Etikettarkiv: trygghet

Tänd ljuset i vintermörkret med ljusdesigner Lena Hildeman

Ljussättningen av våra stadsrum, fasader, broar och parker är något vi ofta tar för givet. Ljusbilden är i hög grad immateriell och svår att ta på, men den skapar stark stämning i miljön samtidigt som den bidrar till trygga och hållbara städer och samhällen, i enlighet med #deglobalamålen som FN slagit fast i sin agenda för hållbar utveckling.

Vanadis Vattentorn. Ljusdesign och foto av Lena Hildeman.

Vanadis Vattentorn. Ljusdesign av Lena Hildeman. Foto: Sten Jansin

En ljussättning kan åtnjuta skydd enligt upphovsrätten om den bedöms vara tillräckligt unik och särpräglad, som alla andra konstnärliga verk. Inte sällan har den en kraftfull verkan. Bakom en ljusdesign ligger ett konstnärligt arbete i ljus och färg, mängder av avväganden kring ljusförhållanden i den omgivande miljön och ett avancerat kunnande inom ljusteknik. Lena Hildeman är ljusdesigner med mer än tjugo års erfarenhet av ljussättning av offentliga miljöer. Här berättar hon om sitt spännande arbete.

Berätta om ditt jobb!
– Jag gestaltar i större skala när jag ljussätter en byggnad eller park i ett omgivande stadsrum. Många hänsyn till den omgivande miljön måste tas, till helheten och hur övergången blir till den närliggande ljusmiljön, eftersom upplevelsen av ljus är relativt för våra sinnen. Mer ljus eller annan karaktär sätter kanske anslutande områden i en oönskad kontrast. Om till exempel ett nytt område med mycket ljus angränsar ett område med mer normala ljusnivåer, så upplever vårt synsinne skillnaden och tolkar de lägre ljusnivåerna som för mörka. De lägre nivåerna upplevs dock i ett annat sammanhang som normala, och helt tillräckliga. Detta beror på att vårt synsinne upplever ljuset relativt, till skillnad från mätinstrument som förhåller sig till fasta mätvärden. En ljusdesigner behöver dessutom ha mycket djupa insikter i ljusteknik och hänga med i den pågående LED-utvecklingen. Möjligheterna att styra och kontrollera ljuset utvecklas hela tiden, till exempel med dimring och färgväxling. Digitala lösningar förbättrar drift och förvaltning av ljus i staden. Man behöver även ta hänsyn till att våra belysningssystem började byggas upp under första halvan av förra seklet. Teknikskiftena är inte alltid så lätta att implementera i det sammanhängande gatu- och stadsrummet. Ekonomiska faktorer spelar en avgörande roll när man ska gifta ihop modern teknik med anläggningar som skapades för länge sedan. Det handlar om att kunna påvisa en tydlig koppling mellan investering och nytta. Området är starkt teknikdrivet och bygger på innovationer, ofta på smarta patenterade lösningar.

Hur ljussätter man ett stadsrum?
– I arbetet med ljusdesign förhåller man sig till de ljusplaner som kommunen arbetat fram – det är en viktig del av vårt arbete att jobba fram och sammanställa sådana ljusprogram. Stockholm anses vara försiktigt ljussatt jämfört med många andra städer i Europa. Det är en medveten målsättning som bidrar till ett mer hållbart samhälle. En fördel med en dämpad helhet som grund är att det ger bra förutsättningar för att framhäva utvalda byggnader och broar. Som ljusdesigner strävar jag efter att undvika ljusföroreningar och ljusinflation som innebär att ett område blir överbelyst så att annat intill upplevs mörkare. Relationerna mellan områden och olika stadsrum är viktiga och upplevelsen av våra offentliga rum är en viktig del av vår kultur. Förväntningar och tankar kring vad en kvällsupplevelse i en stad är, förändras och utvecklas oavbrutet.

Franzénparken i Hammarby Sjöstad. Ljusdesign och foto av Lena Hildeman.

Franzénparken i Hammarby Sjöstad. Ljusdesign och foto av Lena Hildeman.

Hur tänker du kring julbelysning i våra städer?
– I vintermörkret ser och uppskattar vi ljussättningen särskilt mycket. Många städer marknadsför sig som julstäder med shopping, marknader och julskyltning för att locka till ökad handel och turism. Handlare arbetar ihop i affärsdrivande syfte och slår sig samman i grupper för att utveckla och investera i julbelysning. Göteborg har framgångsrikt arbetat med julbelysning som en viktig beståndsdel i marknadsföring av staden. Stockholm har julpromenader till de olika belysningarna och stadens lysande renar och älgar finns överallt på sociala medier i vintermörkret. Många städer är idag transparenta och lägger ut samlad information om anläggningarnas kostnader och förbrukning i energi, eftersom det är en viktig fråga för framtiden. Energiförbrukningen vägs mot fördelarna med ökad trygghet och säkerhet.

Vad präglar ditt personliga varumärke som ljusdesigner?

Ljusdesigner Lena Hildeman. Foto: Per Kristiansen

– Mitt unika kunnande och den samlade erfarenhet jag har skaffat mig genom åren är min största immateriella tillgång. Den har jag byggt upp i de olika projekt jag haft glädjen att arbeta med; ljusplanering för kommuner, större fastighetsägare, historiska miljöer och nyexploatering, ljusprogram för stad och stadsdelar, parker, torg, fasadbelysning och konstnärlig utsmyckning. Jag arbetar med allt från övergripande planer ner till utförandet av skruvar och bultar på montage, men också formgivning av belysning, stolpar och armar. I botten är jag industridesigner. Samarbeten, upphandlingar och tävlingar hör till min vardag och fördjupar mitt kunnande. De projekt jag medverkar i är ofta stora och långvariga där viktiga arbetsrelationer förstärks. Projekten genererar ny kunskap och erfarenhet parallellt med att ny ljusteknik utvecklas och integreras i processen. Ofta är stora projekt vägledande för nya projekt och skapar praxis inom området. Det yrkeskunnande jag får genererar nya uppdrag och bygger mitt personliga varumärke på lång sikt.

Vad gör du just nu?
– Nu arbetar jag med ett ljusprogram och projektering för Slakthusområdets exploatering åt Stockholms stad. På Riddarholmen pågår upprustning och förnyelse av alla exteriöra miljöer från programfas till byggskeden. Albano är en ny stadsdel och ett nytt campus i Stockholm som utvecklas av Akademiska Hus och Svenska Bostäder. På min agenda finns också olika askgravlundar åt Svenska kyrkan. Jag arbetar hos teknikkonsulten Bjerking, där ljussättning är ett av våra nischade områden.

Tack Lena, för samtalet!

VISSTE DU ATT
Eiffeltornets ljussättning om natten är skyddat enligt upphovsrätten och får inte fotograferas och användas fritt i kommersiellt syfte, eftersom det betraktas som ett offentligt konstverk.

/Anna Engquist, strateg digitala medier på PRV

 

Tänd ljuset!

Gör en genomlysning på prv.se och hitta dina dolda immateriella tillgångar med vårt smarta test.

 

FN:s globala mål: Ny serie på PRVbloggen

 

Lämna en kommentar

Under immaterialrätt