som kan underlätta vardagen och tillvaron för personer med funktionshinder. Uppfinningen kan vara ett hjälpmedel som kan omfatta allt från en osthyvel med vinklat handtag, el-rullstol, IT-stöd till stödbandage och proteser.

/Oscar Dieden – kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Skapa lösningar för delaktighet

Under innovation

Vi firar plastpåsarna idag!

Gelehallon_450x300

Jag sticker nog inte ut hakan särskilt långt om jag påstår att den kvinnliga kroppen ofta ses ur ett problembaserat perspektiv, inte minst brösten och dessutom ur ägarinnornas synvinkel. Sådan välsignad tur att vi då 1 juli firar silikonbröstens dag!

Har du någon gång hört en tuttägarinna säga ”rackarns vad fina de är, mina charmbollar”? Inte jag. Alltid är det något som är för snett, stort, litet eller sladdrigt.

Så tackom och lovom för att det äntligen är Silikonbröstens dag, ett evenemang som enligt upphovspersonerna instiftades för att ”saknaden av en dag där man kan visa sin uppskattning till det vackraste som finns var stor”[1].

Men kan inte ”det vackraste som finns” få vara precis som det är? Tydligen inte. Efter lite surfning i Svensk patentdatabas efter ”bröst” och ”förbättring” kan härmed meddelas att idérikedomen flödar: allt från plast till humle och mikrosfärer nyttjas för att förbättra naturresurserna.

Plastpåse för naturligt intryck
bröstMånga av dagens implantat har ett hölje av silikon, en elastisk halvfast massa. Kollegor som kan plast berättar för mig att materialet är kroppskompatibelt, hållbart och saknar lågmolekylära föreningar som tas upp av blodet.

Ett patent för bröstimplantat från 70-talet beskriver en produkt”(…)bestående av ett skal bildande en påse vilken innehåller ett stort antal celler som har kommunikationer sinsemellan. Påsen fylles sedan med lämplig lösning.”

 Ett av innovationens främsta företräden är att slutresultatet hos användaren blir så naturligt som möjligt. Men – om det är den högsta strävan, varför då göra ett ingrepp överhuvudtaget?

Mikrosfärer för makroresultat
Mer modernt blir det med patent SE1667609 T3 som trädde i kraft så sent som i år: med hjälp av en injektor ska man pula in ett antal mikroballonger genom ett snitt i bröstet. Väl insatta expanderar ballongerna och voilà – du får ostar rundare än brietårtor.

”För sådana som hava slappa bröst”
BHTuttförbättring är inget nytt under solen. I ett patent från 1936 hittar jag en innovation som skulle göra Madonna grön av habegär: en upplyftande brösthållare som ger bysten ett mer fylligt utseende istället för att pressa den i riktning mot bröstkorgen och då riskera plattare look. Uppfinningen är lämpad för damer i allmänhet men är av särskild betydelse för sådana som hava slappa bröst får jag veta.

Humlemiraklet
De patenterade lösningarna är inte bara mekaniska. Inom de mer organiska hittar jag ett numera avskrivet patent där ett humlepreparat ska agera bröstförstorare: I kombination med andra ingredienser ska växten aktivera körtlarna i bröstvävnaden och därmed få småväxta liljekullar att expandera.

Om det funkar? Då borde jag haft Ö-kupa vid det här laget baserat på konsumtion av humlehaltiga vätskor. [Skrockar förnöjt, slår sig på knät].

Den sökande hävdar att det ”(…)inom den kvinnliga delen av populationen finns ett stort behov av bröstförstorande åtgärder och att (…) en prominent bröststorlek under åren har varit skönhetsidealet för många kvinnor.

Men ladies, kan vi inte istället prominent patentera piffig innovation som styr om våra tankebanor så att vi är nöjda med naturen? Från ”mina tutor är för långa/pyttiga/skrynkliga/ojämna till ”Wohoow! Mina kroppsliga appendix är asgrymma som de är!”

Eller som en tös en gång sa till mig sin mamma efter lång, betraktande tystnad i badrummet:

– När jag blir stor vill jag ha banantuttar, precis som du. De är finast.

[1] http://www.silikonbrostensdag.se/

Kommentarer inaktiverade för Vi firar plastpåsarna idag!

