Etikettarkiv: teknikutveckling

Ljus i tunneln genom Hallandsås

1992 var året då Riksbanken höjde marginalräntan till 500 % i ett desperat försök att försvara kronkursen. Nirvanas Nevermind toppade CD-listorna och Sverige var värd för fotbolls-EM. Rederiet hade premiär i Sveriges Television och man påbörjade bygget av en järnvägstunnel genom Hallandsås.
Och nu är den alltså klar. Invigning sker idag kl. 14, 23 år efter byggstart. Eric Saade sjunger vid mynningen och Trafikverket bjuder på glögg. Bara en sån sak.

Färdigt tunnelrör.

Färdigt tunnelrör genom Hallandsås. Foto: Trafikverket.

Ja, maken till utdraget projekt får man leta efter. När den första borren med det optimistiska namnet Hallborr, en koloss på 900 ton byggd av Atlas Copco för just detta projekt, under pompa och ståt sköts fram mot åsen år 1993 efter ett dundrande tal av dåvarande kommunikationsminister Mats Odell var det naturligtvis med hopp om framgång. Hedersgästerna skålade i champagne och stämde träff på första tåget genom tunneln som enligt tidtabellen skulle avgå 1996.

Ett par veckor senare hade Hallborr kört fast efter sisådär 13 meter. Berget var inte sten utan mer lera och grus, vilket gav efter när borren skulle skjutas framåt. Tunnelborrutrustning klassas i patentsammanhang under E21D9/00Tunnels or galleries, with or without linings; Methods or apparatus for making thereof. Tyvärr glömde man att spana efter förslag på utrustning i den högst relevanta subklassen E21D9/04 – Driving tunnels or galleries through loose materials; Apparatus therefor not otherwise provided for. Kanske ett misstag.

Det fick bli grävskopor och dynamit istället. För att återknyta till patent så här i Nobeltider passar det ju utmärkt att här tipsa om just Nobels tidiga patent på dynamit, där han efter mycket utvecklingsarbete lyckades tämja instabiliteten hos nitroglycerin. Först genom att blanda det med kiselgur till en stabil, formbar deg, kallad dynamit eller Nobels krut, och sedermera en mer praktisk, vattentålig variant kallad spränggelatin baserat på nitrocellulosa, se patentskrift SE1352 C1.

Men åter till tunneln. Åsen var dessutom full med vatten, så tätning blev nödvändigt. Valet föll på Rhoca-Gil levererat av Rhône-Poulenc AB. Ett effektivt tätningsmedel, förvisso innehållande akrylamider, men dessa skulle snabbt bindas till den härdade slutprodukten. Så skedde tyvärr inte. När 1450 ton av medlet matats in i åsen började kor på åsen bli sjuka och fisken dog i vattendragen. Den följande miljöskandalen är ett kapitel för sig och nämns inte mer här. Bygget avbröts i oktober 1997. Redan då hade man med råge överskridit initial total budget om 1,2 miljarder kronor.

2003 satte man igång igen efter sanering och politiskt bråk. Nu med en ny borrmaskin kallad Åsa. Det mindre framhävande namnet till trots pratar vi om ett monster till maskin, en s.k. Tunnel Boring Machine (TBM) tillverkad av tyska Herrenknecht. Längd 250 meter, vikt 3200 ton, se SE1195498 T3. Borrhuvudet med kuttrar är en vidareutveckling av Charles Wilsons år 1856 patenterade machine for tunneling rocks, se US14483 A, som användes vid borrningen av Hoosac-tunneln i Massachusetts, USA. Sedan har man lagt till transportband för bortforsling av stenmassor samt en automatiserad ringsättare som klär in tunneln med prefabricerade betongelement à 12 ton styck. En synnerligen imponerande anordning. Men dyr; när Åsa började tugga år 2005 hade projektbudgeten skenat iväg till närmare 5 miljarder kronor. 2011 skulle man vara klar.

Åsa

Åsa – ett under i ingenjörskonst.  Foto: Trafikverket.

Det tog några år till, men Åsa klarade biffen. Totalkostnad 10,5 miljarder kronor. Beräkningsmetoder är inte patenterbara, men t.ex. datorprogram kan ändå skyddas med upphovsrätt, läs mer på prv.se. Det känns ju ändå som att ett budgetverktyg för realistisk tunnelprojektering skulle ha goda förutsättningar.

