Tag Archives: uppfinnare

Hoverboardrullator för Pokémonjakt?

Han är dagens snackis på Mix Megapol (Gry och dom) – Lasse, 86, som åker hoverboard. Han har monterat brädan på sin rullator. PRV-bloggen tåras.

Du har helt säkert sett en hoverboard – hemma på gatan i stan, på torget eller i snabbköpet. En tvärställd skateboard på två hjul, som rullar när du lutar dig. Airboard, mini-segway eller swagway kallas den också.

Lasse Thörn i Gränna blev frälst när han såg ett gäng ungdomar komma farande. Jag blir rörd när jag läser om Lasse. För här bryter vi både en och två fördomar.

Den självklara: Varför skulle pensionärer inte kunna åka rullbräda? Men mest: Pokémonsamlare i alla åldrar torde bli frälsta av Lasses lösning.

Han erbjuder på samma gång hoverboardens snabbhet och rullartorns stabilitet. Bara rulla runt – ännu överallt – med rullatorhandtaget i ena handen och telefonen i den andra. Hemma på gatan i stan, på torget eller i snabbköpet.

Kvar med Svarte Petter sitter möjligen Transportstyrelsen. För medan man fortfarande funderar över var man får köra hoverboard har Lasse både byggt ut den och flyttat fokus från vägen. Men det hör till en helt annan blogg.

Lasses hoverboardrullator klassas på B62K 13/00, A61H 3/04 eller B62K 3/007

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Tack till Henrik Eriksson!

Kommentarer inaktiverade för Hoverboardrullator för Pokémonjakt?

Filed under innovation

The Class of Shitty Robots

Hon medverkar i morgonsoffor, Barnkanalen och otalet tidningar, nu senast Dagens industri. PRV-bloggen sällar sig till beundrarna. Det går bra för Simone Giertz.

Vi vill undvika ”kalle-anka-uppfinningar” i denna spalt – de liksom förminskar patentsystemet och kastar löjets skimmer över uppfinnarverksamhet – men det går inte att värja sig mot Simone Giertz, The Queen of Shitty Robots.

Man behöver inte titta länge på hennes filmer för att inse hennes storhet. Hon är smart, positiv, inspirerande och en komisk begåvning. Många är dom som slösar med begreppet ”tänka utanför boxen”, men för Simone Giertz finns ingen box.

Jag är säker på att hon kommer förändra världen på något sätt, men så länge får vi försöka bryta ned succén i någon vinkel vi kan hantera här. Och så långt PRV-bloggen erfar har ännu ingen tittat på klassningsbiten:

Anders Bruun – klassystemspecialist på PRV – du har sett klippen med frukostroboten, den elektriska skärbrädan, väckarklockan, tandborsthjälmen och läppstiftmålaren, hur skulle du klassa dessa?

De flesta av uppfinningarna går att klassa i både det internationella patentklassystemet (IPC) och i det mer detaljerade Kooperativa patentklassystemet (CPC):

Frukostroboten passar bra in på A47G 23/08 ”Food-conveying devices for tables; Movable or rotary food-serving devices”.

Den elektriska skärbrädan klassar man nog bäst på B02C 18/02 ”Disintegrating by knives or other cutting or tearing members which chop material into fragments – with reciprocating knives”.

Väckarklockan hör nog hemma på G04B 25/04 ”Alarm clocks or watches with devices stimulating the skin”, även om stimulansen ser ut att verka även djupare än bara på skinnet…

Tandborsthjälmen skulle jag nog i första hand klassa i A61C 17/34 ”Power-driven cleaning or polishing devices (for teeth) – with brushes, cushions, cups, or the like – reciprocating or oscillating – driven by electric motor”, eftersom det får ses som den primära funktionen. Tillbehör till hjälmar finns på A42B 3/04 ”Parts, details or accessories of helmets”, men det känns mer långsökt.

Läppstiftmålaren är nog den som är svårast att klassa, men den hör nog hemma i A45D 40/00 ”Casings or accessories specially adapted for storing or handling solid or pasty toilet or cosmetic substances, e.g. lipstick”. Robotar för målning i allmänhet finns på B25J 11/0075 ”Manipulators for painting or coating”, men det är snarast tillämpningen för läppstift som är det nya i Simones uppfinning.

