Etikettarkiv: uppfinnare

Mikrovågsugnen viril ålderspensionär

Du som var på T-centralen runt fyra i onsdags kunde se en kille på övre plattformen med mikrovågsugn under armen. Man vet inte var han kom ifrån, vart han skulle, eller ens om mikron var ny. Säkert vet man att det inte var den första. För den var 1,7 meter hög, vägde 340 kilo och skulle fyllt 67 i år. Percy Spencer hette uppfinnaren.

Killen försvann in på ett tåg mot Fruängen och där slutar spåren. Jag tog tåget västerut och tänkte lite vidare på hur denna lilla låda helt och hållet förändrat villkoren i landets lunchrum. Liksom för den hemmavarande föräldern.

Jag tänkte också på hur den fungerar. Sedan tänkte jag att alla vet väl hur en mikrovågsugn fungerar..? Eller vet alla det? Jag vet ju inte… Vi får kolla upp!

I mikrovågsugnen sitter en magnetron, alltså ett elektronrör som skapar ett högfrekvent elektromagnetiskt fält. Maten vi lägger in i ugnen innehåller vatten. Eftersom vattenmolekylen (väte och syre) är en dipol (den ena änden lite mer positiv och den andra lite mer negativ) kommer den att vilja ställa in sig i det elektromagnetiska fältet. Och när vattenmolekylerna rör på sig blir det varmt.

Percy Spencer hade godis på fickan när han råkade gå för nära en magnetron. Godiset smälte. Han började experimentera och fick snart ett exploderande ägg i ansiktet. Den första kommersiella mikrovågsugnen tillverkades 1947.

Mikrovågsugnen blev inte omedelbart het på marknaden. När tiduret plingade för Spencer 1970 hade värmeskåpet fortfarande många fisvarma år framför sig i fikarummen. Idag undrar man hur en arbetsplats skulle klara sig utan mikro? Man önskar nästan man finge bjuda Spencer på en korvlåda.

Mikrovågsugnen klassas på F24C7/02

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Kommentarer inaktiverade för Mikrovågsugnen viril ålderspensionär

Under patent

Lös kuben med färre än 21 vridningar

Ernö Rubik heter han, ungraren som uppfann kuben. Ett pussel med 43 252 003 274 489 856 000 positioner. Men visste du att kuben alltid kan lösas med färre än 21 vridningar? Var man än börjar.

”Spatial logical toy” hette den ursprungligen i patentlitteraturen. Fast det visste jag inte då, hemma i Söderhamn, tidigt 80-tal. Vi snackar Östra Skolan och lågstadium. ”Av byggelement sammansatt tredimensionellt pussel” på svenska.

Kuben slog ner som en bomb. Jämte Salomonryggsäcken (Kånken för töntiga) Donkey Kong och Monchichi (genusforskare jobbar fortfarande med det där…).

Det fanns en orm också, en rak kub med vridbara triangulära bitar. ”Formföränderlig leksak med grundformen av en rak stång” i Svensk Patentdatabas. Mindre intellektuell utmaning kanske, men större konstnärlig.

Nåja, man kunde göra en boll. I två varianter (vit med blått, eller blå med vitt). Roligare än så blev den liksom inte.

Jag lärde mig aldrig lösa kuben. Kanske är det därför jag trettio år senare myser på mitt arbetsrum när jag nu läser i patentlitteraturen hur den är konstruerad. Ett slags sanktionerat fusk. Ett allergipiller utan bäst-före-datum.

Hur man löser kuben med färre än 21 vridningar? Ta sönder den! Det står ju i patentkraven hur man sätter ihop den.

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Tack till Cecilia Montgomery!

Lathund för att lösa kuben finns här!

2 kommentarer

Under patent

Äppelkriget – den som skalar sist skalar bäst

Den brittiske allkonstnären Stephen Fry gjorde för några år sedan ett program där han presenterade en lista på de enligt honom 100 bästa prylarna som har uppfunnits. På nionde plats hamnade en av mina egna favoriter – äppelskalaren med skivnings- och urkärningsfunktion.