Nog så. Äntligen dags för den där skålen på premiärturen! Även om det blev glögg istället för champagne.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

 

Källor: Trafikverket, Sydsvenskan, Ny Teknik, Tekniska muséet

2 kommentarer

Under patent

Vi firar plastpåsarna idag!

Gelehallon_450x300

Jag sticker nog inte ut hakan särskilt långt om jag påstår att den kvinnliga kroppen ofta ses ur ett problembaserat perspektiv, inte minst brösten och dessutom ur ägarinnornas synvinkel. Sådan välsignad tur att vi då 1 juli firar silikonbröstens dag!

Har du någon gång hört en tuttägarinna säga ”rackarns vad fina de är, mina charmbollar”? Inte jag. Alltid är det något som är för snett, stort, litet eller sladdrigt.

Så tackom och lovom för att det äntligen är Silikonbröstens dag, ett evenemang som enligt upphovspersonerna instiftades för att ”saknaden av en dag där man kan visa sin uppskattning till det vackraste som finns var stor”[1].

Men kan inte ”det vackraste som finns” få vara precis som det är? Tydligen inte. Efter lite surfning i Svensk patentdatabas efter ”bröst” och ”förbättring” kan härmed meddelas att idérikedomen flödar: allt från plast till humle och mikrosfärer nyttjas för att förbättra naturresurserna.

Plastpåse för naturligt intryck
bröstMånga av dagens implantat har ett hölje av silikon, en elastisk halvfast massa. Kollegor som kan plast berättar för mig att materialet är kroppskompatibelt, hållbart och saknar lågmolekylära föreningar som tas upp av blodet.

Ett patent för bröstimplantat från 70-talet beskriver en produkt”(…)bestående av ett skal bildande en påse vilken innehåller ett stort antal celler som har kommunikationer sinsemellan. Påsen fylles sedan med lämplig lösning.”

 Ett av innovationens främsta företräden är att slutresultatet hos användaren blir så naturligt som möjligt. Men – om det är den högsta strävan, varför då göra ett ingrepp överhuvudtaget?

Mikrosfärer för makroresultat
Mer modernt blir det med patent SE1667609 T3 som trädde i kraft så sent som i år: med hjälp av en injektor ska man pula in ett antal mikroballonger genom ett snitt i bröstet. Väl insatta expanderar ballongerna och voilà – du får ostar rundare än brietårtor.

”För sådana som hava slappa bröst”
BHTuttförbättring är inget nytt under solen. I ett patent från 1936 hittar jag en innovation som skulle göra Madonna grön av habegär: en upplyftande brösthållare som ger bysten ett mer fylligt utseende istället för att pressa den i riktning mot bröstkorgen och då riskera plattare look. Uppfinningen är lämpad för damer i allmänhet men är av särskild betydelse för sådana som hava slappa bröst får jag veta.

Humlemiraklet
De patenterade lösningarna är inte bara mekaniska. Inom de mer organiska hittar jag ett numera avskrivet patent där ett humlepreparat ska agera bröstförstorare: I kombination med andra ingredienser ska växten aktivera körtlarna i bröstvävnaden och därmed få småväxta liljekullar att expandera.

Om det funkar? Då borde jag haft Ö-kupa vid det här laget baserat på konsumtion av humlehaltiga vätskor. [Skrockar förnöjt, slår sig på knät].

Den sökande hävdar att det ”(…)inom den kvinnliga delen av populationen finns ett stort behov av bröstförstorande åtgärder och att (…) en prominent bröststorlek under åren har varit skönhetsidealet för många kvinnor.

Men ladies, kan vi inte istället prominent patentera piffig innovation som styr om våra tankebanor så att vi är nöjda med naturen? Från ”mina tutor är för långa/pyttiga/skrynkliga/ojämna till ”Wohoow! Mina kroppsliga appendix är asgrymma som de är!”

Eller som en tös en gång sa till mig sin mamma efter lång, betraktande tystnad i badrummet:

– När jag blir stor vill jag ha banantuttar, precis som du. De är finast.

[1] http://www.silikonbrostensdag.se/

Kommentarer inaktiverade för Vi firar plastpåsarna idag!