Varför är det viktigt att uppfinningar klassificeras?

Klassningen gör det lättare att leta efter uppfinningar som gjorts tidigare. Klassystemen är en karta över all teknik som finns. Att klassa en uppfinning innebär att man talar om var på kartan den hör hemma. Det gör att man kan leta efter en uppfinning där man vet att det finns liknande teknik.

Den största fördelen med klassning är att den är oberoende av språket. En klassymbol ser likadan ut oavsett vilket språk uppfinningen har publicerats på. A01B 1/02 betyder till exempel ”spade eller skyffel” på alla språk i världen.

Att man slipper använda ord när man söker är ofta en fördel även när man söker på sitt eget språk. Inom patentbranschen finns det många som inte gärna kallar en spade för en spade, utan hellre använder formuleringar som liknar dem man hittar i gamla Nordisk Familjebok: ”handredskap för grävning, bestående av ett blad och ett skaft”. Sådana formuleringar hittar man inte om man bara googlar.

Dessutom finns det många ord som har flera betydelser, till exempel ”lager”. Olika typer av lager, till exempel kullager, skikt, förråd och underjäst öl, finns i olika klasser. Så om man söker med klassymboler slipper man en massa skräp.

Finns det någon robot du själv saknar i din vardag?

Det är tråkigt och tidsödande att plocka ur diskmaskinen på morgonen. Det skulle en robot kunna göra. Eller kanske göra rent i akvariet…

Tack Anders!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Till sist:

Simone Giertz drar nu till San Francisco för att göra mer teve tillsammans med Adam Savage från programmet Mythbusters. PRV-bloggen önskar lycka till!

Källa: Di Weekend, idg.se, Tested samt Simone Giertz kanal på Youtube

Kommentarer inaktiverade för The Class of Shitty Robots

Filed under patent

Innovationsjakt i Ullared

Vi på PRV arbetar med nya idéer i teknikens och utvecklingens framkant för att stärka Sveriges tillväxt och konkurrenskraft. Och vi brinner för innovationer. Extra kul är det när vi märker att andra också gör det.

Just nu rullar programserien Ullared – jakten på storsäljaren på Kanal 5, ett tävlingsprogram där du kan tävla med din egen produkt eller uppfinning och har chansen att vinna ett kontrakt med Gekås, som innebär en plats på hyllan för din produkt i Skandinaviens största varuhus.

Programidén är att Ullareds koncernchef Boris ger svenska folket chansen att få sälja sin unika produkt på Gekås. Uppfinnare och entreprenörer presenterar sin produkt för Boris och hans team. Slutligen väljer Boris den produkt som får en plats på Gekås hyllor.

Just nu söker produktionsbolaget Strix nya uppfinnare och entreprenörer till nästa säsong. Kul tycker vi på PRV. Se introfilmen nedan.

PRV-bloggen drar en lans för att man i dessa sammanhang behöver komma ihåg immaterialrätten. Om du söker, glöm inte att tänka på det immaterialrättsliga skyddet.

Vi på PRV vill få företagare och andra inom innovationsvärlden att hantera sina immateriella tillgångar på bästa sätt för att förbättra sin lönsamhet. Hos oss får du ensamrätt till uppfinningar, varumärken och design.

Hur gör man för att anmäla sig?

Maila om du vill vara med, om du känner någon som du tycker borde vara med eller om du har frågor. Mailadress: jakten@kanal5.se

Skicka en bild på dig själv, din produkt och berätta om dig och din produkt. Glöm inte att skriva dina uppgifter om var Strix kan nå dig.

Ring: 08-522 595 00 och fråga efter redaktionen Jakten på Storsäljaren

Eller posta: ”Jakten” Strix Television Magasin 3, Frihamnsgatan 28 115 99 Stockholm

Kommentarer inaktiverade för Innovationsjakt i Ullared

Filed under immaterialrätt

Kanoner skjuter på halvsnödagen

Du har hört dem. Oförtrutet brummar de sedan Lucia. Föga märker man något av att de skulle fyllt 65 ifjol, snökanonerna i backarna. Men halvsnödagen är inte längre vad den varit. Eller när den varit. Den skulle varit idag.