Under immaterialrätt, patent

Skydda dig mot stick av myggor och konkurrenter

Myggjagare

Det finns en drös med appar, armband, oljor och salvor som sägs hindra de mumsande marodörerna från att förstöra våra ljuva sommarkvällar. Men hur många upphovspersoner har skyddat sina myggprodukter? 

Inte jättemånga faktiskt. Så, om du bär på en myggmördande idé kan det verkligen vara läge att skydda den med en passande registrering och tjäna gött med pengar på din kreativitet.  Gör så här för att lyckas med affären:

  1. Knäck ett stycke kalasfin, originell idé. Hur minimera mygg maximalt?
  2. Fundera på vad som gör den unik: Den tekniska lösningen? Namnet? Designen?
  3. Skydda idén med patent, varumärkes- eller designskydd.  Då kan ingen annan sno den.
  4. Låt myggmiljonerna rulla in.

Hellre spray än bubbel
MyggaJag var på bröllop i helgen som delvis utspelade sig i en bokskog. Förstod till en början inte varför det stod lika många flaskor myggspray som bubbelglas på serveringsbordet. Men efter att först ha haft halva Upplands myggbestånd på spirorna och sedan behandlat med Mygga kan jag vittna om att sprayen både behövdes och fungerar. Dessutom har tillverkaren varit duktig och varumärkesskyddat sin bettbekämpare.

Svensk varumärkesdatabas visar att flera i myggbranschen har gjort detsamma, till exempel EcoMyggan. Och vem har inte smetat in sig med Cederroths gamla goding Djungelolja? En doft av den finare världen.

Dödlig landningsramp
MyggfällaAv de relativt få patenterade myggskydden hittar jag en riktig goding i Svensk Patentdatabas: en insektsfälla i form av ett hus med landningsramp där knottet ska känna sig pigg på att parkera. I huset är en lampa riggad som tillsammans med en fläkt ska locka in till en uppsamlingsbehållare. Vad som händer sedan är höljt i dunkel, men jag misstänker att flygfäet kommer till Nangijala.

Jag är milt skeptisk till effektiviteten och tvivlar på om jag har sett innovationen som marknadsetta. Fastnar fortfarande vid hur blodsugaren ska känna att rampen är hetaste stället för häng.

Patentera appar?
Eftersom myggor dras till mig lika starkt som undertecknad till en mellandagsrea laddade jag nyss ner appen ”Mosquito device” som bekämpar insekterna med högfrekventa ljudvågor.

Säg att den nu skulle funka – kan man ta patent på en app? Efter en koll med PRV:s kundsupport vet jag nu att det inte funkar på det sättet, om det inte är så att appen i sig löser ett tekniskt problem. Då kan det kanske vara möjligt. Däremot kan det vara väl värt att skydda appens namn eller ikonens utseende genom varumärkes- eller designregistrering.

Jag får se om min egen myggdödarkreativitet flödar i sommar. Kanske återkommer med patentansökan. Varför inte en bettskena på insektssnabeln som hindrar attack? Hmm…

Kommentarer inaktiverade för Skydda dig mot stick av myggor och konkurrenter

Under design, immaterialrätt, patent

Snöröjning på hal is

Nu har jag kollat. Det finns tusentals patenterade, både mer och mindre fiffiga, anordningar för att rensa gator och torg från snö och is. Synd bara att de används i så liten utsträckning. Åtminstone utmed mina gångstråk. AB Käpp & Broddar gör rekordvinst igen.Snösmältare

För att återknyta till patent så ska en patenterbar uppfinning lösa ett i någon mån tekniskt problem. I detta fallet är problemet tydligt; snö och is på vägar och gångstråk medför en förhöjd olycksrisk. Lösningen på problemet torde vara bortforsling av nämnda material. Om nu anordningar för att lösa problemet finns i överflöd måste det ju vara metoden eller användandet det är fel på. Nu är det fullt möjligt att det finns kvarter, stadsdelar och till och med städer med fantastisk snöröjning. Grattis till berörda invånare. I mina hemkvarter verkar man dock tyvärr arbeta enligt en inte alltid fungerande strategi:

Metod för bortforsling av snö från gångstråk och gator med plogförsedda fordon, kännetecknad av att gatunätet delas upp mellan maximalt antal osynkroniserade operatörer, vars snöröjningsinsatser förskjutes maximalt i tid och där insatserna koncentreras till helgnätter mellan kl. 23 och 02, samt att eventuella, resulterande snövallar i möjligaste mån placeras utmed bostadsentréer och garageinfarter.