ÄppelskalareDetta mekaniska underverk var i höstas centrum för en bitter fejd där jag på ena fronten dagligen plockade fram den och skalade, skivade och kärnade ur äpplen i raketfart inför en imponerad publik bestående av en 4-åring och en 6-åring. Motparten, min fru, gömde den istället dagligen längst bak i något avlägset skåp med hänvisning till att den var skrymmande och ful. Ett utdraget skyttegravskrig med alternerande framryckningar och reträtter fick en upplösning först när en tredje part omedvetet blandade sig i striden – grannen. Två jättelådor ätmogna äpplen från den egna trädgården mottogs med glada tillrop och gemytliga ryggdunkar. Min ibland cyniska personlighet räknade snabbt ut att man nu mustat och mosat till förbannelse samtidigt som de egna förråden och komposten svämmade över av äpplen. Dessa lådor var man helt enkelt tvungen att lämpa över på grannskapet. Något skeptisk till det plötsliga överskottet planerade jag således att smyga ner merparten i vår egen kompostlåda efter mörkrets inbrott. En viss person informerade mig dock om att så får man inte göra. Typiskt.

Nästa morgon vaknade jag till ett muntert slamrande i köket. Väl där möttes jag av ett berg med äppelskal och kärnhus. ”Fantastisk mojäng det där”, konstaterade hon. ”Nu har jag skalat, skivat och fryst in allt”.

”Ja, visst är den bra”, mumlade jag och funderade samtidigt på hur jag skulle lyckas befria den plågade frysen från några påsar äppelskivor och smyga ner i komposten efter mörkrets inbrott…

Nåväl, numera står äppelskalaren på hedersplats. Äppelskalare har funnits i århundraden, men den halvautomatiska varianten uppfanns år 1864 av amerikanen David Harvey Goodell som även startade the Goodell Company som sålde köksredskap. Skalaren patenterades, se US 41266 A, men blev ingen omedelbar succé. Först efter en aggressiv säljturné sommaren 1867 tog det fart och 24 000 enheter såldes inom en månad under namnet ”the Lightning Apple Parer”. Vid sin död år 1915 hade D.H. Goodell ca 250 anställda i sitt företag. Skalaren sålde bra ända fram till 1970-talet. Min skalare är dock en kopia av en senare Goodell-modell; ”the White Mountain Apple Parer, Corer and Slicer”, patenterad år 1881, se US243035 A. Noterade att den nu saluförs under namnet ”Moster Huldas Äppelskalare”. Inflation.

I IPC-klasslistan hittar man fruktskalarmaskiner med urkärningsfunktion under A23N 7/08 samt köksutrustning för skalning med roterande frukthållare och fasta eller rörliga skalarblad under A47J 17/16.

1:a på Stephens lista? Tändaren. Den tar vi en annan gång.

/Jonas Holmqvist, patentingenjör på PRV

Kommentarer inaktiverade för Äppelkriget – den som skalar sist skalar bäst

Under patent, varumärke

Foosball för bänkad Zlatan

Ok, jag lägger mig platt, patentvinkeln har sällan varit så svag. Angränsande till filmning. Eller gult kort. Men det finns flera patent. Och det är bara Tyskland som kör seriespel.

Åsikterna går isär om det var taktiskt eller inte – eller ens avsiktligt – Zlatans gult-kort-bort-spark i fredags från en österrikare.

Trösterikare, än att sitta och titta på tysklandsmatchen på tisdag, är förmodligen någon form av förströelse. Så varför inte utmana Miroslav Klose på foosball?

Foosball – eller table soccer, metegol, taca-taca, futbolín, totó, pebolim, gits, footine, baby-foot eller kicker, som det kan heta ute i världen – är ett bordsspel med gubbar och spakar. Enligt mina uppgifter är det dock bara tyskarna som har organiserat seriespel. (Johan Esk på DN skriver inte jätteofta om det här, så mina kunskaper är mig högst tillgooglade…)

Spelet foosball faller under 1 § patentlagen, utanför det patenterbara området. Men själva hårdvaran, mekaniken – och förbättringar – är givetvis patenterbara. Så länge som de löser ett problem.

Det första bordsfotbollsspelet patenterades redan 1922 av engelsmannen Harold S. Thornton. Men det finns många varianter bara i Svensk Patentdatabas. CPC-klassen (Cooperative Patent Classification) är huvudsakligen A63F 7/06.

Grattis Erik Hamrén, till framgångarna i VM-kvalet och lycka till även på tisdag! Och Zlatan, lägg särskilt märke till cykelsparken i det här klippet!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Fotnot: Miroslav Klose är Tysklands främste målskytt genom tiderna med 68 i landslaget och 14 i VM. Klose missar matchen på tisdag med en inflammerad fot.