Enligt folktro skulle hälften av all vinterns snö fallit per den 25 januari. Om det är så vet bara SMHI. PRVbloggen har sökt Pererik.

Jag vill driva tesen att halvsnödagen borde tidigareläggas. Med mildare klimat och allt större andel kanonproducerad snö är det rimligt att anta att det mesta snön faller före 25 januari. Backarna vill ju öppna tidigt.

Snökanonen uppfanns av Art Hunt, Dave Richey och Wayne Pierce och patenterades 1950. Det var på sjuttiotalet som snökanoner började användas kommersiellt och förbättringar av tekniken har sprutat ut sedan dess.

En viktig förbättring är att det numera inte krävs lika låga temperaturer för att tillverka konstsnö, eller snis – den korrekta termen för blandprodukten av vatten och luft. Det kan nu räcka med någon minusgrad.

Men ett konstsnösystem kräver inte bara sina kanoner utan också ett nät av vattenledningar och pumpar med hög effekt för att få upp vattnet på fjället.

Svensk Patentdatabas ger 30 träffar på enbart ”snökanon”, varianterna är säkert desto fler. Snökanonen klassas på F25C 3/04.

Avslutningsvis: Mycket av morgonen försvann till att förklara för fyraåringen skillnaden på att vara utklädd och uteklädd. Visst, S-tröjan kanske klassas som utklädnad, men det viktiga var nog att vara riktigt uteklädd. Få på sig overallen. Det är ju ändå halvsnödagen. Blidväder till trots.

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Fakta Snis

Sex personer i Sverige heter ”Snis” – fem kvinnor och en man. Det finns dock hundra bärare av ”Snis” som efternamn.

Källa: PRV, Alltförföräldrar.se, Svensk Patentdatabas, Espacenet, Lars Jakobsson och Wikipedia

2 kommentarer

Filed under patent

Stefans årskrönika på PRVbloggen

Ni har hört dem sedan september. Skamlöst vevar radiokanalerna i det högre FM-bandet jullåtarna om och om igen. Återvinning ligger i tiden. Och medan resterna av julmaten åker ut och in i kylen sitter landets redaktioner fullt upptagna med att klippa sina årskrönikor. Först ut är PRVbloggen!

1:6 Oskyddad semmel-wrap snabb succé – [länk!]
När Google sammanställde söktrenderna för 2015 toppades inte helt oväntat matsökningarna av innovationen ”semmelwrap”. PRVbloggen var tidigt ute och recenserade semlan och kunde därigenom rida på mediahajpen.

Två avgörande tillgångar i vår rapportering – utöver snabbheten – var den fysiska närheten till Tössebageriet (vi ligger ju på samma gata) samt vårt extremt fina foto, taget av PRVbloggens hovfotograf Thérèse Ahlén.

Prova gärna googla ”semmelwrap” eller ”wrapsemla” och tryck på knappen ”bilder” – där har ni en pågående och framtida referensbild för semlan:

Semmelwrap_450x300
”Semmelwrap” (foto: Thérèse Ahlén )

2:6 Filip & Fredrik och trevligt folk – [länk!]
Den kommer i delux-format i fem avsnitt på femman, från fjortonde januari – ”Trevligt folk” med Filip och Fredrik. PRVbloggen såg biofilmen om Somalias bandylag som åkte till Sibirien. Ett mästerverk signerat Karin af Klintberg.

3:6 Tårar på min kudde – [länk!]
Flera stora inspiratörer har gått bort i år: nu senast Lennart Hellsing, men också Magnus Härenstam och Robert Broberg. Jag noterar hur SAOL fortfarande i sin fjortonde upplaga inte upptagit ”barhopping” som begrepp.

4:6 Stephen Hawking i Stockholm – [länk!]
En extraordinär upplevelse inträffade då Anna Rapp framkastade en friplåt till Stephen Hawkings besök på Stockholm Waterfront. En blandning av rockkonsert och väckelsemöte när fysikens gigant presenterade sina teorier.

