Tag Archives: Svensk varumärkesdatabas

Spöktakulära varumärken i en klass för sig

photo-1421885568509-8d5319e54d89I tider av Halloween och Alla helgona är spöken ett flitigt förekommande element. Genom gammal folktro och parapsykologi har spöken, gengångare och vålnader beskrivit en avliden persons ande, själ eller immateriella skuggbild. De vetenskapliga bevis för spökens existens lyser dock med sin frånvaro, trots otaliga tester och experiment.

Men hur ser det ut med ockulta varumärken. PRV-bloggen gjorde en simpel slagning på ordet Ghost i Svensk varumärkesdatabas. Inte helt oväntat visade det sig att varumärken kopplat till olika former av underhållning dominerar. Här är de tre mest frekventa klasserna vid slagning på ordet Ghost.

  • Klass 28 omfattar huvudsakligen leksaker, apparater för spel, sportutrustning, varor för nöjen och skämtartiklar, liksom vissa varor för julgranar.
  • Klass 41 omfattar huvudsakligen tjänster som utförs av personer eller institutioner med syfte att utveckla människors eller djurs mentala förmåga samt tjänster som avser att roa, underhålla eller fånga uppmärksamhet.
  • Klass 42 inkluderar huvudsakligen tjänster utförda av personer, individuellt eller kollektivt, som kan hänföras till teoretiska och praktiska aspekter av komplexa verksamhetsområden; sådana tjänster utförs av yrkesgrupper till exempel kemister, fysiker, ingenjörer eller datorprogrammerare.

I PRV:s Svensk Varumärkesdatabas finns varumärkesansökningar och varumärkesregistreringar som gäller i Sverige. Databasen har uppgifter om varumärkets innehavare och/eller vilka varor eller tjänster som varumärkesansökan eller varumärkesregistreringen omfattar.

Mer immaterialskräck

Sugen på mer läskig läsning? Här finns övriga inlägg om immaterialskräck!

Skräckpatent
Rysarna som skrämmer bäst
Immaterialskräck i godishyllan

/Oscar Dieden, kommunikatör på PRV

3 kommentarer

Filed under varumärke

Tillräckligt varumärkesskyddad värme?

IMG_1372

I nian följde jag med en kompis på sportlovsresa. Väl vid skidbacken var hennes föräldrar måna om att köra en rejäl uppvärmning inför dagens utmaningar, men jag förstod aldrig varför vi yngre inte fick ta del av deras rykande varmkryddiga termosdryck.

Så här i efterhand tycker jag att det finns bättre sätt än spetsat Glühwein för att behålla både kroppsvärme och styrseln på skidorna. Som batteriuppvärmda strumpor, vantar och sulor. Det finns några varianter på marknaden, till exempel Thermasox, Thermamittens och Thermasoles. Hur står det till med deras varumärkesregistrering frågar sig då en yrkesskadad?

Immaterialrätt med vett
Mats Nilsson är marknadschef på Brunngård, företaget som ligger bakom produkterna under varumärket Springyard. De har valt att inte skydda själva produktnamnen men har samtidigt en tydlig immaterialrättslig strategi:

– Värmeprodukterna är en liten varugrupp i sortimentet och vi har fört ett ingående resonemang kring varumärkesskydd tillsammans med vårt ombud i dessa frågor, Awapatent. Springyard har ett internationellt varumärkesskydd i skyddsklasser som inkluderar våra värmeprodukter. Efter en utredning valde vi att bara registrera varumärket eftersom det kan vara svårt att skydda produktnamnen då de till viss del är beskrivande. Vi tycker att skyddet som ligger i Springyard är tillräckligt högt.

Hur ligger det till egentligen? Eva Björk på PRV:s kundsupport förklarar närmare…

– Ett beskrivande produktnamn kan sätta stopp för en varumärkesregistrering eftersom det behöver ha särskiljningsförmåga: det går inte att få ensamrätt till ord som beskriver varan eller egenskaperna.