PRVbloggen har redan tidigare engagerat sig i de bänkade idrottsproffsens sak. Den gången handlade det om ishockey.

Källa: Foosball.com, Dagens Nyheter, Aftonbladet

Kommentarer inaktiverade för Foosball för bänkad Zlatan

Under patent

Cronut på allas läppar i the Big Apple

Dominique Ansel heter han, trendiga kocken som uppfunnit cronut, en korsning mellan croissant och donut. Eller munk på svenska.   Han har tagit patent står det i Metro, kan det verkligen stämma?

Dom går man ur huse, newyorkarna (och dom har stora hus så det blir mycket folk) för att få sin dagsfärska cronut. För det är färskheten som är själva grejen. Metro skriver att konstruktören, Dominique Ansel, tagit patent på sin skapelse.

Carolina Palmcrantz, patentexpert på PRV, kan man ta patent på ett bakverk?

I princip ja , såvida man inte avser den estetiska utformningen av bakverket.

Förutom nyhet och uppfinningshöjd (patentlagen 2 §) ställer vi ju kravet på en uppfinning att den ska vara industriellt tillämpbar (patentlagen 1 §) för att vara patenterbar. Den måste vara teknisk och lösa ett problem tekniskt. Den måste också vara reproducerbar (kunna återupprepas).

Ingredienserna i en cronut kanske kan ses som tekniska, men vilket problem löser det här och hur är det med möjligheterna att upprepa bakverket?

Det tekniska problemet kan ju i detta fall vara att framställa produkt med bibehållen färskhet (där ”färskheten” givits en definition i tekniska termer). Och sedan är det sannolikt sammansättningen av  de ingående ingredienserna eller framställningssättet som är den tekniska lösningen. Om den tekniska lösningen är väl beskriven bör det inte vara något problem med reproducerbarheten.

Är inte det här sannolikt en klassisk sammanblandning av begreppen patent och varumärke, där Ansel förmodligen har skyddat namnet ”cronut”?

Kanske, men om förutsättningarna i frågan ovan är uppfyllda är även patentskydd en möjlighet.

Katalan och kalorisnålt på Östermalm

Metro har talat med Magnus Johansson – stjärnkonditor och bagarmästare – som tror att cronut kommer att bli en hit även i Sverige. Imitationer har redan dykt upp i Los Angeles, Tokyo och Sydney.

PRVbloggen, å sin sida, har talat cronut med Joakim, konditor på anrika Tomtebageriet på Östermalmsgatan. En hål-i-väggen-butik för den medvetne. Han är tvärtom tveksam till att haka på trenden:

–          Det låter väldigt amerikanskt, säger Joakim. Här törs folk knappt köpa en bulle utan att fundera på kalorierna.

Joakim tipsar istället om katalan, en saftigare mazarin med hallonsylt i botten. Katalanen kan ses som ett slags dagens rätt på Tomtebageriet.

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Fotnot: Mazarinen är troligtvis uppkallad efter Jules Mazarin, född 14 juli 1602 i Pescina i Abruzzi i Italien, död 9 mars 1661 i Vincennes i Frankrike. Mazarin var kardinal och Frankrikes försteminister från 1642 till sin död. [Wikipedia].

2 kommentarer

Under patent

Tv-krönikan: Förr eller senare

Ni har säkert sett det, ni som tittat på fyran i veckan. Påannonsen för nya programmet Förr eller senare. Idén är genial. Det är precis det patentgranskningsarbetet handlar om. Att bedöma nyhetsläget.

Som jag förstod ska Hans Rosenfeldt – programledaren – be några kändisar, eller Thomas Petersson, inordna historiska (nåja) händelser i tiden. Kanske undrar man om Tur i kärlek kom före eller efter Vem tar vem?

Låt oss en stund lämna kärleksproblematiken och titta på 2 § patentlagen:

I en vanlig nationell patentansökan ska vi ju reda ut vad som är nytt (eller vad som var nytt alldeles precis nyss – vi väntar ju tills databaserna är uppdaterade). Som det ordagrant står i 2 § PL: Patent meddelas endast på en uppfinning som är ny i förhållande till vad som blivit känt före dagen för patentansökan och tillika väsentligen skiljer sig därifrån. Det blir ju samma som i tv-programmet!