Under immaterialrätt, patent

Skydda dig mot stick av myggor och konkurrenter

Myggjagare

Det finns en drös med appar, armband, oljor och salvor som sägs hindra de mumsande marodörerna från att förstöra våra ljuva sommarkvällar. Men hur många upphovspersoner har skyddat sina myggprodukter? 

Inte jättemånga faktiskt. Så, om du bär på en myggmördande idé kan det verkligen vara läge att skydda den med en passande registrering och tjäna gött med pengar på din kreativitet.  Gör så här för att lyckas med affären:

  1. Knäck ett stycke kalasfin, originell idé. Hur minimera mygg maximalt?
  2. Fundera på vad som gör den unik: Den tekniska lösningen? Namnet? Designen?
  3. Skydda idén med patent, varumärkes- eller designskydd.  Då kan ingen annan sno den.
  4. Låt myggmiljonerna rulla in.

Hellre spray än bubbel
MyggaJag var på bröllop i helgen som delvis utspelade sig i en bokskog. Förstod till en början inte varför det stod lika många flaskor myggspray som bubbelglas på serveringsbordet. Men efter att först ha haft halva Upplands myggbestånd på spirorna och sedan behandlat med Mygga kan jag vittna om att sprayen både behövdes och fungerar. Dessutom har tillverkaren varit duktig och varumärkesskyddat sin bettbekämpare.

Svensk varumärkesdatabas visar att flera i myggbranschen har gjort detsamma, till exempel EcoMyggan. Och vem har inte smetat in sig med Cederroths gamla goding Djungelolja? En doft av den finare världen.

Dödlig landningsramp
MyggfällaAv de relativt få patenterade myggskydden hittar jag en riktig goding i Svensk Patentdatabas: en insektsfälla i form av ett hus med landningsramp där knottet ska känna sig pigg på att parkera. I huset är en lampa riggad som tillsammans med en fläkt ska locka in till en uppsamlingsbehållare. Vad som händer sedan är höljt i dunkel, men jag misstänker att flygfäet kommer till Nangijala.

Jag är milt skeptisk till effektiviteten och tvivlar på om jag har sett innovationen som marknadsetta. Fastnar fortfarande vid hur blodsugaren ska känna att rampen är hetaste stället för häng.

Patentera appar?
Eftersom myggor dras till mig lika starkt som undertecknad till en mellandagsrea laddade jag nyss ner appen ”Mosquito device” som bekämpar insekterna med högfrekventa ljudvågor.

Säg att den nu skulle funka – kan man ta patent på en app? Efter en koll med PRV:s kundsupport vet jag nu att det inte funkar på det sättet, om det inte är så att appen i sig löser ett tekniskt problem. Då kan det kanske vara möjligt. Däremot kan det vara väl värt att skydda appens namn eller ikonens utseende genom varumärkes- eller designregistrering.

Jag får se om min egen myggdödarkreativitet flödar i sommar. Kanske återkommer med patentansökan. Varför inte en bettskena på insektssnabeln som hindrar attack? Hmm…

Kommentarer inaktiverade för Skydda dig mot stick av myggor och konkurrenter

Under design, immaterialrätt, patent

Värdet av IP-strategi: ”best of” från fredagens seminarium – vi har hela listan!

Utvecklingen av en IP-strategi var i fokus i fredags när PRV och VINNOVA höll webbseminarium om immaterialrätt ur ett affärsstrategiskt perspektiv. Visdomsorden duggade tätt som novembernederbörd från en långt ifrån talträngd expertpanel.

Fr v: Ninni Petersson, Annika Kilander, Anders Sundelin, Anna Danestig samt Anders Karlsson

Fr v: Ninni Petersson, Annika Kilander, Anders Sundelin, Anna Danestig samt Anders Karlsson

Tillsammans med expertpanelen fick vice VD Ninni Petersson från miljöteknikföretaget Flocazur med beröm godkänt som levande exempel på nyttan av att ta fram en IP-strategi, något de kunnat göra tack vare den IP-check de fått som stöd. Checken ger små- och medelstora företag möjlighet att ta fram en strategi för att hantera sina immateriella tillgångar eller utveckla den befintliga. Stödet har pilottestats i två omgångar och ska längre fram lanseras i större skala.