…och lägger samtidigt in en brasklapp:

– Om man använder ett namn på en produkt utan att ha registrerat det görs det alltid på egen risk. Man behöver veta att det kan finnas liknande varumärken där innehavare kanske tycker att man gör varumärkesintrång. Det är säkrast att registrera sitt varumärke för att få ensamrätt till ett unikt kännetecken.

Är ditt varumärke unikt? Sök i svensk varumärkesdatabas.

Strategiskt tänk ger bättre klirr i kassan
Så, oavsett om du väljer att lägga ditt skydd på en övergripande varumärkesnivå eller på en specifik produkt behöver du ha en uttänkt strategi för hur du hanterar dina immateriella tillgångar för att kunna göra så bra affärer som möjligt. Har du ensamrätt kan ingen annan åker snålskjuts på vad du har skapat och använda märket på sina varor och tjänster eller i sin marknadsföring.

Anlita ombud
Är du företagare? Tycker du att frågor om immaterialrätt är svåra att hantera själv? Då finns extern hjälp att få. Det kan till exempel vara bra att, som Brunngård, anlita ett ombud för att hantera dina varumärkesärenden. PRV kan ge dig allmänna tips – inte specifika rekommendationer – om vad du bör tänka på vid urvalet.

Vägledning vid val av ombud

Kära läsare – NU börjar sportlovsveckan. Vi ses i backen – sist ner är en förfrusen stortå!

Kommentarer inaktiverade för Tillräckligt varumärkesskyddad värme?

Filed under varumärke

Årets surströmmingspremiär är här.

burkar

Jag kan inte med ord ikläda hur lycklig jag är över att den äntligen är här. Nu. Idag, den tredje torsdagen i augusti. Årets surströmmingspremiär.

Ba’ skoja. Min egen premiär med anledning av den fermenterade fisken får vänta ytterligare ett par sekel.

I mina hemkvarter runt Odenplan i Stockholm vet jag att hålla mig borta från restaurang Tennstopet i kväll. Då lägger sig ett tungt odörtäcke över omgivningen och vid tre sittningar fylls oändliga bord av entusiaster som mumsar i sig firren tillsammans med klassiska tillbehör som tunnbröd, mandelpotatis, lök och sup.

PRV:s kundsupport får jag redigt besked av Marie om att aktörerna inom surströmmingsnäringen är duktiga överlag på att skydda sina immateriella tillgångar genom att bland annat registrera varumärkets namn och logga. Gå in själv och kika i Svensk varumärkesdatabas får du se.

Även om jag tycker att den sura strömmingen luktar värre än mumifierad gubbstrumpa måste lovord ändå läggas på fabrikanternas näsa för fin formgivning: en kollektiv överenskommelse måste ha slutits om att konserverna måste gå i rödaste rött och gulaste gult, gärna med inslag av guld på text eller burk.

Thomas Nelje är VD för Gösta Hannells fisksalteri som totalt tillverkar ca 200 000 burkar surströmming årligen. Han berättar att deras marknadsföring bland annat sker genom olika tidningar för långsiktigt varumärkesbyggande – de arbetar inte med direktreklam. Dessutom får de mycket publicitet via Youtube med klassikern Röda Ulven.

– Det är ett gammalt varumärke som vi försöker vårda på bästa sätt: för oss har det varit självklart att registrera Röda Ulven för att inte riskera intrång. Det gjorde att vi kunde stoppa plagiatorer som tryckte upp t-shirtar med loggan på.

Så – stank eller inte – har man en unik produkt och ett starkt varumärke är sensmoralen att resursen ska skyddas, för då kan ingen annan använda märket på sina varor och tjänster eller i sin marknadsföring. Det ger dig ensamrätt.

Med detta sagt – du hänger väl med på världens största surströmmingsskiva i Alfta ishall nu på lördag? Då samlas omkring 1300 entusiaster för att konsumera över 200 kilo svavelosande strömming och jag funderar på att dra dit.

Ba’ skoja. Min egen premiär med anledning av den fermenterade fisken får vänta ytterligare ett par sekel.