IMG_2182_red
”Stephen Hawking” (foto: Anna Rapp)

5:6 Största pärlplattan snart på Arlanda – [länk!]
Ettkommasex miljoner pärlor tog det Sigtunaungarna. Men nu hänger den där i avgångshallen – världens största pärlplatta – till en yta av 40 kvadratmeter. Pärlplattan är förresten en helsvensk uppfinning.

6:6 Vuxenskön julkalender på hal is – [länk!]
Begreppet vattendelare personifieras förmodligen av Erik Haag. Jag har ju gillat Erik ända sedan Hassan/Knesset och tidigt 90-tal.

Årets julkalender i SVT var en riktig höjdare. Och även om fokus låg på mat, kläder, boende och beteenden passerade mycket av teknikutveckling revy i rutan. Allt hon rör vid blir till guld; Karin af Klintberg igen.

ny skridsko
Vikingarna uppfann skridskon (foto: Anna Fanqvist)

Bloggredaktionen och jag vill önska er alla ett riktigt Gott Nytt År!
Vi kastar oss över ett 2016 med aktuella händelser, branschspecifika nyheter, historiska exposéer och mycket mer. Alltid med den immaterialrättsliga vinkeln. Vi ses!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Kommentarer inaktiverade för Stefans årskrönika på PRVbloggen

Filed under immaterialrätt

Vuxenskön julkalender på hal is

Jag vet inte om ungarna fattar något, men jag myser i soffan när Erik Haag larvar sig. I första avsnittet av årets julkalender åkte dom skridskor, en svensk uppfinning som vikingarna tog till Europa.

Den var omdebatterad hela tisdagen, årets julklander i SVT. Naturligtvis av dom som alltid gapar efter mera snö, men också av dom som inte sympatiserar med blinkningen i påan för avsnittet om 70-talet.

I första avsnittet av ”Tusen år till julafton” återvänder Erik Haags karaktär efter en nätt shoppingtur – på tre och ett halvt år – i Särkland.

Mycket har hunnit hända hemma. Till exempel går där ett extra barn på gården. En treåring. Det blir lite vuxenkul med matematiken och, ja, ni förstår.

Och så åker dom skridskor. Vikingarna transporterade sig på detta sätt vintertid.

Skridskolöpning är faktiskt en utpräglad nordisk idrott (också före Tomas Gustafsson och Rolf Falk-Larssen). Skridskon har förstås finslipats genom åren. Och varje gren tarvar sina tekniska lösningar (se Svensk Patentdatabas).

Skridskor och skridskor, förresten, fårben är det, som dom spänner på skorna. Men kul har dom. Och kul är det. Tycker jag.

Man bespetsar sig på avsnittet om 70-talet.

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Källa: SVT & Svenska Skridskoförbundet

ny skridsko
Skridsko av märket CCM, från Skridskojohan i Blackeberg
(foto: Anna Fanqvist)

Fotnot: Vikingarännet är ett långlopp (80 km) mellan Uppsala och Stockholm.

Kommentarer inaktiverade för Vuxenskön julkalender på hal is

Filed under patent

Vill du bli gästskribent på PRVbloggen?

pennor

PRVbloggen vässar pennan ännu en gång. Vill du vara med? Just nu söker vi gästskribenter till bloggen, vi vill höra din röst och dina tankar om immaterialrätt.

Vi söker dig som arbetar inom immaterialrättsområdet eller så kanske du driver företag som använder immaterialrätt för att nå större framgångar? Du kanske är innovatör, konstnär, musiker, designer? Alla ämnen är intressanta så länge det finns fokus på området immaterialrätt.

Kontakta mig för mer information.
Stina Lilja, PR-ansvarig på PRV
0703-90 21 25

Ps. Missade du PRV:s adventskalender? Om du gjorde det har du möjlighet att få en snabb inblick i vad immaterialrätt kan vara genom att öppna alla luckor i ett huj. Här är kalendrarna för 2014 och 2013. Med önskan om ett bra bloggår!

Kommentarer inaktiverade för Vill du bli gästskribent på PRVbloggen?

Filed under immaterialrätt

René Laënnec riktiga stetoskopmannen

Det är naturligtvis inget att skratta åt. En sexbrottsling. Avskyvärd. Men det går inte att värja sig mot epitetet: ”stetoskopmannen”. Tidningarna är för kreativa. Var det helt slut på ”25-åringar” eller ”falska läkare”? Eller bara ”skithög”?

