Etikettarkiv: uppfinnare

Det här är rocket science

Det är många jobb som inte är rocket science. Men Carl Fröderbergs jobb är faktiskt det. Calle är patentingenjör på PRV. Och nu vi ska vi titta närmare på raketforskningen.

Calle, kan du förklara principen för hur en raketmotor fungerar?

Raketmotorn fungerar enligt Newtons tredje lag: Två kroppar påverkar alltid varandra med lika stora men motriktade krafter. ”Actioni contrariam semper et æqualem esse reactionem.” I raketmotorns fall slungas massan av det förbrända bränslet bakåt med en hög hastighet vilket driver raketen framåt. Bränslet, som kan vara av fast form eller av flytande form, antänds i en förbränningskammare vilket gör att det utvidgas och tvingas ut bakåt, genom en öppning, med mycket hög hastighet.

Hur ser trenderna ut inom raketforskningen? Vad handlar tekniken om? Vilka länder är aktiva och hur står sig Sverige?

Principen för raketmotorn är väldigt gammal så där händer inte så mycket. Men på materialfronten händer det en del. Både när det gäller motorerna och bränslet. Raketmotorer används också för att styra satelliter och där händer det också en del. Raketforskning är ett lite hemligt område, även för oss som jobbar med patent, eftersom det har militära användningsområden. Därför är det svårt att veta vad som verkligen händer inom området. Men de länder som skjuter upp raketer och satelliter är såklart aktiva. Även om de kanske inte syns.

Var hittar vi raketforskningen i den internationella patentklasslistan, IPC?

Raketerna och dess delar ligger på B64G och där under. Själva raketmotorerna ligger på F02K och där under.

Till sist: Om du fick fribiljett, skulle du vilja följa med ut på en planetfärd?

Självklart!

Stefan Hultquist, enhetschef PRV

Fotnot: Raketer och årtal

1883, Konstantin Tsiolkovskij förklarar principerna för att kunna flyga med raketdrift i vacuum.

1957, Moskvafödda blandrastiken Lajka åker runt jorden i Sputnik 2. Det var ett tufft pass. Resan, på 2500 varv, tog drygt 5 månader och slutade i krasch vid återinträdet i atmosfären. Men Lajka lär ha dött redan efter 5-7 timmar av stress och överhettning.

1961, Jurij Gagarin landar efter en 108 minuter lång omloppsfärd runt jorden. ”Jag ser ingen gud här uppe”, ska han ha sagt under resan. Åtminstone enligt propagandamaskineriet.

1969, USA beträder månen.

1979, Kavli upphör med sin klassiska mjukost ”Raketost” – främst beroende på svårigheterna att automatisera tillverkningen. Snöret som skar osten ansågs också ohygieniskt.

2006, Christer Fuglesang, teknisk fysiker från KTH, blir den förste svensken i rymden.

2010, Nätresebyrån säljer den första svenska rymdbiljetten. Priset är 1,2 miljoner kronor.

1 kommentar

Under patent

Svenska dialektmaskiner

Fredrik Lindström är min husgud. Och nu är det dags igen. På onsdag åker han till Värmland i det första av åtta nya avsnitt i serien om svenska dialektmysterier. Och jag sitter bänkad. Bloggredaktionen värmer upp med par dialektmaskiner.

Visst är det vackert med dialekter? Och på modet! En dialekt säger mer än tusen ord – en garant för att du är att lita på. Som hälsing levde jag länge i tron om att jag talar rikssvenska. Förmodligen växer många svenskar upp i sådana villfarelser. När jag träffar Stina (som också bloggar här) hör jag att det inte är rikssvenska. Men det är vackert. Och det är att lita på. Tack för det!

Om Bertil Lyberg talar rikssvenska vet jag inte, men han satt i alla fall på Telia i Farsta på 90-talet och försökte förstå språkets olika dialekter på artificiell väg. Bertil lämnar i skrifterna SE 504 177 och SE 506 003 förslag på två svenska dialektmaskiner. Uppfinningarna hittar du i Svensk Patentdatabas.

Den första, en taligenkänningsutrustning för dialektala variationer, fungerar som följer: Anna, med vacker Helsingborgsdialekt, talar i dialektmaskinen. Maskinen gör dels en procedur för taligenkänning, dels tar den fram Annas grundtonskurva. Ur taligenkänningen skapas en allofonsträng.

Allofonsträngen innehåller språkspecifika uttryck, kanske i Annas fall varianter på r-ljud. (Uppsvensken skulle eventuellt, och något nedsättande, kalla detta för avvikelser – det gör inte jag.)  Allofonsträngen och grundtonskurvan utnyttjas för att hitta grundtonens max- och minvärden.