Vill du ha långa versionen av seminariet tittar du på hela föreställningen i efterhand här. Vill du ha deltagarnas tänkvärdaste tankar i mer kompakt form – look no further.

PRV:s moderator Henrik Eriksson guidade galant genom förmiddagen

PRV:s moderator Henrik Eriksson guidade galant genom förmiddagen

Om vikten av att ha en IP-strategi

  • Teknik- och IP-baserade företag måste ha en IP-strategi för att kunna utveckla nya tillgångar och växa. Det är viktigt att komma igång tidigt och tänka IP för att det ska bli en naturlig del av verksamheten. Lägg in (arbetet med) IP-strategin som en del av budgeten som en godkänd kostnad att arbeta med.
    Anders Karlsson, affärs- och innovationsrådgivare, Enterprise Europe Network/Almi.
  • En IP-strategi handlar om hur du ska uppnå dina affärsmål med IP, något du kan dela upp i två delar: dels vilken portfölj du behöver för att uppnå dina mål, dels hur du ska använda din portfölj för att uppnå dina mål.
    Anders Sundelin, IP-strateg och ansvarig för affärsutveckling, CIP Professional Services.
  • Håll IP-frågorna tätt intill dig och överlåt inte arbetet till en extern part. Att ta fram en IP-strategi är en process du måste svettas igenom själv för att till fullo stå bakom den och förstå vad den innebär.
    Ninni Petersson, vice VD Flocazur
  • IP-strategin har gett oss ett skarpt hjälpmedel att bedöma företagets tillgångar. Nu vet vi vilken kategori av företag som är potentiella samarbetspartners och hur vi ska planera vår företagsstrategi framåt. Vi vet vad vi ska säga och hur mycket vi ska yppa av vår affärsplan som nu bygger på den framtagna IP-strategin.
    Ninni Petersson igen

Om skydd som inte går att registrera, till exempel affärshemligheter och know how

  • Glöm inte att företagshemligheter är också en immateriell tillgång.
    Annika Kilander, patentombud och IP-strateg, Brann AB
  • Kom ihåg att skilja på de registrerbara och registrerbara skydden – men inkludera båda i din strategi. Hur resonerar ni till exempel i ert företag om hanteringen av kunddatabaser? Anders Karlsson
  • En IP-strategi måste innehålla både egnas som andras rättigheter att förhålla sig till. Utöver de registrerbara rättigheterna patent, varumärke och designskydd behöver du också fundera på den strategiska hanteringen av know how och företagshemligheter.
    Annika Kilander
  • Börja med att tydliggöra den kunskap och de tillgångar som du har i företaget och se patent, varumärken, mönsterskydd men också avtal, som olika verktyg som tillsammans ska skapa en så bra position som möjligt för dig att uppnå dina affärsmål.
    Anders Sundelin

Vikten av varumärkesskydd

  • Kom ihåg att så snabbt som möjligt registrera både ditt varumärke och domännamn så att ingen annan hinner före.
  • Har man ett registrerat varumärke är det också viktigt att ha en varumärkesmanual internt – det i sig kan vara en del av IP-strategin.
    Anders Karlsson x 2

Om man inte har en IP-check då?

  • Har man inte en IP-check finns fortfarande mycket att göra själv: titta på din affärsmodell och dina kundrelationer. Det viktigaste är att se till att IP-strategin är en självklar del av affärsstrategin.
    Anders Karlssson
  • Det finns mycket kunskap att hämta på PRV-skolan: bra att ta sig igenom innan man träffar en konsult för att vara mer påläst och beredd.
    Anna Danestig, kundansvarig på PRV
Ninni Petersson, vice VD Flocazur

Ninni Petersson, vice VD Flocazur

Om patent

  • Du måste förstå vad du ska med ditt patent till. Redan där och då är du på god väg mot en IP-strategi. Var också medveten om hur patentlandskapet ser ut! Börja dina efterfrågningar med att göra en FTO, Freedom to Operate, för att ha koll på hur marknaden ser ut för dina produkter och tjänster.
    Annika Kilander
  • Se patent som en otrolig kunskapsdatabas för att kolla vad andra har gjort. Googla och gör en marknadsöversikt för att stärka dina insikter.
    Anders Karlsson