Även om jag tycker mig skönja ett antal metodmässiga tveksamheter väljer jag istället att tipsa om patenterade lösningar som kanske kan effektivisera metoden ytterligare. Anordningar för borttagning av snö och is finns klassificerade i både International Patent Classification (IPC) och Cooperative Patent Classification (CPC) under huvudgrupp E01H 5/00. En snabb sökning i Svensk Patentdatabas leder omgående till A G Nilsons patenterade snö- och ishyvel från år 1897 och som borde vara standardutrustning hos varje snöröjare med självaktning, se SE8605 C1.

A G Nilsons snö- och ishyfvel

A G Nilsons snö- och ishyfvel.

Notera hur Nilson själv beskrev problemet för 118 år sedan. ”Vid renhållning af gator och trottoarer i städerna uppstå ofta stora olägenheter derigenom, att vid större snöfall snön icke hinner undanskaffas utan blir nedtrampad eller tillpackad och dervid bildar åsar eller vallar af så kompakt beskaffenhet, att de ej kunna bortskaffas med skyfflar och qvastar, utan att man måste tillgripa spett eller korpar. Dessa åsar eller vallar äro till stort men för såväl kör- som gångtrafik, i det de lätt förorsaka farliga halkningar och fall. I gatans körbana bildas lätt vid trafikering med såväl slädar som hjuldon en mängd gröpper och de mellan dessa gröpper qvarstående åsarne göra vid inträffadt mildväder körbanan nästan otrafikabel”. Klarsynt. Minst sagt.

Om nästa års snöröjningsbudget tillåter kan man eventuellt komplettera med en helikopter försedd med laserkanoner för smältning av snö och is enligt patentskriften US4379217 A. Annars är ju drönare i ropet. En armé av dylika kan väl blåsa rent stan? Huruvida olycksrisken påverkas i rätt riktning måste man kanske räkna på…

Lasersmältare

Flygburen lasersmältare.

Från Stockholms Trafikkontor låter man meddela att man nästa vinter väljer att satsa på jämställd snöröjning. Bra där, men glöm inte att komplettera med Nilsons hyvel.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Snöröjning på hal is

Under design, patent

Årets assistentdag full av besökare, ny kunskap och inspiration

Den 18 november var det dags igen: assistentdagen. År efter år samlar den en såväl trogen som växande skara administrativ personal inom IP-branschen i ett uppskattat möte kring gemensamma yrkesfrågor, erfarenhetsutbyte och kontaktskapande.

Assistentdagen

 

Louise Jonshammar, jurist på PRV

Louise Jonshammar, jurist på PRV

Enhetligt patent fick öron att fladdra, pennor att raspa
Mötesrummet i Spårvagnshallarna i Stockholm var fullsatt till sista plats när deltagarna samlades kring årets övergripande tema internationalisering och hur den påverkar yrkesrollen.

Louise Jonshammar, jurist på PRV, lotsade sakligt och engagerat igenom åhörarna vad det stundande gemensamma europeiska patentet, Unitary Patent Protection (UPP), kommer att innebära. Det enhetliga patentskyddet bygger på fördjupat samarbete mellan de deltagande länderna och syftet är att patentet ska få samma bedömning i hela EU och att processen ska bli enklare, billigare och mer effektiv.

Louise återkom som talare senare under dagen, då med detaljerad information om hur det går till när man vill söka patent på engelska hos PRV, en möjlighet som finns sedan 1 juli i år.

E-tjänster i tiden
Mer handfast tog verksamhetsutvecklarna Åsa Viken och Lisbeth Törnqvist över och berättade om PRV:s e-tjänster inom patent och Svensk Patentdatabas: nyheter såväl som matnyttiga tips för att få ut så mycket som möjligt av servicen. Den största förändringen är generationsskiftet inom tekniken – nu är den webbaserad och uppdateringar sker automatiskt.