Den verkliga likheten kommer när vi gör ett granskningsuppdrag, som Validity Search, alltså testar hållbarheten i ett redan beviljat patent. Beviljat av annan myndighet, ska sägas… Och det kan ju vara skitlängesen det gjordes.

Jag har faktiskt själv lekt lite Hans Rosenfeldt i patentingenjörsutbildningen. Eleverna får gissa vad som kom först, kanske av nylon eller teflon? De flesta svarar glatt nylon, eftersom nylonstrumpor ibland figurerar i krigsskildringar. Teflon, däremot, förknippar många med moderna stekpannor, alltså åttital. Minst.

Det är helt sant att nylonet kom först – 1937 – under det att teflonet kom senare. Inte förrän 1938.

Vi har de finaste granskningsverktygen och de bästa teknikdatabaserna, men det är ändå en enorm fördel om vi vet lite när olika lösningar såg dagens ljus. På så sätt hittar vi snabbare bakgrundstekniken och jobbar smartare och effektivare.  Vi letar inte nylonstrumpor före Kreugerkraschen.

Diska eller tvätta?

Under hela min uppväxt fanns det tvättmaskin i huset (äldre än så är jag inte). Däremot finns det fortfarande ingen diskmaskin i mitt föräldrahem. En demoskop skulle förmodligen också väga över åt att tvättmaskinen är den äldsta, om man frågade tusen personer på stan.

Faktum är att den första diskmaskinen patenterades 1850 (av Joel Houghton) medan tvättmaskinen – som tillskrivs James King – kom 1851. Mängder med vitvaror för tvättändamål har naturligtvis runnit genom världens patentverk sedan dess, men det är ändå ett lysande exempel på att vad vi uppfattar som äldre eller yngre inte alls behöver förhålla sig på samma sätt historiskt.

Jag tror att ”Förr eller senare” är ett precis så tramsigt program man kan förvänta sig. Men jag kommer sitta där och titta. För programidén är ju genial. Vad kom först: Pumptermosen eller Tv-kannan?

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

I vilken ordning kom programmen? Tur i kärlek (Adam Alsing/Agneta Sjödin) började sändas 1991. Då hade redan Vem tar vem (Lill-Babs) – som kom 1990 – rullat ett år. Det fanns också ett program Kär och galen, med Lotta Engberg, men det drog igång först 1993.

PRV anställer patentingenjörer med civilingenjörs kompetens eller motsvarande. Samtliga genomgår en 18 månader lång intern utbildning för auktorisation.

Kreugerkraschen inträffade 1932.

Kommentarer inaktiverade för Tv-krönikan: Förr eller senare

Under patent

Sverige är bra för uppfinnare!

Sverige har kommit tvåa i Global Innovation Index som mäter innovationsklimatet i länder över hela världen. Utgångspunkten är att innovation är nyckeln till ekonomisk tillväxt och välfärd. Totalt undersöks 142 länder och man tittar på olika indikatorer som institutioner, politisk struktur, kapital, immaterialrätt, teknikutveckling, forskning, utbildning, kunskapsspridning, IT, kultur, ekologisk hållbarhet, marknad, investeringsvilja, handel, tjänsteutveckling, produktion och online-kreativitet. Totalt handlar det om 84 indikatorer som tillsammans avgör landets grad av gott innovationsklimat. Och våra svenska förutsättningar ser ju att vara utmärkta. Vi brädas bara av Schweiz som kom etta, även i år.

Individerna bakom innovationerna
De nationella förutsättningarna är givetvis grundläggande för innovationsklimatet. Men här kan det vara på sin plats att även lyfta fram individerna bakom innovationerna. I ett par hundra år har Sverige haft många kreativa uppfinnare och innovatörer som med ihärdighet och fokus (på gränsen till besatthet) gått in för att hitta lösningar på problem. Det har handlat om avancerad forskning men också om oväntade, enkla lösningar som sedan spritts internationellt. Här presenterar vi ett urval av svenska välkända innovatörer och länkar ner till deras patent i Svensk Patentdatabas, där man kan läsa deras patent i original. Trevlig läsning!
Uppfinnare från Sverige

För alla tabellbitare

Tio i top – Global Innovation Index

2013

      Switzerland
      Sweden
      United Kingdom
      Netherlands
      United States of America
      Finland
      Hong Kong (China)
      Singapore
      Denmark
    Ireland

2012

      Switzerland
      Sweden
      Singapore
      Finland
      United Kingdom
      Netherlands
      Denmark
      Hong Kong (China)
      Ireland
    United States of America

För att hitta de verkliga förbättringspotentialerna för varje enskilt land måste man djupdyka i den intressanta rapporten. ( Bakom indexet står Cornell University, WIPO, Insead)

Se även Sverige bra för uppfinnare, DN/Ekonomi

Anna Engquist, webbansvarig på PRV

Kommentarer inaktiverade för Sverige är bra för uppfinnare!