Om att välja IP-konsult för att ta fram strategin

  • Man kan tycka att det är dyrt att ta in en konsult för att få hjälp med sin IP-strategi. Men hur dyrt blir det om man låter bli och därför går miste om att se vilka tillgångar och samarbetspartners företaget har?
    Anders Sundelin
  • Var generös med er kunskap om företaget och branschen mot de externa konsulter ni anlitar – vi arbetar konfidentiellt. Då kan denne göra ett så bra och heltäckande arbete som möjligt. Ju mer information vi har, desto mindre kostsamt blir jobbet eftersom det blir rätt från början.
  • Prova olika konsulter till olika ändamål. Gå på kontakter, rådfråga rådgivare om vilka konsulter de har bra erfarenhet av. Var inte rädd för att kombinera olika kompetenser som får samarbeta.
    Annika Kilander x 2
  • Den bästa konsulten har bredd. En patentbyrå har bra kunskap inom registrerbara skydd, en rådgivare kan ge vägledning inom de icke registrerbara.
    Anna Danestig
  • Jag kollade inom mitt nätverk, bland annat Svenska Uppfinnareföreningen, vilka konsulter som både hade kompetens inom patent och affär. Sedan valde jag den som var bredast i kompetens och upplägg.
    Ninni Petersson

Om rådgivarens roll

  • Se till att höja din rådgivarkompetens inom IP-frågor genom att gå på PRV:s och VINNOVA:s seminarier. En bred kunskap inom området ger stort mervärde både för dig och för dina kunder.
  • Att arbeta med IP-checken är ett väldigt bra sätt för oss rådgivare att höja vår egen kompetens.
    Anders Karlsson x 2

Hur kommer man som företagare framåt?

  • För oss är vägen framåt att leta efter samarbetspartners, inte investerare. Tänk på att hitta marknadsaktörer som du vill samarbeta med kring tekniken och som kan licensiera ut den. Få hjälp av en konsult att identifiera och utveckla tillämpningspatenten som bygger på grundpatentet.
    Ninni Petersson

———————

Seminarieserien riktar sig till dig som är företags-, affärs- eller innovations­rådgivare. Du har en del kunskap om immateriella rättigheter men behöver stärka kompetensen kring affärsnyttan. Vid fredagens träff medverkade Ninni Petersson, vice VD Flocazur AB, Anders Karlsson, affärs- och innovationsrådgivare, Enterprise Europe Network/Almi, Anders Sundelin, IP-strateg och ansvarig för affärsutveckling, CIP Professional Services, Annika Kilander, patentombud och IP-strateg, Brann AB och Anna Danestig, kundansvarig, PRV.

Kommentarer inaktiverade för Värdet av IP-strategi: ”best of” från fredagens seminarium – vi har hela listan!

Under immaterialrätt, patent

Invecklat utveckla IP-strategi?

– eller seminariet då ”dyra patentpapper” omvandlas till stor affärsnytta.

FlocazurDen 7 november är det dags för höstens andra webbsända seminarium om immaterialrätt och affärsstrategi. Då träffar vi bland andra Ninni Petersson från miljöteknikföretaget Flocazur som berättar om fördelarna med att ta fram en IP-strategi, något de kunde göra tack vare VINNOVA och PRV:s IP-check.

Flocazur har patent på en miljövänlig teknik för att avskilja partiklar från vätskor genom att utnyttja och förstärka de naturkrafter som gör att partiklar binder till varandra. Fem reaktionssteg samlas i ett enda processteg, vilket gör att man inte behöver använda kemikalier. Processen blir också mycket energisnål.

Ninni, varför behövde ni ta fram en IP-strategi?
– Det har varit ovärderligt för oss av flera anledningar: när företaget befinner sig i ett skede då man har ett godkänt patent och håller på att validera tekniken men ännu inte kommit ut på marknaden är det svårt att bedöma hur man bäst lägger upp sin handlingsplan framåt. Genom en affärsdriven IP-strategi har vi fått mycket klarhet i hur vi kan ta strategiska affärsbeslut.