Konvergensprogram för ökad harmonisering
Eva Wei och Martin Berger, jurister på PRV:s Design- och varumärkesavdelning i Söderhamn, uppvisade stenkoll på utvecklingen av ett antal så kallade konvergensprogram som är på gång inom EU:s varumärkesbyrå, OHIM. Programmen är ett välkomnat samarbete mellan medlemsländerna för att hitta en mer harmoniserad syn på hantering och klassificering av varumärkes- och designfrågor.

Neil Shipley, Key Corporate Training AB

Neil Shipley, Key Corporate Training AB

Är svensken artig, korrekt men arrogant?
I och med en ökande internationalisering vidgas också kontaktytorna mot omvärlden. Därför var skratten många och igenkännande när Neil Shipley höll ett uppskattat miniseminarium om hur kommunikationsmönster generellt skiljer sig åt i olika länder. Genom gemensamma övningar och många exempel visade han på hur vi kan undvika de typiska kommunikativa fallgroparna.

Att följa berättarlusten

Jens Lind

Jens Lind

Innan efterlängtat och avslutande mingel tog den virtuosa bildberättaren Jens Lind – kungen av SVT-sportens ”Stopptid”– med publiken på en yrkesresa genom både decennier och världsdelar. Generöst och medryckande delade han med sig av passionen för de oväntade och gripande historier ett möte kan föra med sig. Jens återkom till att envetet älska sina små idéer för att hitta en berättelse och se människan bakom – tänkvärt och kanske också applicerbart i livet även om man inte producerar TV!

”Asistentdagen är det enda evenemanget som samlar vår yrkesgrupp på det här sättet. Det är både matnyttigt och socialt: ett svårslaget sätt att hålla sig uppdaterad i branschfrågorna och ett fint tillfälle att hålla kontakten med kollegor. Det känns viktigt att frigöra tid för detta!”- omdöme från en av deltagarna.

Kommentarer inaktiverade för Årets assistentdag full av besökare, ny kunskap och inspiration

Under immaterialrätt, varumärke

Hjälp, jag har en idé!

– eller hur PRV får upp innovatörers ögon för immaterialrätt vid Global Entrepreneurship Week. Kom och lyssna på Björn!

Björn_Lindkvist_svvit_450x300När höstmörkret är som mest kompakt går ljuset upp för innovatörer och entreprenörer. Det är dags för Global Entrepreneurship Week – såväl i Örebro som i resten av världen. PRV:s man på plats är Björn Lindkvist.

Tillsammans med Almi håller PRV i lunchseminariet ”Hjälp, jag har en ide!” den 18 november för dig som har en innovation, uppfinning eller produktutveckling. Almi beskriver sin modell för innovationsprocessen och tipsar om rådgivning, kontaktnät och finansiering. Vi från PRV visar våra vassa verktyg – till exempel söktjänster och databaser inom patent, varumärke och design.

– Vi tar hand om innovatörernas och entreprenörernas drivkrafter – att förverkliga idéer och få dem att bli lönsamma. Vi vill skapa förståelse för, och nyfikenhet kring, hur viktig immaterialrätten är för både etablerade och blivande företagare och hur det kan lyfta verksamheten, förklarar Björn Lindkvist, medverkande för andra året från PRV.

Under Global Entrepreneurship Week 17-23 november samverkar 150 länder för att lyfta fram betydelsen av entreprenörskap och innovation. Evenemanget skulle egentligen mer rättvisande sluta på ”Month”, med aktiviteter världen över hela månaden. För Sveriges räkning är ett stort antal evenemang samlade i Örebro.

– Det är en gigantisk jättegrej! Örebro som region är mycket aktiv och i gott sällskap med bland andra USA, Kanada och Australien – länder som precis som vi förstått vikten av att vårda entreprenörskap och innovationer, berättar Björn.

 Ökad medvetenhet om immateriella tillgångar

PRV och VINNOVA har ett gemensamt regeringsuppdrag att öka kunskapen om immateriella tillgångar och immaterialrätt hos rådgivare inom innovationssystemet. Björn är regionsansvarig för Mälardalen och ska ha koll på vad som händer inom innovation och entreprenörskap där.