Under immaterialrätt

Grovdoppa

Vad vore sommaren utan tryckt virke?  Det var Bror Häger från Söderhamn som uppfann det tryckimpregnerade virket. Det vi ser skruvat i varenda veranda. PRVbloggen provsitter lite.

Ni som suttit på många verandor vet redan att det finns ett klassystem för tryckimpregnerat virke, men jag har precis fått klart för mig att man ska välja ur klass A om träet ska stå i direkt markkontakt, eller ovan mark på delar som är hårt väderbelastade eller svåra att byta.

För vårt trallgolv duger trä ur klass AB. Klass B används i mer skyddade lägen, som i dörrar och fönster. Storfräsarna – som bygger bryggor – behöver däremot virke ur klass M.

Tryckimpregnerat virke tillverkas genom att torrt virke placeras i ett tryckkärl som tillsluts. Luften i kärlet och det porösa virket sugs ur och i vakuum tillsätts impregneringsvätska. Vid korrekt utförd impregnering trycks vätskan in till kärnveden och skyddar mot röta.

Det finns också alternativa metoder för impregnering mot röta, liksom det finns impregnering mot brandskydd och behandling av trä för skydd mot fukt och UV (det vi gör när vi oljar trallen).

Det ska sägas i sammanhanget att metoderna för tryckimpregnering diskuteras flitigt ur miljösynpunkt. Här hittar alltså uppfinnaren en vidöppen furudörr för framtida patentansökningar.

–          Just nu kommer det inte in så mycket på impregnering, det handlar om några få ansökningar per år, säger Anna Hedberg, patentexpert på PRV.

Klasserna, patentklasserna alltså, för tryckimpregnering hittar vi under B27K, både inom den internationella patentklassificeringen (IPC) och den kooperativa klassificeringen (CPC).

Gå gärna in i Svensk Patentdatabas och titta vad som finns uppfunnet!

Stefan Hultquist, enhetschef och utbildare PRV

Bror Häger (1907-2001) stod bakom drygt 60 patent, främst inom träindustrin. Han fick Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademins guldmedalj 1961.

Grovdoppa är titeln på Allan Edwalls (1924 – 1997) första platta, som kom ut 1979. På Grovdoppa hittar vi mycket finstämda Årstider. Andra titlar från Allan Edwall är Gnällspik och Färdknäpp. Edwall skulle ha fyllt 89 nästa söndag.

Kommentarer inaktiverade för Grovdoppa

Under patent

Bockens Julmust och läskens historia

I Njurunda – en mil söder om Sundsvall – ligger Vasa Bryggeri. Bryggeriet framställer klassiska läskedrycker – starka varumärken – som till exempel Trocadero och Portello. Eller den så högaktuella julmusten. Bockens Julmust, såklart. Läsk är en svensk uppfinning.   

bocken

Foto: The Mike

Att försäljningen av Coca Cola minskar med hälften så här års, liksom att endast två personer känner till receptet på julmust, brukar man kunna läsa här och där. Men visste du att läsken är en svensk uppfinning?

Torbern Bergman, professor i Uppsala, lyckades 1771 framställa kolsyra på konstgjord väg. Att bara upptäcka kolsyran hade naturligtvis inte varit att betrakta som en uppfinning i patentmening, men Bergman hittade alltså en industriellt tillämpbar metod för att framställa kolsyra, eller luftsyra, som han kallade den. Bergman brukar kallas den svenska läskedryckens fader.  

God Jul önskar Julbocken!

Kommentarer inaktiverade för Bockens Julmust och läskens historia

Under immaterialrätt, varumärke

Larmar och gör sig till

Det hade naturligtvis varit frestande att gräva efter patent på tomtar och adventsljusstakar så här års, men PRVbloggen tar det säkra före det osäkra och byter istället batterier i brandvarnaren. Metro skrev förra veckan om tonsättaren Anders Linds brandvarnarkonsert som sätts upp på Norrlandsoperan den 14 december.