/Therese Ahlén, kommunikatör på PRV

2 kommentarer

Filed under immaterialrätt, varumärke

Skydda dig mot stick av myggor och konkurrenter

Myggjagare

Det finns en drös med appar, armband, oljor och salvor som sägs hindra de mumsande marodörerna från att förstöra våra ljuva sommarkvällar. Men hur många upphovspersoner har skyddat sina myggprodukter? 

Inte jättemånga faktiskt. Så, om du bär på en myggmördande idé kan det verkligen vara läge att skydda den med en passande registrering och tjäna gött med pengar på din kreativitet.  Gör så här för att lyckas med affären:

  1. Knäck ett stycke kalasfin, originell idé. Hur minimera mygg maximalt?
  2. Fundera på vad som gör den unik: Den tekniska lösningen? Namnet? Designen?
  3. Skydda idén med patent, varumärkes- eller designskydd.  Då kan ingen annan sno den.
  4. Låt myggmiljonerna rulla in.

Hellre spray än bubbel
MyggaJag var på bröllop i helgen som delvis utspelade sig i en bokskog. Förstod till en början inte varför det stod lika många flaskor myggspray som bubbelglas på serveringsbordet. Men efter att först ha haft halva Upplands myggbestånd på spirorna och sedan behandlat med Mygga kan jag vittna om att sprayen både behövdes och fungerar. Dessutom har tillverkaren varit duktig och varumärkesskyddat sin bettbekämpare.

Svensk varumärkesdatabas visar att flera i myggbranschen har gjort detsamma, till exempel EcoMyggan. Och vem har inte smetat in sig med Cederroths gamla goding Djungelolja? En doft av den finare världen.

Dödlig landningsramp
MyggfällaAv de relativt få patenterade myggskydden hittar jag en riktig goding i Svensk Patentdatabas: en insektsfälla i form av ett hus med landningsramp där knottet ska känna sig pigg på att parkera. I huset är en lampa riggad som tillsammans med en fläkt ska locka in till en uppsamlingsbehållare. Vad som händer sedan är höljt i dunkel, men jag misstänker att flygfäet kommer till Nangijala.

Jag är milt skeptisk till effektiviteten och tvivlar på om jag har sett innovationen som marknadsetta. Fastnar fortfarande vid hur blodsugaren ska känna att rampen är hetaste stället för häng.

Patentera appar?
Eftersom myggor dras till mig lika starkt som undertecknad till en mellandagsrea laddade jag nyss ner appen ”Mosquito device” som bekämpar insekterna med högfrekventa ljudvågor.

Säg att den nu skulle funka – kan man ta patent på en app? Efter en koll med PRV:s kundsupport vet jag nu att det inte funkar på det sättet, om det inte är så att appen i sig löser ett tekniskt problem. Då kan det kanske vara möjligt. Däremot kan det vara väl värt att skydda appens namn eller ikonens utseende genom varumärkes- eller designregistrering.

Jag får se om min egen myggdödarkreativitet flödar i sommar. Kanske återkommer med patentansökan. Varför inte en bettskena på insektssnabeln som hindrar attack? Hmm…

Kommentarer inaktiverade för Skydda dig mot stick av myggor och konkurrenter

Filed under design, immaterialrätt, patent

Amazing Amalia gör att vi firar Polkagrisens dag

IMG_2193_red_2

Vad skulle du göra om du förlorade din mamma, pappa och fem syskon i kolera vid tio års ålder? Väl som vuxen, hur skulle du sen gå vidare om din man dog veckan efter att ni fått ert förstfödda?   

Inte katten gav hon upp trots det, amazing Amalia Eriksson, polkagrisens urmoder.

Att kvinnor inte är kapabla att bedriva någon form av näringsverksamhet, det var så sant som det var sagt på 1850-talet. Men fattig som en kyrkråtta fick den nyblivna änkan av sociala skäl tillstånd att starta sockerbageri och koka karameller för att klara livhanken.

Jag kan se hur Amalia vankade av och an som den tidens professor Balthazar till dess att godismyntet trillande ner: hon skulle kicka fattigdomens rumpa med… sin innovation polkagrisen!

