Etikettarkiv: svenska patent

Vi firar plastpåsarna idag!

Gelehallon_450x300

Jag sticker nog inte ut hakan särskilt långt om jag påstår att den kvinnliga kroppen ofta ses ur ett problembaserat perspektiv, inte minst brösten och dessutom ur ägarinnornas synvinkel. Sådan välsignad tur att vi då 1 juli firar silikonbröstens dag!

Har du någon gång hört en tuttägarinna säga ”rackarns vad fina de är, mina charmbollar”? Inte jag. Alltid är det något som är för snett, stort, litet eller sladdrigt.

Så tackom och lovom för att det äntligen är Silikonbröstens dag, ett evenemang som enligt upphovspersonerna instiftades för att ”saknaden av en dag där man kan visa sin uppskattning till det vackraste som finns var stor”[1].

Men kan inte ”det vackraste som finns” få vara precis som det är? Tydligen inte. Efter lite surfning i Svensk patentdatabas efter ”bröst” och ”förbättring” kan härmed meddelas att idérikedomen flödar: allt från plast till humle och mikrosfärer nyttjas för att förbättra naturresurserna.

Plastpåse för naturligt intryck
bröstMånga av dagens implantat har ett hölje av silikon, en elastisk halvfast massa. Kollegor som kan plast berättar för mig att materialet är kroppskompatibelt, hållbart och saknar lågmolekylära föreningar som tas upp av blodet.

Ett patent för bröstimplantat från 70-talet beskriver en produkt”(…)bestående av ett skal bildande en påse vilken innehåller ett stort antal celler som har kommunikationer sinsemellan. Påsen fylles sedan med lämplig lösning.”

 Ett av innovationens främsta företräden är att slutresultatet hos användaren blir så naturligt som möjligt. Men – om det är den högsta strävan, varför då göra ett ingrepp överhuvudtaget?

Mikrosfärer för makroresultat
Mer modernt blir det med patent SE1667609 T3 som trädde i kraft så sent som i år: med hjälp av en injektor ska man pula in ett antal mikroballonger genom ett snitt i bröstet. Väl insatta expanderar ballongerna och voilà – du får ostar rundare än brietårtor.

”För sådana som hava slappa bröst”
BHTuttförbättring är inget nytt under solen. I ett patent från 1936 hittar jag en innovation som skulle göra Madonna grön av habegär: en upplyftande brösthållare som ger bysten ett mer fylligt utseende istället för att pressa den i riktning mot bröstkorgen och då riskera plattare look. Uppfinningen är lämpad för damer i allmänhet men är av särskild betydelse för sådana som hava slappa bröst får jag veta.

Humlemiraklet
De patenterade lösningarna är inte bara mekaniska. Inom de mer organiska hittar jag ett numera avskrivet patent där ett humlepreparat ska agera bröstförstorare: I kombination med andra ingredienser ska växten aktivera körtlarna i bröstvävnaden och därmed få småväxta liljekullar att expandera.

Om det funkar? Då borde jag haft Ö-kupa vid det här laget baserat på konsumtion av humlehaltiga vätskor. [Skrockar förnöjt, slår sig på knät].

Den sökande hävdar att det ”(…)inom den kvinnliga delen av populationen finns ett stort behov av bröstförstorande åtgärder och att (…) en prominent bröststorlek under åren har varit skönhetsidealet för många kvinnor.

Men ladies, kan vi inte istället prominent patentera piffig innovation som styr om våra tankebanor så att vi är nöjda med naturen? Från ”mina tutor är för långa/pyttiga/skrynkliga/ojämna till ”Wohoow! Mina kroppsliga appendix är asgrymma som de är!”

Eller som en tös en gång sa till mig sin mamma efter lång, betraktande tystnad i badrummet:

– När jag blir stor vill jag ha banantuttar, precis som du. De är finast.

[1] http://www.silikonbrostensdag.se/

Kommentarer inaktiverade för Vi firar plastpåsarna idag!