– Till stor del handlar det om att samarbeta med rådgivarna och skapa kontaktytor, inte bara att utbilda. Jag ser Global Entrepreneurship week som ett samarbetsprojekt, betonar Björn.

Varför ska man komma och lyssna på dig?

– Det är en bra genväg till kunskap om immaterialrättsliga skydd där vi ger tips och råd om hur du som liten eller medelstor företagare går vidare och använder dina rättigheter – ett bra sätt att lära sig hur du både kan förverkliga dina idéer och tjäna pengar på dem.

Vad vill du att åhörarna ska minnas efteråt?

– Vi vill hjälpa dem att bli mer lönsamma och framgångsrika inom sin verksamhet och samtidigt skapa fler arbetstillfällen. Jag ser PRV som en viktig aktör, en tillväxtfaktor i samhället. Många patent kan säljas vidare på en internationell marknad och du kan tjäna stora pengar på det. Starta med en patentansökan på PRV och sluta framgångsrikt på den globala marknaden!

Mer om Global Entrepreneur Week läser du här.

1 kommentar

Under immaterialrätt, patent

Bästa picknickmaten i sommar

– eller hatt av för mannen som förfinar ”förfarande av påförande av ett pålägg på en smörgås”.

mackaHar du precis som jag känt en oerhörd vånda över att din pinfärska picknickbaguette ska förlora fattningen? Bli blöt, tappa både innehåll och förföriskt fras?

Lugn. Hjälpen finns som alltid att hitta i Svensk patentdatabas gedigna samling av världsförbättrande innovationer.

Låtom oss tacka Klaus-Peter Letsch, tysken som lackade ur på att ost, skinka och allehanda såser rasar ur utflyktsmaten och dessutom kladdar till det. Efter imponerande mycket tankemöda patenterade han en innovation (EP-A-612 476) som ska ultraoptimera påläggspåläggandet på macka med hjälp av en fiffig påse och kroppsliga stödattiraljer.

Vad är då grejen? Jo, genom det här patentet:

(…)är ett förfarande känt för framställning av en sandwich strax före förtäring. Härvid införs i ett icke uppskuret bröd medelst ett i brödet inträngande halvskal en i den främre ände redan öppen påse, som därefter i den bakre ände kan dras ut ur brödet och ur halvskalet, varvid innehållet i påsen medelst en åtsnörning av den bakre änden trycks ut.”

Men jag måste vara helt ärlig – jag fattar inte riktigt hur den här skapelsen ska te sig i praktiken. Men Klaus-Peter förklarar vidare:

mackaDet är även tänkbart att påsen kan dras ut ur baguetten genom sammanpressandet respektive åtsnörningen av påsen medelst fingrarna på en människas hand och genom utdragningen med den andra handen, medan pålägget därvid låter sig jämnt fördelas på baguetten respektive mellan baguettens halvor.

Anordningen är dock inte varumärkesskyddad, så vitt jag kan se i en sökning i Svensk varumärkesdatabas. Får jag tipsa Klaus-Peter om att registrera MackaPär? (Lugnt, den bjuder jag på.)

Skapelsen i sin helhet och alla övriga registrerade snilleblixtar kring hur du undviker saggig smörgås, utflyktsfadäser och mer därtill hittar du in Svensk Patentdatabas. Sökordet är fritt – låt fantasin och inspirationen flöda!

Kommentarer inaktiverade för Bästa picknickmaten i sommar

Under patent

Liftskolan: Tyngden på dalsidan

Under Sotji-OS har vi matats med, för mig aningen överraskande, vackra vyer över Kaukasus-bergen och nybyggda liftanläggningar som transporterat folk upp till tävlingsplatserna. Så här i sportlovstider är det också många som spenderar en del av dagen i just en skidlift. Grattis SkiStar. Att ljudlöst sväva fram över ett vintrigt fjällandskap är sällan plågsamt, men i början eller slutet av turen passerar man oftast en löjligt stor elmotor som förmodligen sväljer löjligt många Ampere. Man anar nästan att den där anslutande kraftledningen slutar i ett brunkolskraftverk med tillhörande dagbrott strax bortom horisonten.