Amalia Eriksson med dottern Ida_webb

Amalia Eriksson med dottern Ida

Dansen polka var hetare än mexikansk salsa när Amalias generation svängde sina lurviga. Sötsaker kallades grisar, och så var namnet klart.

Tillverkningen tog snurr, änkan Eriksson fick många efterföljande polkagrisfabrikanter på orten och så småningom började det äntligen regna stålars över henne och dottern Ida.

Välbehövlig rättvisa till entreprenörsänkan – livsmisär: 1-0.

Och en välsignad glädje är väl både hennes idé och recept än idag, såväl för Grännas turistnäring och företagsamhet som för sockerråttor landet över. Fortfarande är polkagrisar en av de populäraste svenska souvenirerna.

Men hur skulle en nutida Amalia med samma driv ha förvaltat sin immateriella tillgång?

– Ett recept går inte att skydda med hjälp av immaterialrätter som patent, varumärke eller design. Däremot kan man betrakta det som en företagshemlighet, och det i sig är en högt värderad och unik immateriell tillgång. Jag skulle tipsa henne om att stärka företagandet genom att bygga varumärket så starkt som möjligt – till exempel genom att skydda namnet på sina polkagrisar. Då hade ingen annan kunnat kalla sin liknande produkt samma sak, förklarar Emelie Embretsen Ekmark på PRV:s kundsupport.

Läs mer om Svensk varumärkesdatabas här.

Och ni, alla Amalior därute? Fortsätt erövra världen, entreprenörer. På ert eget sätt.

/Therese Ahlén, kommunikatör på PRV

 ————-

Amalia Eriksson blev 99 år gammal och hennes dotter Ida fortsatte med tillverkning av polkagrisar fram till 1945. År 1997 restes en bronsstaty i Gränna till minne av Amalia och hennes polkagrisar. Läs mer om henne här.

Kommentarer inaktiverade för Amazing Amalia gör att vi firar Polkagrisens dag

Filed under immaterialrätt, varumärke

Sara Sparring – advokatpartner med svart bälte i varumärkesjuridik

Det börjar väldigt mycket dra ihop sig till World Intellectual Property Day den 27 april. På plats vid PRV:s seminariedag är bland andra Sara Sparring – en av Sveriges mest mångsidiga varumärkesjurister.

Sara_02 (2)

Varumärkesjurist Sara Sparring.

Kan du inte bärga dig till dess går det redan nu alldeles utmärkt att ta del av hennes expertis inom immaterialrätt. I en förhandsintervju delar Sara med sig av sina bästa tips om hur du som företagare hanterar varumärkesfrågor med siktet inställt på en internationell marknad.

Några goda tänk på att-karameller att knapra på som smakprov:

  • Gör ett ordentligt förarbete om ditt företag har internationella ambitioner – du vill inte göra intrång i andras immateriella rättigheter.
  • Ta del av PRV-skolan gratis på webben för bra baskunskap om immaterialrätt.
  • Kolla om ditt varumärkesord har någon olämplig betydelse på andra språk.
  • Var ute i god tid – registreringsprocesser, förhandlingar och liknande kan ta lång tid.
  • Kolla att ditt tänkta domännamn inte redan är registrerat av någon annan. Registrera!

Ganska så tänkvärt, eller hur? Mycket mer matnyttigt finns i hela intervjun som du läser på prv.se. Där finns också seminariedagens kompletta program och information om hur du är med via webben. I lokalen är det fullsatt!

Kommentarer inaktiverade för Sara Sparring – advokatpartner med svart bälte i varumärkesjuridik

Filed under immaterialrätt, varumärke

Skål för internationella gin & tonic-dagen!

Som tjugoåring åkte Jon Hillgren till London för att arbeta som bartender. Där upptäckte han gin och blev intresserad av hantverket kring drycken. Snart sexton år senare är han ägare till Hernö Gin, Sveriges första renodlade gindestilleri och världens nordligaste.