Dialektmaskinen jämför nu det igenkända talet mot ett språklexikon med ortografi och transkription (den ambitiöse läsaren hittar definitioner nedan) för att finna lämpliga ordkandidater. De funna ordkandidaterna analyseras vidare syntaktiskt. Dessa syntaktiska och lexikala informationer utnyttjas för att bilda en modell av talet. Modellens grundtonsstruktur och talets grundton jämförs, grundtonernas max- och minvärden fastställs, och därmed finns en skillnad mellan modellen och Annas tal. Den skillnaden påverkar modellen så att talen kommer att överensstämma. Ungefär så här kan alltså maskinen träna upp sig till att känna igen Annas Helsingborgsdialekt.

Den andra uppfinningen är en tal-till-tal-omvandlare. Ett användningsområde för den skulle kunna vara i ett röststyrt telefonsystem. Dels kan det vara svårt för ett automatiskt telefonsystem att ta ut det verkligt informativa i en gravt dialektalt framställd förfrågan – dels skulle man, som ren kundservice, kunna tänka sig att telefonsystemet svarar på samma dialekt som kunden (”tala med bönder på bönders vis …” osv.).

Tekniskt handlar den andra uppfinningen om att plocka ut prosodiinformation, alltså information om talets intonation, rytm och dynamik, och jämföra den med grundtonskurvan, ungefär som ovan.

Om den senare maskinen är i bruk eller inte vet jag inte, men vilka möjligheter den öppnar för! Glenn Hysén ringer till CSN för att förhöra sig om han är berättigad till studiemedel. En maskin svarar, lite avmätt på bred göteborgska: ”E’ du goo’ eller..?”. Eller Anna i Helsingborg (från första exemplet) som blir placerad i Försäkringskassans telefonkö och på grundval av sina skånska allofoner får höra pausmusik av Danne Stråhed. (Förmodligen lägger hon på…)

Eller du själv, när du sitter där ensam och uttråkad på det ospecificerade hotellet på den regniga turistorten, det svenska kaffet är slut sedan länge och hemlängtan håller på att bryta ner dig i bitar. Tänk då att få fatta luren, ringa till en automatisk telefonsvarare hemmavid och få tala med någon som tar sig tid att tala just till dig, och som talar precis lika vackert som du.

Missa inte Lindström på onsdag!

Stefan Hultquist, enhetschef PRV

Fotnot:

Fonem är betydelseskiljande foner, språkljud, som formar språket. Olika ord är uppbyggda av olika fonem. Ett fonem brukar därför anges som det talade språkets minsta betydelseskiljande enhet. Man tar reda på om ett ljud är ett fonem eller bara en fon genom att bilda minimala ordpar (t.ex. ”bil” och ”fil”).

Fonem och allofoner: Kort ä är ett fonem, trots att dess uttal varierar mellan ord som ”värk”, ”välj” och ”väck”. Dessa kontextuella uttalsvarianter kallas för allofoner, som alltså är varianter på fonem. De olika r-ljud som används i södra Sverige är också allofoner av samma fonem – r. Allofoner är alltså språkspecifika uttalsvarianter på fonem, som gör att ord kan uttalas på olika sätt men ändå ha samma betydelse; de uttalas olika men får inte en betydelseskiljande effekt. Olika språk har olika betydelseskiljande språkljud och därigenom även olika allofoner.

Ortografi handlar om stavning, interpunktion, bruket av versaler och gemener, avstavning och särskrivning. Ortografi kan oftast direkt översättas med skriftspråk och inte sällan med stavning. Man kan också med ordet avse relationen, ”samspelsmönstret”, mellan ett språks grafem (skrivtecken) och dess fonem (”språkljudsenheter”), tryckaccenter och tonaccenter med mera. I finskans ortografi dubbeltecknas till exempel lång vokal, medan så inte är fallet i svenskans ortografi.

Transkription betyder här att nedteckna talat språk så att uttalet framgår. Vid transkription strävar man efter att uttalet ska återges så att det motsvarar källan. När uttalet ska återges så exakt som möjligt kan man transkribera till det internationella fonetiska alfabetet.

Syntax eller satslära betyder inom språkvetenskapen beskrivningar i form av regler för hur man i ett givet språk sätter samman enskilda enheter till, satser och meningar. För att underlätta analyserandet av syntaxen i språk brukar man dela upp grammatikaliska meningar (det vi i dagligt tal kallar meningar innehåller ofta flera grammatikaliska meningar) i olika satsdelar såsom subjekt, predikat och ackusativobjekt. Man brukar dela in ord i ordklasser (substantiv, adjektiv, verb, etcetera) efter hur de fungerar i satser.