Av respekt till dem han ofredat raljerar jag inte mer. Men själva stetoskopet är en hedervärd uppfinning som räddat många liv. Låt oss lyssna lite mer på det.

Stetoskopet uppfanns av 1819 av den franske läkaren René Laënnec, medicine doktor i Paris. Vi har alla sett ett stetoskop, men för att repetera används det för att lyssna på hjärta, lungor och tarmar. Auskultera, är den medicinska termen.

Det första stetoskopet var i princip bara ett trärör, genom vilket ljudvågor kunde fortplantas. Stetoskop av idag kan innehålla diverse sensorer, membran och filter och ljudvågorna som tas upp kan processas vidare till allsköns elektronisk apparatur för analys och diagnostik. Eller bara till det mänskliga örat.

En sökning på stetoskop i Svensk Patentdatabas ger inte fler än 74 träffar. Men då måste man tänka två gånger:

Stetoskop visserligen är en bra sökterm, då den är mycket tydligt avgränsad. Men man skulle lika gärna kunna söka på ”auskultationsanordning”. Eller ”anordning för detektering av hjärt- och andningsrörelser”.

Man måste ha både fantasi och förkunskaper för att inte missa något. Saknar man förkunskaper börjar man i synonymordböckerna på nätet. Eller i Google. Pröva själv!

Och du som har en uppfinning på gång – oavsett område – jobba lite med Svensk Patentdatabas och Espacenet innan du går vidare till ett patentombud! Men gå till ombud om du tror på din uppfinning! PRV-skolan är en bra ingång.

Komplettera ordsökning med sökning på klasser! Klassystemet omfattar all teknik. Just stetoskop är klassat under A61B7/02 i CPC-systemet.

Lycka till!

Stefan Hultquist, chef enheten för audio/video medicin- och mätteknik, PRV

Kommentarer inaktiverade för René Laënnec riktiga stetoskopmannen

Filed under patent

Nytt ljus över Nobelpriset

Nobelpriset i fysik får den som ”inom fysikens område gjort den viktigaste upptäckt eller uppfinning”. Med varmt hjärta och vurm för uppfinnarskrået läser jag hur Kungliga Vetenskapsakademien i år valt att belöna just en uppfinning – den blå lysdioden!

PRVbloggen har tidigare engagerat sig i belysningsfrågor och till exempel skrivit pinsamma dödsrunor över glödlampan.

Men en dag som denna tar vi ny fart och gläds med Isamu Akasaki, Hiroshi Amano och Shuji Nakamura som belönats med fysikpriset för att ha uppfunnit den blå lysdioden.

Och vi som inte disputerat i fysik undrar då vad man ska med blått ljus? Jo, det är tack vare den blå lysdioden som det går att få fram vitt ljus med LED-teknik. De andra ingredienserna – lysdioder i rött och grönt – fanns redan när man äntligen lyckades ta fram den blå i början av 1990-talet.

Fredrik Wahlin – expert på patent och laser – vad handlar patentansökningarna om?

De handlar mest om hur man kan styra vita lysdioder – vilka i grunden är blåa – för belysning mellan varmt och kallt vitt ljus.

Finns det andra tillämpningsområden än ren belysning?

Det är mest för belysning, men även i LED TV

Hur klassar man blå laser och LED?

LED klassas på H01L33/32 och laser på H01S5/32341

Kan du visa oss en typisk uppfinning ur Svensk Patentdatabas?

Absolut! Vi kan titta på EP 1018169:

I den allmänna delen av beskrivningen ges en bra bakgrund till teknikområdet.

Uppfinningens syfte är att göra kapslingen av komponenten mera robust så att den tål högre temperaturer och hög luftfuktighet. Detta uppnås genom ett passiviseringsskikt av kiselnitrid på kontakten.

Ett problem med blå LED/lasrar är att de inte går att göra den på standardsubstrat så som Si (kisel) eller GaAs (galliumarsenid). Man får istället göra dem på mera exotiska substrat så som safir eller SiC (kiselnitrid). Dessa substrat innehåller mycket defekter och mycket arbete har lagts ner på att hindra defekterna att sprida sig till det området som ska generera ljuset.