Jon Hillgren

Ginguru Jon Hillgren

Internationella gin & tonic-dagen till ära har vi fått en pratstund med Jon Hillgren på Hernö Gin, ett litet familjeföretag vars produkter på nolltid sopat banan med de etablerade märkena inom gin. Två år efter start blev Hernö Gin den mest medaljtyngda av 49 varumärken vid tävlingen The Gin Masters i London 2013, en av branschens mest respekterade tävlingar internationellt.

Som VD ansvarar Jon själv för frågor kring immaterialrätt. Hernö gin använder sig inte av något ombud i till exempel varumärkesfrågor, men Jon berättar att de blir kontaktade av konsultfirmor som önskar sälja olika tjänster varje gång de registrerat ett varumärke.

Vilka är era registrerade skydd och hur har ni resonerat kring att registrera dessa?

– Vi har registrerat varumärkesskydd för figur på vår logga och ytterligare tre textvarumärken som är centrala. För ett litet, nystartat företag kan kostnaden för flera varumärkesskydd vara stor till en början och därför har vi valt att fokusera våra skydd på det första kunden ser och ska lägga på minnet – loggan. Dessutom är vi ensamma i världen om att ha skapat ett lagringsfat av enträ – ”Juniper Cask”. Eftersom faten är unika och vi är ensamma om att lagra gin på det sättet kändes det naturligt att skydda detta.

Vad har ni för strategi för era immateriella tillgångar?

– Vi har ännu ingen enskild strategi för varumärken utan tar upp frågorna löpande när vi diskuterar och behandlar vår affärsplan på styrelsemöten.

 

Gin som lagrats på enträfat.

Gin som lagrats på enträfat.

Vad har ni för immateriella tillgångar som inte går att registrera?

– Den absolut viktigaste är vårt recept som vi lägger ned jättemycket tid på. Det tog fyra månader att få det rätt och skulle vi korta ner den processen blir smaken inte likadan. Smaken är en av våra viktigaste tillgångar: nyskapande med tydlig enbärskaraktär, fräsch citruston och en blommighet som attraherar väldigt många.

Vad tror du er stora framgång på så kort tid beror på?

– Vår gin är den mest prisbelönta i Europa det senaste året med totalt 19 internationella toppmedaljer i branschtävlingar. Där är det blindprovning och då spelar till exempel flaskdesign och marknadsföringsbudget ingen roll. Kvalitén på produkten spelar också in väldigt mycket – vi lägger väldigt mycket tid på att ta fram en produkt som ska gå att avnjutas som den är. Tillverkningsprocessen tar drygt 26 timmar, mycket längre tid än vad den absoluta majoriteten lägger ner på sina produkter. Den långa tiden ger en dyrare produkt men i vårt fall en otroligt prisbelönt sådan.

Sist men garanterat inte oviktigast: hur gör du din godaste gin & tonic?

– Antingen 50/50 Hernö Gin och tonic eller en del gin och två delar tonic. Om man tillsätter mer tonic blir det mindre fokus på det intressanta – gin. Servera drinken med fördel i ett highballglas tillsammans med mycket is och garnera avslutningsvis med ett citronzest under ytan.

Skål och tack för pratstunden, Jon. Nu helgar vi temadagen.

Kommentarer inaktiverade för Skål för internationella gin & tonic-dagen!

Filed under immaterialrätt, varumärke

Årets assistentdag full av besökare, ny kunskap och inspiration

Den 18 november var det dags igen: assistentdagen. År efter år samlar den en såväl trogen som växande skara administrativ personal inom IP-branschen i ett uppskattat möte kring gemensamma yrkesfrågor, erfarenhetsutbyte och kontaktskapande.

Assistentdagen

 

Louise Jonshammar, jurist på PRV

Louise Jonshammar, jurist på PRV

Enhetligt patent fick öron att fladdra, pennor att raspa
Mötesrummet i Spårvagnshallarna i Stockholm var fullsatt till sista plats när deltagarna samlades kring årets övergripande tema internationalisering och hur den påverkar yrkesrollen.