Prosodi refererar till ett språks ljudegenskaper. Dessa kan delas upp i intonation, rytm och dynamik. Prosodi handlar om ljudenheters ljudegenskaper i förhållande till varandra. En ljudenhets prosodiska egenskaper kan yttra sig på stavelse-, ord-, fras- eller satsnivå. Prosodi syftar på vår förmåga att variera talet med hjälp av intonation, melodi, styrka och ironi. [källa: Wikipedia]

5 kommentarer

Under patent

Melodifestival varje dag – bli din egen Thomas G:son

Jag säger varje år att ”i år ska jag inte se Melodifestivalen”. Så när jag nu sett alla 32 bidragen funderar på vad som egentligen hände. Och haverikommissionen pekar särskilt på tre frågor: Var går gränsen för upprepning? Hur många kompositörer behövs för att skriva tre minuter musik? Och hur bär han sig åt, Thomas G:son?   

Låt mig först säga att jag gillar Melodifestivalen. Och med största respekt för formatet tar jag mig frihet att tycka till om innehållet. För hur svårt kan det vara att skriva en låt? Skulle man kunna bygga en hitmaskin?

Frågan är om patentlitteraturen kan ge mig någon ledning? Jag tar fram Svensk Patentdatabas  och söker på ”tonartshöjning”. Det ger inget. Nytt försök: ”melodigenerator”. Vips trillar det ut ett par dokument, varav en fullträff: Patentskrift SE 528 839 C2. Uppfinnare och patenthavare: Mats Hillborg.

Det visar sig att Mats ställts inför samma problem som jag. Så här står det i beskrivningen: ”Metoder och anordningar som automatiskt generar melodier finns beskrivna i litteraturen…” och vidare ”Kännetecknande för dessa är att de inte generar melodier som uppfattas som tillräckligt tilltalande…”.

Mats berör också problematiken med att betala ersättning till kompositörer som inte håller måttet. ”Ett ändmål med uppfinningen är därför att tillhandahålla en melodigenerator och en metod för en sådan melodigenerator som genererar melodier som uppfattas som mer tilltalande än de som kan genereras med känd teknik…”, avslutar Hillborg.

Här har vi det alltså, formeln, metoden, maskinen för att komponera en schlager! Det visar sig också att Mats Hillborg startat ett företag runt sitt patent, Autophonics.

Autophonics affärsidé är att sälja en metod och maskin som med hjälp av artificiell intelligens tar fram nya melodier. Användningsområden kan vara till exempel mobiltelefonsignaler och bakgrundsmusik till dataspel. Hissmusik sålunda, och fördelarna, förutom att det ska vara bra musik, är att algoritmen tar lite minnesutrymme i anspråk. Och så slipper man betala pengar till dyra upphovsmän.

Själva musikmaskinen, ”MusAic” , är tydligt och trevligt beskriven på hemsidan. Den fungerar ungefär så här: Först väljer man stilen på den musik man vill komponera. Det kan till exempel vara pop (för ungarna) eller jazz (för svärmor). Det går också att välja variationsbredd däremellan (för allätaren). Hit kan vi gå tillbaka och ändra, om vi senare tyckte att något lät bättre än något annat.

Sedan väljer man ”Play”. Precis som man förstår spelas nu musiken upp. I den här menyn finns också en skala för omröstning – det mest spännande momentet i den verkliga Melodifestivalen. Skalan är graderad från ”bad” till ”good” i diskreta steg. Man väljer ett värde utifrån hur tilltalande man ansåg musiken.

Om man vill kan man köra resultatet ett varv till i maskinen, ändra stil och variationsbredd, och gå till omröstning. Så där håller man på tills man tycker att låten är fulländad. Då är det bara att skicka in bidraget till Christer Björkman.

Ja, texten då, tänker du? Tja, om det inte duger med det vanliga, med hjärta och smärta, så finns det semantiska maskiner och algoritmer även för sån’t. Eller så ställer man en Björn Ranelid att mässa bredvid artisten så är det ändå ingen som kommer ihåg vad hon sjöng.

Stefan Hultquist, enhetschef PRV

Fotnot: Thomas G:son, låtskrivare från Skövde, har vid det här laget fått med inte mindre än 31 bidrag till den svenska melodifestivalen. Han har dessutom deltagit med totalt 25 bidrag i nationstävlingar i Norge, Danmark, Finland, Polen, Lettland, Rumänien och Spanien. [källa: Wikipedia & G2 publishing]

Fotnot 2: Min favorit i årets upplaga av Melodifestivalen är Lisa Miskovsky. Hennes låt är väl ungefär vad som ramlar ut om man kör Kate Bush i Hillborgs maskin. Briljant!