Anders Lind har byggt ett instrument bestående av brandvarnare, brandklockor och sirener. Som framgår av Metro kommer det att vara en slagverkare som går lös på detta – får man gissa – friskt larmande ekipage.

PRVbloggen visar inför helgerna åt alla en god vilja och slår ett slag – eller i vart fall byter ett batteri – för en fungerande brandvakt därhemma. Skriv upp det på en post-it så att du inte glömmer!

Lars Jakobsson, patentingenjör inom mätteknik på PRV och ordförande i klassningsnämnden, kommer det många ansökningar på brandvarnare?        

Hittills i år har det inte kommit någon, men dessförinnan kom det några per år. Under senaste tioårsperioden har det kommit in ca 25 stycken.

Varifrån kommer ansökningarna, finns det svenska företag aktiva?

De flesta ansökningarna kommer från privatpersoner. Några enstaka företag förekommer ibland, till exempel Firefly AB och Björnax AB, som båda har brandlarmrelaterade ansökningar.

Hur klassar man brandvarnare enligt det internationella klassystemet IPC?

Brandvarnare klassas på den stora larmklassen G08B – bland allt som har med larm att göra. Beroende på vilken typ av brandlarmsdetektor det handlar om så finns det ett stort antal undergrupper på klassen.

Det finns brandlarm som reagerar på hög temperatur, på värmestrålning, på rök eller farliga gaser. Det finns mekaniska brandlarm (exempelvis bimetallelement som sluts vid hög temperatur) samt elektriska och optiska larm med batteri. De optiska larmen skickar ut ljus och känner av om det blir reflektioner från rök i en mätkammare inne i brandvarnaren. De elektriska – som är vanligast – reagerar på gaser i en jonisationskammare.

En nackdel med brandvarnare är att man måste ha sin hörsel i behåll. En lösning på det finns svenskt patent SE 533292 där brandvarnaren sänder ut ljusstrålar mot väggar, golv och tak så att icke-hörande personer får vetskap om brand.

En annan nackdel med brandvarnare är dess fastsättning i tak. En lösning på detta beskrivs i SE 512409 där brandvarnaren sätts fast runt en lampsladd som hänger ner från taket.

Många bränder har uppstått kring skorstenar. SE 532285 beskriver hur man mäter temperaturen på utsidan av skorstenen i anslutning till byggnadens bjälklag, där skorstenen har sin genomföring. Larm ges då det blir för varmt.

Vad tror du om framtiden? Kan du se några trender inom brandväkteriet?

Brandvarnare kommer alltid att behövas och nytt batteri till dessa behövs också varje år. Gör det till en vana att byta batteri, förslagsvis 1:a advent varje år!

En trend inom alarmområdet är trådlös överföring av larmsignaler till mobiltelefon eller larmcentral. Detta gäller även för brandlarm.

Vad har du själv för brandvarnare?

Jag har sådana som reagerar på gaser i en jonisationskammare. Man kan ha en brandvarnare i proppskåp, läste jag, eftersom brand kan uppstå och starta där.

Tack Lars!

Stefan Hultquist, enhetschef PRV

Mitt sista inlägg

Det här var mitt sista inlägg. PRVbloggen står inför en modernisering och ny organisation. Nya vassa skribenter har gjort entré och fler väntar i kulisserna. För egen del väntar föräldraledighet. Jag passar därför på att tacka för mig!

Ett varmt tack till kollegerna:

Leif Brander, Ingrid Eklund, Carolina Gomez Lagerlöf, Lisa Sellgren, Anton Blomberg, Patrik Rydman, Fredrik Wahlin, Jens Waltin, Henrik Andersson, Lars Jakobsson, Agneta Seidel, Vapengruppen, Emma Hedlund, Calle Fröderberg, Pelle Winberg, Niels Rasmussen, Patentexpertrådet, Andreas Westberg, Krzysztof Kwiatkowski, Anders Bruun, Magnus Thorén, Tomas Erlandsson, Christian Rasch, Henrik Eriksson, Anders Toll, Dyveke Frimodt, Cecilia Hessel, Anna Engquist, Anna Fanqvist, Tobias Selin och Stina Lilja.

Tack också Peter Stålnacke och farsan!

Sist men inte minst: Tack alla ni som läst!

Alla inlägg finns här!

Vi ses!

Stefan

ps. Jag finns kvar i kommentarfälten ännu en tid!

4 kommentarer

Under patent