Komponenterna byggs från substratet, lager för lager, och uppåt.

Tack Fredrik!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Fakta:

Kungliga Vetenskapsakademien förklarar i en populärvetenskaplig information två sätt att bygga vita LED-lampor. Det ena använder en blå diod för att belysa ett material som de blå strålarna får att fosforisera i rött och grönt. Alla färgerna blandas, och ut kommer vitt ljus. Det andra sättet är att bygga lampan av tre lysdioder, en blå, en röd och en grön, och låta ögat lägga ihop dem till vitt.

Kommentarer inaktiverade för Nytt ljus över Nobelpriset

Filed under patent

Antikrunda hemma i garaget

Jag hittade inte mindre än två stycken i gammelfasters verktygslåda. Den gröna var på vippen att brista omkring 10, så jag förstår varför hon köpt på sig den grå. Faster verkar haft en fäbless för talmetrar.

IMG_0944
Foto: Thérèse Ahlén

Du har säkert en hemma också. Ett måttband i stål, välvt tvärs längsriktningen, som fjäderbelastat rullas in i ett handtag av plast. På sidan sitter en spärrknapp. En äkta talmeter har också en utfällbar tunga samt en ritsfunktion.

Ska vi vara noga heter det märkmätare. Talmeter är ett degenererat varumärke – ett varumärke som egentligen hör till en viss tillverkare men blivit synonymt med en hel produktkategori. Permobil är också ett sådant.

Salig gammelfasters verktygslåda har varit med mig sedan 1998, men jag har nog aldrig riktigt sett botten. Nu ville Ebba bygga lådbil – och det hör ju liksom till att lådbilar byggs av lite vad man har hemma – så vi grävde lite djupare i lådan.

Patent, stod det på dem. Innan jag insett innehållet i de två plastkapslarna gick tankarna till Svensk Patentdatabas, men då halva min arbetsgrupp är experter på just mätteknik tog jag istället måttbanden till jobbet för värdering.

Lars Jakobsson – mättekniker och klassningsexpert – man får anta att den gröna inhandlades före den grå. Defekten ca 10 cm in på den grönas band tyder på det. De verkar dock tillhöra samma generation. Kan du säga något om ungefärligt tillverkningsår?

Ture Anders Ljungberg uppfann märkmätaren när han skulle bygga om sitt hus 1949. Namnet talmeter kommer av uppfinnarens initialer (TAL). Till en början skedde tillverkningen hemma i Ljungbergs garage. Den första rullades ut 1954.

Vi kan jämföra de här med figur 1 i tyska patentskriften DE 854 709 från 1952 och se precis samma form på plasthöljet. Det behöver i och för sig inte betyda att de är från första leveransen. Patentskriften visar också i första hand funktionen – det är ju möjligt att designen gradvis ändrats mellan teknikskiftena.

Men Ljungberg tillverkade som sagt talmetrarna i garaget och det är högst troligt att designen inte ändrades så ofta i de tidiga årgångarna. Sannolikt tillhör de här den första generationens talmetrar från 50-talet.

Vad fanns det för alternativ till talmetern vid den här tidpunkten?

Jag skulle säga tumstocken. Med tumstocken kan man också skapa räta vinklar som ersätter vinkelhaken. Annars fungerar alltid det klassiska måttbandet.

Finns det något samlarvärde i gammal mätutrustning?

De hade en riktig dyrgrip på Antikrundan. Det var ett astronomiskt instrument. Det var urgammalt, gjort i metall och betingade också ett astronomiskt belopp.

Talmetrarna har ju gjorts i massupplagor, så de tillmäter nog inget större värde. Men som med alla föremål beror det på om någon samlar och föremålens skick. Den grå är i alla fall hel. Den gröna har ju ett brott ca 10 cm in på måttbandet.

Hur klassar du talmetern?

Utdragbara mätband klassas på G01B3/10.

Tack Lars!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Källa: Hultafors och DN

Kommentarer inaktiverade för Antikrunda hemma i garaget

Filed under patent