Linbanor har använts för att transportera material sedan 1600-talet, men först kring förra sekelskiftet började det dyka upp gondolliftar för persontransport. Den första alpina sittliften installerades faktiskt först år 1936 i Sun Valley i Idaho. Konstruktionen medgavs patent år 1939 under titeln ”Aerial ski tramwell”, se US 2152235 A. Skidliftar är i IPC placerade under huvudgrupp B61B 11/00. Komponenter och tillbehör under B61B 12/00. Man kan ana att subklassen B61B 12/06 – säkerhetsanordningar och åtgärder mot kabelbrott har tillkommit av en anledning… Flera olyckor där lågt flygande militära jetplan har kolliderat med skidliftar finns även dokumenterade. Någon subklass för luftvärn och medel för bekämpning av annalkande flygande metallobjekt hittar jag dock inte, men jag antar att den är på gång.

Men nu var det ju det här med elmotorer och brunkolskraftverk. Vad kan man göra för att minska energibehovet hos liftsystemen? Jo tydligen en hel del, för år 2008 invigdes världens första lift som drivs av solenergi i österrikiska Brixen im Thale. Flera anläggningar har även installerat vindkraftverk för att generera energi till liftarna. Bra där, men innan någon form av global konvertering är genomförd kommer det att ha eldats mycket kol. Nä, för att snabbare miljösäkra liftarna tänker jag mig att man måste börja transportera saker nedför berget i åtminstone samma utsträckning som man levererar skidåkare uppför. Om den nedåtgående massan överstiger den uppåtgående bör ju rimligen lifteländet snurra av sig själv. Uppmuntra folk att promenera upp och ta liften till dalen, erbjud rabatt på liftkortet om man förbinder sig att åka nedför ett visst antal gånger per dag. Energibesparingen kanske även möjliggör anställning av liftpersonal vars enda uppgift är att verka som ballast på vägen ner. Om det inte räcker får man lasta på rotvältor, renkadaver, etc. Eller varför inte dockor iklädda den senaste alpina kollektionen? Möjligheterna tycks oändliga. Skulle konceptet, mot förmodan, inte fungera fullt ut kanske man kan komplettera med en energigenerator. I klassen H02K 53/00 ryms fiffiga dynamo-elektriska maskiner av typen perpetua mobilia, t.ex. en magnet-rotoflexmotor enligt SE 9901494-6. Fler förslag kan man hitta i Svensk Patentdatabas.

Ski_lift

Se där. Bra idéer föder bra uppfinningar. Vi ses i liften – på väg ner.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Liftskolan: Tyngden på dalsidan

Under patent

Hur du överlever alla hjärtans dag

Det var ett evinnerligt tjat om alla hjärtans dag – långstjälkade rosor hit, raffinerade kakaoprodukter dit och blodpumpar i alla upptänkliga former. Och idag är den här, vare sig du vill eller inte.

Du som är suktande singel alternativt begåvad med risig partner: hur ta hand om ett tilltufsat ego som inte uppmärksammas för lång, trofast tjänst i kärlekens namn?

pappersarkInnovation kära hjärtanes, innovation. En snabb titt i Svensk Patentdatabas visar att där finns drivor med patenterade, skyddade idéer som lagar och lindrar.

Först och främst, börja med att gråta ut en skvätt. Tack vare SCA:s ”dispenser för vikta absorberande arkprodukter”(EP 1662957) kan du snabbt och effektivt snyta snoken. Av värde är också att näsduken är optimalt tillsnitsad i en stapel av sammanvikta materialark (EP 1625090) från samma företag.

Är ditt hjärta på bristningsgränsen får vi allt ta och göra något åt det. Implanterbart artificiellt hjärta i ett stycke (EP 2078533) från Carmat gör susen.

Karlsons klisterAnnars dyker även 162 giltiga patent upp vid sökning på ”pacemaker”. Är du inte pigg på ingrepp kan vi bara bättra på pumpen lite med Karlsons klister, ett starkt varumärke (reg.nr 80075) som lappat och lagat i snart 60 år.