Louise Jonshammar, jurist på PRV, lotsade sakligt och engagerat igenom åhörarna vad det stundande gemensamma europeiska patentet, Unitary Patent Protection (UPP), kommer att innebära. Det enhetliga patentskyddet bygger på fördjupat samarbete mellan de deltagande länderna och syftet är att patentet ska få samma bedömning i hela EU och att processen ska bli enklare, billigare och mer effektiv.

Louise återkom som talare senare under dagen, då med detaljerad information om hur det går till när man vill söka patent på engelska hos PRV, en möjlighet som finns sedan 1 juli i år.

E-tjänster i tiden
Mer handfast tog verksamhetsutvecklarna Åsa Viken och Lisbeth Törnqvist över och berättade om PRV:s e-tjänster inom patent och Svensk Patentdatabas: nyheter såväl som matnyttiga tips för att få ut så mycket som möjligt av servicen. Den största förändringen är generationsskiftet inom tekniken – nu är den webbaserad och uppdateringar sker automatiskt.

Konvergensprogram för ökad harmonisering
Eva Wei och Martin Berger, jurister på PRV:s Design- och varumärkesavdelning i Söderhamn, uppvisade stenkoll på utvecklingen av ett antal så kallade konvergensprogram som är på gång inom EU:s varumärkesbyrå, OHIM. Programmen är ett välkomnat samarbete mellan medlemsländerna för att hitta en mer harmoniserad syn på hantering och klassificering av varumärkes- och designfrågor.

Neil Shipley, Key Corporate Training AB

Neil Shipley, Key Corporate Training AB

Är svensken artig, korrekt men arrogant?
I och med en ökande internationalisering vidgas också kontaktytorna mot omvärlden. Därför var skratten många och igenkännande när Neil Shipley höll ett uppskattat miniseminarium om hur kommunikationsmönster generellt skiljer sig åt i olika länder. Genom gemensamma övningar och många exempel visade han på hur vi kan undvika de typiska kommunikativa fallgroparna.

Att följa berättarlusten

Jens Lind

Jens Lind

Innan efterlängtat och avslutande mingel tog den virtuosa bildberättaren Jens Lind – kungen av SVT-sportens ”Stopptid”– med publiken på en yrkesresa genom både decennier och världsdelar. Generöst och medryckande delade han med sig av passionen för de oväntade och gripande historier ett möte kan föra med sig. Jens återkom till att envetet älska sina små idéer för att hitta en berättelse och se människan bakom – tänkvärt och kanske också applicerbart i livet även om man inte producerar TV!

”Asistentdagen är det enda evenemanget som samlar vår yrkesgrupp på det här sättet. Det är både matnyttigt och socialt: ett svårslaget sätt att hålla sig uppdaterad i branschfrågorna och ett fint tillfälle att hålla kontakten med kollegor. Det känns viktigt att frigöra tid för detta!”- omdöme från en av deltagarna.

Kommentarer inaktiverade för Årets assistentdag full av besökare, ny kunskap och inspiration

Filed under immaterialrätt, varumärke

Nya uppgifter synliga, positivt tycker kunderna

I dag är det på pricken en vecka sedan den nya versionen av Svensk Varumärkesdatabas lanserades. Vad är kundernas upplevelese av den nya databasen? PRV:s Alia Ibrahim vet. Alia finns i vår kundsupport där hon hjälper och vägleder våra kunder dagligen.
– Vi har fått många positiva reaktioner, berättar Alia. Kunderna är nöjda med möjligheten att nu kunna se uppgifter som tidigare inte var möjligt. I klippet berättar Alia mer om kundernas upplevelser.

/Stina Lilja, PR-ansvarig på PRV

Kommentarer inaktiverade för Nya uppgifter synliga, positivt tycker kunderna

Filed under immaterialrätt, varumärke

Värdefulla tips hur du söker i Svensk Varumärkesdatabas

I måndags lanserade vi vår nya varumärkesdatabas – i dag får du värdefulla tips om hur du kan göra riktigt smarta sökningar i den.

Lycka till!
Stina Lilja, PR-ansvarig på PRV

Kommentarer inaktiverade för Värdefulla tips hur du söker i Svensk Varumärkesdatabas

Filed under varumärke