Under immaterialrätt, patent

IP-strategen värderar värderingsseminarium

Per Wendin, KapeaVid Vinnovas och PRV:s seminarium ”Värdering av IP-tillgångar i små och medelstora företag” lyfte en expertpanel bestående av närings­livets värderingsproffs frågan med företaget PROSK8 som exempel. Bland andra medverkade Per Wendin, IP-strateg på Kapea. Vid en pratstund efteråt passade vi på att ta del av hans samlade intryck.

 Företaget PROSK8 gör innovativa skateboardprodukter och har inte minst utvecklat utbytbara kanter till dessa – en patenterad förstärkning som gör att brädan får bättre prestanda och håller betydligt längre. Innovationen kallas ”TIP technology”.

Becket Colón, grundaren av PROSK8, har sedan starten arbetat strategiskt med företagets immateriella tillgångar, något som – tillsammans med en stark tro på innovationen – fick affärsängeln Lisa Thorén att investera i bolaget och ta steget in i verksamheten som VD.

Per Wendin, vad är ditt viktigaste medskick – hur tycker du att ett företag på bästa sätt ska använda sig av IP som ett effektivt affärsverktyg?

– Ett företag måste förstå vilka immateriella tillgångar man förfogar över och hur dessa kan bidra till att skapa värde. Dessa kan till exempel vara kunskap om kunder och leverantörer, interna processer, varumärken och branding. För vissa företag, beroende på vad man utvecklar och säljer, kan även patent och design vara viktig IP. 

Under seminariet sade du att det definitivt går att öka värderingen av ett företag med hjälp av IP som en väsentlig del av verksamheten. Kan du utveckla och exemplifiera med PROSK8 som utgångspunkt?

– IP-skydd gör att man kan exkludera andra från att tillverka/sälja samma sak i ett specifikt land. På så sätt kan man undvika otillbörlig konkurrens, kopiering, och därmed upprätthålla bättre marginaler. Jag träffade nyligen ett företag vars produkter kopieras på den amerikanska marknaden, och där man varit tvungna att sänka priset från 60 USD till 30 USD. Tack vare patentskydd kan man nu vidta åtgärder. Detta exempel kommer även vara användbart för PROSK8, som ju dessutom kan licensiera teknologin tack vare sina patent och designskydd. Om inte detta varit fallet, hade deras ”TIP technology” helt enkel kunnat kopieras. Sammantaget är detta med starka patentskydd värdehöjande för företaget.

Du poängterade hur intressant och kul det var att PROSK8 hade arbetat i så stor utsträckning med immaterialrättsliga frågor. Vad ser du för fördelar – vad har företaget gjort som många andra nedprioriterar?

– PROSK8 har investerat tid och pengar i varumärkesskydd, patentskydd och designskydd i många länder. De flesta företag hade förmodligen nöjt sig med ett varumärkesskydd. Jag tror att det delvis beror på Lisa Thoréns erfarenhet från BabyBjörn, där man lärt sig (den hårda vägen) att patent och design är viktiga skydd även för produkter som inte klassas som high-tech.

Vad säger du om det som Lisa Thorén berättade – att flera av de investerare de pratat med inte tagit upp pantentfrågan? Hur kan man öka medvetenheten kring frågan?

– På mitt företag Kapea jobbar vi med att få investerare att förstå värdet av patent, och det kommer sakta. Som jag sa på seminariet, kan det bero på ”fel” investerare och/eller att man inte tänker på ”TIP technology” som en innovation.

Vad har du för sammanfattande tankar om seminariets innehåll – vad vill du lyfta fram av det panelen sade och publikens inspel?

– Det var intressant eftersom det pände över många områden. Det hade varit bra att ha en expert på varumärken och branding med i panelen. Jag rekommenderar gärna en sådan till nästa möte.

——————-

Mer om PROSK8 läser du här.

Kommentarer inaktiverade för IP-strategen värderar värderingsseminarium

Under design, immaterialrätt, patent, varumärke