Saknar du en käresta som håller om dig men vill heller inte konstant dela tillvaron med någon? Inspirerad av metoder inom djurhållning utvecklade den autistiska professorn Temple Grandin en krammaskin för att få sitt behov av beröring på egna villkor uppfyllt. Skapar den lugn och trygghet för kalvar och Temple, funkar den på dig.

Att få choklad av någon annan kan innebära risk för praliner med körsbärslikör. Det vill du inte ha. Passa på att egeninhandla något riktigt smarrigt, strössligt istället. Lämpligt nog finns patent SE 458495 för att du ska kunna avnjuta perfekt pralindekorering:

granulatUppfinningen avser ett förfarande och en anordning för allsidig påföring av granulat på ytan av en tredimensionell kropp, särskilt en pralin i kulform (30), vilket granulat (35) först beströr den frammatade kroppen framifrån och därefter bakifrån, så att den ena halvan av kroppen likformigt beströs med granulatet. Därefter vändes den på ena halvan beströdda kroppen 180o och beströs på samma sätt över den andra halvan. På detta sätt kan i synnerhet en pralin i kulform förses med granulatströssel, som är så likformigt fördelat över ytan att rundheten hos kulan bibehålles.

Du – känns det lite bättre nu?

Therese Ahlén, kommunikatör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Hur du överlever alla hjärtans dag

Under immaterialrätt, patent, varumärke

Vad kan man ha patent till?

Den frågan har många svar. Det mest självklara svaret är att patent ger uppfinnaren en tidsbegränsad ensamrätt till att tillverka, använda och marknadsföra sin patentskyddade uppfinning. Men man kan ha patent till så mycket mer än så! Man kan använda patent för helt andra ändamål än just patent. Varför inte använda patentinformationen som en hjälp för att fatta mer välgrundade affärsbeslut?

Ett unikt statistiskt underlag
Ett patent kan ses som ett dokument med en utförlig beskrivning av en teknik. Dessa dokument blir offentliga 18 månader efter ansökningsdagen. Antalet dokument med utförligt beskriven teknik som är offentligt tillgängliga räknas i tiotals miljoner. Dokumenten finns tillgängliga via olika publika databaser (exempelvis esp@cenet och Svensk Patentdatabas). Alla patent är systematisk inordnade i databaserna efter vilken typ av teknik de tillhör. Dessutom bär varje patent med sig information om vem som är uppfinnare, vilket land uppfinnaren kommer ifrån, vilka länder patentet sökts i, var första ansökan lämnades in, bland annat.

Den samlade informationen utgör ett helt unikt statistiskt underlag för teknikutveckling över tid. Är du exempelvis intresserad av att veta hur många patentansökningar på hästskor som lämnades in under åren 1995 – 1998 så går det att ta reda på.

Historien skvallrar om framtidens teknikutveckling
På PRV ser vi stor potential i informationsunderlaget. Ett exempel på det är Foreseeker, där vi har gått steget längre än till att plocka fram tillgänglig data.

Med hjälp av anpassade matematiska modeller kan vi göra en prognos av en given tekniks utveckling i framtiden. Utifrån historiska data prognostiserar modellerna om tekniken är i början av sin utveckling eller kanske i stort sett har nått sitt slut. Det går att dra slutsatser om när i tiden vidareutvecklingen av den givna tekniken kommer att avstanna. Som du förstår så handlar det nu inte längre om patent, utan om utveckling av teknik.

Teknikutveckling som grund för strategiska beslut
Varför tycker vi att det här är så intressant? Vi bedömer att det finns ett behov hos företag som står inför strategiska beslut om satsningar på teknikutveckling att kunna göra framtidsprognoser. Kanske står man vid ett vägskäl. Vidareutveckla materialet i hästskorna eller satsa på sömmarna? Köpa upp ett företag som utvecklar hästskomaterial eller ett företag som utvecklar spik att fästa hästskorna med? Att i dessa situationer ha tillgång till ett underlag som tydligt visar vart teknikutvecklingen är på väg gör det möjligt att fatta ett mer välgrundat beslut. Det kan man ha patent till.

Vad skulle du vilja använda patentinformationen till?

/Cecilia Hessel, enhetschef på PRV:s Material- och Kemiteknikenhet

Kommentarer inaktiverade för Vad kan man ha patent till?

Under immaterialrätt, patent