Fotnot 3: Mats Hillborg var tidigare medlem i gruppen Docent Död, med låtar som ”Solglasögon”. Ingen maskin i världen kan skriva sådan musik!

5 kommentarer

Under patent

Pelle på planetfärd – uppfinningar när de är som vackrast

Redan baksidestexten får mig att vilja slita upp den. Trots att jag inte betalat. Bokrean börjar idag och jag står med en färskpressad ”Pelle på planetfärd” av Jan Lööf i handen. För 59 kronor.

”I den här boken träffar Pelle uppfinnaren Bertil Enstöring, Skrot-Nisse och hans son Kalle och den elake ingenjören Ture Björkman som inte tänker ge sig förrän han har lagt beslag på Bertils bok med alla uppfinningar”.

På bilden ovanför baksidestexten tecknas fyra av huvudrollsinnehavarna i denna thriller. Uppfinnaren Bertil Enstöring och Kalle håller upp boken med titeln ”Tekniska lösningar”. Jag känner hur pulsen stiger inne bland travarna.

Uppfinnaren Bertil Enstöring. Den elake ingenjören Ture Björkman. Diffusa fragment från en svunnen barndom tecknar sig i min hjärnbark, men var har de varit i alla år? Kan de haft någon inverkan på mitt yrkesval?

Väl på jobbet läser jag barnboken från pärm till pärm. Det handlar alltså om att uppfinnaren Bertil Enstöring – som bosatt sig på en planet ute i rymden – återigen fått problem med ingenjören Ture Björkman, som vill åt hans bok med alla uppfinningar. Pelle skickas till undsättning upp i ett rymdskepp som Skrot-Nisse skruvat ihop.

Man förstår av bilderna att Skrot-Nisses firma har betydligt högre kapacitet än vad barackerna som ramar in skrotgården skvallrar om. Skrot-Nisse fungerar som ett slags entreprenör och möjliggörare. Det är i hans firma man skulle köpa aktier. Förtjänstfullt fri från slipsnissar och marknadsfolk.

Jan Lööf får ibland kritik för att han tecknar saggiga gubbar. Och visst kan man ha synpunkter på genusfördelningen i boken. Likaså på den odiskade disk som pryder bänken på Skrot-Nisses kontor. Jag kan lätt överse detta. Lööf är en odiskutabel konstnär. En konstnär som tecknar för alla – med lust för den som har lust. Och utgångspunkten är lusten till tekniska lösningar (rymdraketer, robotar, bilar etc.) och immateriella tillgångar (den eftertraktade boken med alla uppfinningar).

Boken kom 2010 och finns alltså nu på rean. Du behöver inte ha barn hemma för att förse dig med ett exemplar – jag menar att den är ett referensverk i branschen, en nostalgitripp för den vuxne och samtidigt en självklar intresseväckare för varje förskolas litteraturkanon.

Stefan Hultquist, enhetschef PRV

Fotnot: Junibacken iscensätter just nu Jan Lööfs bilderboksvärld i utställningen ”Skrot”

6 kommentarer

Under immaterialrätt

Hur mycket har du druckit egentligen? – Historien om en fungerande modell.

Vi skulle samlas hela enheten på vinden 16.40. Lars var noga med att det skulle vara efter arbetstid. ”Funktionstestning av ett svenskt patent”, stod det i inbjudan.

När vi kommer upp står det dukat av tre sorters snacks. Lars tar fram svensk patentskrift 534 119 C2 och börjar läsa högt: ”Handtag med viktinformationsindikation”. Det finns alltså en skala på ett handtag. Handtaget placeras på en behållare för vätska. Man kan sedan läsa av på handtaget hur mycket vätska som för tillfället finns i behållaren.

– Systembolaget har köpt uppfinningen och implementerat den i tre olika Åkessonlådor, säger Lars.
Till exempel den här: Croix du Sud Syrah.
Någon briljerar med sina franskakunskaper. Någon gör en utvikning om druvsorter.

– Vi måste alltså tappa av en halv flaska i taget för att se att det stämmer, säger Lars.
– Är den kalibrerad? undrar en mättekniker.
– Hur då? undrar Lars.
– Ja, alltså har man räknat bort kartongens vikt?
– Det får visa sig, svarar Lars. Låt oss testa!

Avtappning

– Kul idé ändå, vem tillverkar det här? undrar någon.
– Det finns massor med företag på stan, säger en medicintekniker.
– Det krävs en mycket avancerad och dyr apparatur, invänder en mättekniker.
– En jävla bra uppfinning det här, tycker Henrik.
– Skål då!