Vad har IP-checken och rådgivningen gjort för er?
– Den stora skillnaden är att vi nu har mycket bättre förståelse för vad det är för värden vi har i företaget. Vi har gått från ”ett” patent till 39 underliggande tillgångar! Dessutom har vi tagit fram ett teknikträd där det framgår att vi har ytterligare möjlighet till flertalet tillämpningspatent som bygger på grundpatentet – också en stor affärstillgång. Vi har lärt oss att intellektuella tillgångar är så mycket mer än bara patentet. Nu vet vi vad vi ska betrakta som affärshemligheter och vilka aktörer som är lämpliga för eventuella samarbeten. Dessutom har vi också fått tillgång till en kostnadsfri mjukvara för att hantera våra tillgångar, något vi inte visste fanns tidigare.

Hur hade verksamheten sett ut utan IP-check?
– Utan den hade vi fortfarande inte haft något bra grepp om våra tillgångar och hur vi bäst planerar runt dem, hur affärsstrategin bör se ut och åt vilket håll det är mest taktiskt att utveckla företaget. Samtidigt ökar risken för att vi kan förlora våra intellektuella tillgångar genom att vi på ett otaktiskt sätt sprider de till andra aktörer. För oss är IP ryggraden i vårt företag – att inte ha insikt om detta skulle leda till att vi kraftigt försvårar möjligheterna att ta oss ut på marknaden.

Expertpanel guidar rätt
Vid seminariet har Ninni sällskap av en expertpanel som diskuterar hur man som företag kan ta fram en IP-strategi även utan det ekonomiska stödet från en IP-check. Vi kommer också att ta upp utmaningen att hitta rätt konsulter och veta när man ska använda sig av deras kompetens. När man väl har en IP-strategi, vad är nästa steg och hur kan rådgivare och företagare hjälpas åt?

——————

Men det här är ju superintressant! Jag läser mer och anmäler mig här!

1 kommentar

Under immaterialrätt, patent

IP-strategen värderar värderingsseminarium

Per Wendin, KapeaVid Vinnovas och PRV:s seminarium ”Värdering av IP-tillgångar i små och medelstora företag” lyfte en expertpanel bestående av närings­livets värderingsproffs frågan med företaget PROSK8 som exempel. Bland andra medverkade Per Wendin, IP-strateg på Kapea. Vid en pratstund efteråt passade vi på att ta del av hans samlade intryck.

 Företaget PROSK8 gör innovativa skateboardprodukter och har inte minst utvecklat utbytbara kanter till dessa – en patenterad förstärkning som gör att brädan får bättre prestanda och håller betydligt längre. Innovationen kallas ”TIP technology”.

Becket Colón, grundaren av PROSK8, har sedan starten arbetat strategiskt med företagets immateriella tillgångar, något som – tillsammans med en stark tro på innovationen – fick affärsängeln Lisa Thorén att investera i bolaget och ta steget in i verksamheten som VD.

Per Wendin, vad är ditt viktigaste medskick – hur tycker du att ett företag på bästa sätt ska använda sig av IP som ett effektivt affärsverktyg?

– Ett företag måste förstå vilka immateriella tillgångar man förfogar över och hur dessa kan bidra till att skapa värde. Dessa kan till exempel vara kunskap om kunder och leverantörer, interna processer, varumärken och branding. För vissa företag, beroende på vad man utvecklar och säljer, kan även patent och design vara viktig IP. 

Under seminariet sade du att det definitivt går att öka värderingen av ett företag med hjälp av IP som en väsentlig del av verksamheten. Kan du utveckla och exemplifiera med PROSK8 som utgångspunkt?

– IP-skydd gör att man kan exkludera andra från att tillverka/sälja samma sak i ett specifikt land. På så sätt kan man undvika otillbörlig konkurrens, kopiering, och därmed upprätthålla bättre marginaler. Jag träffade nyligen ett företag vars produkter kopieras på den amerikanska marknaden, och där man varit tvungna att sänka priset från 60 USD till 30 USD. Tack vare patentskydd kan man nu vidta åtgärder. Detta exempel kommer även vara användbart för PROSK8, som ju dessutom kan licensiera teknologin tack vare sina patent och designskydd. Om inte detta varit fallet, hade deras ”TIP technology” helt enkel kunnat kopieras. Sammantaget är detta med starka patentskydd värdehöjande för företaget.

Du poängterade hur intressant och kul det var att PROSK8 hade arbetat i så stor utsträckning med immaterialrättsliga frågor. Vad ser du för fördelar – vad har företaget gjort som många andra nedprioriterar?

– PROSK8 har investerat tid och pengar i varumärkesskydd, patentskydd och designskydd i många länder. De flesta företag hade förmodligen nöjt sig med ett varumärkesskydd. Jag tror att det delvis beror på Lisa Thoréns erfarenhet från BabyBjörn, där man lärt sig (den hårda vägen) att patent och design är viktiga skydd även för produkter som inte klassas som high-tech.

Vad säger du om det som Lisa Thorén berättade – att flera av de investerare de pratat med inte tagit upp pantentfrågan? Hur kan man öka medvetenheten kring frågan?

– På mitt företag Kapea jobbar vi med att få investerare att förstå värdet av patent, och det kommer sakta. Som jag sa på seminariet, kan det bero på ”fel” investerare och/eller att man inte tänker på ”TIP technology” som en innovation.

Vad har du för sammanfattande tankar om seminariets innehåll – vad vill du lyfta fram av det panelen sade och publikens inspel?

– Det var intressant eftersom det pände över många områden. Det hade varit bra att ha en expert på varumärken och branding med i panelen. Jag rekommenderar gärna en sådan till nästa möte.

——————-

Mer om PROSK8 läser du här.

Kommentarer inaktiverade för IP-strategen värderar värderingsseminarium

Under design, immaterialrätt, patent, varumärke

Vad kan man ha patent till?

Den frågan har många svar. Det mest självklara svaret är att patent ger uppfinnaren en tidsbegränsad ensamrätt till att tillverka, använda och marknadsföra sin patentskyddade uppfinning. Men man kan ha patent till så mycket mer än så! Man kan använda patent för helt andra ändamål än just patent. Varför inte använda patentinformationen som en hjälp för att fatta mer välgrundade affärsbeslut?

Ett unikt statistiskt underlag
Ett patent kan ses som ett dokument med en utförlig beskrivning av en teknik. Dessa dokument blir offentliga 18 månader efter ansökningsdagen. Antalet dokument med utförligt beskriven teknik som är offentligt tillgängliga räknas i tiotals miljoner. Dokumenten finns tillgängliga via olika publika databaser (exempelvis esp@cenet och Svensk Patentdatabas). Alla patent är systematisk inordnade i databaserna efter vilken typ av teknik de tillhör. Dessutom bär varje patent med sig information om vem som är uppfinnare, vilket land uppfinnaren kommer ifrån, vilka länder patentet sökts i, var första ansökan lämnades in, bland annat.

Den samlade informationen utgör ett helt unikt statistiskt underlag för teknikutveckling över tid. Är du exempelvis intresserad av att veta hur många patentansökningar på hästskor som lämnades in under åren 1995 – 1998 så går det att ta reda på.

Historien skvallrar om framtidens teknikutveckling
På PRV ser vi stor potential i informationsunderlaget. Ett exempel på det är Foreseeker, där vi har gått steget längre än till att plocka fram tillgänglig data.

Med hjälp av anpassade matematiska modeller kan vi göra en prognos av en given tekniks utveckling i framtiden. Utifrån historiska data prognostiserar modellerna om tekniken är i början av sin utveckling eller kanske i stort sett har nått sitt slut. Det går att dra slutsatser om när i tiden vidareutvecklingen av den givna tekniken kommer att avstanna. Som du förstår så handlar det nu inte längre om patent, utan om utveckling av teknik.

Teknikutveckling som grund för strategiska beslut
Varför tycker vi att det här är så intressant? Vi bedömer att det finns ett behov hos företag som står inför strategiska beslut om satsningar på teknikutveckling att kunna göra framtidsprognoser. Kanske står man vid ett vägskäl. Vidareutveckla materialet i hästskorna eller satsa på sömmarna? Köpa upp ett företag som utvecklar hästskomaterial eller ett företag som utvecklar spik att fästa hästskorna med? Att i dessa situationer ha tillgång till ett underlag som tydligt visar vart teknikutvecklingen är på väg gör det möjligt att fatta ett mer välgrundat beslut. Det kan man ha patent till.

Vad skulle du vilja använda patentinformationen till?

/Cecilia Hessel, enhetschef på PRV:s Material- och Kemiteknikenhet

Kommentarer inaktiverade för Vad kan man ha patent till?

Under immaterialrätt, patent