Avtappning

Låt oss för ett ögonblick lämna vinkonnässörerna på vinden och titta närmare på vad som söks skyddat genom det svenska patentet SE 534 119:

”Uppfinningen avser ett handtag (2, 2a-c) med viktinformationsindikations för en behållare (1). Handtaget omfattar tre avlånga stycken (2a-c) i ett elastiskt material som i obelastat läge är anordnade huvudsakligen parallellt med varandra. Handtaget är avsett att sträcka sig mellan två fästpunkter på behållaren. Det första styckets (2a) andra ände är fäst i det andra styckets (2b) andra ände och det andra styckets (2b) första ände är fäst i det tredje styckets (2c) första ände. Handtaget har en enkel utformning bestående av tre stycken bandformigt material som kan fungera både som handtag och viktinformationsindikator.

I en utföringsform är handtaget utformat så att det första styckets (2a) första ände är avsett att glidbart mottas i en första öppning på behållaren och det tredje styckets (2c) andra ände är avsett att glidbart mottas i en andra öppning på behållaren. Lämpligen är då det första styckets (2a) första ände och det tredje styckets (2c) andra ände försedda med stopp som hindrar handtaget från att glida ur behållaren.

Den avsedda behållaren är typiskt en vätskebehållare, exempelvis en baginbox behållare för vin. Handtagets fjäderverkan kan vara sådant att när vätskebehållaren är full, är vinkeln mellan behållarens överyta och sträcken mellan det tredje styckets båda ändar 90 grader, vilket är lätt att visuellt identifiera.”

Tillbaka på vinden:
Jag väger kartongen på rak arm.
– En flaska kvar, gissar jag.
Mycket riktigt. En flaska.

Alla har vi delat en läsk på tre glas när vi var små. Millimeterrättvisa ställd på sin spets. Men när ska man egentligen ha nytta av den här? För att sätta en knivskarp gräns mellan tändvätskegrillad fredags- och lördagsflinta?

Avtappning

Vi väger kartongen igen.
En halv flaska kvar.
– Det var ju trevligt det här.
– Och redan bara måndag.
Nästa buss får det bli.

Lars fyller år idag.
Vi sjunger och hurrar.

Avtappning

– Nej, det är en dag imorgon också och klockan har redan hunnit bli kvartisex.
Dags att gå hem.
Något roligt ska man väl få ha på SL?

Avtappning

Slut.
Helt slut.
Inget utslag på handtaget.
Ingenting kvar.
Den fungerade!
Tack för idag!

/Stefan Hultquist, enhetschef PRV

ps. Du hittar naturligtvis uppfinningen i Svensk patentdatabas.

Kommentarer inaktiverade för Hur mycket har du druckit egentligen? – Historien om en fungerande modell.

Under immaterialrätt, patent

Blöjan som larmar när den blir våt

Tidningen Ny Teknik har uppmärksammat en blöja som larmar när den blir våt. Uppfinningen ligger i att montera en rfid-tag i blöjan. Tagen byter frekvens när den blir fuktig och en detektor i sängen startar ett larm. Utvecklingsbolaget Pampett i Lund har tagit fram tekniken och ett äldreboende har installerat det. 

Uppfinningen gör det möjligt för äldre och dementa med inkontinensproblem att sova bättre. Tidigare har blöjor bytts rutinmässigt flera gånger per natt, oavsett de varit torra eller fuktiga. Det är både störande för bäraren och dåligt resursutnyttjande att byta torra blöjor. Samtidigt vill man naturligtvis så snabbt som möjligt byta en våt blöja.

Pelle Nilsson på Patent- och registreringsverket har handlagt ärendet:

Hur ser nyhetsläget ut på området?
Det finns massvis av liknande fuktlarm för blöjor, så själva uppfinningsidén såsom den beskrivs i artikeln var känd sedan tidigare. Svårigheten har hittills varit att hitta en tillräckligt billig utformning. Det är ju fråga om en engångsprodukt.  

Var det svårsökt? Hur gjorde du?
Det finns väldigt bra klasser på det här området, så det gick relativt smidigt.

Hur gick tankarna kring bedömningen?
En av utföringsformerna av fuktsen sorn som beskrevs i ansökan tyckte jag skiljde sig väsentligt från alla som jag hittade under granskningen. När sökanden begränsade patentkraven till denna så var det därför bara att godkänna.

Stefan Hultquist, enhetschef på PRV

Kommentarer inaktiverade för Blöjan som larmar när den blir våt

Under patent